RAPPORT
UPPDRAGSNUMMER: 13009777
KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING FÖR DEL AV DETALJPLAN 1 VATTENPARKEN
Bild från gestaltningsprogram Sätra Vattenpark, Mandaworks, Tovatt, och Sweco (2019).
RAPPORT
2020-04-27
SWECO ENVIRONMENT AB Uppdragsledare, Handläggare: Fredrik Ohls
Granskare: Lena Ehwald Handläggare: Lina Hansson
Sammanfattning
Sätra ligger i den nordvästra delen av Västerås mellan Hagaberg och Norrleden.
I Sätra planeras en ny stadsdel med närhet tillbåde stad och natur, butiker och service.
Måttot är att hållbarhet skall vara en del av vardagen. En väl fungerande
dagvattenhantering som leder till uppfyllandet av uppsatta miljökvalitetsnormer för Asköbäcken och Mälaren-Blacken är en viktig del av stadsdelens hållbarhet. Västerås stad har satt upp mål att minska belastningen med 20% de närmaste åren. Stadsdelen måste också skyddas från översvämningar, inte minst med beaktandet av
klimatförändringen.
Planområdet genomkorsas av ett mindre dike som ska omformas till en vattenpark i form av en våt damm som ska fungera som ytligt dagvattenmagasin för att rena dagvatten från allmän platsmark och sekundär rening från kvartersmark. På del av sträckan norr om den framtida bussgatan utvecklas diket till ett renande dike med översilningsytor för
närliggande bebyggelse. I rapporten delas beräkningarna upp i ett avrinningsområde för vattenparken och ett för diket + översilningsytor.
Delavrinningsområde för Vattenparken: Dagvattenföroreningsberäkningarna visar att vattenparken minskar belastningen till recipienterna jämfört med idag förutom för kvicksilver och kadmium. De flesta ämnens belastning (kg per år i utsläpp) minskar betydligt mer än den 20 procentiga minskning som satts upp som mål till år 2021, särskilt om lokalt omhändertagande, LOD införs även på allmän platsmark. Alla halter, med eller utan LOD på allmän platsmark, blir under Västerås stads riktvärden för föroreningshalter.
Delavrinningsområde för Dike + Översilningsytor: Dagvattenföroreningsberäkningarna visar att vattenparken minskar belastningen till recipienterna jämfört med idag förutom för Kvicksilver, PAH 16 och Benso(a)pyren. De flesta ämnens belastning (kg per år i utsläpp) minskar betydligt mer än den 20 procentiga minskning som satts upp som mål till år 2021, särskilt om lokalt omhändertagande, LOD införs även på allmän platsmark. Alla halter, med eller utan LOD på allmän platsmark, blir under Västerås stads riktvärden för föroreningshalter.
LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten är blir allt vanligare i stadsutvecklingsprojekt.
Genom väl beprövad teknik förbättras dagvattensituationen, både avseende rening och översvämning. En möjlig LOD-lösning för Sätra är att etablera nedsänkta växtbäddar eller skellettjordar med träd som bevattnas till marklagren av vägdagvatten och om möjligt takdagvatten från kvartersmark. Förutom ytterligare rening och stabilare vattennivå i vattenparken, bidrar dessa till andra fördelar såsom ökad biodiversitet, kylning av stadsmiljön under högsommar och intresse för stadsdelen som en förebild för andra stadsutvecklingsprojekt.
Sammantaget bidrar Sätras stadsutveckling gällande studerat område och gällande dagvattenföroreningar i en positiv riktning i enlighet med uppställda krav i stadens miljömål.
Med en smart reglerutrustning i kombination med kapacitet att hantera upp till
hundraårsregnet i det avbördande diket kan vattenparken få en permanent vattennivå på +29,70, vid simulering under åren 2004-2008 en avdunstningsgenererad nivåsänkning ned till +29,30, stigning till 30,00 vid regn med kort återkomsttid och till +30,20 vid 10- och
Fel! Hittar inte referenskälla.
20-årsregnet. Efter 10-årsregnet skall fritt utlopp säkerställas för att snabbt evakuera dagvatten från området. Med fritt utlopp menas från 160 l/s upp till 1700 l/s för hundraårsregnet.
Vattenparken förses med en reglervolym med reglerhöjd 1 på 0,30 meter för intensiva regn och reglerhöjd 2 på ytterligare 0,20 meter för att reglera upp till tioårsregnet. Om LOD införs på allmän platsmark eller reglervolymen säkerställs till 1800 m3 kan Västerås stads krav om att enbart släppa ut 15 l/s och hektar = 120 l/s från delavrinningsområdet vattenparken hållas.
Vattenparken byggs otät men vattenytan hålls uppe genom att vattenvolymen har förbindelse med markvattennivån. Markvattennivån hålls uppe genom att stadsdelen byggs ovan ett tätt lerlager. Ökad mängd med lokal infiltration av dagvatten istället för direkt avledning via dagvattenbrunnar och ledningar till vattenparken minskar
omsättningstiden i vattenparken (vattnet blir stående längre), men detta kompenseras av att vattnet till vattenparken istället får en bättre vattenkvalitet via lagring och utströmning från kalla marklager.
För att skydda bebyggelsen mot hundraårsregnet (82 mm under två timmar) har vattenparken försetts med en rejält tilltagen översvämningszon upp till nivån +31,20.
Zonen har en total volym ovan den permanenta vattennivå på 15 000 m3, som i kombination med avtappning via diket och nya trummor med kapacitet om minst 800- 1000 l/s för trummor och totalt 1790 l/s för trummor och sekundär avrinning, säkerställer en god hantering av ett klimatkompenserat hundraårsregn och skyddar bebyggelsen från skador. Ännu högre flöden i diket bör utredas om staden vill göra stadsdelen robustare, tex för att klara ett så kallat Köpenhamnsregn (171 mm på tre timmar) som inträffade i Köpenhamn 2011 och motsvarar ett regn med en återkomsttid på ca 1500 år. Detta bör göras genom en hydrodynamisk modellstudie i nästa skede.
Exakt utformning av det framtida diket och trummor under Norrleden och Lillhäradsvägen görs i nästa skede. Som ett första steg i detta arbete har markavvattningsföretaget upphävts, men det måste även säkerställas att dikesrensning/viss urgrävning inte påverkar grundvattenytan och därmed riskerar att orsaka sättningar på befintlig
infrastruktur och framtida konstruktioner. Detta arbete utreds för närvarande under våren 2020 i separat hydrogeologisk studie.
