18.1. Verksamhetsuppföljning Gammelvägens gruppboende

(1)

UPPFÖLJNING 2019-11-18 GAMMELVÄGENS

GRUPPBOENDE, INDIES LSS AB

Lisa Frank Kvalitetsstrateg

Vård- och omsorgskontoret, Avtal och uppföljning

(2)

2

Innehållsförteckning

1 Bakgrund ... 3

2 Sammanfattning ... 3

3 Tillvägagångssätt ... 3

4 Verksamhetsobservation ... 4

5 Arbetssätt ... 4

6 Genomförandeplaner ... 5

7 Social dokumentation ... 6

8 Individuella- och gemensamma fritidsaktiviteter ... 6

9 Mat och måltider ... 7

10 Hälso- och sjukvård ... 7

11 Bemanning ... 7

12 Kompetensutveckling ... 8

13 Arbetsledning ... 9

14 Ledningssystem och kvalitetsarbete ... 9

15 Styrkor och svagheter ... 10

16 Registrerade klagomål hos Sollentuna kommun ... 10

(3)

3

1 Bakgrund

InDies har ansvarat för driften av Gammelvägens gruppboende sedan november 2018.

Gammelvägens gruppboende är en bostad med särskild service enligt LSS med sex stycken fullvärdiga boendelägenheter samt gemensamt kök och vardagsrum. På boendet bor idag sex personer med utvecklingsstörning och autism. De boende har daglig verksamhet fem dagar per vecka. Nivåbedömningar är satt av LSS-handläggare till nivå 3-4. Organisationen består av verksamhetschef och boendestödjare. Bemanning finns dygnet runt, under natten har verksamheten två sovande jour. Verksamheten har idag 9 tillsvidareanställd personal och 4 vikarier. Nuvarande verksamhetschef har varit verksamhetschef sedan InDies tog över driften av Gammelvägens gruppboende.

1 Sammanfattning

När InDies tog över driften av Gammelvägens gruppboende var det en verksamhet som saknade personal och hade haft en stor personalomsättning. Det fanns även stor oro och utagerande hos de boende. Uppföljningen visar att InDies kommit långt med att åtgärda de tidigare bristerna.

Nya rutiner och arbetssätt med de boende i centrum har arbetats fram. De boende uppfattas lugnare och kan idag vistas tillsammans i de gemensamma utrymmena.

Verksamhetsobservationen visar ett följsamt och lyhört bemötande från personalen till var och en av de boende utifrån det aktuella behovet. Klagomålen till vård- och omsorgskontoret har upphört sedan InDies tog över verksamheten. Verksamheten har kommit tillrätta med

personalsituationen och har idag fast personal på samtliga tjänster och personalomsättningen har varit låg sedan övertagandet. Det finns en hög närvaro av arbetsledning i verksamheten.

Under uppföljningen framkommer att de genomförandeplaner som tidigare utförare lämnade över i samband med övertagandet av verksamheten inte stämde. InDies har påbörjat arbetet med att upprätta nya genomförandeplaner men de underlag som finns idag motsvarar inte

Socialstyrelsens föreskrifter avseende genomförandeplaner. Den sammantagna bedömningen med undantag för genomförandeplanerna är att verksamheten arbetar på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med villkoren i avtalet för att uppnå det övergripande målet att insatserna utförs utifrån brukarens behov, så att brukaren ska kunna leva som andra och själv få bestämma hur hen vill leva sitt liv. Verksamheten har ombetts att ta fram en handlingsplan över hur de ska arbeta för att upprätta genomförandeplaner som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrifter. Verksamheten behöver även arbeta vidare med att förankra

kvalitetsledningssystemet i personalgruppen samt utveckla den sociala dokumentationen.

Verksamheten behöver även fortsätta att jobba med att se över möjligheten till matlagning i de egna lägenheterna för att möjliggöra för de boende att öka sin självständighet och delaktighet i olika aktiviteter i vardagen.

2 Tillvägagångssätt

Avtalsuppföljningen genomfördes genom besök i boendet 2019-11-18 av två kvalitetsstrateger.

