Helena Zachrisson & Louise Holmström
Revisionsbranschens utveckling i ett digitaliserat samhälle
Audit’s Development in a Digitized Society
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: Vt-18
Handledare: Olle Sonesson
Förord
Till att börja med vill vi rikta ett stort tack till respondenterna som medverkat i denna studie och därmed gjort den möjlig att genomföra. Vidare är vi tacksamma för den handledning Olle Sonesson har givit oss i form av vägledning och värdefulla råd under uppsatsarbetets gång. Vi vill även tacka vår seminariegrupp för opponering och återkoppling. Denna rapport är skriven under vårterminen 2018 och avser området redovisning och styrning på Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Arbetet har utförts gemensamt och därmed ansvarar vi solidariskt för rapportens innehåll.
Karlstad, juni 2018
Helena Zachrisson Louise Holmström
Abstract
Digitalization and overall fast development has caused major changes in several industries, accounting and auditing is one of them. IT has become part of society's function and is used extensively in both auditing and accounting. Automation is a fact in several different processes. Work previously done by people is replaced by computers and the business becomes more technology-dependent. Previous literature has shown that digitization leads to a major change in the audit profession by changing the auditor's duties and the requirements for auditor's competence. There is a certain lack of empirical studies in the field of how digitization affects the role of the auditor and how the audit process has changed.
The purpose of this study is to deepen the discussions on how digitization affects the audit process and the role of the auditor.
Semi-structured interviews have been conducted in this qualitative study with six auditors with different long-term experience in the audit profession and from four different audit firms. This is to gain a broader understanding of auditors' experiences of the change in the audit process and the role of the auditor in a digitized society. The study results showed that the digitization has contributed to a change in both the audit process and to some extent in the auditor's role. The traditional division of the audit process; Planning, reviewing, documenting and reporting is still in place, but in its performance has changed with the digitization.
When it comes to the role of the auditor, the results of the study, according to previous research, show that the advisory role has gained an increasing role in the auditor's overall role. This because digitization freed more time from standardized tasks. Digitization has also made it possible to handle a larger amount of data, which in turn means that advanced analyzes can be used. The conclusion that can be drawn here is that the auditor needs to have more IT knowledge and analytical ability. As more and more tasks are performed by computers, the assistants reduce the ability to learn the whole of the audit.
Based on the information gap we identified about the change of the audit process and the role of the auditor, in our study we have contributed to an in-depth discussion of the impact of digitization on the audit process and the role of the auditor in a digitized society.
Keywords: digitization, audit process, auditor's role, audit, automation
Sammanfattning
Digitaliseringen och den snabba utvecklingen innebär stora förändringar inom flera branscher och redovisning och revision är en av dem. IT har blivit en del av samhällets funktion och används flitigt inom både revision och redovisning.
Automatiseringen är ett faktum inom flera olika processer. Arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor byts ut mot datorer och verksamheterna blir mer teknikberoende. Tidigare litteratur har visat att digitaliseringen leder till att revisionsyrket genomgår en stor förändring genom att revisorns arbetsuppgifter och kraven på revisorns kompetens förändras. Inom området finns en viss avsaknad av empiriska studier kring hur digitaliseringen påverkar den roll som revisorn har och hur revisionsprocessen i sin helhet har förändrats. Denna studies syfte är att analysera revisionsbranschens utveckling samt revisorns förändrade roll och förändringen av revisionsprocessen i ett digitaliserat samhälle.
I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex revisorer med olika långa erfarenheter inom revisionsyrket samt från fyra olika revisionsbyråer. Detta för att få en bredare förståelse för revisorernas upplevelser av förändringen kring revisionsprocessen och revisorns roll i ett digitaliserat samhälle. Studiens resultat visade att digitaliseringen har bidragit till förändringar i både revisionsprocessen och till viss del i revisorns roll. Den traditionella uppdelningen av revisionsprocessen; planera, granska, dokumentera och rapportera finns fortfarande kvar men har i sitt utförande förändrats i och med digitaliseringen.
När det kommer till revisorns roll visar resultatet i studien i enlighet med tidigare forskning att rådgivningsrollen fått ta en allt större plats i revisorns totala roll.
Detta eftersom att digitaliseringen frigjort mer tid från standardiserade arbetsuppgifter. Digitaliseringen har även gjort det möjligt att hantera en större mängd data vilket i sin tur innebär att mer avancerade och fördjupade analyser kan genomföras. Slutsatsen som kan dras här är att revisorn behöver ha större IT- kunskaper och analysförmåga. När allt fler arbetsuppgifter utförs av datorer minskar assistenternas möjlighet att lära sig helheten av revisionen.
Utifrån det informationsgap vi identifierat kring förändringen av revisionsprocessen och revisorns roll har vi i vår studie bidragit med en något fördjupande diskussion om digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll i ett digitaliserat samhälle.
Nyckelord: digitalisering, revisionsprocessen, revisorns roll, revision, automatisering
Innehåll
1. Introduktion ... 1
1.1. Inledning ... 1
1.2. Bakgrund ... 1
1.3. Problematisering ... 3
1.4. Syfte och frågeställningar ... 4
2. Metod ... 5
2.1. Arbetsprocessen ... 5
2.2. Val av datainsamlingsmetod ... 5
2.3. Val av litteratur ... 6
2.4. Databearbetning ... 7
2.5. Forskningsetik ... 7
2.6. Avgränsningar ... 8
2.7. Tillförlitlighet i kvalitativa metoder (Validitet och reliabilitet) ... 8
3. Teoretiskt ramverk ... 9
3.1. Revisionsprocessen ... 9
3.1.1. Regler för revision och revisorer... 10
3.1.2. Substansinriktad granskning och kontrollgranskning ... 10
3.1.3. Företagsledningens påståenden ... 11
3.1.4. Bestyrkandeåtgärder och granskning ... 12
3.1.5. Dokumentation ... 12
3.1.6. Rapportering ... 14
3.2. Olika perspektiv på revision och revisorns roll ... 14
3.2.1. Revisorns roll inom agentteorin ... 15
3.2.2. Nationalekonomiskt perspektiv på revision ... 16
3.2.3. Sociologiskt perspektiv på revision ... 17
3.3. Digitaliseringen och revision ... 18
3.3.1. Digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen ... 19
3.3.2. Revisorns roll i ett digitaliserat samhälle ... 20
3.4. Framtidens revision ... 20
4. Empiri ... 22
4.1. Intervjupersoner ... 22
4.2. Revisionsprocessen ... 22
4.3. Revisorns roll i dagens digitaliserade och automatiserade samhälle... 24
4.4. Digitaliseringens påverkan på revisorns roll och revisionsprocessen .... 25
4.4.1. Revisorns roll ... 25
4.4.2. Revisionsprocessen ... 26
4.4.3. Positiva samt negativa aspekter av digitaliseringen ... 27
4.5. Framtidens revision ... 29
5. Analys ... 31
5.1. Revisionsprocessen idag ... 31
5.2. Revisorns roll idag ... 32
5.3. Digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll... 34
5.3.1. Revisionsprocessen ... 34
5.3.2. Revisorns roll ... 35
5.4. Framtidens revision ... 36
6. Slutsats ... 37
6.1. Förslag till vidare forskning ... 39
Referenser ... 40
Bilaga 1 – Intervjuguide ... 43
Bilaga 2 – informationstabell revisorer ... 45
1
1. Introduktion
1.1. Inledning
Kairos Future (2016) skriver i sin rapport om hur digitaliseringen och den snabba utvecklingen innebär stora förändringar inom flera branscher och redovisning och revision är en av dem. IT har blivit en del av samhällets funktion och används flitigt inom både revision och redovisning. Automatiseringen är ett faktum inom flera olika processer. Arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor byts ut mot datorer och verksamheterna blir mer teknikberoende. Ett exempel inom området är elektronisk lagring av information vilket dessutom har införts som krav inom en rad olika länder. Tjänster som tidigare krävt utbildning och kompetens överträffas av teknologi och förbättrad prestanda (Kairos Future 2016).