1 (34)
Innehållsförteckning
1 Bakgrund 2
2 Utgångspunkter 2
2.1 Västerås stads dagvattenpolicy och handlingsplan 3
2.2 Riktlinjer från Mälarenergi 4
3 Områdesbeskrivning 5
3.1 Befintliga avrinningsförhållanden 6
3.2 Markavvattningsföretag 7
3.3 Geologiska och Hydrogeologiska förhållanden 8
3.4 Recipienter och Miljökvalitetsnormer (MKN) 9
3.5 Framtida utformning av planområdet 10
3.6 Avvattning av området via dike från norra delen av planområdet och norrut till Svartmyran 11
4 Arbetsmetodik 13
4.1 Delavrinningsområden 13
4.2 Flödes- och föroreningsberäkningar 13
4.2.1 Indata 14
5 Resultat 15
5.1 Föroreningsberäkningar 15
5.1.1 Tillrinningsområde till vattenpark 15
5.1.2 Tillrinningsområdet till översilningsyta/dike 17
5.2 Flödesberäkningar 19
5.3 Fördröjning och styrning av vattenivåer i vattenparken och diket 20 5.4 Vattenparken omsättningstid, avdunstning med generella rekommendationer 23
5.5 Beräkningar hundraårsregn 25
6 Åtgärder 28
7 Slutsatser 32
8 Vidare arbete 33
9 Referenser 34
10 Bilagor 34
1 Bakgrund
Västerås stad arbetar med detaljplan för området Sätra i Västerås där staden håller på att etablera en ny stadsdel. Viktiga principer för utformning av stadsdelen är att den ska vara integrerad till närliggande stadsdelar, och att den ska vara klimatsmart med funktionell och sammanhållande grön- och blåstruktur där dessa ytor används både för
rekreationssyfte och för fördröjning av regnvatten(dagvatten).
Ett viktigt led i arbetet för att skapa en hållbar stadsdel är att utreda dagvattenhanteringen i området. Sedan 2008 har en dagvattenutredning, en fördjupad dagvattenutredning, samt ett gestaltningsprogram, utrett frågan.
Sweco har fått i uppdrag av Västerås stad att ta fram en uppdaterad dagvattenutredning som sammanfattar tidigare utredningar och kompletterar med ny information för den del av Sätra som omfattas av den nya detaljplanen för det centrala området i etapp 1, Vattenparken.
Mälaren närmast Västerås uppnår idag inte god status/potential enligt EU:s vattendirektiv.
Övergödning och miljögifter är de identifierade miljöproblemen. För att nå ”god status”, som är en miljökvalitetsnorm som ska vara uppfylld 2027, krävs bland annat kraftiga minskningar av fosfor och miljögifter. Belastningen av tungmetaller behöver också minska. Minskningen behöver ske från många källor, inte minst dagvatten. För att de bindande miljökvalitetsnormerna ska kunna nås har staden tagit fram en vattenplan, där en av målsättningarna är att minska mängden fosfor, metaller och organiska miljögifter via dagvattnet med 20 %.
Allt eftersom staden fortsätter att förtätas och växa blir dagvattnet ett större problem.
Dagvatten från nya detaljplaneområden avleds oftast till befintliga områden som inte tål större belastning. Klimatpåverkan beräknas också att öka och leda till häftigare regn under sommarhalvåret och även långvariga regn på tjälad mark bedöms ställa till problem i framtiden.
Ett led i stadens arbete för att uppnå god status i Mälaren är kommunfullmäktiges antagande av en dagvattenpolicy och handlingsplan för Västerås 2014. Övergripande mål i policyn är att dagvatten ska utredas i alla planer och att dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. (enl.
Mälarenergi).
2 Utgångspunkter
För dagvattenutredningen har följande underlag varit tillgängligt:
- Kompletterande dagvattenutredning Sätra, fördjupning av översiktsplanen för Sätra, ÖP68, Västerås (WSP, 2018-10-17)
- Sätra vattenpark, Gestaltningsprogram (Mandaworks, Tovatt och Sweco, 2019- 12-19)
- Riktlinjer från Mälarenergi
- Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 http://www.vasteras.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens- planarbete/oversiktsplan.html
3 (34)
- Västerås stads handlingsplan för yt- och grundvatten 2019-2021 https://www.vasteras.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp.html - Dagvattenpolicy i Västerås samt handlingsplan för dagvatten i Västerås
http://www.vasteras.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/dagvatten.html
2.1 Västerås stads dagvattenpolicy och handlingsplan
I Västerås handlingsplan för yt- och grundvatten 2019–2021 framgår målsättningen att belastningen av fosfor, metaller och organiska miljögifter via dagvattnet ska minska med 20 % till år 2021. Detta medför att fördröjningen och rening av dagvattnet innan det når recipienten är en förutsättning för att nå målet. Det framgår dessutom att det ska lägga fokus på att på skapa fria vandringsvägar för fisk i Svartån och Sagån.
I dagvattenpolicyn för Västerås stad 2014-03-06 framgår följande övergripande mål:
· Dagvattenflöden till Mälaren minimeras
· Grundvattenbalansen bibehållas
· Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag.
· Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar.
· Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer.
· Kunskapen om dagvatten ökar.
· Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas.
· Förorenaren betalar.
· Dagvatten ska göra synligt och vara en del av gestaltningen.
· Dagvatten ska utredas i alla planer.
I dagvattenpolicyn från Västerås stad framgår dessutom riktvärden för årsmedelhalter i dagvattenutsläpp enligt nedan:
Tabell 1.Riktvärden för dagvattenutsläpp, riktvärden anges i årsmedelhalter med Nivå 1 = utsläpp till recipient, Nivå 2 = utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. Utdrag av Dagvattenpolicy i Västerås, 2014.
Tabell 2. Mängd utsläpp i kg/år till vattenförekomst, beräknat med schablonhalter från dagvattenmodellen Storm Tac, 2011 från Handlingsplan för dagvatten i Västerås, 2014.
2.2 Riktlinjer från Mälarenergi
Dagvattenutredningar ska enligt Mälarenergi innehålla följande material:
· Redovisning av flöden för ett 10- och 20 års regn.
· Utflödet från planområdet begränsas till ett 10-års regn, 15 l/s och hektar.
5 (34)
3 Områdesbeskrivning
Planområdet består idag av skogs- och åkermark samt några mindre hus kallade
”villaområde” för att möta definitionen i beräkningsverktyget. Se Figur 1.
Figur 1. Markanvändning inom projektområdet i nuläget.
3.1 Befintliga avrinningsförhållanden
I dagsläget rinner vattnet av mot det befintliga diket som korsar planområdet. Rinnvägar och flödesriktningar redovisas i Figur 2.
Figur 2 Flödesriktningar och delavrinningsområden i projektområdet i nuläge. Den blå linjen som går i syd-nordlig riktning utgörs av ett dike.
Avrinningsområdet i läget för den framtida vattenparken avvattnas idag via ett
dikessystem skapat av markavvattningsföretaget Brottberga 2 år 1914 (Structor, 2019).