Medverkande i mötet var verksamhetschef, VD samt två boendestödjare. Enkät som besvarades av verksamheten innan besöket. Verksamhetsobservation under två timmar 2019-12-16.

Telefonsamtal 2019-10-22 med ansvarig sjuksköterska vid LSS Rehab & hälsa. Granskning av samtliga genomförandeplaner och social dokumentation för den senaste perioden. Inför

verksamhetsuppföljningen har kvalitetsstrateg även tagit del av avtalet, personalschema för perioden maj tom november 2019, verksamhetens introduktionsmaterial, sammanfattning av

(4)

4

InDies ledningssystem samt ”avstämningsbesök, hälso- och sjukvård på Gammelvägen”¹ genomförd 2019-10-17 av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).

3 Verksamhetsobservation

Vid verksamhetsobservationen är alla sex boende hemma och det arbetar fyra boendestödjare.

Personalen har ett vänligt bemötande mot de boende och uppfattas som uppmärksamma över var och en av de boendes behov av stöd där och då. Personalen uppfattades som

omhändertagande och lyhörda över vad de boende vill, bekräftade dem både fysiskt med en mjuk klapp eller kram och även med positiv kommunikation. Personalen uppfattas som följsam till om de boende vill vara i sina lägenheter eller i de gemensamma utrymmena eller om de vill åka iväg på en aktivitet. Personalen använder hela tiden stödtecken när de kommunicerar med de boende som inte har talat språk. Under besöket utförs olika individuella stödinsatser bl.a. en boende vill ha sällskap och titta på tv i det gemensamma utrymmet, en boende åker iväg och pantar burkar och en boende har sin matlagningsdag och lagar den gemensamma middagen med stöd av en personal som framförallt ger muntligt stöd och lite praktisk handräckning.

Fem av de boende vill visa sina lägenheter och bjuder in oss. Lägenheterna är personligt inredda och ger ett hemtrevligt intryck. Behaglig belysning i alla lägenheter och övriga ytor skapar ett lugn. Det finns scheman i de boendes lägenheter som visar vad som ska hända under kvällen. Några av de boende interagerade med varandra genom att hålla i handen eller krama om varandra.

4 Arbetssätt

Verksamhetens arbetssätt utgår från tydliggörande pedagogik. Kartläggning av kognitiva förmågor görs och ligger som en grund för att upprätta en struktur. Dag/veckoplanering utformas utifrån varje individs kognitiva behov. Under uppföljningen berättas att

verksamheten inte i samband med övertagandet kunde följa sina vanliga arbetsmetoder med kartläggning och utifrån det skapa arbetsrutiner och genomförandeplaner. Det saknades trygghet och tillit hos de boende, som även till viss del upplevdes som understimulerade. Hela året som nu gått har ägnats åt att lära känna de boende, skapa tillit och bygga upp en känsla av trygghet hos de boende samt arbete med utagerande beteende. Stödpersonen och en ersättare tillsätts efter matchning mellan boende och personal då stödmannaskapet bygger på en bra relation. Verksamheten upplever att material som lämnats av tidigare utförare inte har varit användbart utan att de behövt börja om från början. Kartläggning och skattning av kognitiva förmågor har gjorts och nu pågår arbetet med att upprätta arbetsmetoder och struktur med rätt ställda krav utifrån var och en av de boendes förmågor och behov. Verksamheten ska

tillsammans med habiliteringen anpassa scheman och prova ut tidshjälpmedel samt arbeta med att förstärka kommunikationen hos de boende.

