Svensk fotboll – så många som möjligt – så länge som
möjligt – i så bra miljöer som möjligt
En kvalitativ studie om varför flickor med utländsk bakgrund fortsätter att vara
verksamma inom fotboll, och hur fotbollsföreningar kan bidra till detta
Ali Hussein Karin Göthberg
Examensarbete i idrottspedagogik, 15 hp Idrottsvetenskapliga programmet, 180 hp
Vt 2020
Förord
Vi vill tacka vår uppdragsgivare SvFF (Svenska fotbollförbundet) och Anneli för de tips och idéer som bidragit till att utveckla vår rapport. Vi vill också tacka de flickor och de
föreningsrepresentanter som ställt upp på intervjuer. Ni alla har varit till en stor hjälp.
Swedish football - as many as possible - as long as possible - in the best possible environment.
Abstract
The purpose of this study is to increase understanding of factors that influence girls with a foreign background to be active in football and how football clubs work to increase and maintain girls with a foreign background in sports. The study has a qualitative approach where five girls with foreign background and four football clubs representatives have been interviewed. The results show specific interpersonal factors that appears to be important for the girls continue playing football. For example, the importance of support from family, friends and coaches. The results also show how the football clubs today work, what efforts are being implemented today and what needs and wishes they have for future work to make girls to want to stay and play football. The conclusion is that two central factors, emotional and relational, are important for the girls.
Different forms of relationships create positive feelings. Being appreciated, seen and treated in a satisfactory way is more important than winning and how to perform on the pitch. The football clubs representatives agrees that the first meeting the clubs have together with a family with a foreign background is vital for whether they should be interested in what they have to offer or not.
Finally, in our study we give suggestions on what clubs should be able to work more with, such as an information letter in several languages to new members, elaborated clothing policy and a suggestion for an educational effort.
Nyckelord: Idrott, fotboll, flickor, utländsk bakgrund, identitet, integration inom idrott, mångfald inom idrott, föreningsidrott
Keywords: Sports, football, girls, foreign background, identity, integration in sport, diversity in sports, association sports
Innehållsförteckning
1.BAKGRUND ... 4
1.1INLEDNING ... 4
1.2SYFTE ... 5
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2. TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1.FLICKOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND ... 6
2.1.1 Förståelsen för den mångkulturella idrotten ... 6
2.2FAMILJENS, TRÄNARENS OCH ANDRA NÄRSTÅENDES BETYDELSE ... 7
2.3DROP-OUT ... 8
3. METOD ... 9
3.1LITTERATURSÖKNING ... 9
3.2URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 9
3.3INTERVJU SOM METOD ... 9
3.4GENOMFÖRANDE ... 10
3.5ANALYSMETOD ... 10
3.5ETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11
4. RESULTAT ... 12
4.1FAKTORER SOM PÅVERKAR ATT FLICKOR VÄLJER ATT FORTSÄTTA MED FOTBOLL ... 12
4.1.1 Familjens och andra närståendes inflytande ... 12
4.1.2 Kompisar och vikten av att ha roligt ... 13
4.1.3 Tränarens kunskap och kompetens ... 14
4.2FOTBOLLSFÖRENINGARS STRATEGISKA ARBETE MED ATT ÖVER TID ÖKA OCH BIBEHÅLLA FLICKOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND ... 14
4.2.1 Föreningarnas insatser ... 14
4.2.2 Föreningarnas behov ... 15
4.2.3 Hinder och begränsningar ... 16
5. DISKUSSION ... 18
5.1BETYDELSEFULLA FAKTORER FÖR FLICKOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND ... 18
5.2FÖRENINGARNAS ARBETE, STRATEGIER OCH BEHOV ... 19
5.3SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ INSATSER ... 19
5.4 Avslutande diskussion ... 20
5.5METODDISKUSSION ... 21
5.5.1 Tillförlitlighet ... 21
5.5.2 Generaliserbarhet ... 21
5.5.3 Förändrade förutsättningar ... 21
5.6FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 22
REFERENSER ... 23
BILAGOR ... 25
BILAGA 1 ... 25
BILAGA 2 ... 26
BILAGA 3 ... 27
BILAGA 4 ... 28
1.Bakgrund
1.1 Inledning
Idrottsrörelsen har under flera år arbetat för att utveckla och erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända (Arnoldsson, 2019). Hertting och Karlefors (2012) menar att det ideella engagemanget och det stora engagemanget från bland annat föräldrar gör att idrotten kan fungera som en viktig mötesplats mellan nyanlända och redan etablerade medborgare. Vidare menar Hertting med kollegor (2012) att, genom idrotten som integrationsarena, kan nyanlända lättare involveras och få kontakter i det nya hemlandet. Detta möjliggör att ett ömsesidigt utbyte kan äga rum, där personer med utländsk bakgrund inte bara anpassas till den svenska idrottskulturen, utan även är med och formar samt utvecklar denna.
En undersökning av Centrum för idrottsforskning (2017) visar att flickor med utländsk bakgrund har lägst deltagande i föreningsidrotten. Studien noterar också att flickor med utländsk bakgrund har en lägre nivå när det gäller fysisk aktivitet. Dessutom betonar undersökningen att en betydande anledning till varför flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i föreningsidrotten är att de inte känner sig sedda, erkända och accepterade deltagare.
Samtidigt som många inte hittar till idrotten slutar många också att idrotta i ung ålder. Det finns olika faktorer runt om oss som påverkar vårt deltagande. Studier av drop out har visat att anledningar till att sluta med idrott går att finna i både, inre (intrapersonella), yttre (interpersonella) och strukturella faktorer (Witt & Dangi, 2018). Till exempel slutar man om ens kompis gör det eller för att man känner press, både från en själv eller andra runt om en. Samt att många flickor kan till exempel inte delta på grund av kulturella olikheter (klädseln eller att de behöver vara hemma och ta hand om familjen).
Svenska fotbollförbundet (SvFF) arbetar under namnet “Alla är olika-olika är bra för allas rätt att spela fotboll. De har som mål att hjälpa föreningar i frågor som till exempel rör etniskt ursprung, ålder, kön, funktionsvariation eller sexuell läggning, för att verka för allas rätt och skapa förutsättningar för alla att kunna spela fotboll och känna sig välkommen vem man än är. Där ett särskilt mål är att skapa möjligheter för flickor med utländsk bakgrund att spela fotboll och att vara med i en fotbollsförening. (SvFF, 2020).
Vi har kontinuerligt och systematiskt genom hela denna forskningsprocess sökt efter litteratur på Google Scholar på nyckelord som till exempel fortsättningsprocesser, drop out, flickor med utländsk bakgrund och idrott. Vi kan konstatera att det finns lite forskning om fortsättningsprocesser och orsaker till att man fortsätter med idrott under ungdomsåren. Den forskning vi hittar är mer relaterad till faktorer om varför man slutar (drop out). Med anledning av att det är färre flickor med utländsk bakgrund som är aktiva inom fotbollen (Centrum för idrottsforskning, 2017) och då det finns få studier om varför man fortsätter att idrotta blir det intressant att studera varför flickor med utländsk bakgrund fortsätter vara aktiva inom fotbollen, samt hur idrottsföreningar arbetar med frågor inom detta område.
Eftersom vår studie behandlar flickor med utländsk bakgrund, deras upplevelser och erfarenheter av idrotten, samt hur de formats och utvecklats inom denna arena, anser vi att studien har ett idrottspedagogiskt perspektiv. Vår studie tar utgångspunkt i det idrottspedagogiska fältet, där vi vill fördjupa oss och förstå processer inom idrottens miljö i relation till flickornas val att fortsätta spela fotboll.
1.2 Syfte
Syftet med vår studie är att öka förståelsen för vad som påverkar flickor med utländsk bakgrund att vara aktiva inom fotbollen och hur föreningar arbetar för att öka och bibehålla flickor med utländsk bakgrund inom idrotten.