Huvudsyftet med finansiell rapportering är att förmedla användbar och aktuell information till företagets ledning och övriga intressenter för att ta beslut om resursallokering (Carrington 2012). Tidsaktuell och tillförlitlig finansiell information är en förutsättning för att kunna ta viktiga kritiska beslut i verksamheten såsom inom den strategiska planeringen, kapitalökning, kreditbeslut samt olika avtal (Vasarhelyi et al. 2010). Den traditionella revisionen har haft svårigheter i att hänga med i realtids-ekonomin och tillförlitligheten i den information som tagits fram har varit inaktuell och saknat relevans. Det beror på den traditionella revisionens manuella karaktär som är både krävande på arbetskraft och tid (Chan & Vasarhelyi 2011).
1.2. Bakgrund
Carrington (2014) påtalar hur viktigt det är med relevant information kring de företag som finns på aktiemarknaden för att framtida investerare skall fatta välgrundade beslut. Att redovisningsinformationen är korrekt och håller den kvalité vi har idag är något som har utvecklats under en längre tid i form av lagar och direktiv. År 1848 började Sveriges första aktiebolagslag gälla vilket ledde till att företagarna kunde söka kapital genom att till exempel sälja andelar i verksamheten på ett liknande sätt som på dagens moderna aktiebolagsmarknad (Öhman & Wallerstedt 2012). Detta ledde vidare till att investerare ställde krav på någon form av garantier på att det satsade kapitalet hanterades rätt och riktigt. Det skapades ett behov av kontroll av företagens finansiella rapporter och vidare en arbetsmarknad för oberoende personer som skulle granska räkenskaperna på ett tillförlitligt sätt. År 1895 kom den första lagen som krävde revision av vissa bolag i Sverige, men som i många andra europeiska länder var det redan många som frivilligt valt att ha revision (Carrington 2014).
2 Något som vidare påverkat dagens revision, är den bristande revisionen under Kreugerkraschen. Detta ledde till att lagstiftaren och FAR krävde en granskning av det gällande regelverket, då det krävdes förändringar av lagen för att försöka förhindra att liknande situation skulle uppkomma igen (Wallerstedt 2009). Efter granskningen kom en ny lag som mer detaljerat beskrev hur revisionen skulle utföras. Revisionen skulle innehålla genomgång av protokoll från bolagsstämma, inventering av bolagets tillgångar och en översyn av bolagets kontroll och organisation (Sjöström 1994). När det kom till revisorns kompetens krävdes det nu att revisorn hade den kompetens och erfarenhet inom bokföring samt förståelse och kännedom i den specifika verksamheten uppdraget gällde. Den nya lagen innefattade regler om företagets aktiekapital nådde två miljoner kronor eller mer, eller om företaget var börsnoterat skulle minst en revisor vara auktoriserad (Wallerstedt 2009). Vidare skulle det även utses en auktoriserad revisor om det var föreskrivet i bolagsordningen eller om minst en tiondel av aktieägarna krävde det. I den nya aktiebolagslagen fanns också tydligare regler för vilka personer som ansågs jäviga för revisionsuppdrag (Wallerstedt 2009). Sammantagningsvis ägnades det mycket tid åt att tolka den nya lagstiftningen samt utforma gemensamma riktlinjer för alla revisorer (Öhman & Wallerstedt 2012).
Under 1970-talet publicerades den första revisionsrekommendationen, Sverige var då det tredje landet i världen som utfärdade revisionsrekommendationer. Nu förändrades fokus från den traditionella siffergranskningen till mer fokus på den interna kontrollen. Detta ledde vidare till att den nya aktiebolagslagen publicerades 1975. Istället för de strikta reglerna hur revisionen skulle utföras användes uttrycket god revisionssed. FAR skulle ligga till grund för tolkningen av det nya begreppet god revisionssed. Det stod inte uttryckligen i lagen vad begreppet innebar, vilket det inte heller gör idag, utan regleras istället av de rekommendationer som bland annat FAR utgav (Öhman & Wallerstedt 2012). När Sverige gick med i Europeiska Unionen 1995 innebar det stora förändringar för den svenska revisionen. Sverige var tvingades anpassa sitt regelverk efter de europeiska direktiven, specifikt för revision var EU:s åttonde bolagsrättsdirektiv;
revisionsdirektivet. Svenska revisionen skulle utföras enligt internationell revisionsstandard i enlighet med de nya europeiska direktiven (Öhman &
Wallerstedt 2012; Wallerstedt 2009). På senare tid, under 2000-talet hade internationella jätteskandaler som Enron och WorldCom och på nationell nivå, Prosolvia och Skandia stor påverkan. Vid varje skandaltillfälle har det startats en diskussion kring ändrade lagar och regler. Det har diskuterats vad som borde regleras bättre eller annorlunda och det bristande ansvaret hos företagsledningar och revisorer (Kairos Future 2013).
Sammanfattningsvis är det flera större händelser som påverkat revisionen kring vilka regler vi har idag och hur den utförs idag. Utöver dessa händelser har
3 digitaliseringen parallellt påverkat revisionen och revisorns roll (Kairos Future 2013). Det finns olika drivkrafter i samhället och digitalisering är just en av dessa drivkrafter. I och med den snabba utvecklingen växer sig digitaliseringen som drivkraft allt starkare (Kairos Future 2016).
1.3. Problematisering
Många förklarar hur digitaliseringen har påverkat revisionen och om hur revisionsyrket kan väntas förändras i framtiden (t.ex. Lombardi et al. 2014;
Rezaee et al. 2001; Kairos Future 2016). Kairos Future (2016) framhäver att en viktig del av digitaliseringen är användningen av så kallade molntjänster. Dessa molntjänster underlättar för företag att bedriva sina affärsprocesser och i större utsträckning ägna sig åt sina ursprungliga verksamheter. De behöver således inte lägga ner varken kapital eller anlita arbetskraft för att upprätthålla egna system.
Dessa molntjänster är kostnadseffektiva, kan erbjuda ständig uppkoppling samt effektivare lagring och åtkomst av data (nationalencyklopedin 2018). För revisionsbyråer och revisorer möjliggör dessa system att revisorn har tillgång till företagens redovisningar i realtid oavsett plats, samt minskar pappershanteringen.
Kairos Future (2016) beskriver tre stora förändringar som skett över tid, vilka är framväxten av; digital information, lagringen av information samt datorernas förmåga att analysera olika former av ostrukturerad och strukturerad information.
Vidare skriver Macaulay (2016), Kokina och Davenport (2017) om datorernas förmåga att analysera olika former av information, så kallad kognitiv teknologi.
Denna kognitiva teknologi kan kombinera innehåll med rätt kontext och vidare ta in och lära sig av information. Lombardi et al. (2014) samt Macaulay (2016) menar dock att dessa system kan underlätta för revisorerna men aldrig ersätta den mänskliga analysförmågan och yrkeserfarenheten.
Utifrån digitaliseringens utveckling menar (Lombardi et al. 2014; Vasarhelyi et al.
2010; Bierstaker et al. 2001; Macaulay 2016) att IT-kompetens, revisorns analysförmåga och rådgivning blir allt viktigare. Att rådgivning bedöms få ett ökat utrymme inom revisionsbranschen nämns även i Kairos Futures (2016) framtidsrapport. Kairos Future (2016) beskriver hur revisionsprocessen delvis förändras i och med de nya molntjänsterna och kognitiv teknologi. Granskningen är ett exempel på denna förändring där företagen använder dessa molntjänster.