Sammanfattande bedömning

Av avtalet framgår att utföraren ska sträva efter att alla ska ha förutsättningar att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje. Utföraren ska använda metoder och arbetssätt anpassade till respektive brukares behov, så att omvårdnad av god kvalitet uppnås, de ska vara konkreta och väl förankrade i verksamheten. Metoder och arbetssätt som används ska vara evidensbaserade eller erfarenhetsmässigt ha visat sig ge goda resultat. Den

sammanfattande bedömningen är att verksamhetens arbetssätt utgår från var och en av de

1 Avstämningsbesök, hälso- och sjukvård på Gammelvägen, bilaga 1

(5)

5

boendes behov och arbetar på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten har tagit fram individanpassade rutiner och arbetssätt med utgångspunkt från varje boendes behov, önskemål och förutsättningar. Verksamheten bör fortsätta arbeta individanpassat, göra utvärderingar och förankra nya arbetssätt och rutiner i hela personalgruppen.

5 Genomförandeplaner

Vid uppföljningen berättas att verksamheten tog över de genomförandeplaner som upprättats av tidigare utförare men verksamheten upptäckte snabbt att genomförandeplanerna inte stämde och behövde göras om. Verksamheten använder inte begreppet genomförandeplan utan kallar dem för individuell behovsplan, IBP. Verksamheten har ett pågående arbete med att ta fram nya genomförandeplaner för de boende och de boende har medverkat efter var och ens förmåga.

Verksamheten arbetar med att ha några övergripande mål åt gången för varje boende. Man börjar med de insatser där den enskilde själv uttryckt någon form av önskemål. Till varje mål kopplas en arbetsbeskrivning som är ett separat dokument men ändå en del av

genomförandeplanen. Arbetsbeskrivningar ska finnas även för de insatser som det inte kopplats något övergripande mål till. Arbete pågår med att utveckla arbetsbeskrivningarna. Det finns ännu bara ett fåtal dokumenterade arbetsbeskrivningar som är klara. Genomförandeplanerna ska revideras två gånger per år men det har verksamheten ännu inte hunnit med.

Genomförandeplanerna och arbetsbeskrivningarna förvaras i dokumentationssystemet Safe doc, som alla medarbetare har inloggning till. Det finns även en boendepärm som förvaras inlåst på kontoret. Arbete pågår med boendepärmen, den är inte komplett ännu bl.a. finns ännu inte dagsscheman och veckoscheman för alla boende. Under verksamhetsobservationen visas utkast till den boendepärm som är tänkt att användas.

Av den nu genomförda granskningen i samband med uppföljningen framgår att samtliga boende har en genomförandeplan. En del av genomförandeplanen består av en arbetsplan som

innefattar många moment i vardagslivet och där det är markerat om den boende behöver service, hjälp eller gör själv. Det framgår också av arbetsplanen vilka moment som har ett mål och för vissa moment finns en hänvisning till den boendes mapp eller veckoplanering. Det finns dock ingen beskrivning i text om hur några moment utförs eller när. Några arbetsbeskrivningar finns inte bifogade och under verksamhetsobservationen framgår att de ännu inte är klara. Det går inte av genomförandeplanerna att utläsa när de upprättades, vilka som medverkade, hur den enskilde medverkat, målen framgår inte eller hur de ska uppnås eller när genomförandeplanen planeras att följas upp.

Den översiktliga arbetsplanen är bra då den ger en god överblick över i princip samtliga moment som kan förekomma i vardagen, dock finns som nämnts ovan inga ytterligare beskrivningar om hur och när de olika momenten ska utföras. Den sammanfattande

bedömningen är att genomförandeplanerna i sin nuvarande form är bristfälliga. De behöver utvecklas så att de motsvarar kraven på en genomförandeplan enligt Socialstyrelsens

föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:5). Genomförandeplanerna behöver beskriva hur och när insatserna ska genomföras och på vilket sätt den boende medverkar både i insatsernas genomförande men också i upprättandet av genomförandeplanen samt när genomförandeplanen ska följas upp. Verksamheten har beskrivit att de har arbetsbeskrivningar som är en del av genomförandeplanen. De har inte bifogats så det går inte att göra en bedömning om

arbetsbeskrivningen tillsammans med arbetsplanen gör att genomförandeplanerna uppfyller kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:5). Det framgår under verksamhetsobservationen att arbetsbeskrivningarna fortfarande håller på att utvecklas och inte finns i färdigt skick. Verksamheten bör även överväga att byta namn på den individuella

(6)

6

behovsplanen till genomförandeplan för att använda det vedertagna begrepp, genomförandeplan som används i föreskrifter och andra texter inom området. Verksamheten behöver snarast inkomma med en handlingsplan över hur de ska upprätta genomförandeplaner i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter för samtliga boende.

