ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING
En kvalitativ studie om läs- och skrivinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning.
WRITING TO READ
A qualitative study of the reading and writing learning method ”Writing to read”.
TILDA ANDERSSON OCH SOPHIA ALUN ROSVALL
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Svenska
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område
Handledare: Birgitta Jansson Examinator: Håkan Landqvist
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod SVA040 15 hp
Termin 6 År 2022
SAMMANDRAG
_______________________________________________________
Tilda Andersson och Sophia Alun Rosvall Att skriva sig till läsning
En kvalitativ studie om läs- och skrivinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning.
Writing to read
A qualitative study of the reading and writing learning method ”Writing to read”.
Årtal 2022 Antal sidor: 33
_______________________________________________________
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F-3 tillämpar läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med denna metod. En kvalitativ ansats används för att besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att lärarna
tillämpar ASL i undervisningen på olika sätt. Däremot använder lärarna i studien sig av teknisk utrustning, arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder elevers egna texter för att arbeta med läsinlärningen. En fördel med metoden ASL är att elevers motivation och skrivlust ökar vid användning av digitala verktyg. Medan en nackdel med metoden är att det krävs planering och resurser för att tillämpa ASL i
undervisningen.
Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, läs- och skrivinlärning, digitala verktyg, svenska i F-3.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Forskningsfrågor ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Begrepp och definitioner ... 3
2.2 Styrdokument ... 3
2.3 Forskningslitteratur ... 4
3 Teoretiskt perspektiv ... 7
4 Metod ... 8
4.1 Metodologi ... 8
4.2 Genomförande ... 8
4.2.1 Urval ... 8
4.2.2 Materialinsamling ... 9
4.2.3 Materialbearbetning ... 9
4.3 Etiska överväganden ... 10
5 Resultat ... 12
5.1 Empiri ... 12
5.1.1 Arbetssätt ... 12
5.1.2 Skrivutveckling ... 14
5.1.3 Läsutveckling ... 16
5.1.4 Samverkan ... 17
5.1.5 Teknisk utrustning ... 17
5.2 Tolkning av empiri ... 18
5.2.1 Tillämpning av ASL i undervisningen ... 19
5.2.2 För- och nackdelar med ASL ... 20
5.3 Resultatsammanfattning ... 21
6 Diskussion ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.1.1 Hur tillämpar lärare i F-3 läs- och skrivinlärningsmetoden ASL i undervisningen? ... 22
6.1.2 Vilka för- och nackdelar ser lärare i F-3 med ASL? ... 23
6.1.3 Slutsats... 24
6.2 Metoddiskussion ... 25
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 25
6.2.2 Sanningskriterier ... 25
6.2.3 Reflexivitet ... 26
6.3 Framtida forskning ... 26
Referenslista ... 27
Bilagor ... 29
Bilaga 1 Informationsbrev... 29
Bilaga 2 Intervjufrågor ... 30
1 Inledning
I dagens samhälle är det viktigt att kunna läsa och skriva för att kommunicera.
Skrivfärdigheter behövs för att kommunicera i skrift medan läsfärdigheter är
nödvändigt för att kunna ta del av viktig information, exempelvis från sociala medier eller läroböcker. Läs- och skrivfärdigheter är nödvändiga för att få bra förutsättningar i skolan och ute i vuxenlivet. Därför är att lära sig läsa och skriva en viktig del av utbildningen i den tidiga grundskolan. Lärare behöver arbeta för att elever efter avslutad skolgång ska kunna delta i samhället så självständigt som möjligt
(Skolverket, 2019, s. 5). Genom att fokusera på elevers läs- och skrivinlärning i tidiga åldrar ges elever möjlighet att få bra förutsättningar att delta självständigt i
samhället. Undervisningen om läs- och skrivinlärningen kan utföras med hjälp av olika slags metoder och inlärningsstrategier. En av dessa metoder är att skriva sig till läsning (ASL) som är framtagen av Arne Trageton.