Genom planområdet går ett dike som passerar Norrleden via en trumma med dimension 600 mm. Diket har inom området stående vatten till 2/3 delar och med inmätt vattenstånd eller dikesbotten (oklart kring inmätt objekt men även tidpunkt) om +29,92. Diket går sedan vidare via en trumma under Lillhäradsvägen, men den kunde inte identifieras och mätas in vid inmätningstillfället. Det är värt att poängtera att en trumma med diametern 600 mm har en maximal kapacitet kring 300-400 liter/sekund.
Planområdets dagvattensituation idag och i framtiden beror i mångt och mycket på dikets funktion norr om Norrleden fram till fd Svartmyran nordväst om punkt 3 samt dess trummor. Området är flackt och diket faller av enbart ca 0,5-1,0 promille. Först vid 3 faller diket av mer. Se Figur 3.
7 (34) Figur 3. Diket norr om Norrledens funktion (inringat) för avvattning av området och
avrinningsområdet (grönt).
Vid ett fältbesök under december 2019 inspekterades och uppmättes diket i en korridor där vattenstånd, botten på diket och omgivande marknivåer kartlades. Se Figur 4 för bilder från tre utvalda platser markerade i Figur 3.
Figur 4 Bilder från fältbesök i december 2019. 1) diket strax norr om Lillhäradsvägen med stående vatten (+29,9 sett norrut, nedströms). 2) diket genom ravinen (sett norrut, nedströms). 3) efter ravinen där diket faller av till slut i höjdled och är där igenvuxet (sett söderut, uppströms).
3.2 Markavvattningsföretag
Det finns ett nyligen upphävt eller under upphörande markavvattningsföretag Brottberga 2 från år 1914 inom planområdet. För mer information om detta arbete hänvisas till pågående utredning (Structor 2019).
3
1 2
Trumma under Norrleden 600 mm
Trumma under
Lillhäradsvägen, gömd
Planområde fd Svartmyran
3.3 Geologiska och Hydrogeologiska förhållanden
Enligt jordartskartan från SGU ( Figur 5) består planområdet till största delen av postglacial finlera med inslag av berg i dagen och sandig morän. De mest låglänta områdena inom planområdet består av gyttjelera med ett tunt eller osammanhängande ytlager av torv. Norr om planområdet ligger en stor utdikad våtmark som också syns i jordartskartan där kärrtorv förekommer. Jorddjup till berg varierar i de mest låglänta områdena inom detaljplanen mellan 10–20 m.
Området består av ett undre grundvattenmagasin i moränen under lerlagren. Något övre magasin finns inte i dagsläget. Grundvattenbildningen sker i skogsbeklädda
moränområden. En hydrogeologisk utredning är under framtagande (Sweco, 2020).
Figur 5 SGU:s Jordartskarta. Planområdet är inringat med svart polygon.
9 (34)
3.4 Recipienter och Miljökvalitetsnormer (MKN)
I tidigare utredningar av WSP (2016 samt 2018) har tre recipienter inom Sätraområdet identifierats; Asköbäcken (rinner ut i recipienten Västerås Blacken), Svartån samt Västerås hamnområde.
Asköbäcken och Västerås hamnområde lider av övergödning och i handlingsplanen för dagvattenhantering står det att vatten bör renas innan det släpps till recipienterna.
Dagvatten från områdena bör därför hanteras.
Asköbäckens status är måttlig ekologisk status och den uppnår ej god kemisk status (VISS, 2020). Då Asköbäcken leds ut i Asköviken, ett Natura 2000-område, är det av vikt att vidare arbete inom planområdet begränsar flödesmängder samt negativ påverkan på vattenkvalitet så att nulägets värden inte försämras.
Västerås hamnområde har dålig ekologisk status och ej god kemisk status (VISS, 2020).
Svartån är klassad som ”god kemisk status” och har en MKN att god kemisk status ska bevaras. Svartåns ekologiska status klassas som måttlig, och MKN är att åtgärder ska genomföras i så stor omfattning som möjligt till 2021 för att god ekologisk status ska uppnås till 2027 (WSP, 2018).
Asköbäcken och Svartån har miljökvalitetsnormen att nuvarande (december 2015) halten av kvicksilver och bromerade difenyleter inte får öka (VISS, 2020).
Recipienten för vattenparken är Asköbäcken och därefter Mälaren-Blacken.
Recipienternas läge illustreras i Figur 6. För mer information om recipienterna, se tidigare utredningar.
Figur 6 Detaljplan Sätras tre recipienter enligt tidigare utredning av WSP (2018). Orginaldata från VISS, 2018.
3.5 Framtida utformning av planområdet
Planområdet utformas med en vattenpark, även kallad damm eller våt damm, i södra delen samt en översilningsyta/dike i norra delen. Vattenparken och översilningsytan/diket delas av den nya bussgatan. Vattenparken och översilningsytan/diket ligger ungefär i samma läge som det befintliga diket.
Vattenparkens yta vid permanent vattennivå (=normalläge) uppskattas enligt ritningar från gestaltningsprogrammet (Mandaworks, Tovatt, Sweco) till en area om 2400 m2, se figur 9. Anmärkning: Detta är en betydligt större än den yta som uppskattades i den senaste dagvattenutredningen (1500 m2).
Figur 7. Framtida utformning av vattenpark samt dike/översilningsyta/dike.
Dike/översilningsyta
Bollplan - extra översvämningsyta
Vattenparken Bussgata Norrleden
11 (34)
Vattenparkens föreslagna nivåsättning framgår av Figur 7 från illustration av Tovatt och Mandaworks. Med ett sammanvägt beaktande av optimala arkitektoniska kvaliteter såsom närhet till vattenspegel, massbalans, minimerad fyllning samt möjlighet till tillräcklig avbördning vid alla regntillfällen rekommenderas att Vattenparken förläggs på nivån +29,70, se Figur 8. Diket/översilningsytan förläggs 0,2 meter lägre på nivån +29,50 och diket faller därefter av med en lutning på mellan 0,5 och 1,0 promille per meter hela vägen tills efter ravinen.
Via ledningsnät med gömda utlopp där hjässan är minst 50 cm under permanent
vattennivå och via basflöde från övre markvattnet i fyllningar på allmän platsmark och på kvartersmark som står i förbindelse med varandra och ledningsgravar i området (med LOD-lösningar och grönytor), leds dagvattnet/markvattnet till vattenparken.