Med hjälp av de nya molntjänsterna kan revisorn få informationen i realtid och granskningen effektiviseras. Lombardi et al. (2014) menar i likhet att granskningen och utvärderingen av revisionsbevis har förändrats och kommer att förändras i framtiden med hjälp av ny teknologi och digitaliseringens framfart.
4 Utifrån den rådande forskningen och teorin kring hur digitaliseringen påverkar revision diskuteras det mestadels om hur digitaliseringen påverkar revisorns arbetsuppgifter och hur revisorns kompetenskrav förändras. Vi upplever att det finns en viss avsaknad av empiriska studier kring hur digitaliseringen påverkar den roll som revisorn har och hur revisionsprocessen i sin helhet har förändrats.
Med utgångspunkt ur denna forskning har vår uppsats fått sina frågeställningar och sin grundidé.
1.4. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera revisionsbranschens utveckling samt revisorns förändrade roll och förändringen av revisionsprocessen i ett digitaliserat samhälle. För att uppnå syftet med studien och utifrån den bakgrund av information som redan finns kommer följande frågeställningar att ligga till grund för vår studie;
1. Hur ser revisionsprocessen ut idag?
2. Vad har revisorn för roll i dagens digitaliserade och automatiserade samhälle?
3. Hur upplever revisorer att digitaliseringen har påverkat deras yrkesroll samt hur de arbetar med revisionsprocessen?
4. Hur förväntas revisorns roll utveckla sig i framtiden?
5
2. Metod
2.1. Arbetsprocessen
Intresset kring ämnet väcktes då vi båda fick anställning på revisionsbyråer. Vårt intresse utvecklades även ur rapporterna Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025 och Nyckeln till framtiden - Framtidens redovisning, revision och rådgivning, båda skrivna av företaget Kairos Future på uppdrag av FAR. Till en början användes google scholar som ett sökverktyg för att skapa sig en bredare kunskapsbas, senare söktes vetenskapliga artiklar fram på sökmotorer inom Karlstad universitets bibliotekskatalog. Vi använde sökord såsom t.ex. digitalisering, automatisering, revision, revisor, roll, krav, kompetens och IT, som står i nära relation till uppsatsens ämne.
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman & Bell (2013) bygger på respondenternas tolkningar och upplevelser i en viss miljö i den givna verkligheten. Enligt Jacobsen (2002) är en kvalitativ metod mest lämplig för att skapa klarhet i ett begrepp eller fenomen vilket ger oss möjligheten att analysera och dra slutsatser kring frågor med öppna svar. Vi tog kontakt med samtliga revisorer i vårt kontaktnät per telefon och mail vilket resulterade i sex stycken intervjuer, två på EY och PWC respektive en på BDO och KPMG. Vidare transkriberades materialet för att användas som underlag i vår uppsats tillsammans med vetenskapliga artiklar.
2.2. Val av datainsamlingsmetod
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod som datainsamlingsmetod eftersom denna metod var den mest fördelaktiga metoden för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna i uppsatsen. Vid insamling av data finns det två olika huvudmetoder, kvalitativ och kvantitativ metod, skriver Bryman & Bell (2013).
Den största skillnaden mellan dessa är vilken slags data som samlas in. Med kvalitativ metod samlas data in i form av ord och meningar och i den kvantitativa metoden samlas data istället in i form av siffror, det vill säga i kvantitet. En svårighet att beakta med denna metod menar Jacobsen (2002) är att denna typ av öppna kvalitativa metod kan vara svårtolkad och ställer högre krav på forskarens analysförmåga.
Intervjuer är enligt Bryman och Bell (2013) den mest använda metoden inom kvalitativ forskning. Det finns tre olika typer av intervjuupplägg; ostrukturerade, strukturerade samt en kombination av dessa som kallas semistrukturerade. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman och Bell
6 (2013) är att föredra om forskaren har ett relativt tydligt fokus och en bild av hur analysen skall genomföras. Eftersom vi valde att dela upp frågeställningarna i huvudområden hade vi vidare en tydligare röd tråd och på så vis en bild av hur analysen skulle utformas. Vi valde att utföra intervjuer med revisorer från PWC, EY, BDO och KPMG med olika lång erfarenhet av yrket för att få ett bredare perspektiv. Med hjälp av intervjuer kan forskare lära sig om de svarandes världsbild och livsmiljö och en väl genomförd intervju kan ge forskaren ett bra och ändamålsenligt dataunderlag (Qu & Dumay 2011; Slevitch 2011). Vid en kvalitativ intervju är uppmärksamheten riktad mot den svarandes perspektiv, och det krävs en betoning gentemot det generella när det gäller formulering av frågor (Bryman & Bell 2013). Detta tillvägagångssätt menar Bryman och Bell (2013) förutsätter ett mindre strukturerat tillvägagångssätt för att ge den svarande möjlighet att svara mer öppet och i olika riktningar.
Bryman och Bell (2013) beskriver semistrukturerade intervjuer som en typ av kombination av en strukturerad och ostrukturerad intervju. Ostrukturerade intervjuer liknar oftast mer ett samtal mellan två personer än en traditionell intervju. Medan i strukturerade intervjuer är frågorna nedskrivna i den ordning som de ska ställas. I en traditionell strukturerad intervju finns det ofta inget utrymme för följdfrågor eller att omformulera frågor vid missförstånd, vilket det finns utrymme för i semistrukturerade intervjumetoden då intervjuaren kan agera mer flexibelt. Vid semistrukturerade intervjuer används ofta en intervjuguide där intervjuaren upprättat och bestämt ett antal frågor och huvudområden som kommer att tas upp under intervjun. Intervjuaren kan här välja att ta frågorna i annan ordning än i intervjuguiden, vilket kan vara fördelaktigt om intervjuaren vill anknyta till något som den svaranden sagt (Bryman & Bell 2013).
2.3. Val av litteratur
Som inspiration för uppsatsen lästes rapporterna; Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025 och Nyckeln till framtiden- Framtidens redovisning, revision och rådgivning, båda skrivna av Kairos Future (2017) på uppdrag av FAR. Utifrån dessa rapporter har det påvisats vissa tendenser i branschens utveckling. Digitalisering ses som en av de stora förändringsfaktorerna vilket vi hade som utgångspunkt i vårt arbete och litteratursökande. Vetenskapliga artiklar, böcker samt lagtext har använts i rapporten. Vetenskapliga artiklar söktes fram via OneSearch på Karlstads universitetsbibliotek där olika databaser finns tillgängliga såsom t.ex. Business Source Premier, Science Direct och EBSCO. Övrig litteratur fanns att tillgå på biblioteket på Karlstad universitet. Relevant lagtext inhämtades från Lagen.nu och regeringskansliets rättsdatabaser.
7 2.4. Databearbetning
Efter att vi genomfört intervjuerna transkriberades intervjuerna allt efter som att intervjuerna genomfördes. När intervjuerna transkriberades valde vi att byta ut uttryck som till exempel ”typ” till ungefär, för att på ett mer korrekt och enhetligt sätt kunna återge intervjuerna. Därefter lästes intervjuerna igenom ett flertal gånger och valde att börja koda genom att markera nyckelord i svaren. Detta påtalar Bryman och Bell (2013) är en viktig del i kodningsprocessen. Med dessa nyckelord skapades sedan kategorier. Genom dessa kategorier kunde vi sedan få en uppfattning om hur dessa nyckelord hörde samman och vad de egentligen hade för underliggande mening och betydelse till forskningsfrågorna. Nyckelorden markerades och kategorier skapades. Utifrån dessa kategorier övergick vi till att söka sammanhang och mönster i intervjusvaren så att vi därefter kunde koppla samman detta i analysen och motivera våra ställningstaganden. Ahrne & Svensson (2011) påtalar hur viktigt det är att analytikern eller forskaren i fråga argumenterar och motiverar sin analys med hjälp av sitt material och resultat.