1.3 Frågeställningar
1. Vilka faktorer påverkar valet till att flickor med utländsk bakgrund fortsätter spela fotboll?
2. Vilka strategier har föreningar för att arbeta för att flickor med utländsk bakgrund vill stanna inom fotbollen?
2. Tidigare forskning
2.1. Flickor med utländsk bakgrund
Flickor födda utanför Europa, den grupp bland barn och ungdomar som idrottar minst, förväntas inte vara aktiva inom idrott (Hedenborg & Hellborg, 2017). Detta har, enligt författaren, sin grund i att flickorna har krav på sig som inte är förenliga med idrottsutövande.
De kommer också oftast från familjer som helt saknar idrottskultur. För många flickor med utländsk bakgrund begränsar normer, värderingar och i vissa fall religion och kultur möjligheterna till att idrotta (Larsson, 2017).
Enligt Hertting et al. (2012), som studerat synen på idrott hos utländska flickor, var dessa inte bekväma med att idrotta i idrottskläder (”för lite kläder”). Samtidigt uppgav flickorna att de under tiden i sina hemländer ofta deltagit i spontanidrott tillsammans med pojkar. Det är förutsättningarna att kunna utöva idrott på flickornas egna villkor som begränsar deltagandet, inte idrotten i sig.
En amerikansk studie av Erickson (2017), som syftade till att förstå om muslimska flickor i Minnesota uppfattar sina nuvarande idrottsuniformer som en barriär för deltagande i skolidrott, visar att USA:s nuvarande skoluniformer ofta inte passar in i de kulturella och religiösa idealen som många muslimska flickor har. Majoriteten av de muslimska flickorna i studien berättade att de valt att använda sig av egna vardagliga kläder (som uppfyller deras behov) under idrottslektioner, vilket resulterat i bland annat skador, sämre rörlighet och mental stress och oro.
De upplevde sig som ineffektiva och att de inte kunde uppnå sin fulla potential och prestera på en nivå som de ansåg sig vara kapabla till. Mot bakgrund av detta menar författaren att den nuvarande idrottsuniformen inte tillgodoser deras behov och utmanar flickornas muslimska identitet och befäster negativa sociala upplevelser bland flickorna. Konsekvenserna av detta är att många muslimska flickor har fått välja mellan att antingen anpassa sina religiösa referensramar för att kunna delta i skolidrotten, eller bestämma sig för att inte delta. Erickson (2017) hävdar på basis av studien att skolverksamheter kan utforma en mer kulturellt ”accepterade”
idrottsuniform, som på ett bättre sätt kan tillgodose flickors behov av fysisk aktivitet.
2.1.1 Förståelsen för den mångkulturella idrotten
Thomas Hylland Eriksen (2004) menar att en individ hela tiden speglas av sin omgivning i skapandet av sin identitet. Kampen mellan de val individen har och vad som individen är tvingad att göra blir en ständig utmaning i vardagen. Faktorer som religion, etnicitet, kön, familjeförhållanden, men också idrottsliga aspekter spelar in.
Fazal Rizvi, professor inom mångkulturellt lärande, menar att för att vi ska kunna ta till oss andra kulturer krävs mänskliga möten, där vår egen och andra kulturer tydliggörs. Genom att lära oss mer om andra kulturer kan vi förstå dem bättre, såväl det vi registrerar direkt som bakomliggande faktorer. Ökad kunskap och förståelse är centralt för att den pågående processen där identiteter och kulturer hela tiden formar och formas av varandra ska vara framgångsrik. En levande och lärande dialog med representanter för andra kulturer förutsätter att även vi är öppna för att diskutera vår egen kultur (Karlefors & Hertting, 2011; Rizvi, 2009).
Kön, religion, etnicitet, social klass och kulturella olikheter utgör, enligt Frisby (2011), hinder för att flickor från andra kulturer ska intressera sig för idrott. Vidare förklarar författaren att idrottskulturen kan skilja sig åt i flera avseenden beroende på vilket land du kommer ifrån, och i vilken kultur du har växt upp i. Mot bakgrund av detta menar författaren att barn har olika erfarenheter och uppfattningar av organiserad idrott beroende på vilket land de kommer ifrån.
Vissa barn har stor erfarenhet av organiserade idrottsaktiviteter (det ingår i deras identitet) och andra barn har det inte.
Karlefors et al. (2012) menar att fler pojkar än flickor har tagit sig in i den organiserade svenska idrotten. Många flickor kan till exempel inte delta på grund av kulturella olikheter (klädseln, att pojkar är närvarande, eller att de behöver vara hemma och ta hand om familjen). I detta sammanhang menar Karlefors et al. (2011) att barn och ungdomar med utländsk bakgrund inte bara anpassas till den svenska idrottsrörelsen, utan att de genom sina tidigare kunskaper och erfarenheter också är med och förändrar den.
2.2 Familjens, tränarens och andra närståendes betydelse
I en rapport från Fahlström, Gerrevall, Glemne och Linnér(2015) om landslagsutövarnas (fotboll) väg till elitnivå, förklarar och diskuterar de framförallt “den närmaste miljöns betydelse”.
Författarna förklarar att denna miljö består av familjen, vänner och andra närstående. Andra faktorer som att ha en kompetent tränare, goda träningsmiljöer och där man trivs i sitt umgänge både idrottsligt och socialt är också viktigt. Resultaten från studien visar särskilt på både familjens/föräldrarnas och tränarnas betydelse för idrottsutövarna. Författarna nämner även föräldrarnas avgörande betydelse vad gäller valet av idrott. Fahlström med flera (2015) menar att en engagerad familj och andra närstående har en stor betydelse för idrottsutövarens utveckling över tid. Där samtliga är involverade på något sätt, och kan ses och fungera som förebilder.
Enligt Widding (2015) är många föräldrar idag engagerade i sina barns fostran, i skolan och i samband barnens fritidssysselsättningar, men det finns såväl fördelar som nackdelar med detta.
Att vara för engagerad och prestationsinriktad kan ge barnen en negativ press, men det kan också vara av betydelse i positiv bemärkelse att barnen känner stöd från sin familj. Barn och ungas samspel med föräldrarna, kompisar och tränare är viktigt. Detta menar även Eliasson (2009) i sin avhandling. Barn är fostrade att lyssna på vuxna vilket påverkar socialisationen och relationer i form av bestämda maktstrukturer. Eliasson menar att barnen sällan kritiserar sina tränare och kommer inte heller med förslag och idéer hur de vill ha sin träning, inte heller om de tycker någonting är dåligt. Ledare är i sin tur dåliga på att fråga barnen. Barnen kritiserar sällan de vuxnas beteende i detta sammanhang. Men att vuxna kritiserar barnens beteende är självklart i denna struktur. Familjen och andra närstående kan genom press påverka hur barnen upplever och formas genom sin idrott.
I en studie av idrottsprofessorn av Jean Côté (1999) beskrivs positiva och negativa upplevelser under idrottarens aktiva tid. Författaren menar att ett positivt stöd och positiva upplevelser som idrottaren möter från sin omgivning (familj, tränare och vänner) genom hela uppväxten är av stor betydelse för idrottandet. Det är lätt att få negativa erfarenheter av idrotten på grund av stress och press, både från sig själv och från omgivningen. Interpersonella faktorer som en dålig relation till sin tränare och känslan av konkurrens spelar också in. Författarna menar att det är viktigt att lyfta fram idrotten och dess betydelse för idrottarens utveckling, samt förstå dennes relationer till exempelvis familj, tränare och vänner och deras viktiga roll för att skapa en bra idrottsupplevelse för idrottaren.
Varje dag träffar idrottstränare barn och ungdomar med olika bakgrund och förutsättningar. Det är då viktigt att ha en ledarstil som är speciellt anpassad för detta, vilket Turnnidge och Côté (2016) utvecklar i sin studie. Côté beskriver en ledarskapsfilosofi som heter Transformational Leadership. Denna beskrivs i olika steg som tränaren bör agera efter. Côté menar att för att behålla ungdomar länge inom idrotten, så behöver tränaren mer än bara idrottsspecifik kompetens. En tränare ska kunna visa att hen bryr sig på olika sätt.