Figur 8. Utbredning av vattenparken vid permanent vattenstånd +29,70
3.6 Avvattning av området via dike från norra delen av planområdet och norrut till Svartmyran
Avvattning av området sker via dike från norra delen av planområdet och norrut till Svartmyran. Dikesrensning och uppgradering av trummors kapacitet under Norrleden och Lillhäradsvägen behövs från planområdet tills efter ravinen. Exakt utformning av detta arbete tas fram i detalj i nästa skede. Större kompletterande trummor under Norrleden och Lillhäradsvägen är nödvändiga för att klara av att avvattna området vid större flöden från ungefär 10-årsregnet och uppåt. Idag ligger tröskelnivån kring Norrleden som håller uppe vattennivån inom området på +29,5 – 30,0. För att ta fram mer detaljerade
beräkningar om dikets framtida utformning behövs kompletterande inmätningar söder och norr om Norrleden samt att trummorna kan identifieras och mätas in. En förprojektering av det framtida diket bör tas fram och samordnas med vattenparken och
diket/översilningsytan. Vårt förslag är att diket mellan bussgatan och Norrleden skall förläggas med vattennivå +29,50. I Figur 9 och bilaga 1 (för större version) framgår hur
vattennivån behöver ställa sig i diket med dikeslutning 0,5 och 1,0 promilles lutning.
Observera att det är vattennivån och att det idag är minst en halv meters vattendjup i diket. Detta djup kan möjligtvis göras grundare, men detta måste studeras vidare i detalj i nästa skede. Eftersom vi använder oss av reglernivåer på 0,30 och totalt 0,50 meter över nivån på +29,70 ges en hydraulisk gradient väl över 1 promilles lutning och kan därmed minska behoven av schaktningen i diket för att säkerställa avbördningen vid kraftigare regn. Detta bör studeras vidare i detalj i nästa skede. Även en halv meters lägre nivå på vattenparken (29,2) vilket är fördelaktigt för massbalansen och behov av minskad fyllning har som jämförelse ritats in och dess behov av avbördande vattennivå och därmed schakt.
Det viktiga i nästa skede vid detaljprojektering av dikets schakt är att fri tvärsnittsarea för flöde ovan nivån +29,50 säkerställs till 160 - 1700 l/s, se vidare beräkningar
hundraårsregnet nedan.
Figur 9. Profil genom vattenpark och översilningsyta/dike där erforderliga utgrävningar av det avvattnande diket norrut framgår. Till höger (norr) om Norrleden visas i november 2019 uppmätta nivåer i diket. Till vänster (söder) om Norrleden visas planerade vattennivåer. Vertikalprofilen förställd 100 gånger.
13 (34)
4 Arbetsmetodik
4.1 Delavrinningsområden
Den reviderade planutformningen innebär att projektområdet delas in i två avrinningsområden, se Figur 10.
Avrinningsområdena har tagits fram baserat på dagens flödesvägar, och den planerade vägen som går vid gränsen mellan översilningsyta och vattenpark och som antas utgöra en framtida vattendelare (se Figur 2 för dagens flödesvägar). I dagvattenutredningen från 2018 gjordes beräkningar där vattenpark och översilningsyta antogs utgöra ett område.
Värt att notera är att delavrinningsområdet vattenparken rinner igenom
delavrinningsområdet dike/översilningsyta och bildar ett sammanfogat avrinningsområde vid passagen av Norrleden.
Figur 10 Avrinningsområden till damm/översilningsyta och vattenpark.
4.2 Flödes- och föroreningsberäkningar
Beräkning av flöden och fördröjningsvolymer, samt beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet genomfördes med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version 18.3.2. Indata till modellen är nederbörd (636 mm/år) och kartlagd markanvändning. Markanvändningen före och efter exploatering uppskattades utifrån
tillgängligt underlag, allmänna kartjänster samt dialog med beställare. Även den reningseffekt som kan åstadkommas i de dagvattenanläggningar som föreslås beräknades med hjälp av StormTac och det underlag som beaktas i programmet. Vid beräkning av flöden har en klimatfaktor på 1,25 använts för framtida scenarier.
Följande scenarier beräknas i utredningen:
· Dagsläge
· Utbyggd detaljplan enligt planerad utformning med vattenpark eller översilningsyta/dike OCH med LOD på kvartersmark.
· Utbyggd detaljplan enligt planerad utformning med vattenpark eller
översilningsyta/dike OCH med LOD på kvartersmark SAMT LOD på allmän platsmark.
För vattenparken gäller: standarddimensioner för en våt damm i Stormtac, med ett antaget permanent vattendjup om 1,2 m, en släntlutning om 1:3, och ett
längd:breddförhållande om 2.50, samt en permanent vattenyta om 2400 m2 (efter uppskattad vattenyta i Gestaltningsprogrammet). Den tillgängliga volymen ligger på runt 2 000-3000 m3beroende på valt djup. Dagvattenberäkningarna räknar med 2000 m3 Den permanenta vattenytan kan komma att fluktuera under årets gång då den följer
markvattennivåerna i området (enl Gestaltningsprogram, Tovatt, Mandaworks, Sweco).
För översilningsyta/dike antas följande: Ett 1 m djupt, 180 m långt och 3 m brett dike med släntlutning 1:2 och 500 mm makadamfyllning i botten.
4.2.1 Indata
Markanvändningsytor som indata i modellen StormTac redovisas för de två
delavrinningsområden nedan i Tabell 3. Den jordbruksmarken som finns idag exploateras med ett skolområde och flerfamiljsbostäder samt torg och parkmark.
Tabell 3. Indata markanvändningsytor i hektar för tillrinningsområdet till vattenparken och tillrinningsområdet till översilningsyta/dike.
15 (34)
5 Resultat
5.1 Föroreningsberäkningar
5.1.1 Tillrinningsområde till vattenpark
Resultat från modelleringen av de årliga föroreningsmängderna redovisas i Tabell 4. Det framgår att Zink, Kadmium, Nickel, Kvicksilver och Benso(a)pyren visar något högre belastning (kg/år) efter utbyggnation jämfört med dagens föroreningsbelastning (röda fält i första kolumnen). Föroreningsmängd för Zink, Nickel och Benso(a)pyren kan sänkas till under dagens nivå med ytterligare LOD-lösningar på allmän platsmark (andra kolumnen).
De föroreningsmängder som blir lägre jämfört med idag, visar en föroreningsreduktion av 20% eller mer (se tredje kolumnen). Delavrinningsområdet vattenparken uppfyller därmed delvis målsättningen från Västerås handlingsplan att sänka föroreningsbelastningen via dagvattenutsläpp med 20% fram till 2021 (om projektområdet hade byggts innan dess).
Om LOD införs även på allmän platsmark fås en rejäl minskning för alla ämnen förutom för Kadmium, Kvicksilver och Nickel (se fjärde kolumnen).
Tabell 4.Föroreningsbelastning i kg/år för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på enbart kvartersmark och rening i vattenpark, efter utbyggd detaljplan med LOD på både kvarters och på allmän platsmark och rening i vattenpark. Föroreningshalter som överstiger dagens halter eller där föroreningsreduktionen är mindre än 20 % är markerade i rött.
Resultat från modelleringen för föroreningshalter i µg/l redovisas i Tabell 5.