2.5. Forskningsetik
För att upprätthålla god forskningsetik har hänsyn tagits under arbetets gång till de givna etiska forskningsprinciperna. Bryman & Bell (2013) beskriver att det under samhällsvetenskaplig undersökning är viktigt att ta hänsyn till etiska regler och vara uppmärksam på eventuella etiska problem som kan uppstå under arbetsprocessens gång. Samtycke- och informationskravet är viktiga aspekter som nämns av forskarna vilket har upprätthållits i vår uppsats genom frivilligt medverkande i intervju samt en god kommunikation avseende undersökningens syfte och delar. Även intervjuguider skickades ut i förväg för att underlätta för eventuell förberedelse för de intervjuade personerna.
Insamlade data hanterades i enlighet med konfidentialitets-, anonymitets- och nyttjandekravet vilket är i enlighet med svensk forskningsmetodik enligt Bryman och Bell (2013). Konfidentialitets- och anonymitetskravet handlar bland annat om att alla uppgifter kring de personer som deltar i forskningen skall behandlas med noggrann konfidentialitet. Nyttjandekravet innebär att den information som insamlats under arbetsprocessen gällande forskningen endast får användas för just det givna forskningsändamålet.
Efter att intervjuerna transkriberats anonymiserades dem. Slutligen har vi försökt minimera missförstånd och vilseledande information genom att noggrant informera deltagarna i intervjuerna.
8 2.6. Avgränsningar
Även om det i teorin framgår att digitaliseringen har stor inverkan på revisionsbranschen och revisorns roll finns det andra faktorer som påverkar. Som exempel beskriver Kairos Future (2016) fyra framträdande faktorer i sin framtidsstudie; globalisering, digitalisering, strukturlängtan samt demografi och skuldsättning. Vi har valt att endast inrikta oss på digitalisering och dess inverkan på revision i denna uppsats.
2.7. Tillförlitlighet i kvalitativa metoder (Validitet och reliabilitet)
I metoden kan det diskuteras om antalet intervjuade personer i undersökningen är tillräckligt många för att vidare kunna dra en generell slutsats med tillräcklig tillförlitlighet. Larsen (2009) menar på att det i kvalitativa undersökningar kan vara svårare att uppnå reliabilitet, alltså exakthet, precision och tillförlitlighet. I kvalitativa undersökningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer kan många olika tolkningar göras beroende på vem som undersöker och analyserar resultatet.
Larsen (2009) påtalar hur intervjuaren omedvetet kan påverka den intervjuade personen och då vidare informationen som kommer ur intervjun. Vi har under uppbygganden av intervjuguiden, intervjuerna och analys av intervjuerna tagit särskild beaktning i att vara så objektiva som möjligt och inte påverka den intervjuade personen, detta genom att endast ställa öppna frågor.
Validitet förklarar Larsen (2009) handlar om relevans och giltighet och hur viktigt det i undersökningen är att samla in relevant data. Detta för att sedan kunna besvara de frågeställningar som uppställts i undersökningen. För att säkerställa detta har vi valt att, genomgripande i hela arbetsprocessen, arbeta utifrån fyra olika områdesgrupperingar. Dessa är återkommande i frågeställning, teori, intervjuguide och sedan vidare i empiri och analys. Det är dock viktigt att ta dessa möjliga felkällor i beaktning vid bedömningen av undersökningens validitet och reliabilitet.
9
3. Teoretiskt ramverk
3.1. Revisionsprocessen
Revision brukar ofta delas upp i redovisningsrevision och förvaltningsrevision.
Redovisningsrevision innebär att revisorn granskar företagets årsredovisning jämte räkenskaperna. Den har till syfte att ge revisorn de underlag som han eller hon behöver för att senare kunna uttala sig om revisionsberättelsen angående företagets balans-, resultat- och förvaltningsberättelse. Förvaltningsrevision innebär istället granskningen av företagets verkställande direktör och styrelsens förvaltning. I förvaltningsrevisionen samlar revisorn in underlag för att senare i revisionsberättelsen kunna ge ansvarsfrihet till den verkställande direktören och företagets styrelse (FAR 1996).
Revisionsprocessen innebär att med kritiska ögon planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen i ett företag (FAR 1994; FAR 2005). Ett första steg i processen beskrivs av FAR (2005) vara att samla in tillräcklig information om företaget för att kunna göra en välarbetad planering, så kallad förberedande informationsinsamling. Vidare måste revisorn bedöma de väsentliga risker som kan uppstå i förvaltningen och redovisningen.
Den bedömda risken styr i sin tur i vilken omfattning granskningen ska ske.
Informationsinsamlingen innebär enligt FAR (2005) att revisorn lär känna företagets interna och externa förhållanden såsom t.ex. produktion, bransch och marknad, finansiell situation, leverantörer, kunder, ekonomifunktion och IT- användning. Utifrån informationen gör revisorn sedan olika riskbedömningar och jämförelser med siffror utifrån föregående årsbudget, prognos och branschuppgifter. När granskningen ska göras upprättas enligt FAR (2005) ett granskningsprogram av en erfaren revisor som står ansvarig för revisionen och för att instruera medarbetarna. Granskningsprogrammet är en instruktion för vad som ska granskas samt när och hur den ska göras. Företagets IT-miljö påverkar i stor utsträckning revisorns möjligheter till granskning När revisorn granskar ett system utförs olika kontroller som säkerställer att de transaktioner som är godkända bearbetas på ett korrekt sätt samt att inga felaktiga transaktioner går igenom.
Enskilda poster kan vidare granskas med hjälp av dataprogram som identifierar stora belopp och avvikande transaktioner. Även riskanalys och registeranalys kan göras på stora mängder information med stöd av IT vilket möjliggör analys av affärsprocesser och system samt uppföljning av avvikande poster. Dokumentation beskrivs av FAR (2005) vara en viktig del i revisionen och det ska därför upprättas ett arbetspapper som verifierar revisorns granskning. Dokumentationen blir senare ett stöd i revisionsberättelsen för de uttalanden och de bedömningar som revisorn slutligen presenterar.
10 Sammanfattningsvis menar FAR (2005) att revisionsprocessen delas upp i olika delar men en vanligt förekommande uppdelning är; en planeringsfas, granskningsfas, dokumentation och rapporteringsfas.
3.1.1. Regler för revision och revisorer
Ett revisorsuppdrag styrs av ett antal lagar och rekommendationer. Revisorn är enligt lag skyldig att genomföra revisionsarbetet enligt god revisorssed (SFS 2001:883 § 19). Begreppet god revisorssed konkretiseras vidare i lagar, rekommendationer och föreskrifter. I begreppet ingår band annat begreppen självständighet, opartiskhet, objektivitet, oberoende och tystnadsplikt (SFS 2001:883 §§ 19–21, 26). När det kommer till kontroll av revisorns oberoende finns det enligt FAR (2006) sex punkter som bör kontrolleras. Dessa punkter är;
egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, skrämsel och annan omständighet. Vid kontroll av egenintresse kontrolleras det att revisorn inte har något egenintresse i klienten, såsom till exempel om revisorn har eget ekonomiskt intresse i klientens verksamhet. När det kommer till kontroll av självgranskning kontrolleras det att revisorn eller någon i revisorns team inte tidigare givit ett råd.
Partställningskontrollen innebär att revisorn inte tidigare får ha tagit ställning för eller emot klienten i till exempel en förhandling. I de sista punkterna kontrolleras det så att revisorn eller någon i revisorteamet har starka personliga kontakter med klienten sedan tidigare eller om det förekommit någon form av hot eller påtryckningar gentemot revisorn. Kan dessa punkter genom kontrollen inte säkerställas eller vid någon annan omständighet som äventyrar revisorns oberoende, ska denne avstå från uppdraget i fråga (FAR 2006).
