• No results found

15.6. SOLLENTUNA LEKTIONEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "15.6. SOLLENTUNA LEKTIONEN"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

WSP 1 019 5031

SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM

Örebro 2014-03-27

WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094

700 08 ÖREBRO Tel 0706 - 88 57 44

Handläggare: Jan-Eric Carlring

(2)

SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM

Härtill hör: Provtabell Bilaga 1

Planritning Ritning G10-01-001

Sektionsritning Ritning G10-01-002

Sektionsritning Ritning G10-01-003

UPPDRAG

WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Hökerums Bygg AB utfört en geoteknisk undersökning för planerade bostadshus inom kvarteret Lektionen i Sollentuna, Sollentuna kommun. Undersökningen har skett i syfte att klarlägga lämplig grundläggningsmetod samt förutsättningar för schakt och dräne- ring.

PLANERADE BYGGNADER

Bostadshusen skall uppföras med 4 - 5 våningsplan ovan mark samt ett källarplan. Källarplanets golv skall läggas på nivå ca + 19.

UTFÖRDA ARBETEN

Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av WSP;s fälttekniker Gert Eriksson i mars månad år 2014 och omfattade

- utsättning av undersökningspunkter - inmätning av undersökningspunkter - jordbergsondering

- viktsondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - vingsondering

- nedborrning av grundvattenobservationsrör

(3)

Upptagna prover har jordartsklassificerats i SWECO;s jordlaboratorium i Stockholm. Inmätning har skett i följande koordinatsystem:

Plan SWEREF 99 18 00

Höjd RH 2000

UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning

Det blivande byggnadsområdet ligger i anslutning till Rudbecks väg på öppen gräsbevuxen mark.

Markytan faller mot sydväst från nivå + 22.6 ned till + 20.4.

Jordlager

Grunden inom och i anslutning till planerat byggnadsläge består överst av mulljord med upp till 0.4 m tjocklek. Lokalt kan även förekomma fyllning med ringa mäktighet. Härunder följer sandig lera som även genomsätts av tunna sand- och siltskikt. Leran är med undantag för ett parti i sydväst fast- torr- skorpefast. I sydväst följs 3 – 3.5 m torrskorpa av lös lera med 1 – 2 m tjocklek. Leran vilar på en sil- tig sand genomsatt av lerskikt på berg. I söder (punkt 4 och 5) ligger bergets överyta 0.5 – 1 m under nuvarande markyta. I övrigt har sondstopp erhållits mot sten, block eller berg på nivåerna + 13.5 – 17.5 innebärande 4 – 8 m under nuvarande markyta. Den lösa lerans oreducerade skjuvhållfasthet har som lägst regisrerats till 10 kPa och vattenkvoten till 33 – 41 %. Sandens relativa fasthet är skiktvis låg- mycket läg.

Yt- och grundvatten

I nedborrat grundvattenobservationsrör har grundvattenytan registrerats på nivå + 18.8.

STABILITET OCH SÄTTNINGAR

Området är stabilt och någon risk för skred föreligger ej. Den lösa leran måste förutsättas vara nor- malkonsoliderad innebärande att tidsbundna sättningar uppkommer om området i sydväst belastas med fyllning och/eller byggnad.

SLUTSATSER Grundläggning

Bostadshusen ger stora stomlaster vilka måste föras ned till fast botten/berg med pålar eller där jord- djupen är begränsade plinar. Golvet i källardelen kan däremot utformas som ett golv på mark.

(4)

Grundkonstruktioner skall dimensioneras i brott- och bruksgränstillstånd som hänförlig till geoteknisk klass 2 (GK 2). Dimensionering i brottgränstillstånd sker enligt handboken "Pålgrundläggning". På- larnas dimensionerande lastkapacitet, Rd, beräknas enligt 6.15.2 medan R(fd) bestäms enligt 6.23.

Följande geotekniska parametrar skall nyttjas:

• Karaktäristisk skjuvhållfasthet cuk = 12 kPa

• Partialkoefficien t m = 1.7

• Korrektionsfaktor m = 0.7

I bruksgränstillstånd utförs dimensionering genom sättningsberäkning enligt handboken "Pålgrund- läggning". Beräkning utförs enligt formel 6.33-4 med parametrar enligt nedan:

• Partialkoefficient Rd = 1.0

• Jordmodul vid pålspets Msd = 20 GPa Dränering

Byggnadens grund skall förses med dränering. Preliminärt kan man räkna med att dränera ned till nivå + 18.5. För att undvika framtida permanent grundvattensänkning må därför eftersträvas att lägga blivande källargolv på nivå + 19 eller högre.