Det framgår att Zink, Kadmium, Nickel, Kvicksilver och Benso(a)pyren överstiger dagens föroreningshalter efter exploateringen. Dock understiger alla halter riktvärden i Västerås dagvattenpolicy.
Med LOD även på allmän platsmark, till exempel genomsläppliga planterade diken, nedsänkta växtbäddar och skelettjordar längs de kommunala vägarna, kan
föroreningsmängderna för Zink, Nickel och Benso(a)pyren sänkas till under dagens nivå.
Föroreningsmängden för Kadmium och Kvicksilver ligger dock fortfarande något högre än idag.
Tabell 5. Föroreningshalter i µg/l för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på kvartersmark + vattenpark samt efter utbyggd detaljplan med LOD även på allmän platsmark. Föroreningshalter som överstiger dagens halter och/eller riktvärden enlig Västerås dagvattenpolicy, 2014 visas i rött.
17 (34)
5.1.2 Tillrinningsområdet till översilningsyta/dike
Resultat från modelleringen av årlig föroreningsbelastning i kg/år redovisas i Tabell 6. Det framgår att Kvicksilver, PAH 16 och Benso(a)pyren ligger något högre efter utbyggnation av projektområdet jämfört med idag (se röda celler i första kolumnen).
Föroreningsmängden för Kvicksilver, PAH 16 och Benso(a)pyren kan sänkas under dagens belastning med ytterligare åtgärder på allmän platsmark (se andra kolumnen).
De föroreningsmängder som blir lägre jämfört med idag, visar en föroreningsreduktion av 20% eller mer (se tredje kolumnen). Delavrinningsområdet vattenparken uppfyller därmed delvis målsättningen från Västerås handlingsplan att sänka föroreningsbelastningen via dagvattenutsläpp med 20% fram till 2021 (om projektområdet hade byggts innan dess).
Om LOD införs även på allmän platsmark sker en signifikant reduktion av alla ämnen förutom för Kvicksilver (se fjärde kolumnen).
Tabell 6. Föroreningsbelastning i kg/år för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på kvartersmark + översilningsyta/dike och efter utbyggd detaljplan med LOD även på allmän platsmark. Föroreningsbelastning som överstiger dagens belastning eller där
föroreningsreduktionen är mindre än 20 % är markerade i rött.
Resultat från modelleringen för föroreningshalter i µg/l redovisas i Tabell 7. Resultat visar att Kvicksilver, PAH 16 och Benso(a)pyren ligger något högre efter utbyggnation av projektområdet jämfört med dagsläget (se första kolumnen, röda celler).
Med ytterligare åtgärder kan PAH 16 och Benso(a)pyren sänkas till under dagens nivå (se andra kolumnen).
Föroreningsmängder för alla ämnen ligger under Riktvärden från Västerås dagvattenpolicy efter utbyggnation av planområdet.
Tabell 7. Föroreningshalter i µg/l för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på kvartersmark + rening i översilningsyta/dike samt efter utbyggd detaljplan med LOD även på allmän platsmark.
Föroreningshalter markerade med rött överstiger dagens halter.
19 (34)
5.2 Flödesberäkningar
Resultat för flödesberäkningar nuläge och framtid för tillrinningsområdet till vattenparken redovisas i Tabell 8 för ett 10- , 20- och 100-års regn med och utan klimatfaktor.
Flödet för tillrinningsområdet till vattenparken ökas. Detta beror på en högre andel hårdgjorda ytor på allmän platsmark efter utbyggnation av projektområdet.
Ett alternativt beräkningssätt för hundraårsregnet redovisas nedan under 5.5.
Tabell 8. Delavrinningsområde vattenpark. Flöde i l/s för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på kvartersmark och vattenpark vid ett 10- , 20- och 100-års regn med och utan klimatfaktor på 1,25. Markavrinningshastigheten har höjts från 0,1 m/s till 0,3 m/s för ett 100-års regn.
Resultat för flödesberäkningar för tillrinningsområdet till diket/översilningsytan redovisas i Tabell 9 för ett 10- , 20- och 100-års regn med och utan klimatfaktor.
Det framgår att flödet inom tillrinningsområdet till översilningsytan/dike minskas något som betyder att ingen ytterligare magasinvolym behövs skapas för att hantera större regn. Detta beror på att dagens jordbruksmark ersätts med parkmark och byggnationer med LOD som har en lägre avrinningskoefficient efter byggnation.
Tabell 9. Delavrinningsområde dike/översilningsyta. Flöde i l/s för nuläge, efter utbyggd detaljplan med LOD på kvartersmark och översilningsyta/dike vid ett 10-, 20- och 100-års regn med och utan klimatfaktor på 1,25. Markavrinningshastigheten har höjts från 0,1 m/s till 0,3m/s för ett 100-årsregn
Slutsatsen blir därmed att flödesvägen genom det avbördande diket behöver säkerställas att klara av mellan 431 l/s (20-årsregnet) till 1690 l/s (100-årsregnet).
5.3 Fördröjning och styrning av vattenivåer i vattenparken och diket
Vattenstånd som uppkommer vid ett specifikt årsregn och därmed dess utbredning inom området kan styras med skibord som bör konstrueras så att de kan intrimmas efter driftsättning. Detta gäller även hur snabbt vattnet efter nivåhöjning skall kunna tappas av.
Dessutom förutsätts att projektet skapar ett avbördande dike med tillräckligt god kapacitet att avbörda minst hundraårsregnet.
Vid 20 årsregnet kommer flödet att öka med 230 + 10 l/s jämfört med idag och det kommer totalt att flöda 431 l/s via diket. 431 l/s med 0,5- 1,0 promilles lutning motsvarar en ledningsdimension om ca 800-1000 mm. Dikets tvärsnittsarea är större än 800 mm i diameter och därmed blir trummorna dimensionerande.
Arkitekternas vision är att vattenparkens vattennivå så ofta som möjligt når upp till reglernivån 30,00 och att vid 10 och 20-årsregnet skall nivån nå upp till +30,20. Detta löses genom att ett skibord anläggs mellan Vattenparken och Diket/översilningsytan med principiell utformning i enlighet med Figur 11. Håltagningarna i utloppen 1-3 kan utformas flexibelt med möjlighet till storleksförändringar i efterhand och proppningar för möjlighet till intrimning efterhand. Kapaciteten bedöms behöva vara i storleksordningen 0-80 l/s. Det kan vara tre utlopp men även flera. Detta beräknas i detalj i nästa skede.
21 (34)
Nedanstående beräkningar av erforderlig avbördningskapacitet över första och andra skibord tillika reglernivå har gjorts med hjälp av verktyg i Svenskt Vatten P110, bilaga 10.6.a.
