Plan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Download (0)

Full text

(1)

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Tuna skolområde, 2021

INNEHÅLL:

1. Bakgrund – lagar och riktlinjer 2. Tuna skolområde – en beskrivning 3. Vision

4. Mål

5. Enheternas handlingsplan 2021

6. Främjande, förebyggande och förhindrande arbete

Läsåret 2020/2021

(2)

1. Bakgrund – lagar och riktlinjer

Det är allas skyldighet att reagera mot kränkande beteenden och uttryck som kan upplevas stötande. Det är allas ansvar att säga ifrån och ingripa om någon blir utsatt.

Skolan har skyldigheter enligt lagar och riktlinjer att bedriva ett trygghetsskapande arbete inom skolan. Skolan ska arbeta förebyggande för att förhindra kränkande behandling och motverka diskriminering och trakasserier mellan elever och mellan personal och elever samt verka för lika rättigheter och möjligheter. Skolan ska ha en plan som beskriver detta arbete samt ha rutiner för hantering av anmälan, dokumentation, kommunikation och åtgärder.

Utbildningsanordnarens skyldigheter enligt lagar och riktlinjer

Skollagen (2010:800) - kränkande behandling

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller

genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda

omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

Förbud mot repressalier

1 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

(3)

Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling (SFS 2016:1011)

2 § En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Diskrimineringslagen (2008:567) diskriminering och trakasserier

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga sju diskrimineringsgrunder.

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

I arbetet ska utbildningsanordnare samverka med dem som deltar i utbildningen (elever).

Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,

könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Definitioner av begrepp

Diskrimineringsgrunder

En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna sju diskrimineringsgrunderna:

• kön

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• etnisk tillhörighet,

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• ålder

Direkt och indirekt diskriminering

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon diskrimineringsgrund.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt

diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

(4)

Likabehandling

Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Fortsättningsvis i den här skriften inryms begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Betyder att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Funktionshinder

Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexuell, bisexuell, heterosexuell läggning m.fl.

Kränkande behandling

Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker någons värdighet.

2. Tuna skolområde

Utvecklingsnivån hos eleverna varierar inom Tuna skolområde. Eleverna saknar ofta förmåga att tala för sig själva och i ord uttrycka om de upplever sig orättvist bemötta. Det är därför viktigt att personalen är lyhörda och

vaksamma på allt som sker i skolan och på fritids. Parallellt är det av stor vikt att vi tar in åsikter från föräldrar angående deras barn.

Skolformer

Grundsärskola, inriktning ämnesområden, för elever i åk 1-9.

Gymnasiesärskola (individuellt program) för elever i åldrarna 16-20 år.

Skolenheter

o Ärsta träningsskola för elever 6 -12 år.

o Odlarskolan 2 för elever 10-16 år.

o Idunskolan för elever 7-20 år.

o Odlarskolan 1 för elever 7-20 år.

(5)

3. Vision

Det är en självklarhet att alla elever ska känna trygghet, tillit och glädje. Varje elev ska ha en meningsfull och innehållsrik tillvaro där hen känner sig respekterad och lyssnad på. Alla elever har rätt till undervisning och studiero, som är anpassad efter individens förutsättningar och behov där elevens förmågor och styrkor tas tillvara.

Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. All personal på skolan och fritids har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling uppmärksammas och tas på fullaste allvar av oss vuxna. Vår plan mot kränkande behandling är ett levande dokument genom att det är åtgärdsinriktat och ständigt aktuellt.

4. Mål

Alla elever inom Tuna skolområde blir respektfullt och likvärdigt bemötta oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Ingen elev utsätts för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Personal har kännedom om planen och hur man anmäler samt hur skolan utreder och åtgärdar kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Eleverna upplever skolan som en trygg plats.

5. Enheternas handlingsplan 2021

Uppföljning/nuläge

Elevenkäten för 2020 har diskuterats, bearbetats och reviderats av alla enheter. Några frågeställningar och ny svarsskala har tillkommit, vilket har ökat enkätverktygets tydlighet utifrån syftet med enkäten och dess grad av tillförlitlighet. Mätning av elevernas upplevda trygghet med enkät som verktyg genomfördes inte av alla enheter under våren 2020 p.g.a. omständigheter utifrån pågående pandemi. Resultaten som sammanställts visar på hög grad av upplevd trygghet.

Diskussionerna som uppstår vid bearbetning av elevenkäterna har lett fram till:

- insikt om ökad risk för kränkning av elever då verksamheterna har ett ständigt inflöde av nya vikarier.

- insikt om risk att personal talar för och tar tolkningsföreträde i olika sammanhang och därmed kan inverka på resultatet i enkäten. Det är svårt att dra säkra slutsatser utifrån resultat och något vi behöver beakta i analysarbetet och det fortsatta arbetet med kränkningar.

- utvecklad förmåga att observera elevens olika tecken, blickar, ljud istället för våra intryck av situationen.

- kollegiala möjligheter att lära och utveckla ett reflekterande, observerande förhållningssätt.

- för att göra mer av det som fungerar behöver vi en organisation med strukturer som ger förutsättningar för detta.

Då det är personalen som gör enkäten tillsammans i arbetslagen behöver vi ställa oss frågan om enkäten verkligen är ett resultat av elevens upplevelse eller om det är ett resultat av hur vi vill att eleven upplever det.