Metoden att skriva sig till läsning innebär att man vänder på den traditionella läs- och skrivinlärningen vilket innebär att elever arbetar med skrivinlärningen först och utvecklar läsförmågan genom att skriva. Digitala verktyg är en central del av
metoden. Trageton (2014, s. 15) anser att det är en fördel då skrivbokstäverna blir identiska med läsbokstäverna vilket underlättar inlärningen av bokstäverna. Elever får arbeta i par och skriva egna texter med hjälp av digitala verktyg. Texterna skrivs sedan ut och används som egenproducerade läseböcker (Trageton, 2014, s. 254).
ASL-metoden är en metod som skiljer sig från många andra läs- och
skrivinlärningsmetoder eftersom elever lär sig först att skriva och sedan utvecklar läsförmågan genom att skriva. Digitala verktyg är en central del av metoden. Därför är vi intresserade av att veta mer om just denna metod. Med denna studie vill vi undersöka hur läs- och skrivinlärningsmetoden används i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med metoden ASL.
1.1 Problemområde
Det finns många olika läs- och skrivinlärningsmetoder att använda sig av i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Hur vet man vilken metod som bör användas? Vilka för-
och nackdelar har de olika metoderna? Denna studie fokuserar på läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att utveckla och fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med metoden.
1.3 Forskningsfrågor
1. Hur tillämpar en grupp tillfrågade lärare i F-3 läs- och skrivinlärningsmetoden ASL i undervisningen?
2. Vilka för- och nackdelar ser de tillfrågade lärarna med ASL?
För att besvara ovanstående frågor används en kvalitativ ansats.
2 Bakgrund
Detta kapitel består av tre avsnitt: begrepp och definitioner, styrdokument och forskningslitteratur. I detta kapitel redogörs begrepp och definitioner.
Styrdokumentens koppling till studien och tidigare forskning presenteras även.
2.1 Begrepp och definitioner
o ASL är en förkortning av läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning.
o Läsbokstäver är de bokstäver som är tryckta i de böcker och texter som elever läser.
o Skrivbokstäver är de bokstäver som elever skriver. När elever skriver för hand skiljer sig ofta skrivbokstäver från läsbokstäverna.
o Spökskrift innebär att man trycker slumpmässigt på tangentbordet vilket bildar en så kallad spökskrift. Spökskriften behöver inte innefatta några riktiga ord utan är slumpmässiga bokstäver.
o Station definieras i denna studie som arbetsstation. Det innebär att olika stationer har olika arbetsuppgifter.
2.2 Styrdokument
Enligt Skolverket (2019, s. 12) ska elever efter avklarad grundskola kunna använda digitala verktyg för att bland annat kunna söka information och kommunicera. Även förmågan att samarbeta med andra såväl som självständigt ska elever ges möjlighet till.
Läraren ska anpassa och planera undervisningen så elever får möjlighet att använda digitala verktyg med syftet att främja deras kunskapsutveckling (Skolverket, 2019, s.
13).
Inom det centrala innehållet i ämnet svenska under rubriken Läsa och skriva i årskurs 1–3, ska undervisningen bidra till att elever ges möjlighet att utveckla sina kunskaper att kommunicera och formulera sig i både tal och skrift. Undervisningen ska innefatta att elever lär sig skriva med digitala verktyg och sin egen handstil.
Elever ska dessutom ges möjlighet att söka information från olika källor samt vara källkritisk (Skolverket, 2019, s. 258).
2.3 Forskningslitteratur
Läs- och skrivinlärningen har i 200 år dominerats av att elever först lär sig att läsa och sedan att skriva för hand enligt Trageton (2014, s,15). ASL-metoden vänder på den traditionella läs- och skrivinlärningen vilket innebär att metoden i stället börjar med skrivinlärningen. Trageton lyfter fram att forskning har visat att det är lättare för en 4–7-åring att lära sig skriva jämfört med att lära sig läsa. Men Trageton menar att lära sig perfekt handskrivning är svårt för 6-åringar. Därför används digitala verktyg som hjälp i den tidiga skrivinlärningen. Att skriva på en dator är lättare för en 6-åring eftersom alla bokstäver blir perfekta. Dessutom blir skrivbokstäverna identiska med läsbokstäver vilket underlättar bokstavsigenkänningen i den tidiga läsinlärningen.