Följande markanvändningsdata har använts:
Tillrinningsområde till Vattenpark
Markanvändning Area(ha) Avrinningskoefficient Reducerad Area (ha)
Skog 10,06 0,05 0,50
Park 0,33 0,30 0,10
Skola 5,11 0,60 3,06
Flerfamiljshus 7,14 0,50 3,57
Torg 0,35 0,80 0,28
Idrottsplats 0,90 0,60 0,54
23,89 8,05
Första reglernivå, +30,00
Vattenvolymen i vattenparken mellan permanent vattennivå och reglernivån, första skibordsöverfall +30,00 är ca 2800 m2 x 0,30 meter = 840 m3. Med avtappning (utlopp 1- 3) strypt till 80 l/s, reducerad area 8,05 ha, rinntid 40 minuter pga LOD och skogsmark, ges att ett 12-månadersregn och uppåt börjar flöda över första skibordet. Fördubblar man avtappningen till 200 l/s nås nivån +30,00 först vid ett regn med 46 månaders
återkomsttid. Flexibel inställning i efterhand av utlopp 1-3 mellan 0-100-200 l/s möjliggör styrning hur ofta och hur länge vattennivån skall nås respektive bibehållas vid nivån +30,00.
Andra reglernivå + 30,20
Vattenvolymen i vattenparken mellan permanent vattennivå och reglernivån, andra skibordsöverfall +30,20 är ca 3500 m2 x 0,50 meter = 1700 m3. Reducerad area 8,5 ha, rinntid 40 minuter pga LOD och skogsmark. Eftersom avbördningen nu även går via skibord, utlopp 4 med ytterligare 80 l/s kapacitet, är den 80 l/s + 80 l/s = 160 l/s. Enligt beräkningar ges att vattennivån stiger över den andra reglernivån vid ett regn med 10 års återkomsttid och 40 minuters varaktighet.
Men: Kommunen har som krav att 15 l/s och hektar får släppas ut från planområdet vid 10-årsregnet. Med 8,05 hektar reducerad area till vattenparken betyder det 120 l/s.
Därmed ses att området släpper ut något mer dagvatten vid tioårsregnet än riktlinjerna.
Det kan lösas genom införandet av LOD på allmän platsmark inom delavrinningsområdet för vattenparken (betinget löses om man kan minska den reducerade arean med ca 18 procent), avhjälpas till stor del genom att tillgodoräkna sig flödesminskningen inom delavrinningsområdet dike/översilningsytan (-19 l/s) eller lösas genom viss utökning av reglervolymen till 2050 m3 vid 10-årsregnet vid detaljerad markmodellering.
Utbredning av vatten vid nivån +30,20 visas i Figur 12.
Figur 11. Principiell utformning av flödesreglering mellan vattenparken och diket/översilningsytan.
Figur 12. Utbredning av översvämning vid 10-årsregnet (och 20-årsregnet) (+30,2)
23 (34)
5.4 Vattenparken omsättningstid, avdunstning med generella rekommendationer
För att få ett kvalitativt vatten i vattenparken är kort omsättningstid och god vattenkvalitet på inkommande vatten de avgörande faktorerna. Omsättningstiden för vattenparken har testberäknats med hjälp av historiska data från åren 2004-2007 från SMHIs Hypemodell och dess beräknade parametrar för nederbörd, evapotranspiration och avrinning inom aktuellt avrinningsområde på månadsbasis. Det har på grund av höga ambitioner med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten), dvs. infiltration och fördröjning av
dagvatten, antagits att vi skapar ett framtida system som till största delen beter sig som dagens naturmark avseende avrinning och evapotranspiration. Med antagen dammvolym om ca 3400 m3 (Obs, dammvolym ungefärlig, denna beräkning gjordes i ett tidigare skede) och månatligt nettoinflöde på mellan 0-12 000 m3 av dag- och
grundvatten/markvatten (rensat från höga extremvärden) fås därmed att vattenvolymen i dammen byts ut ca 20 gånger per år under beräkningsperioden fördelat på ca 0-4 gånger per månad. Se Figur 13. Lägst beräknad omsättningstid sker vanligtvis under månaderna maj-augusti, vilket beror på att evapotranspirationen är högre än nederbörden vid de tillfällena, men även en del vinter- och höstmånader finns representerade. Detta leder till mycket lång omsättningstid trots god nederbörd. Detta kompenseras av att marklagren i området fungerar utjämnande (det sker grundvatteninströmning i dammen) och att nederbörden kommer i form av intensiva eller långvariga sommarregn som kompenserar den stora evapotranspirationen. För att bättra på omsättningstiden kan större hårdgjorda ytor såsom tak direkt utan fördröjning ledas till vattenparken via ledningssystem. I dagvattenföroreningsberäkningarna i föregående kapitel har hårdgjorda ytor utan LOD antagits även för lokalgatorna inom området. Detta bidrar till en ökning av
omsättningstiden men en försämring av tillförd vattenkvalitet.
Figur 13. Månadsvis simulering av vattenomsättning (antal gånger hela volymen omsätts) i vattenparken efter data från SMHI hydrologisk modell HYPE. Simulering av data från åren 2004- 2007 som exempelår.
-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00
2004-02 2004-04 2004-06 2004-08 2004-10 2004-12 2005-02 2005-04 2005-06 2005-08 2005-10 2005-12 2006-02 2006-04 2006-06 2006-08 2006-10 2006-12 2007-02 2007-04 2007-06 2007-08 2007-10 2007-12
vattenomsättning per månad
Den permanenta vattenytan föreslås att sättas till + 29,70 vilket är i närheten av dagens markvattenyta/övre grundvattenyta och bedöms realistiskt att hålla i framtiden. Små flöden tillåts rinna direkt vidare från vattenparken till diket via hål i skibordet i en så kallad munkbrunn. Dessa hål kan efter driftsättning trimmas in För att hantera tillfälliga
flödestoppar föreslås att dammen skall få en reglervolym med en reglerhöjd om 0,30 m över den permanenta ytan, dvs + 30,00. Når vattenytan över denna nivå skall vattnet kunna svämma över till området norr om bussgatan och vidare ut i trummor och till dikessystemet norrut.
Det är mycket viktigt att strömningsavskärande fyllning i ledningsgravarna och övriga dränerande strukturer sätts från tätt underliggande lager upp till nivån +29,70. Särskilt viktigt är det vid lågpunkterna i spillvattenledningsnätet och kring skibordet mellan vattenparken och diket invid bussgatan
”Det är mycket viktigt att strömningsavskärande fyllning i ledningsgravarna och övriga dränerande strukturer sätts från tätt underliggande lager upp till nivån +29,70. Särskilt viktigt är det vid lågpunkterna i spillvattenledningsnätet och kring skibordet mellan vattenparken och diket invid bussgatan”
En avdunstningsberäkning för själva vattenytan har gjorts med samma data från SMHIs hypemodell från åren 2004-2007 för att testa dammens vattenhållande förmåga vid torra förhållanden sommartid. Som värst sjönk vattennivån i maj tom augusti 2007 med 40 cm innan dammen återuppfylls i september till permanent vattennivå. Se Figur 14 och Figur 15.