I ledarskapsfilosofin Transformational Leadership ska tränaren först och främst se individen, exempelvis fotbollsspelaren, som en människa och ge intrycket att hen bryr mig om hela människan. Detta genom att använda sig av ett ledarskap där utövaren står i centrum. Det handlar alltså om ett individinriktat ledarskap, där tränaren också bryr sig om andra saker i de aktivas liv
som till exempel skola och vänner. Men det är viktigt att det är genuint, det vill säga att spelarna verkligen känner att tränaren bryr sig. Det kan ta tid att få fram en sådan relation.
I en studie beskriver Storm (2015) betydelsen av en öppen kultur där idrottsutövarna lär sig att forma och skapa relationer till varandra, men även till andra i olika miljöer. Författaren förklarar att signifikanta personer, vilka som helst, som befinner sig i idrottsutövarens närmaste miljö har stor betydelse för dennes utveckling och ett livslångt idrottande. Relationerna som den idrottande har med till exempel en tränare, som följer den aktive under en längre period, kan till exempel vara avgörande för om den aktive vill stanna kvar i en förening. Storm (2015) menar att en tränare kan ha en viktig roll i arbetet med att forma en bra miljö och att detta många gånger är nyckeln till andra framgångsfaktorer. Undersökningspersonerna (idrottsutövarna) i studien menar att kompetensen hos välutbildade tränare är ett måste för att skapa framgångsrika utvecklingsmiljöer. Vilken kompetens som efterfrågas av idrottsutövarna beror på ålder, och var i sin utvecklingsfas idrottsutövarna befinner sig. Vid lägre åldrar är det de sociala och pedagogiska färdigheterna hos tränaren som har lyfts fram och vart efter utövarna blir äldre blir de idrottsliga aspekterna mer framträdande.
2.3 Drop-out
Många barn och ungdomar kommer någon gång i kontakt med idrott, men många av dem slutar också tidigt. Författare till olika studier är överens om att de mest betydande faktorerna för att man ska vilja fortsätta är att man måste ha roligt och att det finns kompisar. Dessa faktorer är oftast också anledningen till att man fortsätter inom idrotten. Studier av drop out har visat att anledningar till att sluta med idrott går att finna i både, inre (intrapersonella), yttre (interpersonella) och strukturella faktorer (Witt & Dangi, 2018).
Författarna förklarar att de inre faktorerna är vad individen själv känner. Till exempel att denne inte tycker att det är roligt att idrotta på grund av att träningen blir allt för seriös, eller att man tar kritik när man tränar alltför personligt. Individens upplevelse av att vara ”en i mängden”, eller att man inte utvecklas och lär sig, spelar också in. De yttre faktorerna representerar sådant som påverkar individen såsom föräldrars press och att individen inte känner att hen ”äger” sin egen idrott. Att man inte utvecklas på det sätt som andra förväntar sig är en annan faktor. Strukturella faktorer är faktorer som påverkar individen som skador av idrottandet, samt att idrotten kan kosta mycket pengar, men också att man inte får tillräckligt med speltid.
Vad gäller interpersonella faktorer väljer individer att sluta idrotta på grund av olika former av press inom idrotten. En studie (Molinero, Salguero, Álvarez & Márquez, 2009) visar att press från det egna laget, tränaren, men också från föräldrar, gör att glädjen att idrotta försvinner. Press diskuteras även i andra studier som till exempel i Eliasson (2009) avhandling. Där påvisas att föräldrapress kan vara positivt i form av hejarop och att detta är en trygghet (socialt stöd) för barnen när föräldrarna finns på plats vid matcher. Föräldrarnas agerande kan också innebära negativ press i form av att man kritiserar sina barn och att man som förälder blir för prestationsinriktad i stället för att vara ett stöd för sitt barn.
Många ungdomar har även valt att sluta idrotta och istället börjat gå på gym, där självbestämmande blir mer motiverat/legitimt. I en studie beskriver Craike, Symons och Zimmermann (2009) att de sociala konstruktioner som finns i samhället är en annan interpersonell faktor som påverkar. Det ses till exempel inte som kvinnligt att få muskler, utan detta ses som stereotypt manligt. författarna att idrotten många gånger inte längre är spontan utan noga strukturellt planerad utifrån andra samhälleliga faktorer.
Idrotten måste, enligt en studie av Thedin Jakobsson (2014), designas för varje individs personliga utveckling utifrån dennes erfarenheter. Detta för att de ska vilja fortsätta idrotta.
Individerna ska kunna uppnå en personlig utveckling och vilja vara med och tillåtas att vara detta
oberoende av ambition och kunskap. Idrotten bör organiseras för att så många som möjligt ska beredas möjlighet att delta, samt vilja och kunna göra detta så länge som möjligt.
3. Metod
Studien bygger på en kvalitativ ansats där vi tolkat flickorna och föreningsrepresentanternas upplevelser och hur dessa kan förstås genom den sociala praktiken (som påverkar och påverkas av samhället och människors samverkan), samt hur vi kan förstå kulturer och normer utifrån flickorna och föreningsrepresentanternas egna perspektiv och uppfattningar (Bryman, 2016).
3.1 Litteratursökning
Vi har bearbetat litteratur genom söktjänsterna UMU:s databaser och Google Scholar, med sökord som är relaterade till vårt forskningsområde. Sökord som har används för att finna relevanta avhandlingar/rapporter och artiklar som kan underbygga vår studie är: fortsättning, fortsättningsprocesser, drop out, integration, flickor med utländsk bakgrund, identitet, religion, idrott, integration inom idrott, mångfald inom idrott och tränarens betydelse inom idrotten.
Enligt Backman (2016) är det av stor vikt att ha kunskap och förståelse för det ämne/forskningsområde som hjälp i vår egen studie.
3.2 Urval och avgränsning
I vår studie har vi utgått från ett målinriktat urval (Bryman, 2016) där vi strategiskt, utifrån vårt syfte och våra frågeställningar valt att intervjua fem aktiva fotbollsspelare (flickor) med utländsk bakgrund, i fotbollsföreningar inom x-kommun, samt fyra föreningsrepresentanter från olika föreningar i x-kommun. Flickorna var mellan 14–16 år gamla. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) behöver intervjupersonen kunna reflektera över erfarenheter, samt kunna förmedla sin subjektiva livsvärld i ett samspel med forskaren. Detta ansåg vi att personer inom detta åldersspann är kapabla att göra. En annan anledning till urvalet är att det sker många avhopp vid 7–12 års ålder bland flickor (idrottsstatistik, 2016). Det är därför intressant att fördjupa sig och framförallt förstå varför flickorna fortfarande är aktiva när de passerat den åldern. Vi valde föreningarna och deras representanter då de har en stor ungdomsverksamhet och är lokaliserade i olika stadsdelar. Detta för att få ta del av olika erfarenheter av arbete och insatser inom vårt forskningsområde. Vi nådde alla informanterna via personliga kontakter på mail och telefon, där vi berättade om studien och skickade med ett informationsbrev (bilaga 1). När informanterna tackat ja till att delta i studien bestämdes en tid när vi kunde utföra telefonintervjuerna.
3.3 Intervju som metod
Den kvalitativa forskningsintervjun bygger på ett samspel mellan undersökningspersonerna och oss som forskare. En forskningsintervju kan liknas vid ett vardagligt samtal, men intervjun är en väl genomtänkt och specifik frågeteknik (Kvale & Brinkmann, 2014).
3.4 Genomförande
Vår data har samlats in via telefonintervjuer. Vi ansåg att det inte fanns tillräckligt med underlag för att kunna använda oss av fokusgrupper. Under rådande omständigheter (covid-19) är det en fördel med telefonintervjuer. Detta eftersom vi inte kan genomföra ett fysiskt möte, men ändå kan fullfölja vår studie (Bryman, 2016). Informanterna styrde helt och hållet när de hade möjlighet att bli intervjuade, vilket var en klar fördel. De kunde själva bestämma en trygg miljö och en tid som kändes lämplig. Vi fokuserade på bestämda teman med öppna frågor (Kvale & Brinkmann, 2014).