Genom att börja med skrivinlärningen får elever formulera egna tankar och meningar redan från början av skolstarten. Elever får i par skriva egna texter och lära sig att läsa genom sitt eget skrivande. Trageton (2014, s.254) förespråkar texter som elever skriver används som egenproducerade läseböcker i klassrummet.
Även Graham och Hebert (2010, s.9) skriver om att vända på den traditionella läs- och skrivinlärningen. Forskarna menar att skriva fungerar som ett verktyg för att utveckla läsningen. Undervisning om skrivfärdigheter såsom grammatik och stavning stärker läsförmågan eftersom elever ges möjlighet att skapa en förståelse för språkets struktur och uppbyggnad. De menar även att skriva texter utvecklar läsförståelsen eftersom elever ges möjlighet att skapa kopplingar mellan vad de läser, tänker, vet och förstår.
Att prata, lyssna, skriva och läsa är fyra grundläggande färdigheter för att kunna kommunicera med andra människor. Trageton (2015, s.6) menar att eleverna genom ASL-metoden får träna på de fyra grundläggande färdigheterna att prata, lyssna, skriva och läsa som en dynamisk helhet i undervisningen. Det innebär att elever ges möjlighet att utveckla alla dessa färdigheter kontinuerligt i undervisningen. Till skillnad från att träna på de olika grundläggande kunskaper som isolerade delar i undervisningen, det vill säga att undervisningen ger elever möjlighet att utveckla en förmåga i taget.
Eftersom metoden att skriva sig till läsning går ut på att lära sig att skriva med hjälp av digitala verktyg behöver undervisningen inte prioritera hur bokstäver formas i början av skrivinlärningen. När elever skriver på en dator blir alla bokstäver perfekta.
Sjödin (2014, s.41) menar att undervisningen i stället kan fokusera på innehållet i texten och hur olika typer av texter ser ut. Elever lär sig tidigt att skriva och skilja på olika typer av texter. Redan i årskurs 1 lär sig elever skillnaderna mellan faktatext, berättelse och dikt. En motståndare till datorskrivningen är Turunen (2019, s.55) som menar att datorskrivandet inte kan ersätta handskrivning. Turunen påpekar att
målinriktade handskriftsövningar är nödvändiga för att eleverna ska utveckla goda läs- och skrivfärdigheter.
Enligt Trageton (2015, s.6) har forskning visat att metodens arbetssätt underlättar elevers lärande eftersom elever lär sig skriva före läsa och att skriva med hjälp av digitala verktyg. Det bidrar till ökat intresse och motivation hos elever till att lära sig skriva och läsa. Trageton menar att traggla okända texter med elever som ännu inte lärt sig alla bokstäver utantill eller fortfarande har svårigheter med avkodning kan leda till saknat intresse och motivation. Däremot kan läsning av texter som elever i klassen själva har skrivit vara mer intressesant och motiverande för elever. Trageton lyfter dessutom fram att gemensamt framställa texter och sedan läsa dem kan ha positivt inflytande på det sociala klimatet i klassrummet.
Det sociala samspelet när elever får skriva texter i par bidrar också till ökad
motivation, enligt Agélii Genlott och Grönlund (2013, s.103). De texter som elever skriver blir inte bara en uppgift som läraren ska kontrollera och rätta till. Utan elever utvecklar texten tillsammans och läser varandras texter. Detta skapar motivation och meningsfullhet eftersom elever ständigt tränar på att kommunicera med varandra samtidigt som de utvecklar läs- och skrivkunskaper. Men att skriva texter i par bidrar också till att elever utvecklar en förståelse för hur andra uppfattar deras text. Under hela skrivprocessen blir språkets sociala karaktär tydligt eftersom elever hela tiden samarbetar och tolkar varandras meningar.
Turunen (2019, s.54–55) lyfter fram brister med metoden att skriva sig till läsning.