Schakt och fyllning

Schakt kommer att ske i mulljord/fyllning, lera och siltig sand. Bergschakt kommer även att krävas.

Jordarna är lättschaktade i torrt tillstånd. Sandens flytbenägenhet medför däremot påtagliga problem vid schakt- och grundläggningsarbeten under grundvattenytan.

Fyllning inom och i anslutning till byggnads- och grundläggningsytor sker med grus som utläggs i skikt och komprimeras till minst 90 % packningsgrad (jämfört med modifierat proctormaximum).

Länshållning

Vid schakt läggs terrassytorna i tillräcklig lutning så att ytvattenavrinning medgives. Länshållning sker via diken eller filterförsedda pumpgropar. Samtliga byggnads- och grundläggningsytor skall skyddas mot ytuppluckring via ett skikt grus som utläggs omedelbart efter utförd schakt. Om grund- vattenytan genombryts måste temporär grundvattensänkning ske i sanden. Härvid krävs pumpning i wellpointspetsar.

Ledningar

Ledningar kan grundläggas direkt i mark via en ledningsbädd av grus.

(5)

Övrigt

Undersökningen måste kompletteras i samband med detaljprojektering. Nivån för bergets överyta måste klarläggas mer i detalj. Därutöver måste sandens sammansättning och fasthet undersökas mer noggrant. Nedborrade grundvattenobservationsrör må avläsas månadsvis. Grundbottenbesiktning skall ske av geotekniker.

WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik

Jan-Eric Carlring

(6)
(7)
(8)
(9)

Jordprovsanalys

Gransk./Tabell

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt, vLet (si)

4B/3

Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, Let (saf)

4B/3 Gråbrun rostfläckig varvig lera med enstaka tunna siltskikt

torrskorpekaraktär, vLe(t) (si)

33

Anm.

4A/3 4B/3 4B/3 4B/3 4B/3 Mtrl typ/

tjälf.

klass1)

4B/3

16 28 Vatten

kvot w [%]

41

Brun siltig sand med lerskikt, siSa le (Referensnivå = My)

(Referensnivå = My)

(Vy = 1.10 m under my 2014-03-19)

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt, vLet (saf)

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, vLet (saf)

(Referensnivå = My)

Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt , Let (saf)

Brungrå rostfläckig varvig lera, vLe (Referensnivå = My)

Uppdragsgivare Uppdragsnummer

2014-03-26

Sektion

Skr Undersökningsdatum

1) Klassning enl. AMA Anläggning 10

Sollentuna

Löp-nr

2014-04-24 Datum/Sign

Provtagningsdatum Projekt

WSP Samhällsbyggnad, Örebro Provtagningsredskap / Analysmetod

27080

Borrhål/ Djup

2014-04-23 -

2014-03-19

14W09 14W03

[m]

Benämning/

(okulär jordartsklassning enl. SGF 1981) Jordartsförkortning

(enl. SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2)

14W10

14W13

0.3-3.7 3.7-5.5

0.3-2.1 2.1-3.5

1.9-3.0 0.0-1.9

1.1-3.0 0.2-1.1

SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044,

100 26 STOCKHOLM, Tel: 08-695 60 00, Fax: 08-695 63 60,

geolab@sweco.se, www.sweco.se/geolab, Ingår i SWECO Civil AB 1(1)

References

Related documents

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

Aktiva är medlemmar i Vreta Kloster Golfklubb som, vare sig de äger en aktie i klubben eller inte, betalar den årliga medlemsavgiften till Vreta Kloster

It is good to have the reference point close to the communication medium to get the lowest variable delay and the best possible time accuracy.. Therefore the best point to take

Som förväntat kan vi också konstatera att det huvudsakligen är Östeuropa-avdelningen som står för de indirekta insatserna tillsammans med ambassaderna, medan praktiskt taget

Online registration is possible on the official Conference website www.eurocat2013.com. or contact Conference agency:

engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning. Regeringskansliets

Zink: För personer med tillräckliga nivåer av zink i cellerna visade analysen att risken för att insjukna i COVID-19 minskade med 91 procent.. Brist på zink innebar istället

Tidigare har man trott att 90 procent av vårt D-vitamin kommer från produktionen i huden när den utsätts för solljus och att resten tas upp ur maten vi äter.. Men enligt ny