3.1.2. Substansinriktad granskning och kontrollgranskning
FAR (2005) beskriver att en revisor ofta använder två typer av granskningsmetoder, kontrollgranskning och substansinriktad granskning.
Kontrollgranskning handlar om granskning av kontroller det kan till exempel vara en verifiering av att företagets interna kontroller fungerar som de ska. Exempel på utförande vid kontrollgranskning kan vara intervjuer och avstämningar.
Substansgranskning handlar om granskning av innehållet i olika resultat, till exempel granskning av löpande redovisning, kontroll av resultat- och balansräkning. Exempel på utförandeåtgärder vid substansgranskning kan vara nyckeltalsanalys.
11 3.1.3. Företagsledningens påståenden
I granskningsfasen av både redovisningsrevisionen och förvaltningsrevisionen skall revisorn och revisionsteamet granska företagets årsredovisning. Här kommer företagslednings påståenden till uttryck i underförstådda indirekta och direkta påståenden. Dessa påståenden kan enligt Carrington (2014) delas in i sju olika rubriker som presenteras nedan;
• Rättigheter och förpliktelser: om en tillgång eller skuld hänför sig till ett visst datum
• Existens: om en tillgång eller skuld existerar vid ett specifikt datum
• Förekomst: innebär huruvida en transaktion kan hänföras till den aktuella räkenskapsperioden.
• Fullständighet: innebär att alla tillgångar, skulder, transaktioner eller affärshändelser bokförda. Det ska även finnas upplysningar om dessa i redovisningen.
• Värdering: handlar om att skulder och tillgångar är bokförda enligt god redovisningssed och lag.
• Mätning: att transaktionen är bokförd till rätt belopp och rätt period.
• Presentation och upplysning: att alla poster är klassificerade och alla upplysningar har lämnats i enlighet med god redovisningssed och lag
Enligt Carrington (2014) måste revisorn ta alla påståenden i beaktning vid hanteringen av konton, transaktioner, internkontroller samt årsredovisningen.
Dessa påståenden är mer eller mindre betydelsefulla beroende på sammanhang och det är revisorns uppgift att bedöma detta. Ett exempel som beskrivs av författaren är vid granskning av ett skuldkonto, där det är viktigt att fullständighetspåståendet kan bestyrkas. Om det inte är fallet innebär det att företaget medveten eller omedvetet gör sig skyldig till att undanhålla skulder.
Utöver dessa påståenden är det viktigt för en revisor att ha förståelse för den verksamhet som revideras. Vilka de viktigaste påståenden är, tar revisorn ställning till under planeringsstadiet. Var och en av påståendena ska sedan med rimlig säkerhet kunna bestyrkas av revisorn.
De olika påståendena tar sig uttryck i konkreta frågor som revisorn kan ställa sig för att kunna bestyrka ledningens påståenden skriver vidare Carrington (2014).
Som exempel kan revisorn ställa sig frågan om han samlat in tillräckligt med bevis för att med rimlig säkerhet kunna uttala sig om att klientens likvida medel existerar.
12 3.1.4. Bestyrkandeåtgärder och granskning
Carrington (2014) förklarar att revisionsbevis är all information som revisorn använder för att komma fram till sina slutsatser. Utmaningen för revisorn är att bedöma vilka bevis som är relevanta och övertygande. Beroende på vilka påståenden som revisorn önskar bestyrka blir olika revisionsbevis betydelsefulla.
Revisorn bör se utanför bokföringen och leta efter relevanta informationskällor som komplement för att styrka olika påståenden i bokföringen. Fullständighet är ett påstående som framförallt bör undersökas genom att se till underlag utanför bokföringen. Som exempel kan ett engagemangsbesked inhämtas från banken och användas som underlag, eftersom att det inte är troligt att banken skulle undanhålla information om företaget. Informationen från banken är således mer övertygande eftersom att den anses mer objektiv.
Tillräckligheten av ett revisionsbevis beskrivs av Carrington (2014) bestämmas utifrån två aspekter; kvalitativ- och kvantitativ tillräcklighet. Ett kvalitativt revisionsbevis är trovärdigt och övertygande i sig och blir inte mer tillförlitliga för att det finns fler provexemplar. Som exempel blir ett avtal inte mer övertygande för att det finns fler exemplar av det. Ett kvantitativt revisionsbevis innebär att många stickprov måste tas för att tillräckligheten ska uppnås. Det kan exemplifieras med att ett enda stickprov av en faktura inte leder till ett tillräckligt revisionsbevis. Däremot kan ett flertal stickprov tillsammans utgöra ett tillräckligt revisionsbevis. Val av bestyrkandeåtgärder bestäms dels utifrån revisorns tillgång på underlag och information samt vilka påståenden som ska bestyrkas.
Carrington (2014) framhåller olika granskningsåtgärder som revisorn kan inhämta som revisionsbevis; inspektion, beräkning och analytisk granskning, observation samt förfrågan och bekräftelse. Med inspektion förklaras revisorn granska fysiska tillgångar, dokument och bokföringsposter. Beräkning innebär att revisorn gör självständiga beräkningar som kontrollerar redovisningens korrekthet, vidare görs analys av olika trender och nyckeltal för att bekräfta rimligheten i de redovisade beloppen. Observation handlar om att revisorn betraktar olika åtgärder och processer som utförs av andra, vilket kan vara interna kontrollprocesser som exempel. När det kommer till förfrågan och bekräftelse kan revisorn begära muntlig eller skriftlig information från personalen på företaget som revideras.
3.1.5. Dokumentation
Oberoende av valet av bestyrkandeåtgärder menar Carrington (2014) att det är viktigt att de dokumenteras. Författaren förklarar att allt inte kan dokumenteras men att det är viktigt att kunna förstå helheten utifrån det som dokumenterats.
13 Initialt börjar revisorn att dokumentera grundläggande fakta om det reviderade företaget, till exempel vilken bransch företaget verkar i och vilka direkta risker som finns gällande det specifika företaget. I nästa steg dokumenteras revisorns planering, vad som skall göras och även vem som skall utföra vad. I följande steg dokumenterar revisorn vilka påståenden som skall granskas och vilka tillvägagångssätt som skall användas för att granska dessa påståenden. Därefter dokumenteras resultaten av granskningarna. Det finns olika regler som revisorer skall följa när det gäller dokumentationen, ISA 230 är ett exempel på en revisionsstandard som behandlar dokumentationen.
Carrington (2014) delar upp syftet med dokumentation i fyra olika perspektiv, dokumentation av produktionstekniska skäl och juridiska skäl samt dokumentation som underlag för kommunikation och bevis till revisionsberättelsen. De produktionstekniska skälen innebär att revisorn måste dokumentera arbetet kring planering och riskbedömning eftersom att arbetet är väldigt omfattande. Författaren menar att det inte är rimligt att revisorn kommer ihåg alla detaljer. Vidare kräver större företag även större revisionsteam och en god dokumentation blir således oundviklig. De olika medlemmarna i revisionsteamet kan på så sätt ta del av informationen och fullfölja sin del av revisionen. Detta leder vidare till Carrington’s (2014) perspektiv om dokumentation som underlag för kommunikation, där dokumentationen beskrivs som viktig sinsemellan medlemmarna i revisionsteamet men även mellan olika revisionsteam över tiden. Det tredje syftet innebär att det finns lagstadgade regler och rekommendationer som kräver att revisorn dokumenterar sin granskning. Det skall finnas tillräckligt med underlag och dokumentation för domstol och Revisionsnämnden att bedöma om revisorn utfört granskningen i enlighet med god revisionssed och gällande rekommendationer. Det sista perspektivet som tas upp är bevis för revisionsberättelsen, vilket innebär att revisorn ska kunna styrka sina påståenden i granskningen i revisionsberättelsen med hjälp av granskningen.