En nackdel med ASL som Turunen påpekar är att metoden inte tränar tillräckligt på fonologisk medvetenhet. Mängden fonologisk medvetenhet anses inte vara tillräckligt för att lära sig att läsa, enligt Turunen. Därför betraktas inte metoden vara tillräckligt
pedagogiskt effektiv för läskunnighet. Fonologiska färdigheter bör tränas mer regelbundet och specifikt för att ge elever möjlighet att utveckla goda läskunskaper.
3 Teoretiskt perspektiv
Denna studie har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Denna teori handlar om hur människor utvecklar färdigheter såsom att lära sig skriva, räkna och läsa. Säljö (2020, s.275, 277) skriver att individer lär sig dessa färdigheter genom mediering, det vill säga samspelet mellan olika redskap och människan. Redskapen kan vara språkliga och/eller fysiska verktyg. Språkliga verktyg innefattar tecken och symboler för att kommunicera medan fysiska verktyg innefattar bland annat
tangentbord. Säljö lyfter fram att språkliga och fysiska redskap ska samspela med varandra för att individen ska utveckla färdigheter såsom läsa, skriva och räkna. Det innebär att det sociokulturella perspektivet menar att vi kan kommunicera, uttrycka oss och förstå omvärlden bättre med hjälp av det skrivna samt talade språket.
Det sociokulturella perspektivet handlar dessutom om att individer lär sig av varandra genom sociala samspel och interaktioner. Säljö (2014, s.298–299) menar att alla individer bär på olika erfarenheter och därmed olika kunskaper. Genom att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper lär sig individer nya färdigheter genom samspel med andra individer.
Det sociokulturella perspektivet valdes som teori på grund av att elever inom ASL- metoden får möjlighet att lära av varandra. Metoden ger elever möjlighet att integrera och lära sig av varandra genom att exempelvis arbeta i par.
4 Metod
Metodkapitlet består av tre avsnitt: metodologi, genomförande och etiska överväganden. I avsnittet presenteras metod för den kvalitativa ansatsen.
4.1 Metodologi
För att besvara forskningsfrågorna utifrån verksamhetens perspektiv användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Intervjuer valdes att genomföras eftersom det ger oss möjlighet att höra från lärare som arbetar i F-3 om deras uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med läs- och skrivinlärningsmetoden ASL. Det ger även informanten möjlighet att på ett ingående sätt förklara för- och nackdelar med metoden. Denna studie använde sig av semistrukturerade intervjuer. Det innebar att vi som intervjuare hade förberett intervjufrågor och ämnen som skulle behandlas under intervjuerna. Däremot var vi flexibla och ställde följdfrågor under intervjun för att ge informanten möjlighet att utveckla sina idéer och förklara utförligt utifrån sitt perspektiv (Denscombe, 2017, s. 268–269).
4.2 Genomförande
Genomförandeavsnittet består av tre delar: Urval, materialinsamling och
materialbearbetning. Avsnittet presenterar hur datainsamlingen genomförts och bearbetats under studiens gång.
4.2.1 Urval
Informanter har valts ut utifrån ett subjektivt urval. Intervjuer genomfördes med fyra olika lärare som arbetar i F-3. Samtliga lärare arbetar eller har arbetat med läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning. Intervjuerna ägde rum med lärare som vi saknar relation med eftersom relationer inte ska påverka studiens resultat.
Informant 1–3 arbetar på samma skola och informant 4 arbetar på en annan skola och i en annan kommun. På skola 1 där tre av informanterna arbetar används att skriva sig till läsning som läs- och skrivinlärningsmetod i samtliga klasser. Informant 1 har arbetat med ASL i sju år. Informant 2 har arbetat med ASL i elva år. Informant
3 har arbetat med ASL i tio år och har arbetat med metoden på 2 olika skolor.
Informant 4 har arbetat med ASL för 5 år sedan och arbetade med metoden under ett år men vill arbeta med metoden igen.
Vi har försökt få tag i fler informanter men inte lyckats trots att vi mejlade alla skolor i 3 närliggande kommuner. Dessutom har vi skrivit inlägg i lärargrupper på sociala medier med förhoppning om att få fler informanter utan att uppnå önskat resultat.