6 Social dokumentation

Under uppföljningsmötet berättas att dokumentationen sker i verksamhetssystemet Safe doc som alla medarbetare har tillgång till. Verksamheten har en skriftlig rutin ang. hur

dokumentationen ska skrivas samt ska ha utbildning med medarbetarna om att skriva genomförandeplaner och social dokumentation. I samband med denna uppföljning har den sociala dokumentationen (avidentifierad) granskats för samtliga av de boende. Av granskningen framgår att överlag används samma rubriker för samma typ av händelser men vilka rubriker som används skiljer sig mycket åt mellan de olika boende t.ex. så dokumenteras händelser rörande hälsan hos en boende under rubriken information och hos en annan boende under rubriken mående. För flera av de boende används rubriken information för en mängd olika händelser t.ex. hemmets skötsel, personlig omvårdnad mm. Rubrikerna sömn, aktivitet individuell och aktivitet gemensam används på ett likvärdigt sätt för samtliga boende.

Sammanfattande bedömning:

Den sociala dokumentation som granskats i samband med uppföljningen uppfattas överlag som relevant och korrekt uttryckt. Utifrån att det i genomförandeplanerna inte framgår när olika aktiviteter ska utföras eller på vilket sätt går det inte via dokumentationen att följa upp om de genomförts som planerat eller inte. Den samlade bedömningen är att verksamheten behöver fortsätta att utveckla den sociala dokumentationen utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:5).

7 Individuella- och gemensamma fritidsaktiviteter

Vid uppföljningsmötet och av enkäten utskickad inför uppföljningen framkommer att alla boende har minst en enskild aktivitet per vecka samt att flera gemensamma aktiviteter erbjuds varje vecka. Aktiviteter som erbjuds är musikcafé på onsdagar, innebandy i Enköping på söndagar samt Satelliten Galaxy en lördag per månad. Det erbjuds även restaurangbesök och besök i andra verksamheter. Under uppföljningsmötet berättas att InDies anordnar flera

gemensamma aktiviteter per år för samtliga av sina verksamheter. I våras genomfördes en resa till fjällen och i somras semester i Dalarna och en kryssning. De gemensamma större

aktiviteterna är mycket uppskattade då de ger möjlighet till att lära känna personer som bor på andra boenden. Från Gammelvägen brukar alla boende utom en vilja följa med. Under

uppföljningen berättas att varje boende har en samtalsstund med personal efter att de kommit hem från dagliga verksamheten och då fångas önskemål om aktiviteter upp. Dagsformen styr mycket så individuella aktiviteter behöver ske spontant och inte styras av fasta dagar och tider.

Personaltätheten är hög vilket möjliggör detta arbetssätt. När olika ärenden behöver utföras för verksamheten så följer alltid en eller flera av de boende med. Verksamheten berättar att de ser det som något mycket positivt att så många av de boende på Gammelvägen vill göra både egna aktiviteter och följa med på gemensamma. När verksamheten tog över ville flera av de boende inte lämna boendet och göra saker utanför.

(7)

7

Av avtalet framgår att brukaren efter eget önskemål ska få hjälp med fritidsaktiviteter både enskilt och i grupp om så önskas. Varje brukare på boendet ska erbjudas minst en enskild aktivitet per vecka. Utföraren ska möjliggöra så att brukaren kan ha semester oavsett om brukaren vill stanna hemma eller åka bort. Gruppbostadens gemensamma utrymmen ska vara tillgängliga för alla boende och ge möjlighet till sociala kontakter.

Det framgår av uppföljningen att verksamheten arbetar på ett ändamålsenligt sätt och möjliggör aktiviteter för de boende utifrån deras önskemål och förutsättningar, både enskilt och

tillsammans med andra, dock saknas dessa delar beskrivna i genomförandeplanerna.