Bevarande och arkivering av dokumentationen är viktig så att den sparas så länge att det lever upp till de lagstadgade kraven och rekommendationerna som finns.
Enligt Revisorsnämndens föreskrifter framgår det att en revisor måste lagra sin dokumentation i 10 år och att den måste förvaras i ordnat skick, på ett betryggande sätt och får inte vara tillgänglig för obehöriga (RNFS 2001:2 § 5).
Dokumentationen skall finnas tillgänglig så att revisorsnämnden kan kontrollera revisorn och ställa revisorn till svars om något skulle vara felaktigt.
Dokumentationen ligger till grund för revisionsberättelsen (Carrington 2014).
14 3.1.6. Rapportering
Enligt Carrington (2014) är den enda kontakten som företagets intressenter har med revisorn och revisionen genom revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen förklaras därför vara ett mycket viktigt dokument som har en viktig roll på marknaden. Revisorns granskning och dokumentation ligger till grund för de uttalanden som sedan görs i revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen är en starkt standardiserad rapport, där flera standarder såsom ISA 700, 705 och 706 och FAR:s rekommendationer styr utformningen av rapporten och hur revisorerna ska presentera sina uttalanden från granskningen (Carrington 2014). Anledningen till att revisionsberättelsen är starkt standardiserad är för att det ökar trovärdigheten på den globala marknaden, gör den enklare att förstå och gör det enklare för intressenter att urskilja om avvikande omständigheter föreligger. I revisionsberättelsen ger revisorn sitt godkännande av resultat- och balansräkningen och uttalar sig om styrelsens ledamöter och verkställande direktör bör beviljas ansvarsfrihet för verksamheten (Carrington 2014).
3.2. Olika perspektiv på revision och revisorns roll
Revisorn ska enligt 5 § revisionslagen granska företagsledningens förvaltning samt företagets årsredovisning och bokföring. Vidare ska granskningen omfatta det arbete som god revisionssed kräver. Dessa bestämmelser återges i lagarna för respektive företagsform såsom aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar (FAR 2005).
Kairos Future (2016) menar att revisorns roll ur ett historiskt perspektiv varit otydlig, då bland annat rollen som redovisningskonsult och rådgivare har inkluderats i uppdraget. Ett revisorsuppdrag kunde bestå av att granska eller attestera företag och organisationers verksamheter, men det kunde också innebära att arbeta med att utföra och förbättra arbetet i organisationen. Idag består inte branschen endast av revision och de olika rollerna har blivit mer tydliga i och med att självständighet och oberoende är en viktig del i yrkesutförandet förklarar Kairos Future (2016). Diskussioner har tidigare handlat om vilka tjänster en revisor har rätt att utföra för ett och samma bolag. Idag erbjuds både redovisning-, revision- och rådgivningstjänster inom en och samma byrå och här diskuteras istället om det är möjligt för en byrå att erbjuda flera tjänster till en och samma kund (Kairos Future 2016). Andra faktorer som påverkar modellen för revision i Sverige är förändrade regelverk som utvecklas till en allt mer internationell nivå.
Vasarhelyi et al. (2010) förklarar att det traditionella revisionsarbetet baserades på historisk information om företagets verksamhet och händelser som låg flera månader tillbaka i tiden. Det resulterade i att fel som kunde uppstå riskerade att
15 bli ännu större och skapade ytterligare svårigheter i uppdraget. Denna ständiga oro kunde bidra till en rädsla att ta risker och ett motstånd till förändring. Samverkan med interna revisorer var även ovanligt, medan det idag är vanligt att revisorn samarbetar och delegerar ansvar till ett internt revisionslag.
Enligt FAR (2004) beskrivs revisorn ofta ha dubbla roller eller flera olika roller.
De vanligaste förekommande rollerna är som granskare eller rådgivare till företagen. Rollen som granskare innebär att revisorn med hjälp av lagar och andra föreskrifter granskar förvaltningen och den finansiella informationen i företagen.
Granskningsuppdraget avslutas med att revisorn ger sitt utlåtande i en rapport som presenteras för ledningen. Rollen som rådgivare handlar om att revisorn delar med sig och kommunicerar de iakttagelser som han gjort i sin granskning. I sitt revisionsarbete är det vidare viktigt att revisorn tillämpar en god yrkessed och följer de lagbestämmelser och andra branschspecifika riktlinjer. Fristående rådgivning är en typ av rådgivning som innebär att revisorn ägnar sig åt rådgivning som styrs av uppdragsgivarens individuella behov och som har en naturlig koppling till revisionsverksamheten. Fristående rådgivning är också begränsad av lagar och regler men om revisorn inte har företaget som revisionskund, finns inte samma inskränkningar (FAR 2004).
3.2.1. Revisorns roll inom agentteorin
Agentteorin är en av de mest centrala teorierna inom företagsstyrning och har sin utgångspunkt i olika kontrakt mellan såväl chefer och ägare men även andra intressenter. Det handlar således om mänskliga relationer och deras inbördes prestationer vilka de belönas utefter. Leverantörer, kunder, anställda och kreditgivare är andra exempel på intressenter som omfattas av företagets relationer. Teorin belyser de risker som uppstår i olika kontraktsförhållanden till följd av att den egna nyttan går före företagets gynnsamhet (Fama 1980; Jensen &
Meckling 1983). Principal-agentteorin har tillämpats inom en rad olika ämnesområden såväl makroekonomi, redovisning, företagsledning, finansiering bland flera (Khalil & Lawarrée 1995). Modellen beskriver bland annat förhållandet mellan aktieägaren (principalen) och bolagets ledning (agenten). Som grund för teorin antas ledningen agera i syfte att maximera sin egen ekonomiska vinning framför företaget och ägarnas utdelning (Shroeder et al. 2005).
En revisor har till uppgift att motverka agentproblemet. I en revisionsmodell anställs en revisor som oberoende part i syfte att granska företagets ledning och på det viset motverka informationsasymmetri som råder mellan parterna. Principalen sitter på personlig information om företagets finanser vilket ägarna inte har kännedom om. Revisorn säkerställer att informationen som ledningen tar fram stämmer överens med verkligheten och på det viset skyddas aktieägarna från att ta
16 dåliga beslut (Khalil & Lawarrée 1995). I enlighet med teorin har revisorn till uppgift att minska de agentkostnader som uppkommer till följd av att agenten tar beslut som missgynnar företaget (Watts & Zimmerman 1983). Övervakning och kontroll av kontrakten i verksamheten leder till en tillförlitlig rapportering som i sin tur motverkar informationsassymetrin och kostnader som hör där till (Fama 1983). För att teorin ska kunna tillämpas krävs det vidare att ägare och ledning är separerade och inte består av samma personer vilket förekommer i mindre bolag (Watts & Zimmerman 1983).
Den klassiska teorin argumenterar för att ekonomiska incitament har en stark inverkan hos individer, i högt uppsatt ställning, att agera opportunistiskt i rapporteringen, vilket inte alltid är i enlighet med företagets fortlevnad. Inom beteendeforskningen tas den omgivande sociala miljön istället upp som en betydande faktor för agerandet. Cardinaels och Jia (2016) menar att användandet av revision bidrar till större betydelse av företagsetiska normer vilket bidrar till en mer sanningsenlig rapportering.
3.2.2. Nationalekonomiskt perspektiv på revision
Carrington (2014) delar in revisionsforskningen i två traditioner; nationalekonomi och sociologiämnet. Den nationalekonomiska traditionen förklaras vara den starkaste av dessa eftersom att den ligger till grund för den befintliga forskningen.