4.2.2 Materialinsamling
I denna studie används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Samtliga intervjuer spelades in och genomfördes i avskilt rum med en informant i taget.
Intervjuerna varade i ungefär 15–30 minuter. Under Bilaga 1 Intervjufrågor finns intervjufrågorna som ställdes vid samtliga intervjuer. Innan varje intervju fick varje informant ta del av studiens informationsbrev där studiens forskningsetiska
principer presenterades. I brevet informerades samtliga informanter om vad
intervjun syftar till, att intervjun skulle spelas in och att informanterna avidentifieras i studien.
4.2.3 Materialbearbetning
De kvalitativa intervjuerna har bearbetats genom tematisk analys. De inspelade intervjuerna har transkriberats noggrant. Transkriberingen resulterade i totalt 60 utsagor. Varje utsaga har en initial kod som gör det möjligt att spåra utsagorna till rätt informant. Nedan visas exempel på hur utsagorna har utformats:
Utsaga 8: ”Dels är det ju att det spelar ingen roll hur långt du har kommit med
finmotoriken. Egentligen de här med att sitta och forma bokstäver och hänga upp sig på så. Men sen också det här med samarbete. Att de handlar om att jag kanske tycker en sak men nu är det Maria som bestämmer vad jag ska skriva. Men också att man tar hjälp av varandra. Den starka får ju öva för att den måste förklara för den svaga och den svaga får hjälp utav den starka. Så det finns många fördelar.” (I1) Initial kod:
Finmotoriken hindrar inte elevens skrivförmåga. Utvecklar samarbetsförmågan samtidigt.
Utsaga 28: ”Nej men sen är det ju så, om man har en grupp på 22–23 elever. Då har du ju 11 par i alla fall som du ska hinna med. Det är att du känner att du inte riktigt räcker till.” (I2) Initial kod: Svårt att räcka till som lärare.
Utsagorna har därefter sorterats och bildat 5 kategorier. Den första kategorin är arbetssätt. Där presenteras hur lärarna i studien arbetar eller har arbetat med
metoden ASL. Den andra kategorin är skrivutveckling där elevers skrivinlärning med utgångspunkt i ASL lyfts fram. I den tredje kategorin läsutveckling lyfts elevers läsinlärning fram med utgångspunkt i ASL. I den fjärde kategorin samverkan presenteras på vilket sätt elever utvecklar samarbetsförmågan samtidigt som de arbetar med ASL. I den femte och sista kategorin teknisk utrustning framkommer det vilka digitala verktyg som används samt dess för- och nackdelar. Dessa kategorier utgör studiens empiri.
4.3 Etiska överväganden
Studien följer de forskningsetiska principer som Tivenius (2015, s.74) lyfter fram.
Alla informanter som deltog i studien fick ta del av de forskningsetiska principerna för studien i informationsbrevet. Informationsbrevet skickades ut till alla informanter innan intervjuerna ägde rum. Den första principen som lyfts fram är
informationskravet som innebär att alla informanter informeras om sin uppgift i studien och att det är frivilligt att delta i studien. Samtyckeskravet innebär att alla informanter ger sitt samtycke innan de deltar i studien. Alla informanter i denna studie är vuxna människor som arbetar som lärare, vilket innebär att inget samtycke från vårdnadshavare är nödvändigt inom denna studie. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga informanters namn inte nämns i studien, om informanterna inte samtycker till det. I vår studie avidentifieras alla informanter vilket utlovas i
informationsbrevet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter från informanter inte används i annat bruk.
Informanterna som deltagit i denna studie har avidentifieras för att svaren och den information som kommit fram under studien inte ska kunna kopplas till någon lärare eller skola. Anledningen till det är att informanternas identitet inte är relevant i
studien. Enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 41) innebär avidentifiering att endast vi som
genomfört datainsamlingen vet vilka informanter som deltagit i studien. Alla informanter som deltar i studien utlovas anonymitet.
5 Resultat
Resultatkapitlet består av tre avsnitt: Empiri, tolkning av empiri och
resultatsammanfattning. Här redogörs resultatet på forskningsfrågorna. Detta beskrivs med hjälp av de tre avsnitten som hjälper till att tolka och sammanfatta vår empiri.