8 Mat och måltider

Maten lagas gemensamt för samtliga boende, ingen boende lagar idag mat i sin lägenhet.

Tre av de boende deltar i den gemensamma matlagningen varsin dag i veckan. Den som deltar i matlagningen väljer maten den dagen. De boende är även delaktiga i att följa med till affären och handla till de gemensamma måltiderna. Det finns en matsedel som tagits fram efter allas önskemål. Det finns alltid matlådor att välja bland som alternativ om någon inte vill ha maten som lagas den dagen. De boende som vill äter tillsammans i det gemensamma köket och de som vill äter i sina lägenheter med sällskap av personal eller så äter man sin måltid tillsammans med någon granne. Verksamheten har idag inga planer på att jobba mot att de boende ska laga maten individuellt i sina egna lägenheter. Verksamheten har arbetet för att skapa trygghet hos de boende som grupp och vill just nu inte sträva mot arbetssätt som kan leda till ökad upplevd känsla av ensamhet.

Av avtalet framgår att i uppdraget ingår att stödja brukaren med de måltider hen behöver.

Stödet ska utformas individuellt för att passa varje brukares förutsättningar och behov.

Utföraren ska arbeta motiverande med brukarna för att deras förmågor ska vidmakthållas och om möjligt utvecklas, för att på sikt klara allt mer av sitt dagliga behov själva.

Målet med insatsen bostad med särskild service enligt LSS är att de boende skall ges möjlighet till att vara så självständig som möjligt i alla av vardagens förekommande moment, vilket även inkluderar att bereda en enklare måltid. Detta utesluter dock inte att man som boende kan välja att ta med sig sin tallrik med mat och äta tillsammans med sina grannar i det gemensamma köket, eller på annat sätt äta tillsammans. Den samlade bedömningen är att verksamheten har ett utvecklingsområde kring den gemensamma matlagningen tex genom att verksamheten

succesivt inför att de boende lagar mat i sina egna lägenheter. De boende kan även fortsättningsvis efter att maten tillagats sätta sig i de gemensamma utrymmena och äta tillsammans om boende så önskar. Så länge den gemensamma matlagningen sker bör målsättningen vara att öka de boendes delaktighet tex genom att även övriga boende, om möjligt, får varsin matlagningsdag.

9 Hälso- och sjukvård

Besök gjordes 2019-10-17 på Gammelvägens gruppboende för att se hur det fungerar med hälso- och sjukvårdsinsatser och basal hygien. Det finns struktur och rutiner. Frågor ställdes hur man gör vid avvikelse (fall och läkemedel), hur läkemedelshanteringen fungerar samt hur man arbetar enligt basala hygienrutiner. Arbetet kring basal hygien har förbättringspotential men är fungerande. Vissa oklarheter fanns kring hur man rapporterar en HSL avvikelse.

(8)

8

Läkemedelshanteringen är patientsäker. Överlag en mycket välfungerande verksamhet.

Kontakten med LSS Rehab & Hälsa har blivit mycket bättre i jämförelse med tidigare utförare.

Personalen ringer när de behöver fråga om någonting men återkopplar inte alltid hur det har gått. Detta med avsaknad av återkoppling är inte specifikt för just Gammelvägen utan flera av verksamheterna tänker inte på att återkoppla till LSS Rehab & Hälsa. 2018-11-28 inleddes en utredning gällande allvarlig avvikelse, läkemedelsstöld ur brukares APO-dos påsar.

Utredningen avslutas 2019-01-28 då åtgärder genomförts. Åtgärder följdes även upp under 2019 och de är implementerade i verksamheten.