Figur 14. Simulering av avdunstningens påverkan på vattenparken. Simulering av data från åren 2004-2007 som exempelår.
29,000 29,100 29,200 29,300 29,400 29,500 29,600 29,700 29,800
2004-01 2004-03 2004-05 2004-07 2004-09 2004-11 2005-01 2005-03 2005-05 2005-07 2005-09 2005-11 2006-01 2006-03 2006-05 2006-07 2006-09 2006-11 2007-01 2007-03 2007-05 2007-07 2007-09 2007-11
Vattennivå i damm (startar från referensnivå permanent vattennivå +29,7 och skibordsnivå
+ 30,0) 29,7
25 (34) Figur 15. Efter någon/några månaders torka kan nivån i vattenparken ha sänkts 0,40 meter till +29,30.
5.5 Beräkningar hundraårsregn
I Figur 16 visas utbredning av översvämning vid ett hundraårsregn i dagsläget. Ingen hänsyn har tagits till hydrodynamik eller markinfiltration.
Figur 16. Flödesvägar området under ett 100-års regn och instängda områden i dagsläget.
Markering i gult anger område för vattenparkens avvattning. (Gestaltningsplan, MV Towatt Sweco, 2019)
Ett hundraårsregn år 2100 med två timmars varaktighet motsvarar 82 mm nederbörd. Det kan förenklat antas att all bebyggd mark ger denna mängd avrinning vid ett
hundraårsregn (avrinningskoefficient=1,0) medan bibehållen skogsmark kan hålla ca 50 mm nederbörd i marklagren och fördröja avrinningen i tid vilket minskar avrinningen till 32 mm från skogsmarken. Tillrinningsområdets totala area är 34,2 ha. Denna förenklade beräkning visar att hundraårsregnet genererar nära 21 000 kubikmeter dagvatten, se Figur 17, som behöver beredas plats inom vattenparksområdet + avbördas genom trummorna och dikessystemet utan att orsaka skada på bebyggelse, försvåra framkomligheten för räddningstjänsten eller förhindra access till samhällsviktiga byggnader såsom skolan.
En rimlig avbördning från området bedöms ligga på ca 800-1000 l/s. 800 l/s under två timmar motsvarar 6000 kubikmeter dagvatten som kan avbördas under själva
regnförloppet. För att det skall fungera är det av stor vikt att trummorna under Norrleden och Lillhäradsvägen får kapacitet att avbörda dessa 800 liter per sekund. För detta behövs en trumma på 1000 mm i diameter med 1,25 m/s vattenhastighet och 1,0 promilles lutning. Bibehålls befintliga trummor måste nya adderas jämte för att totalt uppnå denna dimension eller ca 0,8 – 1,0 m2 tvärsnittsarea per vägpassage.
Figur 17. Volym dagvatten som genereras inom avrinningsområdet till vattenparken från olika markanvändningsytor vid ett klimatkompenserat hundraårsregn.
Trummorna dimensioneras för minst 20-årsregnet, men det är viktigt att hundraårsregnet kan ledas delvis över Norrleden och Lillhäradsvägen. Detta skall tas hänsyn till vid
placering av bullervallar och släpp genom bullervallar. För att säkerställa framkomligheten för räddningstjänsten bör detta förlopp kartläggas med hjälp av en hydrodynamisk modell.
27 (34)
Norrledens lägsta punkt är +30,5 och fungerar som ett sekundärt bräddavlopp för hela området även i ett fall att dike och trummor skulle vara igensatta.
Vattenparken har därför i den arkitektoniska gestaltningen tillskapats den nödvändiga effektiva utjämnande översvämningvolymen om ca 15 000 kubikmeter (21 000 minus 6 000 kubikmeter) och detta mellan nivåerna +29,7 till +31,2, se Figur 18. Därmed är det av vikt att färdig golvnivåer ej ligger under +31,2. För att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet bör inte vägar som måste passeras ligga under nivån +30,9 (30 cm maximalt vattendjup).
Figur 18. Översvämmad yta vid hundraårsregnet, +31,20. Volym inom området rymmer 15 000 m3 vatten mellan permanentnivå och maximal översvämningsnivå. Vattennivån stiger inom
vattenparksområdet och leds vidare till fotbollsplanen. Nivån kan stiga 1,50 meter från 29,70 till 31,20 utan att skada planerad bebyggelse.
Detsamma gäller att det avbördade diket behöver ha en tvärsnittsarea om 1,5-2,5 m2. Inmätningar har visat att dagens dike står delvis dämt med en skillnad dikes bottennivå- vattennivå på ca 0,5 - 0,8 meter. Ovan dikets vattennivå finns ytterligare ca 0,5 – 0,8 meters mån för vatten att stiga (observera att detta är dagens nivåer). Tillgänglig total tvärsnittsarea är ca 2,7 m2 vilket med god marginal kan avbörda erforderliga 1790 liter per sekund även där diket har en lutning på 0,5 promille. Se Figur 19.
För att få en mer detaljerad förståelse där även hydrodynamiken är medtagen i beräkningarna bör en hydraulisk yt- och ledningsnätsmodell användas och testas på föreslagen höjdsättning av området och framtida dike i nästa skede. Sweco
rekommenderar att även betydligt större regn än 100-årsregnet såsom
Köpenhamnsregnet, ca 1500-årsregnet, modelleras för att se konsekvenser och därmed med enkla åtgärder ytterligare kunna skydda bebyggelse genom god nivåsättning inom området och dimensionering (helst överdimensionering) av det avbördande diket. Vilket scenario som väljs ut bör bestämmas av Västerås Stad i samråd med Länsstyrelsen.
Figur 19. Inmätning av diket norr om Lillhäradsvägen. Sektion sett i flödesriktningen, norrut. Ljusblå linje visar uppmätt vattennivå (ca +29,8, november 2019). Mörkblå visar möjlig nivå (+30,7) vid avbördning av hundraårsregn. Grön visar dagens marknivå och bottennivå +29,2. Totala tvärsnittsarean under den mörkblå linjen med dagens marknivå är 2,65 m2.
6 Åtgärder
Planförslaget för stadsdelen omfattar flera lösningar för dagvattenhantering. Vattenpark samt översilningsyta/dike har tagits fram som huvudförslag för dagvattenhanteringen och ingår i planförslag från Västerås stad (2018).
Utöver vattenparken planeras även dagvattenlösningar i form av regnbäddar,
skelettjordar, översilningsytor, gröna tak och översilningsytor (Figur 20). Deras funktion beskrivs vidare i 2016 års utredning.