5.1 Empiri
I detta avsnitt presenteras empirin utifrån fem kategorier: arbetssätt, skrivutveckling, läsutveckling, samverkan och teknisk utrustning.
5.1.1 Arbetssätt
Att skriva sig till läsning är en metod som skiljer sig från den traditionella läs- och skrivinlärningen. Dels för att man vänder på den traditionella inlärningen och börjar med att skriva i stället för att läsa. Men också eftersom elever lär sig att skriva på dator innan de lär sig att skriva för hand och forma bokstäver. Tre av de tillfrågade lärarna arbetar med ASL eftersom det är krav från skolan och alla lärare på deras skola arbetar med den metoden.
INFORMANT 2: ASL är ett arbetssätt som alla lärare på den här skolan arbetar med. ASL är jättebra. Jag hade använt mig av den metoden alla dagar i veckan, oavsett om det var ett krav från skolan eller inte.
INFORMANT 1: Jag ser inga anledningar till att inte jobba med den metoden. Den mängden text som dom producerar i ettan skulle dom aldrig fått till med pennan. Sen är det ju också när skriver vi vuxna för hand? Alltså till och med inköpslistor skriver man på telefonen.
INFORMANT 3: Dagens elever kommer ju kanske ändå inte använda handstilen till andra. Okej för sig själv och skriva en lista eller så. Men när dom skriver till andra som ska läsa kommer ju dom att skriva digitalt.
En av lärarna valde att arbeta med ASL då metoden intresserade informanten.
Läraren var den enda läraren på sin skola som arbetade med metoden och valde att använda sig av metoden i alla ämnen. Eleverna använde datorer i alla ämnen i årkurs 1.
INFORMANT 4: Det är ju en fördel att börja med bokstavs-, läs- och skrivinlärning i stället för att börja med att lära sig hur bokstäverna formas och känna den här känslan av misslyckande.
För alla elever är ju inte klara motoriskt när dom är sju år. Vissa är jätteduktiga på det men många är inte det. Därför läggs tiden i stället ner på att lära sig läsa genom skrivning.
INFORMANT 4: Vi arbetar med metoden på heltid, 100 % i alla ämnen. Då hade ju jag en annan lärare som hade matte i min klass och då så fick hon inte ens använda pennan då heller. Bara datorskrivet som gäller.
ASL-metoden går ut på att elever börjar skriva text i par. En elev säger vad som ska skrivas och den andra eleven skriver. Sedan turas de om så båda får säga och skriva.
INFORMANT 1: Det är ett bra arbetssätt eftersom dom utvecklar samarbetsförmågan samtidigt som dom hjälper varandra att utveckla läs- och skrivförmågan.
INFORMANT 2: Dom arbetar ju två och två och kommunicerar hela tiden med varandra. Så då utvecklar dom kommunikations- och samarbetsförmågan samtidigt som dom utvecklar språket.
INFORMANT 3: Dom uppskattar att arbeta i par i förskoleklass och i ettan. Men i tvåan och trean vill dom skriva mer själva och då arbetar vi inte i par lika mycket.
INFORMANT 2: Men det kan ju också vara tråkigt för den som säger vad som ska skrivas att stå och vänta när kompisen skriver. I början tar det längre tid att skriva och då blir dom lätt
rastlösa.
Två av de tillfrågade lärarna valde att eleverna ska stå upp och skriva i stället för att sitta ner när de skriver på dator.
INFORMANT 2: Jag har haft bord där som står bredvid och skriver. Dom vill ju gärna sitta men om dom kommer upp och står blir dom mer aktiva.
INFORMANT 1: I ettan har vi en färdig station med fyra datorer som står klara. Där står eleverna upp och skriver.
ASL undervisningen kan yttra sig på olika sätt. Tre av lärarna arbetar med skrivande i halvklass. Då skriver halva klassen texter i par på datorn och andra halvan av klassen har annan undervisning.