10 Bemanning

Det har tidigare varit hög personalomsättning på Gammelvägen och när verksamheten togs över fanns endast en ordinarie personal, övriga behövde rekryteras. Verksamheten har sedan början på året haft en låg personalomsättning, det är i stort sett samma personal nu som i

december/januari. Samtliga tjänster är tillsatta och verksamheten arbetar med att ha få vikarier, endast 2-3 st. Ingen medarbetare arbetar 100 % så utrymme finns att vid behov arbeta mer när någon är sjuk eller ledig, även InDies ledning fungerar som vikarier vid behov. I samband med att verksamheten togs över ändrades bemanningen under natten från en vaken natt till två sovande jour som beskrivs fungera väldigt väl. Verksamheten har en hög grundbemanning som även framgår av inför uppföljningen bifogat schema, som är samma täthetsschema som i samband med anbudet. I schemat finns 15 min överapporteringstid mellan arbetspassen.

Överrapporteringen sker både muntligt och skriftligt och det finns en rutin för vad som ska gås igenom.

Verksamheten upplever det som relativt svårt att rekrytera bra medarbetare i

Stockholmsområdet, kompetensnivån kan vara låg trots lång erfarenhet. Verksamheten har tagit fram ett omfattande introduktionsmaterial med tillhörande checklista som även visas upp i samband med uppföljningen.

Av avtalet framgår att utföraren ansvarar för att verksamheten är bemannad dygnet runt, såväl vardag som helg, så att god omvårdnad, kontinuitet och säkerhet alltid garanteras. Personalen ska vara schemalagd med överlappstid så att säker informationsöverföring möjliggörs.

Schemat visar att det finns en bra fördelning av personal över dygnet med utrymme för överrapportering mellan personal. Uppföljningen visar att verksamheten har kommit tillrätta med den tidigare bekymmersamma personalsituationen hos den tidigare utföraren. Det framgår av de schemaunderlag som lämnats in i samband med uppföljningen att det är samma personal som arbetet under hela den efterfrågade perioden. Verksamheten har även visat upp ett väl genomarbetat introduktionsmaterial som uppfattas som tydligt och bra.

11 Kompetensutveckling

Under uppföljningsmötet och av enkäten framgår att det finns ett identifierat behov av

kompetenshöjning för medarbetarna avseende social dokumentation och genomförandeplaner men även avseende kognitiva hjälpmedel. Samtliga medarbetare har inte en individuell kompetensutvecklingsplan. En utbildning om social dokumentation och genomförandeplaner kommer att genomföras under våren och vara klar senast 2020-06-01. Intern handledning finns som genomförs i det dagliga arbetet och under personalmöten av KBT-terapeut med steg 1-

(9)

9

utbildning. InDies har startat en internutbildning som börjar med värdegrund och lagstiftning och som sedan övergår till stödmannaskapet och genomförandeplaner.

Av avtalet framgår att utföraren ansvarar för att personalen har adekvat utbildning och/eller erfarenhet som kan jämställas med Socialstyrelsens vägledning ”Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning”. Utföraren ansvarar för att personalen kontinuerligt ges erforderlig utbildning, fortbildning och handledning för att vid varje tillfälle vara lämpad att utföra sina arbetsuppgifter. Uppföljningen visar att verksamheten aktivt arbetar med kompetensutveckling på verksamheten. Verksamheten behöver snarast åtgärda att alla medarbetare inte har en individuell kompetensutvecklingsplan i enlighet med kraven i avtalet.

12 Arbetsledning

Verksamhetschef har endast denna enhet och arbetar 97,86 %. I rollen som verksamhetschef ingår även arbete med de boende. Av till uppföljningen bifogat schema framgår att

verksamhetschef även arbetar kväll, helg och har sovande jour. När verksamhetschefen inte är på plats finns tillgång till arbetsledning dygnet runt via en arbetsledarjour. Personal som medverkar under uppföljningen beskriver att tillgängligheten till verksamhetschef och övriga ledningsfunktioner är mycket hög. Det går alltid att nå någon.

Av avtalet framgår att verksamhetschefen ska ha minst 30 procents tjänstgöringsgrad förlagd på verksamheten. Då tydlig närvaro av arbetsledning är viktig för verksamheten ska

verksamhetschefen även finnas på plats vissa eftermiddagar och kvällar. Då verksamhetschefen inte är på plats ska annan personal på plats i verksamheten ha mandat att fatta arbetsledande beslut och verksamhetschef eller motsvarande finnas tillgänglig. Uppföljningen visar att det finns ett närvarande ledarskap i verksamheten samt en arbetsledarjour att nå då ordinarie chef inte är i tjänst.