Intervjuguiden konstruerades i två delar (två specifika teman i varje del) utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Vår intervjuguide tar utgångspunkt i tidigare forskning, där den första delen behandlar frågeställning ett och har ett interpersonellt fokus (Côté, 1999). Den andra delen av intervjuguiden behandlar frågeställning två, där fokus ligger på föreningarnas arbete kring flickor med utländsk bakgrund. Vi utformade frågorna så att informanterna fick utrymme att formulera sina svar själva, men att de styrdes i riktning mot våra bestämda teman (Bryman, 2016).
3.5 Analysmetod
Vår analys följer Kvale och Brinkmann (2014) fem steg gällande meningskoncentrering. Vi började att transkribera vårt inspelade intervjumaterial genom att läsa igenom alla intervjuer för att få ett helhetsperspektiv. Vi tog sedan fram de naturliga meningsenheterna som våra intervjupersoner uttryckte. Därefter kortade vi ner meningsenheterna till formuleringar och nyckelord. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar skapade vi två relevanta teman där vi kategoriserade/sorterade in våra formuleringar och nyckelord. Sedan konstruerades underteman som bygger på våra mindre formuleringar/nyckelord och som sammanfattar intervjupersonernas uttalanden i relation till arbetets syfte och frågeställningar. Detta för att få en hög abstraktsnivån i rapporten (Kvale & Brinkman, 2014).
Nedan visas ett exempel på hur vi gick tillväga:
Tema ett, Faktorer som påverkar att flickor väljer att fortsätta med fotboll, uppkom ur frågeställning ett där vi utifrån vår analys har fått fram följande formuleringar/nyckelord:
Familjens och andra närståendes inflytande, Kompisar och vikten av att ha roligt och Tränarens kunskap och kompetens. Tema två, Fotbollsföreningars strategiska arbete med att över tid attrahera flickor med utländsk bakgrund uppkom ur frågeställning två med följande formuleringar/nyckelord: Föreningarnas insatser, Föreningarnas behov och Hinder och begränsningar.
Eftersom mina bröder har spelat förut och x även är aktiv inom sporten, så tycker jag absolut att jag har stöd hemifrån. Ibland efter träningarna så brukar x liksom prata med mig hur har det gått. Prata om vad jag kan utveckla och vad jag själv tycker att jag borde utveckla och typ så. Men mina föräldrar dom är ju inte så brydda i idrott. Det är klart att de tycker det är kul att jag spelar men det är ju inte som att dom, det spelar som inte så stor roll.
Det ovanstående citatet visade på hur vi, i enlighet med Kvale och Brinkmann (2014) fem steg arbetade fram ett undertema som Familjens och andra närståendes inflytande. Denna kategoriseras sedan in i tema ett.
3.5 Etiska utgångspunkter
Vi har i denna studie följt de etiska principerna/utgångspunkterna från Vetenskapsrådet (2017) och Bryman (2016) som gäller för intervju som metod och utgick från de fyra huvudkraven:
informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.
För att kunna säkerställa informationskravet konstruerade vi, innan intervjuerna, ett informationsbrev (se bifogat-bilaga x) som skickades ut till var och en av informanterna. Vi la stor vikt på att informanterna skulle vara 15 år eller äldre. En var 14-år vid intervjutillfället. Till den informant som var minderåriga skulle informationen också läsas och godkännas av vårdnadshavare. För denna informant skickades informationsbrevet även till behörig lärare. I brevet informerade vi om studiens syfte, och deras (informanternas) rätt att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång, utan krav på att berätta varför. Samt hur upplägget för intervjun skulle se ut. Vi försökte att skriva ett så enkelt brev som möjligt för att alla skulle känna att de förstod.
Informanterna fick i och med informationsbrevet fundera och avgöra om sin medverkan i vår studie. Vi fick ett godkännande av var och en av informanterna samt från läraren som vi tog kontakt med, och från vårdnadshavaren där samtyckeskravet för vår studie kunde understrykas.
Genom konfidentialitetskravet lovade vi informanterna att alla svar från intervjuerna skulle, efter vår transkribering och analys, raderas och skulle därmed inte kunna härledas till den person som svarat. Allt material och resultat skulle behandlas konfidentiellt. Resultatet av studien skulle publiceras i en slutgiltig rapport och på så sätt kommer ingen enskild deltagare kunna identifieras.
Det fjärde huvudkravet, nyttjandekravet, informerade vi också att allt material endast skulle behandlas av oss och till denna enskilda studie och skulle därmed inte spridas till något/någon annan. Genom informationsbrevet kunde dessa fyra forskningsetiska krav säkerställas.
4. Resultat
I detta avsnitt kommer vi presentera resultatet kopplat till studiens frågeställningar där 4.1 besvarar den första frågeställningen och 4.2 besvarar den andra frågeställningen. Dessutom presenteras intervjuerna 1–5 som flickorna och intervjuerna 6–9 som föreningsrepresentanterna.
4.1 Faktorer som påverkar att flickor väljer att fortsätta med fotboll 4.1.1 Familjens och andra närståendes inflytande
De flesta flickorna påpekade att familjens stöd var en avgörande faktor till att de spelar fotboll.
Direkt och personligt stöd, men även indirekt stöd, via engagemang i föreningarnas aktiviteter, är viktigt. Flickorna menar, trots att kunskapen/intresset för den specifika idrotten kan vara liten hos exempelvis deras föräldrar, har deras engagemang och intresse en central roll för flickornas fotbollsutövande. Tack vare detta upplevde flickorna glädje, samtidigt som de kände sig sedda och uppskattade. Lika viktigt är föräldrarnas syn och inställning till idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet. Det framkom i flera av intervjuerna att föräldrar och/eller andra närstående som hade en positiv syn och inställning till fotbollen hade en stor påverkan på att flickornas överhuvudtaget började spela fotboll. En av flickorna (intervju 3) menade att framförallt hennes mammas personliga och relationella stöd, familjens närvaro och support på matcher, samt deras stolthet över hennes framgångar, har varit en högt bidragande faktor till varför hon spelar fotboll än idag:
Det som har fått mig att fortsätta är typ.. det är min familj faktiskt.
[...] Ja, jag gillar.. alltså så här. De är så stolta över mig, alltså de är jättestolta över mig och det glädjer mig att se de så stolta och glada över att jag liksom, att jag har tagit mig långt.
[...] De peppar och stöttar, och mamma har sagt flera gånger att 'jag vill inte att du ska känna att du gör det här för oss, om du känner att du inte vill fortsätta med fotboll så förstår vid dig och blablabla.. och så vidare'.
(Intervju 3) När det gäller föräldrarnas möjligheter att skjutsa flickorna till träningar och matcher, samt under matcher ställa upp som funktionärer eller utföra andra typer av uppdrag, menade de flesta informanterna att deras föräldrar gärna ställde upp. Flera av flickorna berättade att deras föräldrar brukade skjutsa dem till träningarna och andra lagaktiviteter när de hade möjlighet. Om föräldrarna var upptagna brukade flickorna ta sig till träningarna/matcherna på egen hand eller samåka med en lagkamrat:
Ja, oftast har de det. Men till exempel under vintern är lite svårare att ta sig överallt, sen på sommaren kan man cykla, ta moppen eller vad som helst. Så att ja det kan dem, annars kan min brorsa och om inte min brorsa så är det väl samåkning.
[...] Massa gånger har typ mina föräldrar suttit på typ idrottshall X i kiosken och sånt där.
(Intervju 2) Ja, absolut! När jag säger till ba, vi har fått så här.. liksom uppgifter att stå vid kiosken vid cuper och sånt, då dom typ ja men okej! säg bara tid och sånt så kommer jag. Så ska jag försöka prata med mitt jobb.
(Intervju 3) Ja det har dem. I förening x så engagerar de ju.. i x-cupen så då jobbar ju föräldrar i kiosken
(Intervju 4) Det som även framkom under intervjuerna var att flickorna betonade vikten av att en för dem viktig person bryr sig om deras fotbollsutövande. Det behöver inte vara flickornas mamma eller pappa som visar sitt stöd, utan det kan även vara ett syskon, en farbror eller någon annan person som påverkat deras fotbollsintresse. Att flickorna har någon som är där för dem och som de kan prata med, är det viktigaste för dem. Det spelar ingen avgörande roll vem den personen är, utan det handlar om ett personligt- och ett relationellt stöd. En av flickorna (intervju 5) förklarar:
Eftersom mina bröder har spelat förut och x även är aktiv inom sporten, så tycker jag absolut att jag har stöd hemifrån. Ibland efter träningarna så brukar x liksom prata med mig hur har det gått. Prata om vad jag kan utveckla och vad jag själv tycker att jag borde utveckla och typ så. Men mina föräldrar dom är ju inte så brydda i idrott. Det är klart att de tycker det är kul att jag spelar men det är ju inte som att dom, det spelar som inte så stor roll.