Under hösten har enheterna haft en studiedag med kränkningar i fokus. Praktiska inslag med diskussioner utifrån fallbeskrivningar innehållande situationer med risk för kränkning såväl som genomgångar av lagstiftning och handlingsplan för kränkningsärenden fanns på dagordningen.

(6)

Slutsatser om behov av åtgärder inför 2021

Observationer som dokumenteras. Vi ser att vårt förebyggande arbete med elevenkäter behöver kompletteras med observationer av händelser. Dokumentation av observerade händelser är viktigt för att jämföra, se mönster och dra slutsatser. Vi behöver en struktur för dokumentationen så som att föra loggbok el dyl. och forum för hantering.

Vi behöver komplettera elevenkäten ytterligare genom att öka elevernas delaktighet i arbetet t ex. genom trygghetsvandringar.

Trygghetsteam behöver vi förfina och fördjupa för att systematisera och följa upp arbetet kring kränkningar.

För att fånga in händelser och gemensamt kunna arbeta förebyggande har två av skolorna varsitt trygghetsteam medan de andra två skolorna hanterar ärenden gemensamt på Apt.

Fortbildning inom kränkning och hanterande av det pågår. Vi har tagit del av skoljuristen Mikael Hellstadius kunskaper samt haft egen fortbildning på en studiedag. Vårdnadshavare har fått/kommer att få information om att vi nu inför samma förfarande som grundskolorna vad det gäller anmälan och utredning av kränkningar. Utöver det så behöver vi också komma ihåg att anmäla eventuella skador i CLAIM.

Uppmärksamma beteende Ett dagligt inslag i verksamheten är att uppmärksamma beteende som kan vara kränkande, vara en förebild, kommunicera hur man är en bra kompis och liknande.

6. Främjande, förebyggande och förhindrande arbete

Översikt av åtgärder

Genom att personalen vistas bland eleverna hela dagarna, ligger steget före, är uppmärksam på det som sker och observerar hur eleverna mår, kan början till kränkande behandling, diskriminering och trakasserier tidigt upptäckas och avstyras. Inom vår elevgrupp måste vi tolka och reagera då vi även har elever som inte verbalt eller fysiskt kan visa att de själva faktiskt reagerar på kränkningen.

Personalen pratar känslor och uttryck/kroppsspråk och strävar efter att sätta ord på elevernas känslor. Vi arbetar med att ge eleven andra alternativ och förstärka det goda beteendet.

Personalen agerar som en förebild.

Inför utvecklingssamtalet ska alltid elevens sociala situation i skolan uppmärksammas.

Trygghetsfrågor samt uppkomna ärenden hanteras kontinuerligt på respektive skola.

Elevenkäter genomförs för att synliggöra elevernas mående och trivsel. Det är personalen som genomför enkäten utifrån respektive elev och analyserar allas individuella skattning tillsammans i arbetslagen.

Elevenkät kompletteras med observationer av elevernas samspel. Vi dokumenterar, följer upp och åtgärdar.

Förutom elevenkät ökas elevernas delaktighet i trygghetsarbetet genom trygghetsvandringar med elevrepresentanter i klasser/med elever där det är möjligt.

Analys och reflektion kring elevenkäter, observationer, trygghetsvandringar sker på klassmöten, pedagogmöten och assistent-/fritidsmöten.

Dialog om händelser, anmälningar, utredningar, gränsdragning förs i trygghetsteam/APT.

(7)

Skolans skyldighet att anmäla och utreda gäller så fort man har fått kännedom om att det förekommit kränkningar.

Anmälan och dokumentation genom systemet Prorenata. Utbildningsinsats i systemet Prorenata för anmälan och dokumentation genomförs så snart det erbjuds.

Utvärdering och revidering av Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier sker årligen med personalgrupperna i början av varje läsår i det systematiska kvalitetsarbetet på Tuna skolområde.

Åtgärder/aktiviteter som ska genomföras under 2021 När

Den fastställda planen följs upp på APT Kontinuerligt

Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan och på Vklass Januari Elevenkät 1g./termin samt observationer

Resultat sammanställs i tabellform

v.15-19/v.45-49 v.21/v.50 Inom Tuna 2; trygghetsvandring med elevrepresentanter.

 Vandra genom olika miljöer och observera, samtala kring upplevelsen i de olika miljöer

 Genomföra trygghetsvandring genom att filma elev i olika situationer, analysera och dra slutsatser.

Fr v. 15 & v. 45

Struktur för observationer och dokumentation/loggbok tas fram och genomförs vid behov.

Kontinuerligt Diskussioner och slutsatser utifrån studiedagen med bl a fallbeskrivningar

sammanställs.

Sammanställningen blir vägledande i bedömning av kränkningar och i det främjande och förebyggande arbetet mot kränkningar.

Januari

Kontinuerligt

Utbildning om systemet Prorenata ?

Dialog och reflektion i trygghetsteam/på APT Enl. kalendarium Planen revideras utifrån utvärdering, kartläggning och analys i

trygghetsteam/på APT

Oktober

Kommunikation

Innehållet i Plan mot kränkande behandling förankras kontinuerligt:

 Med eleverna i det dagliga arbetet.

 I personalgruppen på arbetsplatsträffar.

 Med personalrepresentanter och fackliga organisationer i samverkansgrupp.

 Med föräldrar på föräldramöten och skolråd.

Figure

Updating...

References

Related subjects :