INFORMANT 2: Vi arbetar med det i halvklass så man hinner runt och skriva. Speciellt dom paren som inte riktigt har kommit i gång med skrivningen måste man snabbt kunna skriva under hur det stavas för annars har dom glömt vad det var för mening som dom skrev.
Den fjärde läraren valde att arbeta med olika stationer i stället för i halvklass.
INFORMANT 4: Jag arbetade med olika stationer. Det var till exempel en station där dom skrev på dator, en där dom rita en bild till sin text och sen kunde det vara till exempel lycko, motoriska
alltid visste vad dom skulle göra. Men det krävs många vuxna och kanske till och med en extra lokal för att kunna arbeta på det här sättet.
Oavsett hur lärarna lägger upp undervisningen är de tillfrågade lärarna överens om att det är en metod som kräver mycket resurser och planering.
INFORMANT 4: En nackdel är att man behöver flera vuxna i klassrummet. Det räcker inte att du är ensam. För dom behöver mera hjälp med det här arbetssättet jämfört med om du delar ut samma arbetsblad till hela klassen.
Även fast det är en tids- och resurskrävande metod är de tillfrågade lärarna överens om att det är ett bra arbetssätt som gynnar elevers läs- och skrivutveckling.
5.1.2 Skrivutveckling
I förskoleklassen får elever börja använda datorer och testa på att skriva. Informant 2 berättar att eleverna testar på att skriva spökskrift i förskoleklass. Eleverna har även fått skriva varsin mening och bildat en bok.
INFORMANT 1: Man börjar smått i förskoleklass så dom får testa tangenterna och så.
INFORMANT 2: I förskoleklass då är det ju mer att man skriver spökskrift. Bara för att våga ta på tangenterna. Då får man läsa det och det tycker dom är jättekul, bara för det blir någonting.
Sen kan det ju bli att eleverna fått till ett ord som sol eller ros och då blir eleverna stolta. Det väcker lusten till att lära sig att skriva.
INFORMANT 2: Vi har gjort en bok i förskoleklass. Dom har fått skriva meningar, en mening om vad dom vill. Vi har skrivit hur det stavas under och de har skrivit sitt över. Som vi ska göra en bok av sen som får följa med dom upp i ettan.
Informant 2 som arbetar i förskoleklassen berättar om Symwriter som är ett likande arbetssätt som ASL. Eleverna skriver ord på datorn. Ord som stavas rätt omvandlas till bilder. Men om elever stavar fel står ordet kvar med bokstäver och ingen bild dyker upp.
INFORMANT 2: Nu på vårterminen har vi jobbat med veckans bokstav. När vi arbetar med bokstaven ”a” ska dom skriva ord som börjar på a. Då sitter dom två och två. Då har dom lärt sig ord på olika nivåer, som apa och Afrika.
INFORMANT 2: Om dom skriver sol kommer det upp en bild på en sol. Skriver dom mamma kommer det upp en bild på mamma. Men skriver dom med bara ett ”m” blir det bara ordet. Det triggar dom lite.
INFORMANT 2: Därefter har vi gått in på lite att skriva sig till läsning, men det är ganska lite i förskoleklassen skulle jag säga.
Det är i årskurs 1 som lärare arbetar mer med skrivinlärning genom att skriva sig till läsning.
INFORMANT 1: I årskurs 1 är det minst en gång i veckan dom ska skriva texter. Sen jobbar man mer med det genom att dom kan få texterna i läxa eller att dom ska rita en bild som passar till eller så vilket kan ta fler lektioner. Men själva skrivandet är minst ett tillfälle i veckan.
ASL-metoden går ut på att elever lär sig att skriva på datorer eller surfplatta.
INFORMANT 3: Det är en jättebra metod för att komma i gång med både läsningen och skrivningen för dom som inte riktigt orkar hålla i pennan.
INFORMANT 3: Det är en fördel att inte börja med handstilen. Att traggla och skriva text med penna när dom inte har finmotoriken riktigt. Utan dom får mycket finare, längre och bättre texter tidigare när dom skriver på datorn. Skrivandet utvecklas mer.