(Intervju 5)
4.1.2 Kompisar och vikten av att ha roligt
Flickorna betonade vikten av att få vara med kompisar, att vara tillsammans i ett lag och att ha roligt. Betydelsen av att ha en kompis i laget är stor för att flickorna ska känna att det är roligt att spela fotboll. Dessa faktorer går hand i hand, då det fanns en koppling mellan flickornas prioriteringar av kompisar och känslan av att ha roligt. En av flickorna menar också att betydelsen att även ha kompisar i laget som har utländsk bakgrund, där hon kan känna en trygghet och gemenskap, är stor. Hade flickorna med utländsk bakgrund inte funnits där så hade hon inte stannat kvar. I detta sammanhang förklarar två av flickorna (intervju 2 & 3) att det viktigaste är att ha kul och träffa, samt lära känna sina kompisar:
Ja verkligen! typ.. bara kompisar, du får ju hur mycket kontakter som helst när det kommer till fotbollen, det handlar inte bara om ditt egna lag, utan man kan även tänka andra lag.
[...] För mig.. det viktigaste är väl.. det låter väl lite så här men aah.. det är väl verkligen att ha kul. Är det inte kul.. alltså är det inte kul ja då vill man inte fortsätta!
(Intervju 2) Det viktigaste är att man ska spela för att ha kul, och inte bara ta det seriöst. För då blir det liksom tråkigt och du bara slutar, du måste ha kul annars så.. ja, blir det ju tråkigt och man lägger som skorna på hyllan.
(Intervju 3) Alltså det är så här laget, så blir man såhär tävlingsinriktad, alltså den grejen är kul. För man gör så här allting tillsammans som ett lag. Åka på cuper, spela matcher, träffa folk på fritiden, typ så.
(Intervju 5)
4.1.3 Tränarens kunskap och kompetens
Majoriteten av flickorna var överens om att tränaren har en stor betydelse. Tränaren ska visa fotbollskompetens, vara seriös, ha ett bra bemötande, vara förberedd inför träningarna, samt kunna lära ut fotboll på ett bra och begripligt sätt. Viktigt för flickorna var också att de kände att de utvecklades och blev bättre. Samtidigt ska hen också visa empati och kunna lyssna. Flickorna understryker detta då de menar att anledningen till att de spelar fotboll är att de har en bra tränare. De beskriver:
Han bryr sig mycket om laget liksom, och han är såhär, han kan, samtidigt som han är så här seriös inom sporten och att vi ska bli bättre och utvecklas, så är han även såhär personlig också. Alltså han skaffar en relation med laget.
[…] För alltså om man inte har en bra tränare , alltså då faller ju typ allting. Man blir bara irriterad, det så här förstör träningarna, man kanske tappar intresset, det kan hända mycket om man har en dålig tränare.
(Intervju 5) Ja, tränare skulle jag säga! För de peppar typ jättemycket och sånt som gör att man liksom vill komma på träningarna.
(Intervju 4)
4.2 Fotbollsföreningars strategiska arbete med att över tid öka och bibehålla flickor med utländsk bakgrund
4.2.1 Föreningarnas insatser
Föreningarnas rekrytering till sina verksamheter sker via förskolorna och skolorna i respektive upptagningsområde. Föreningsrepresentanterna menar att en förutsättning för att man ska kunna gå via förskolan och skolan är att alla är välkomna. Man får inte göra skillnad på kön eller etnicitet, utan verksamheten ska vara en plats för alla. Strategierna är långsiktiga och förhoppningen är att en aktiv rekrytering ska generera framtida medlemmar.
Ingen av föreningarna förnekar att flickor i allmänhet, och flickor med utländsk bakgrund i synnerhet, är en underrepresenterad grupp i deras verksamheter. Föreningsrepresentanterna är överens om utmaningen att attrahera flickor till sporten. En strategi har varit att arbeta tillsammans med skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter i bostadsområden som är mångkulturella. En annan att förlägga träningar i eller i närheten av ett område där de vet att ungdomars familjeförhållanden, uppbackning och ekonomi, kan påverka möjligheten att delta.
Detta i syfte att så många som möjligt ska kunna komma och träna. Två föreningsrepresentanter (intervju 6 & 8) förklarar:
Vi har haft ett ganska tätt samarbete med olika aktiviteter på området X. Så har vi jobbat ganska tätt med fritids som är i närheten. Men annars… alltså vi försöker ju liksom ha kontakt med skolan just på område x där upptäcker vi att vi har brist på ja men dels tjejer som deltar därifrån. Men sen försöker vi ha samspråk med skolan att vi bedriver olika aktiviteter på området.
(Intervju 8) Alltså, det bästa.. det enklaste strategin som vi sen använder oss av det är ju närhetsprincipen, att lägga träningar nära där barn och ungdomar bor. i vårt fall så blir det ju mest att vi lägger knattelagen på område X då har.. då ökar chansen att barn och
ungdomar från område X tar sig till träning, men vi har ju även liksom barn och ungdomar med utländsk bakgrund som bor på Område Y, gata X och gata Y med mera.
(Intervju 6) Föreningsrepresentanterna förklarar att många flickor med utländsk bakgrund som är aktiva i föreningen idag har kommit dit via sina syskon, som är eller har varit aktiva. Samtidigt är de överens om att de flesta flickor inte kommer spontant. Föreningsrepresentanterna (intervju 7 &
6) berättar:
De flickor som kommer spontant, de är många gånger de som har haft äldre pojkar i sin familj, alltså syskon som är verksamma i föreningen.
[...] Där det inte finns några pojkar i hemmet som är aktiva i föreningen, det är mycket svårare att komma åt dem.
(Intervju 7) Alltså vi.. jag har nog inte varit med om att någon har liksom kommit till mig så, utan det har ju alltid.. som det har varit hittills så har ju som.. vi har haft en ambition att nå en målgrupp utanför föreningen som inte är med.
(Intervju 6)
4.2.2 Föreningarnas behov
Föreningsrepresentantena var överens om betydelsen av att ha blandade kulturer bland ledare i föreningen. Då lagen rekryterar ledare i den föräldragrupp som tillhör varje lag, blir utmaningen att nå föräldrar från olika kulturer. Två föreningsrepresentanter menar att föräldrar från andra kulturer oftast får en tillbakadragen roll, trots att de skulle vara duktiga ledare på fotbollsplanen.
De menade att de språkliga bristerna var ett problem, likaså förståelsen för att den svenska idrotten och föreningsdriven verksamhet till största delen är uppbyggd på ideellt arbete. Två av föreningsrepresentanterna (Intervju 6 & 7) förklarar:
Vi rekryterar egentligen ingenting utan den rekryterar sig själv. Vi är inte inblandad i processen där. Det jag har upplevt när man nu har varit med i många sådana uppstartsmöten är att det finns x antal föräldrar som är intresserade att vara ledare, och varje år så är det max 1 på 10 som inte har en icke bakgrund som svensk. Och problemet för de personerna upplever jag många gånger är att ibland är det språket som är för dåligt för att ta en framhävande roll och ibland är de osäkra på vad som det innebär med det svenska föreningslivet.
(Intervju 7) Så är det till en början, och det är klart att det kan finnas där att vissa har språkförbristningar, man är inte trygg att vara ledare då, man vet inte exakt hur saker funkar och om man kan ha svårt att göra sig förstådd inför barnen.. det kan ju finnas där.
Sen liksom på vägen.. alltså vi rekryterar inte särskilt aktivt i någon liksom föräldragrupp eller årgång fram till att det blir seniorlag, eller äldre juniorlag och seniorlag.