Merparten av dagens tidskrifter inom revisionsområdet tar sina utgångspunkter utifrån denna tradition. Författaren nämner tre olika teorier inom revisionsområdet som är kopplade till den nationalekonomiska skolan; försäkran, förbättring och försäkring.
Försäkran beskrivs av författaren bygga på att revisionen ses som en kontraktslösning mellan ägare och ledning, i de situationer där dessa parter är separerade. Revisorns roll blir här att försäkra ägaren om att ledningen tar tillvara på ägarens intressen. Revisorn kan ses som en oberoende tredje part som kontrollerar att företagets redovisning är korrekt vilket harmoniserar ägarens informationsunderläge. Att anlita en revisor kan anses vara dyrt men så länge nyttan av revisorns försäkran är större än kostnaderna för ledningens riskpremie, bör det ligga i företagsledningens intresse att anlita en revisor hävdar Carrington (2014). Teorin försäkran kan kopplas till agentteorin som också förklarar problematiken kring informationsassymetrin mellan principal (ägare) och agent (ledning). Agentteorin beskriver behovet av revision som ett behov av försäkran av företagets uttalanden i deras finansiella rapporter. Informationsassymetri behöver enligt författaren inte vara en negativ företeelse men om parterna har olika incitament kan det innebära en risk för att den som har informationsövertag förändrar sitt beteende i oönskad riktning gentemot sin medkontrahent.
17 Som grund för teorin förbättring ses även här informationsassymetrin men till skillnad från försäkran och agent-teorin, där revisorns roll ses som ett verktyg för att bestyrka ledningens påståenden, handlar förbättringsteorin om informationens kvalité. Revisorns roll förklaras här vara att arbeta som en informationsförmedlare och har till uppgift att göra informationen bättre i enlighet med de krav som ställs på redovisningen. Revisorns roll beskrivs av Carrington (2014) som en direkt påverkan på ett företags redovisning, och genom att anpassa denna till intressenterna förbättras revisionen. Ett exempel är på börsmarknaden där information är en förutsättning för både potentiella och faktiska ägare, vidare har den en stor inverkan på marknaden i sin helhet menar författaren. Revisorns roll blir att medla mellan företagsledningen och ägare, såväl med stor som liten insyn i företaget. Det blir en balansgång för revisorn mellan vilken information som ska offentliggöras för att tillfredsställa alla parter.
Inom teorin försäkring som är den tredje grenen inom perspektivet förklaras revisionen som indirekt bestyrkande och revisorns roll som att han själv försäkrar sig om att redovisningen håller måttet och vid behov åtgärdar felet (Carrington 2014). På det sättet undviker revisorn att bli ersättningsskyldig gentemot investerare eller andra intressenter vid juridisk process. Risk beskrivs förflyttas från ledning till revisor, där även revisorn står ansvarig för redovisnings giltighet.
Det innebär att det finns ytterligare en aktör på marknaden som har intresse av redovisningens tillförlitlighet och har inget incitament för att manipulera den.
Visar det sig att redovisningen inte stämmer överens med gällande lagar och regler innebär teorin att redovisningens användare kan söka ersättning från revisorn. Detta innebär att revisorn har ett direkt intresse i att företagets redovisning är riktig eftersom att han annars kan bli skadeståndsskyldig. Revision kan på det viset ses som en försäkring, dvs. en garanti för investeraren (Carrington 2014).
3.2.3. Sociologiskt perspektiv på revision
Carrington och Catasús (2007) delar in revision som komfort i användarperspektivet och producentperspektiv. Användarperspektivet handlar om olika intressenter och deras trygghet med redovisningen. Sett ur investerarnas perspektiv bör tröskeln vara högre att investera i företag där komforten är låg i jämförelse med företag med hög komfort.
Uttryckt i nationalekonomiska teorier om revision kan komfort som begrepp kopplas till förbättring skriver Carrington och Catasús (2007). Komfort handlar dock mer om en signalering om att revisionen finns där och ger trygghet än att kritisera den. Uppstår problem med redovisningen bör dessa förbättras bakom
18 stängda dörrar eftersom att de annars riskerar att påverka den komfort som investerare känner. En framgångsrik revision ska således sända ut signal om att att revisorn och revisionen är på sin plats. Revisorns roll blir då att balansera och reda ut felaktigheter för att sedan bringa komfort genom att revisorn bestyrker till exempel företags räkenskapspåståenden. Carrington och Catasús (2007) förklarar vidare att det inte är möjligt för en revisor att granska allt, det skulle således vara tidsineffektivt och arbetet skulle aldrig avlutas. Revisorn måste avgöra när det finns tillräckliga bevis för att stödja de yttranden som han sedan gör i sin revisionsberättelse och på det viset uppnås komfort. Komfort handlar således om ett tillstånd där revisorn känner sig komfortabel. För att uppnå detta tillstånd måste den process som gör revisionen komfortabel uppmärksammas och orosmoment måste reduceras.
Vidare förklarar Carrington (2014) att revision kan ses som legitimering. Revision som legitimeringhandlar om hur revisorn skapar legitimitet och acceptans för de finansiella rapporter som företag tar fram. Legitimitet innebär att vara i linje med normer och regler, lagar samt etiska koder i samhället. Revisorns roll blir då att skapa legitimitet och acceptans. Legitimitetsskaparen kan i vissa fall manipulera uppfattningen genom att rikta fokus på det som anses legitimt framför det som strider mot vissa etiska regler.
Som komplement till revision som komfort och legitimering beskriver Carrington (2014) revision som förhandling. Revisorns roll kan här ses som förhandlare om vad som ska inkluderas eller exkluderas i de finansiella rapporterna. Revisorns uppgift är att övertyga företagsledningen om att dennes syn på redovisningen är den rätta.
3.3. Digitaliseringen och revision
“Digitalisering är ett begrepp som innebär att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator” (Nationalencyklopedin 2018). Enligt Nationalencyklopedin (2018) kan ordet digitalisering hänföras till latinets ord digitus som betyder finger. Digitalisering förklaras med att exempelvis bild eller text omvandlas till siffror vilket kan liknas med hur fingrar blir till siffror när man räknar på fingrarna. En dator förstår endast två siffror, ettor och nollor, vilka bildar en specifik kod som bearbetas och lagras i elektronisk form. Vid exempelvis inskanning av en analog bild läser datorn av bildens olika pixlar som tilldelas ett nummer som talar om pixels positionering, vilket i sin tur omvandlas till en bild i datorn.
Kairos Future (2016) beskriver digitaliseringens revolutionerande påverkan på en majoritet av alla branscher och revision är en av dom. Vidare framhåller forskaren
19 hur digitaliseringen inte kan begränsas, utan bryter ständigt ny mark och nya vägar att erövra. Det innebär att den digitala tekniken blir allt mer avgörande för de värdeskapande processerna i ekonomin. Värde baseras allt mer på digitala och immateriella processer, kunskap och information blir de nya värdebärarna. Det innebär också att det blir svårare att identifiera vad som skapar värde, det kan vara algoritmer, patent, relationer, varumärken, förtroende med mera.
3.3.1. Digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen
Razaee et al. (2001) menar att den framväxande informationstekniken har skapat nya affärsmetoder som elektronisk handel, elektroniskt datautbyte och internet.