13 Ledningssystem och kvalitetsarbete

InDies har ett ledningssystem som håller på att implementeras i arbetsgruppen på

Gammelvägen. Ledningssystemet gås igenom under introduktionen och finns lättillgängligt i personalpärmen. Verksamheten arbetar just nu med att utveckla rutinen för synpunkter- och klagomål. Verksamheten arbetar aktivt med att uppmana boende och anhöriga att lämna synpunkter. Detta som en del av förbättringsarbetet. Verksamheten upplever att det finnas en bra relation och samarbete med anhöriga som kommer med synpunkter då och då men sällan med klagomål.

Av InDies skriftliga sammanfattning av sitt kvalitetsledningssystem framgår att det bygger på en salutogen värdegrund och verksamhetsidé och som ska säkerställa individfokus, delaktighet och meningsfullhet för den enskilde i varje arbetsmoment i hela omsorgskedjan.

Ledningssystemet innehåller bl.a. ett egenkontrollprogram, rutiner för avvikelsehantering och rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Företagsledningen sätter mål vid årets början.

Utifrån dessa planerar och utformar verksamhetscheferna sina verksamheter. Såväl chefer som medarbetare är delaktiga i processen att analysera resultat från föregående års uppföljningar och löpande egenkontroller och ta fram nya mål. Verksamheten använder sig av olika kvalitetsmått

(10)

10

bl.a. genomförandeplanens och den löpande dokumentationens innehåll av den enskildes synpunkter och önskemål, resultat efter klagomål, avvikelser eller lex Sarah-rapporter, resultat av egenkontroller, mm. InDies arbetar med ett förbättringshjul baserat på att planera,

genomföra, studera och agera. Förbättringshjulet startar alltid med genomgång av årets resultat och avvikelser. Varje medarbetare har ett ansvar för att rapportera avvikelser. Det görs på särskild blankett som lämnas till chef. Verksamhetschef skriver varje månad in avvikelser i en avvikelsemodul samt gör en sammanställning som gås igenom vid ett kvalitetsråd. Resultat av analys samt handlingsplaner delges övrig personal och företagsledning. I Kvalitetsrådet träffas verksamhetsledningen en gång per månad för att diskutera och arbeta med uppkomna

avvikelser, inkomna synpunkter och klagomål, genomförda egenkontroller, risk- och händelseanalyser, samt resultat från interna och externa uppföljningar och brukar- och närstående undersökningar.

Av avtalet framgår att ledningssystemet ska vara anpassat till och integrerat i verksamheten.

Utföraren ska ha dokumenterade och välkända rutiner för synpunkts- och klagomålshantering.

Det framgår av uppföljningen att det finns ett ledningssystem som även omfattar synpunkter, klagomål och risker för missförhållanden. Den samlade bedömningen är att verksamheten bör fortsätta arbetet med att implementera ledningssystemet i verksamheten förankra arbetssätten hos medarbetarna.

14 Styrkor och svagheter

Verksamheten beskriver att deras styrkor är att de lärt känna de boende och lyssnat in deras önskemål och behov. De upplever även att de gjort ett bra arbete under det knappa år som de drivit verksamheten. En annan styrka är att man är duktig på att lösa de olika situationer som ständigt uppstår.

Verksamheten berättar att de behöver jobba med sin avvikelsehantering. Fokus har varit

problemlösningen och inte dokumentationen om vad som gjorts. Verksamheten vill även arbeta vidare med att skapa individuella strukturer och öka känslan av trygghet samt ytterligare

anpassa miljön för de boende.

15 Registrerade klagomål hos Sollentuna kommun

Inga klagomål har inkommit till vård- och omsorgsnämnden sedan övertagandet av verksamheten i november 2018.