(Intervju 6) Föreningsrepresentanterna anser att både ekonomiska och personella resurser kan begränsa arbetet med hur föreningarna på bästa sätt ska bedriva sin verksamhet, i termer av hur dessa resurser ska fördelas. En föreningsrepresentant menar att det förs dialog med både kommun och andra aktörer i frågor som berör tillgång till träningsytor. En annan föreningsrepresentant
personella resurser, både i praktiken ute på fotbollsplanen, och i form av olika spetskompetenser.
Att få idéer och stöd hur de till exempel ska optimera resurserna från högre instans, SDF (X- fotbollförbund) /SvFF (Svenska fotbollförbundet), är många gånger bra, men de ofta upplever begränsningar i sina föreningar i form av kompetens och utbildning i många frågor. Något som gemensamt tas upp är bedrivande av projekt. De menade att personalen har fullt upp med den dagliga verksamheten och att det därför sällan finns tid till annat.
Föreningsrepresentanterna (intervju 6 & 7) berättar:
Alltså, egentligen tror jag väl.. mycket av det hjälpmedel vi behöver, skulle vi kunna få via det som liksom de projekt som går att söka exempelvis idag. Skulle vi exempelvis vilja dra igång en särskild satsning för att nå tjejer med utländsk bakgrund till vår fotbollsverksamhet, så tror jag att det finns den typen av projektstöd att söka.
[...] Vi får nog den stöd vi behöver i grova drag. Det handlar snarare om liksom, hur man sen gör verkstad av det hela och av det stöd som går att få.. och det är där vi oftast misslyckas.
(Intervju 6) Men många gånger tror jag att många föreningar, att man inte går vidare med sådana grejer och det beror på att det landar på en och samma person på kansliet hela tiden.
(Intervju 7)
4.2.3 Hinder och begränsningar
Föreningsrepresentanterna menar att socioekonomiska frågor är en tuff utmaning. Till exempel finns det familjer som inte har råd/prioriterar att betala medlems- och deltagaravgifter. För att hjälpa de som inte har råd och att detta inte ska gå ut över barnens deltagande, har intervju 6 tagit fram en fond för att hjälpa de som inte på en gång kan betala:
Vi har ju alltså.. en utmaning som finns för många är ju att ekonomin, och där har vi ju Xfonden som kan göra det billigt att vara med i föreningen.
(Intervju 6) Föreningen och dess ledares bemötande är, enligt föreningsrepresentanterna, av stor betydelse för om/hur familjer från andra kulturer känner sig välkomna, samt deras förståelse för verksamheten. Språkförbristningar kan, enligt föreningsrepresentanterna, vara en utmaning, men första bemötandet blir ofta avgörande. Utmaningen för föreningarna blir att kombinera det första bemötandet med att kunna kommunicera oavsett språk. Flera av informanterna menar att detta tillvägagångssätt ger en stor fördel:
Det kan ju vara hur man känner att man blir mottagen när man väl kommer till verksamheten.
[...] Det kan ju finnas barn och ungdomar ute i vår verksamhet som liksom upplever att de inte har fått det bemötandet som de velat ha, så att säga.
(Intervju 6) Jag tror att det är jätteviktigt. För det är samma sak som första intrycket när man träffar
en ny människa. Det första intrycket kommer att etsa sig kvar vare sig man vill det eller inte. Och får man en positiv första inblick och man känns omhändertagen, det är en varm känsla i föreningen och att man är välkommen på något sätt. Då är det nog inte lika viktigt med språket, men dessutom om det matchas med att någon fattar vad jag säger också. Det är klart att man har en jättefördel.
(Intervju 7) Andra utmaningar som samtliga föreningsrepresentanter är överens om, kan kopplas till kulturella olikheter såsom kläder, mat, men även andra faktorer. En föreningsrepresentant beskriver att det kan handla om tid på dygnet, att det kan vara svårt för en individ att träna en viss tid då middagstider i andra kulturer kan variera. Vidare menar föreningsrepresentanterna att klassiska uniformer såsom shorts och t-shirts är normen inom fotbollen. Avvikelser beträffande kläder kan ses som en begränsning. En föreningsrepresentant (intervju 6) förklarar:
Sen är det såklart att det sticker ju ut, det är ju ovanligt idag. Det är ju inte så många som spelar fotboll i sjal, det kan ju såklart.. det blir ju en faktor för den som gör det om det springer runt 19 personer på plan med shorts och t-shirt och liksom håret som fladdrar i vinden och sen är du en personen som inte vill ha det så. Det är klart att det kommer att sticka ut och dra till sig blickar och så, och då kan man bara önska att ledare, spelare, medmänniskor beter sig på ett sig på ett schysst sätt och visar acceptans.
(Intervju 6) Även om föreningsrepresentanterna var överens om begränsningarna, berättar en av dem om en positiv upplevelse som hen hoppas ska bli en realitet inom sin verksamhet. En föreningsrepresentant (intervju 7) förklarar:
Jag tycker det är så härligt när man tittar, jag såg en match mellan förening x och förening y där tror jag räknade till att det var 6 eller 7 stycken som spelade med någon form av huvudbonad därför att man kom från en annan kultur men det var ingen grej om man blev inte utpekad utan man gör så för man gör så i sin kultur. Och det är helt ok för det är inte farligt ur tävlingssynpunkt eller annat och ingen skaderisk. Och det tycker jag är härligt och de är så man vill ha det.
(Intervju 7)
5. Diskussion
Nedan diskuteras studiens resultat utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Därefter följer en metoddiskussion och avslutningsvis redovisas förslag på fortsatt forskning.
Resultaten från intervjuerna med flickorna visar att familj, kompisar och tränarens stöd är viktigt för dem och att detta behövs för att de ska fortsätta med fotboll. Föreningsrepresentanterna är överens om betydelsen av att ha ledare med olika bakgrunder, samt vikten av att kunna bemöta flickorna och deras familjer på ett korrekt och givande sätt. Föreningsrepresentanterna nämner även bristande kunskap gällande kulturella olikheter. Det saknas idag tydliga arbetssätt hur föreningarna arbetar med målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Vi har därför, i slutet av detta avsnitt, arbetat fram olika förslag på vad de kan utveckla i sitt arbete för att kunna öka och bibehålla flickor med utländsk bakgrund inom idrotten.
5.1 Betydelsefulla faktorer för flickor med utländsk bakgrund
Nationella och internationella studier menar att olika stöd från personer i individens närmiljö är av stor betydelse (Fahlström m.fl., 2015; Storm, 2015). Gällande familjen och andra närståendes inflytande såg vi en koppling till flickornas svar, där stödet från omgivningen (familj, tränare och kompisar) betonades. Majoriteten av flickorna har en familj som betyder mycket för dem.
Samtliga flickor poängterar vikten av att ha kompisar i laget, att det finns en bra lagsammanhållning och att de tillhörde en gemenskap, vilket också Fahlström m.fl. (2015) visar i sin studie. Vikten av att ha roligt, samt det sociala umgängets betydelse menar Fahlström m.fl.
(2015) är viktigt. Dessa faktorer är betydelsefulla för flickornas fortsatta fotbollsspelande. Vi tycker det är viktigt att notera detta. Andra vuxna, till exempel en tränare, en medspelares mamma eller pappa, kan få en stor roll i ett barns liv, framförallt där stöd från barnets egen familj saknas.
Beträffande tränarens kunskap och kompetens noterades ett samband mellan tränaren och flickornas fotbollsutövande. Flickorna är överens om att tränaren har stor betydelse, vilket flera studier presenterat (Fahlström m.fl., 2015; Storm, 2015; Turnnidge et al., 2016). Flickorna uttryckte att de gärna vill känna sig sedda och uppskattade av sin tränare. Detta genom att tränaren till exempel samtalar med spelarna under lagaktiviteter, eller att hen peppar och uppmuntrar dem under träningar och matcher. Dessutom betonade flickorna vikten av att tränaren kan lära dem nya saker och på så vis utveckla dem. Med andra ord är det höga krav ställda på tränaren från flickorna, då hen behöver vara mångdimensionell i sitt ledarskap (Carlsson & Lundberg, 2018). Även för tränaren är det viktigt att få en känsla av vilka individer hen har att göra med, samt kunna lära känna dem i syfte att förstå vilka behov de har.