Transaktioner kan nu vara i elektronisk form utan pappersdokumentation, vilket gör det möjligt för organisationer att producera finansiell information i realtid online. Att fatta beslut av hög kvalitet och i rätt tid beskrivs vidare delvis bero på datakvaliteten samt förekomsten av realtidsinformation. Elektronisk och digital information är mer flexibel, tillgänglig, överförbar och kan lättare lagras, sammanfattas och organiseras än i pappersform. Informationstekniken har gjort det möjligt för organisationer att bedriva sina affärstransaktioner elektroniskt och förbereda sina finansiella rapporter i ett online- och realtidssystem. Traditionella källdokument såsom t.ex. inköpsorder, fakturor och kontroller har ersatts med elektroniska meddelanden och underliggande bokföringsdata finns i elektroniska formulär eller filer. Rezaee et al. (2001) menar att det primära syftet med finansiell revision och god revisionsstandard inte ändras i led med att hela eller delar av kundens register är i elektronisk form. Revisionsförfarandet förklaras emellertid ändras i och med den elektroniska datalagringen. Det krävs en systematisk process för att samla in elektroniskt revisionsbevis, med rimlig grund, för att revisorn ska kunna ge en åsikt om rättvisande presentation av de finansiella rapporterna som utarbetats under det papperslösa redovisningssystemet.
Crosley & Anderson (2018) menar att den nuvarande finansiella rapporteringen har blivit mer än ett krav på överensstämmelse. Provtagningen görs numera med datorer och inte med papper och penna vilket innebär att framtidens revisor kommer att vara en kunskapsbaserad, professionell rådgivare. Mekaniska funktioner såsom t.ex. spårning av ett nummer från punkt A till punkt B kommer att ersättas med tolkande, insiktsbaserade uppgifter som tillåter revisorn att tolka slutsatser som härrör från data. Dagens checklista-baserade revision kommer snabbt att urvattnas, forskningen föreslår att revisionens enklare uppgifter kommer att försvinna under de kommande tio åren och automatiseras (Crosley &
Anderson 2018).
Enligt Lombardi et al. (2014) kan automatiseringen användas för mer tråkiga uppgifter och standardiserade uppgifter och på det viset kan revisorerna använda
20 sin kompetens till mer analyserande frågor. I likhet menar Bierstaker et al. (2001) att användningen av teknik kommer att frigöra revisorn från många vardagliga standardiserade revisionsuppgifter för att istället ägna sig åt exempelvis att förstå och analysera kundens verksamhet och bedöma olika risker. Vidare spås inte automatiseringen leda till att revisorns roll tillintetgörs eftersom att bedömning och beslutsfattande aldrig kan automatiseras (Lombardi et al 2014). För att hänga med i utvecklingen av revision krävs dock ytterligare data- och teknologibaserad utbildning för revisorer, speciellt för erfarna revisorer menar Lombardi et al.
(2014). Förhållandet mellan intern och extern revision kommer att fortsätta att utvecklas och externa revisorer kommer att lita mer på internrevisionsarbetet. För många regleringsorgan är investerade i den traditionella revisionsmodellen för att den ska förändras väsentligt (Lombardi et al. 2014).
3.3.2. Revisorns roll i ett digitaliserat samhälle
I realtidsekonomin har revisorn chans att använda tidsaktuell information i sitt arbete. En modern revisor kan i sin tur arbeta proaktivt med etiska dilemman och har större möjlighet att vara öppen till förändring, samtidigt som den söker efter relevanta verktyg för att tillgodose kundens verksamhet. Revisorn har till uppgift att implementera, konceptualisera och driva de informationssystem som tillhandahåller kontinuerlig revision. Revisorn utvärderar dessa system som intar miljontals transaktioner, tillsammans med ett internt revisionslag. Vidare ser revisorn till att ledningen vet hur kontrollerna i systemen fungerar och att intressenterna får en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Enligt Vasarhelyi et al. (2010) är det attityd, beteende och objektiv kunskap som skiljer dagens revisor från den traditionella revisorn.
3.4. Framtidens revision
Crosley och Andersson (2018) menar att framtidens revision har blivit verklighet och nuvarande förhållanden samt teknik är redo att omvandla revisionsarbetet.
Det kan upplevas oroligt och störande men det finns ingen anledning att frukta denna förändring. Med framsyn och förberedelse kommer framtidsrevisionen att medföra signifikant värde för både utövare och kunder (Crosley & Andersson 2018).
Crosley och Anderson (2018) skriver att den traditionella revisionen har tappat sin aktualitet och tillämpbarhet. I likhet med en produkt eller tjänst i ett moget stadium och med en förutsägbar livscykel, har det traditionella revisionsarbetet blivit trögrörligt, saknar marginaler och innovation. Det är således ingen nyhet att det krävs en revolutionerande förändring för att hålla sig kvar i ett föränderligt
21 samhälle (Crosley och Anderson 2018). Även Lombardi et al. (2014) framhåller nödvändigheten av att den traditionella revisionen genomgår förändring för att göra den mer relevant i denna realtidsekonomi. Revisionen måste vidare hänga med i takt med kontinuerliga framsteg i branschen för att effektivt möta intressenternas behov av information (Lombardi et al. 2014).
Chan och Vasarhelyi (2011) menar att revisorns roll kommer att utvecklas från att utföra utdragna revisionsförfaranden till att undersöka oegentligheter/avvikelser samt hantera revisionsförfaranden som kräver professionellt omdöme och skepsis.
Enligt Bierstaker et al. (2001) kommer tekniken att ha en fortsatt dramatisk inverkan på alla faser i revisionsprocessen, från datorgenererade granskningsprogram till programvara som kan testa och granska hela kundens datapopulation. Tekniken är således avgörande för att revisorn ska kunna förstå kundens affärsprocesser. Allt fler revisionskunder byter till elektronisk datalagring för att öka effektiviteten och de revisorer som hänger med i den nya tekniken kommer också att belönas med enorma vinster i effektivitet.
Vasarhelyi et al. (2010) menar att det finns ett enormt behov av empirisk forskning avseende revisionsutbildningen och efterföljande karriärsutveckling för att styra yrket och dess förfaranden till en mer realtidsekonomi. Attityder, tekniska kompetenser, egenskaper och karriärsmönster måste studeras för att kartlägga området.
22
4. Empiri
4.1. Intervjupersoner
Revisor 1
Man på 44 år som arbetar som gruppchef och revisor på EY, där han började som revisorsassistent och har nu varit där i sjutton år. Han har dels personalansvar men arbetar också med revision av många mindre ägarledda bolag och hjälper till med större revisionsuppdrag.
Revisor 2
Kvinna med fyra års erfarenhet och som jobbar som Senior på EY vilket revisorer med över två års erfarenhet blir. Hon arbetar med både små och stora kunder. Från ett börsnoterat bolag på ungefär två miljarder i omsättning, till det minsta som har några hundra tusen i omsättning.
Revisor 3
Man med fyra och ett halvt års erfarenhet av revision, arbetar på KPMG och har precis blivit auktoriserad. Han arbetar med börsnoterade bolag och bolag som omsätter några hundra miljoner.
Revisor 4
Kvinna på 26 år jobbar på PWC som revisorsassistent. Jobbar både med stora och små kunder i bland annat Värmland och hjälper de auktoriserade revisorerna med deras revisioner.
Revisor 5
Man på 60 år som varit auktoriserad revisor sedan 1991 och har jobbat på PWC i 32 år. Han arbetar med alla typer av företag; från väldigt små bolag till stora bolag. Han arbetar med ungefär hälften revision och hälften rådgivning.
Revisor 6
Kvinna på 29 år som har arbetat med revision i snart 4 år på BDO.
Sedan åtta månader tillbaka har hon varit projektledare för BDO’s dataanalysprojekt, vilket innebär att hon implementerar dataanalys i deras arbetssätt, i hela BDO Sverige.
4.2. Revisionsprocessen
Enligt studiens respondenter finns det ingen typisk arbetsdag utan dagarna skiljer sig mycket åt beroende på vilken säsong det är och vilket eller vilka typer av uppdrag som de är verksamma i.