Gröna tak-system kan installeras på nästan alla tak där taklutningen inte är för brant.
Idrottshallar, miljöstationer, skolor eller radhus med platta tak eller upp till 15-20 graders lutning är lämpligast.
Skelettjordar är avsedda att anläggas under trottoarer, parkeringsplatser och gator i samband med träd eller större buskplantering. Skelettjordar är platssparande och har trots detta stor kapacitet för infiltration. Makadamfyllningen kan blandas med
näringsberikad biokol för att förbättra reningskapaciteten och näringsupptagning för träd, kvarhållande av vatten, samtidigt som att skelettjorden därmed fungerar som kolsänka.
Skelettjordar kan under markgaller utföras nedsänkta för enklare spridning av vägdagvatten. Se Figur 21.
Nedsänkta växtbäddar bidrar till en grönare stadsmiljö samtidigt som dagvatten från förorenade och hårdgjorda ytor kan renas på ett hållbart sätt. De förbättrar också skyfallsituationen i ett utsatt område. Dessa kan också byggas upp med biokol.
Stadsdiken bidrar till en grönare stadsmiljö, rening genom infiltration och fastläggning, plats för snö vintertid och förbättrar skyfallssituationen. Biokolsinblandning torde vara möjlig i underbyggnaden. Se Figur 22 och Figur 23.
29 (34)
Översilningsytor bidrar till parkstråk som är fuktigare och därmed ibland grönare och rikare på biologisk mångfald än omgivande parkmark. I översilningsytan sker
avdunstning, infiltration och växtupptag. Översilningsytor fordrar helst nivåskillnader på inkommande ledning och ytan om ca 1,5 - 2,0 meter vid fritt utlopp, men kan vara mindre vid utlopp via omvänd dagvattenbrunn och dykarledning. Tanken är att det längs med diket norr om bussgatan anordnas översilningsytor. Se Figur 24.
Planterade diken längs parkeringar, gärna i kombination med plattsättningar eller avgrusningar är mycket viktiga på kvartersmark och allmän platsmark och renar effektivt eftersom dagvattnet från dessa ytor har extra höga halter av föroreningar. Se Figur 25.
Figur 20 Skelettjordar, nedsänkt växtbädd samt gröna tak.
Figur 21. Längdsektion (längs med gata) skelettjord med dagvattenbrunn med sandfång och inlopp ovan mark i nedsänkt bevattningsdel (Sweco, Södra Värtan, Stockholm)
Figur 22. Stadsdiken med nollad kantsten på Öster Mälarstrand.
31 (34) Figur 23. Stadsdiken med släpp i kantsten i Enskede (Google Street View).
Figur 24. Översilningsyta innan utsläpp till ett mindre vattendrag (Bild: Sweco, Norra Djurgårdsstaden).
Figur 25. Stensatt parkeringsyta som leds till genomsläppligt dike med rosplantering och med släpp i kantsten. Foto: Sweco, Koblenz.
7 Slutsatser
· Föroreningsberäkningar visar att det inte behövs ytterligare åtgärder på allmän platsmark inom tillrinningsområdet för delavrinningsområdet som leds till vattenparken efter utbyggnation av planområdet för att klara riktvärden från Västerås stad. Däremot behövs LOD även på allmän platsmark för att minska halterna jämfört med dagsläget gällande Zink, Kadmium, Nickel, Kvicksilver och BaP. Detta lyckas förutom för Kadmium och Kvicksilver. Belastningen för de flesta ämnen minskar till betydligt under kraven staden har ställt upp om att minska belastningen från dagvattnet med 20% till 2021. Införs även LOD på allmän platsmark minskar alla långt under kravet, förutom Kadmium, Nickel och Kvicksilver. Hur detta skall lösas bör utredas vidare. Det kan även vara
osäkerheter i beräkningsmodellen StormTAC som ger detta resultat.
· Föroreningsberäkningar visar att det inte behövs ytterligare åtgärder på allmän platsmark inom tillrinningsområdet för delavrinningsområdet som leds till översilningsyta/dike efter utbyggnation av planområdet för att klara riktvärden från Västerås stad. Belastningen för de flesta ämnen minskar till betydligt under
33 (34)
kraven staden har ställt upp om att minska belastningen från dagvattnet med 20% till 2021. Införs även LOD på allmän platsmark minskar alla långt under kravet, förutom Kvicksilver.
· Med en smart reglerutrustning i kombination med kapacitet att hantera upp till hundraårsregnet i det avbördande diket kan vattenparken få en permanent vattennivå på +29,70, en avdunstningsgenererad nivåsänkning ned till
åtminstone 29,30, stigning till 30,00 vid regn med kort återkomsttid och till +30,20 innan i princip fritt utlopp (1790 l/s) skall säkerställas för att snabbt evakuera dagvatten från området.
· Vattenparken samt översilningsyta/dike bedöms få tillräcklig magasineringsvolym för att inte öka flödet efter utbyggnation av projektområdet vid 10-årsregnet.
· Hundraårsregnet med klimatfaktor hanteras väl inom området och kan säkert evakueras om dikets avbördningskapacitet säkerställs.
· Dikets (inklusive trummor under Norrleden och Lillhäradsvägen) kapacitet måste förbättras och framförallt måste dess vattenföring och dikesbotten sänkas upp till ca 0,5 meter för att inte riskera dämning och svårigheter att avbörda och
evakuera dagvatten från området.
· Trummorna dimensioneras för minst 20-årsregnet, men det är viktigt att
hundraårsregnet kan ledas delvis över Norrleden och Lillhäradsvägen. Detta skall tas hänsyn till vid placering av bullervallar och släpp genom bullervallar. För att säkerställa framkomligheten för räddningstjänsten bör detta förlopp kartläggas med hjälp av en hydrodynamisk modell.
8 Vidare arbete
· Hydrogeologisk utredning
· Tillåtlighetsutredning gällande sänkning av dikets nivå
· Exploateringsavtal inklusive grönytefaktor för att säkerställa LOD-åtgärder på kvartersmark
· Beslut om staden vill införa LOD även på allmän platsmark för att ytterligare minska belastningen på recipient och minska maxflödet i det avbördande diket.
9 Referenser
Dagvattenpolicy Västerås. Antagen i Kommunfullmäktige 2014-03-06.
Västerås stads handlingsplan för yt- och grundvatten 2019–2021 med utblick mot 2027.
Antagen i Kommunstyrelsen den 24 april 2019.
Sweco, Mandaworks, Towatt, 2019
Riktlinjer för dagvattenutredningens innehåll, Mälarenergi.
VISS, 2020. Vattenkartan. Information hämtad februari 2020 frånhttps://ext-
geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 WSP, 2016
WSP, 2018
10 Bilagor
Bilaga 1 – Profil Vattenpark, Översilningsyta/dike