I intervjuerna framkom det att förtroendet för tränaren är viktigt. Detta kan kopplas till flera studier som visar att anledningen till att många idrottsutövare väljer att sluta med sitt idrottande är för att de inte har förtroende för sin tränare (Côté, 2009; Molinero et al., 2009). Turnnidge och Côté (2016) menar att tränare behöver vara duktiga på att lyssna och förstå spelarnas behov.
Flickorna betonar vikten av att tränaren har ett bra bemötande och en öppensinnad approach gentemot spelarna i laget. Sammantaget menar flickorna att tränaren ska vara kompetent, ha ett respektfullt bemötande, samt förmåga att organisera och lära ut. Detta har stor betydelse för flickornas fortsatta idrottande/fotbollsspelande, vilket även Fahlström med flera (2015) och Storm (2015) framför i sina studier.
Flickorna förklarar i intervjuerna att de faktorer som är centrala för dem till stor del är emotionella och relationella. Det handlar om olika former av stöd och relationer som skapar positiva känslor hos flickorna. Att bli uppskattade, sedda och bemötta på ett tillfredsställande sätt är mer betydelsefullt än att vinna, samt hur man själv presterar på planen. En signifikant person, till
exempel tränaren, är viktig som ett personligt, emotionellt och relationellt stöd (Côté, 1999;
Fahlström m.fl., 2015; Storm, 2015).
5.2 Föreningarnas arbete, strategier och behov
Föreningsrepresentanterna menar att de inte har ett tydligt arbetssätt gällande den specifika målgruppen, utan att de arbetar utifrån ett helhetstänk där man inte skiljer på medlemmar i föreningarna. Det är snarare en fråga om olika behov som föreningarna i dagsläget ser sig behöva.
Samtliga föreningsrepresentanter menar att deras föreningar i dagsläget inte har något facit på hur man ska “locka dit” vissa målgrupper och i synnerhet flickor med utländsk bakgrund.
Föreningsrepresentanterna understryker att deras föreningar är öppna för alla som vill komma och spela fotboll. De menar att kulturella olikheter kan utgöra hinder för att flickor med utländsk bakgrund väljer att utöva fotboll, vilket också beskrivs i olika studier (Larsson, 2017; Hylland Eriksen 2004). Föreningarna måste ta i beaktande att faktorer som till exempel träningskläder kan uppfattas som ett hinder för många flickor. De klassiska fotbollsuniformerna och de religiösa idealen som exempelvis många muslimska flickor har att förhålla sig till, passar inte in (Ericson, 2017). Föreningsrepresentanterna behöver lära sig mer om andra kulturer för att kunna förstå och lära sig av dem. Detta för att lättare kunna förstå och forma sin egen kultur (Karlefors och Herrting, 2011; Rizvi, 2009).
Behovet av ökad kunskap om kulturella olikheter anser föreningsrepresentanterna är stort. De vill kunna hålla utbildningar och starta upp nya projekt för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet, detta för att alla oavsett ambition ska kunna spela fotboll. Med tanke på att vi lever i ett mångkulturellt samhälle, uttrycker föreningsrepresentanterna att de gärna vill ha ledare med andra bakgrunder i föreningen. Detta i syfte att attrahera och bibehålla fler flickor med utländsk bakgrund. Föreningsrepresentanternas anser, precis som flickorna, att det första bemötandet är avgörande för om flickorna ska fortsätta eller överhuvudtaget bli intresserade av vad föreningen har att erbjuda.
5.3 Slutsats och förslag på insatser
Som tidigare redovisats har föreningarna idag svårt att genomföra framgångsrika insatser för flickor med utländsk bakgrund. Resurser (ekonomiska och personella) och stöd från SvFF menar föreningarna finns, men hur de ska använda dem på ett framgångsrikt och givande sätt är utmaningen. Det största behovet, som vi ser det, är kunskap om och förståelse för hur man bedriver till exempel ett projekt i synnerhet för denna målgrupp. Därför anser vi att SDF och SF behöver fundera mer på hur de tillsammans kan hjälpa till och skapa tydliga riktlinjer för föreningar i deras arbete med målgruppen.
Föreningar och i synnerhet tränarna behöver få ökad kunskap och en medvetenhet om vilka eventuella utmaningar som kan uppstå för flickor med utländsk bakgrund inom fotbollen. Lika viktigt är att föreningarna och tränarna får en övergripande förståelse för kulturella olikheter, men även hur familje- och socioekonomiska förhållanden kan påverka en individ. Vi vill att föreningarna ska fundera kring hur de kan arbeta och ge goda förutsättningarna för sina ledare och tränare att ta sig an sådana utmaningar.
Det första bemötandet mellan barn, föräldrar och förening är avgörande för om man börjar i en förening eller inte. Därför tror vi att det är viktigt att fotbollsföreningar har en tydlighet i sin verksamhet, samt en genomarbetad strategi när det gäller hur de kan uppmuntra föräldrar att anmäla sina barn till en fotbollsförening. Ett förslag är att föreningarna arbetar fram informationsblad på flera olika språk till deras första träff med föräldrarna.
Att klädseln kan vara ett hinder och en begränsning för flickor med utländsk bakgrund är något
bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska kunna delta. Istället för att flickorna ska behöva känna att de behöver uttrycka sina särskilda behov och önskemål, skulle fotbollsföreningarna kunna ha detta integrerat i sin verksamhet på förhand. Till exempel skulle fotbollsföreningarna, redan innan klädprovning är aktuellt, ha förberett en klädkollektion där det ingår flera olika alternativ för flickorna. Vi tror att detta skulle kunna skapa en känsla av tillhörighet hos flickorna, samt att de känner sig sedda och accepterade som deltagare i föreningens verksamhet.
5.4 Avslutande diskussion
Tränaren har en betydelsefull roll för flickornas fotbollsspelande. Beroende på vilket stöd som flickorna har av sin familj och andra närstående, påverkas behovet av stöttning och support.
Flickor som upplever att deras föräldrar inte är intresserade av fotboll eller att de inte förstår hur mycket fotbollen betyder för dem, samt att de inte är närvarande vid deras matcher, kan bidra till ett tomrum som tränaren kan behöva fylla. Vi anser att den signifikanta personen, till exempel tränaren, är viktig som ett personligt, emotionellt och relationellt stöd.
Samspelet mellan kultur och identitet har betydelse för om individen väljer att delta i en idrottsverksamhet eller ej. Idrottsföreningar behöver utveckla förmågan att skapa känslor av tillhörighet, samt skapa en miljö där de aktiva känner sig sedda och accepterade. Dessutom behöver de skapa en gemensam social praktik för flickor med utländsk bakgrund. Denna typ av tillhörighet och social praktik kommer inte av sig själv ute på fotbollsplanen eller i idrottshallen, utan kräver att såväl ledare som deltagare och föräldrar tillsammans anstränger sig för att skapa en kultur där alla upplever sig som sedda, erkända och accepterade.
Den svenska idrottsmodellen är inte en självklarhet för alla. Flickor med utländsk bakgrund, vars föräldrar är uppvuxna i ett annat land, kan se det som en utmaning att förstå sig på hur den svenska idrottsrörelsen fungerar. Föreningar behöver ökad kunskap och förståelse för den pågående processen där identiteter och kulturer hela tiden formar och formas av varandra.
(Karlefors & Herrting, 2011; Rizvi, 2009). Föreningsrepresentanterna upplevde att det är svårare att nå ut till föräldrar med begränsade kunskaper i svenska när det gäller att rekrytera ledare, men även för att få deras barn att anmäla sig till idrottsföreningar. Detta tror vi kan påverka flickornas framtida idrottsintresse och leda till att de inte, vid ung ålder, får en fot in i en idrottsförening, vilket i sin tur kan resultera i att det blir svårare för flickor med utländsk bakgrund att börja i en förening.
Resultaten i vår undersökning av flickornas val att fortsätta spela fotboll visar att, även om fotbollspecifika faktorer är viktiga för att förstå varför flickorna fortsätter spela fotboll, så framstår emotionella och relationella faktorer som väldigt betydelsefulla. Vi har granskat SvFF:s utbildningsmaterial (Tränarutbildning C, UEFA B, Fotbollens Spela, Lek och Lär) och ser att förbundet skulle kunna betona detta mer i sina tränarutbildningsmaterial för att verkligen få landets tränare att förstå sin viktiga roll. En stor del av innehållet i tränarutbildning förefaller handla om fotbollspecificitet eller prestationspsykologi. Vi tolkar materialet som att behovet av att fotbollsspelaren att bli sedd och få stöttning (emotionella och relationella faktorer) är minst lika viktigt som behovet av fotbollskunskaper. Vi ser dock i vår studie att de emotionella och relationella faktorerna är mer utmärkande. Så frågan blir då om detta kanske gäller för fler än för denna specifika målgrupp och om SvFF i så fall behöver se över sitt material.
5.5 Metoddiskussion
Eftersom denna studie inriktas på att skapa förståelse för intervjupersonernas egna uppfattningar, föreställningar och berättelser om sin verklighet och vardag, passar den kvalitativa forskningsintervjun, enligt vår uppfattning, bra som metod. De fördelar som den kvalitativa forskningsintervjun har, menar Bryman (2016), är intervjuns flexibilitet, att den genom ett ostrukturerat tillvägagångssätt säkrar intervjupersonens egna uppfattningar och intressen, vilket i denna studie är det som står i fokus.
5.5.1 Tillförlitlighet
För att säkra att materialet är tillförlitligt har vi studerat ett antal kriterier (kursiverade i texten) enligt Bryman (2016). För att erhålla trovärdighet i vårt material redovisar vi resultaten på ett överskådligt sätt, kompletterade med infogade citat vilket lyfter fram enskilda informanters uppfattningar. Detta tillvägagångssätt, menar vi, stärker trovärdigheten av de redovisade resultaten. Vi anser att överförbarheten i vårt material, utifrån vårt explorativa syfte, är god. Vi har fått in tillräcklig mängd data, så att man, på ett liknande sätt, kan studera detta vid ett annat tillfälle vid en liknande idrottslig kontext. Vi anser att pålitligheten i materialet är bra då vi noggrant beskrivit forskningsprocessen, genom studiens samtliga delar, på ett strukturerat och noga genomtänkt sätt. Detta säkerställde vi tidigt i arbetet genom framtagandet av en noga genomarbetad forskningsplan.
5.5.2 Generaliserbarhet
Enligt Bryman (2016), kan det vara svårt att i förväg veta hur många intervjuer som behövs. Det finns inga egentliga kriterier som avgör vad som är en tillräcklig mängd data. Därför kommer det vara svårt att veta om generaliserbarheten i vår studie kommer att vara hög, då vi intervjuat ett litet urval ur populationerna (flickor respektive föreningsrepresentanter).
5.5.3 Förändrade förutsättningar
Covid-19 (coronaviruset) gjorde att vi, enligt instruktioner, fick anpassa vårt tillvägagångssätt. Till exempel så har alla intervjuer genomförts via telefon. I och med detta tappade vi interaktionen och det naturliga samspelet med individen (till exempel kroppsspråket). När det gällde intervjuerna med flickorna behöver detta inte ses som en nackdel, då flickorna kunde känna trygghet i att vara hemma i en van miljö och svara på frågor, i stället för att behöva konfronteras av två frågeställare öga mot öga. Vi har vidare tvingats ha alla kontakter med vår handledare på Umeå universitet och kontaktperson på SvFF digitalt, vilket har fungerat bra. Att inte fysiskt ha kunnat besöka SvFF eller ha uppföljningen på plats med handledaren är dock trist, men vi har följt de rekommenderade restriktionerna kring fysiska kontakter. Tidplanen har dock inte påverkats negativt, utan vi har följt den utan några större problem.
Vi fick via våra egna nätverk snabb kontakt med informanterna vilket var en klar fördel för oss. Vi upplevde att analysen av vårt insamlade intervjumaterial gick bra, detta då vi precis kom från en kurs som handlade om just kvalitativ forskning. Detta var till stor hjälp.
Resultaten av studien har analyserats utifrån tematiseringen som skapats i analysmetoden (se 3.4 i Metoddelen). Vad gäller resultatdelen så har vi insett att detaljeringsgraden i svaren i tema två bidrar till att den känns mer konkret än tema ett, samt att det finns skillnader vilket gjorde att bearbetningen av svaren till vissa delar blev annorlunda. Samtidigt inser vi att det går att fördjupa sig ännu mer och vara mer detaljerad i svaren till båda våra teman. I analysen utgår från våra teman och de delteman (kursiverade) som är beskrivna i analysdelen. Detta för att säkra strukturen och läsbarheten i rapporten. I vår analys har vi fördjupat oss i varje deltema, detta för
5.6 Förslag på vidare forskning
Vi har i denna studie valt en ansats där syftet har varit öka förståelsen för faktorer som påverkar flickor med utländsk bakgrund att vara aktiva inom fotbollen och hur föreningar arbetar för att öka och bibehålla flickor med utländsk bakgrund inom idrotten.
I vår studie påvisas faktorer som påverkar valet att flickor väljer att fortsätta spela fotboll. Det skulle vara intressant att studera de specifikt påvisade faktorerna (emotionella och relationella) som är av stor betydelse för flickorna, samt den signifikanta personens centrala betydelse. Det skulle också vara intressant att fördjupa sig mer om SvFF:s tränarutbildningar och dess material.
Samt hur man i framtiden skulle kunna utforma sina utbildningar med mer fokus på det emotionella och relationella.
Referenser
Arnoldsson, J. (2019). Idrott för nyanlända 2015–2018. En rapport om verksamhet, uppföljning och forskning inom satsningen. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Centrum för idrottsforskning (2016). Barn och ungdomar. Hämtad 2020.05.08 från https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/barn-och-ungdomar/#barn-r-mest-idrottsaktiva Centrum för idrottsforskning (2017). De aktiva och de inaktiva: om ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Côté, J. (1999). The influence of the family in the development of talent in sport. The sport psychologist, 13, 395–417. doi: https://doi.org/10.1123/tsp.13.4.395
Craike, M., Symons, C., & Zimmermann, J.A. (2009. Why do young women drop out of sport and physical activity? A social ecological approach, Annals of Leisure Research, 12(2), 148–172.
doi: 10.1080/11745398.2009.9686816
Eliasson, I. (2009). I skilda idrottsvärldar - Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll.
[Doktorsavhandling]. Umeå: Umeå universitet.
Erickson, K. (2017). Understanding Minnesota Muslim Girls’ Experiences with Current Sports Uniforms and Their Preferences for the Design of Culturally Sensitive Sports Uniforms.
(Doktorsavhandling). Minnesota: Minnesota university.
Eriksen, T. H. (2004). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Nora: Nya Doxa.
Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget. Om svenska elitidrottarens idrottsval och specialisering. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU- rapport 2015:1, 2015.
Frisby, W. (2011). Promising Physical Activity Inclusion Practices for Chinese Immigrant Women in Vancouver, Canada. Quest, 63(1), 135–147. doi: 10.1080/00336297.2011.10483671 Fundberg, J., & Lagergren, L. (2015). Varför är det tjejer som spelar damfotboll? Om formande, genus och (re-)produktion av ojämställd idrott. Scandinavian sport studies forum, 6, 65–83.
Hedenborg S., & Hellborg, A. M, (2017) En ridsport för alla: En rapport om ridsport och integration i samarbete med Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola
Hertting, K., & Karlefors, I. (2011). Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk Idrottsforskning, 20, 21–25. Hämtad 2020.03.20 från
https://www.idrottsforskning.se/upptack-idrottens-mangkulturella-bilder/
Hertting, K., & Karlefors, I. (2012). Idrott för alla - Ur nyanlända barns perspektiv. Svensk Idrottsforskning, 21, 10–13. Hämtad 2020.03.20 från https://www.idrottsforskning.se/idrott- alla-ur-nyanlanda-barns-perspektiv
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Molinero, O., Salguero, A., Álvarez, E. & Márquez, S. (2009) Reasons for dropout in youth