De tillfrågade lärarna berättar att eftersom eleverna skriver på dator så hindras inte deras skrivutveckling av finmotoriken. Eleverna behöver inte börja med att lära sig hur alla bokstäver ser ut och formas. På dator blir alla bokstäver identiska och perfekta vilket gör att elevernas skrivförmåga utvecklas snabbare.
INFORMANT 1: Eleverna tycker att det är roligt att få skriva på datorer och det blir ju stor skillnad på mängden text dom skriver också. Om man jämför när dom skriver för hand kontra på dator så är det stor skillnad på mängden text dom producerar.
INFORMANT 1: Den mängden text som dom producerar i ettan skulle dom aldrig fått till med penna.
INFORMANT 3: Dom får mer skrivlust men också det här med att ändra och redigera. Dom behöver inte sudda och hålla på. Det är mycket enklare att ändra och utveckla sina texter på dator.
Lärarna i studien berättar att de arbetar med handstilen i årkurs 2 när eleverna har lärt sig att skriva ordentliga texter på dator. Lärarna har olika åsikter om att börja skriva för hand i årskurs 2. Tre av lärarna tycker att det är en fördel att börja med handstilen snare.
INFORMANT 2: Man får ju absolut lägga mer krut på handstilen i tvåan än vad en skola som inte arbetar med ASL behöver.
INFORMANT 3: Jag tycker att det är bra att vi börjar med handstilen i tvåan. Då är ju fler redo och fler med. Så många får ju en finare handstil när man börjar lite senare för dom gör rätt.
Dom börjar inte med att forma bokstäver fel som dom kanske gör när dom är yngre.
INFORMANT 4: Jag tycker att eleverna får finare handstil när dom börjar skriva för hand i årskurs 2. Det går lättare och så mycket snabbare att lära dom att skriva. I årkurs 2 kan vi ta fyra bokstäver under en vecka men hade vi börjat tidigare med handstilen hade vi behövt ta en bokstav i veckan.
En av lärarna tycker att det är en nackdel att arbeta med handstilen senare eftersom det tar upp mycket undervisningstid i årskurs 2.
INFORMANT 1: Jag tycker att en nackdel med metoden är handstilen. Man får jobba mycket med handstilen i årskurs två.
En av lärarna berättar att man kan underlätta bokstavsinlärningen genom att välja ett typsnitt vid dataskrivning som liknar hur bokstäverna ska formas för hand.
INFORMANT 1: Det är ju också viktigt att tänka på vilken stil dom skriver med. Att man faktiskt har en stil som stämmer överens med hur man formar bokstäverna med penna. Vi brukar köra med en stil som man kan ladda ner från skolplus eller med comic sans.
Elever motiveras till att skriva på dator och deras intresse för att skriva ökar.
INFORMANT 4: Klassen som jag körde ASL med sa aldrig nej till skrivandet. När jag nämnde att vi skulle skriva en berättande text var responsen “åh ja vad kul”. Den klassen älskade att skriva.
INFORMANT 4: Jag minns en elev som hade skrivit en låtsastext som jag satt upp på tavlan.
Eleven stod och tjuvlyssnade när de andra eleverna läste texten. Den glöden i hennes ögon när någon annan elev läste vad hon skrivit. Gissa om eleven älskade att skriva efter det.
5.1.3 Läsutveckling
De tillfrågade lärarna berättar att elevernas läsförmåga utvecklas samtidigt som eleverna lär sig att skriva.
INFORMANT 2: Dom börjar ljuda sina egna texter när dom skriver och märker wow jag kan ljuda ihop det här ordet. Då triggar det deras läsning och då vill dom skriva ännu mer.
INFORMANT 3: Eleverna börjar med att låtsats skriva texter på datorer och till slut smyger det in sig riktiga ord i det här låtsasskrivandet. Och då utvecklas läsningen. Jag tycker att det hjälper läsinlärningen att börja skriva tidigt med datorerna.
De texter som eleverna producerar använder lärarna för att utveckla läsförmågan.
INFORMANT 1: Dom tycker ju att det är jätteroligt att få hem dom första texterna i läs läxa, det är ju ascoolt för dom att få med sig sin egen text i läxa.
INFORMANT 4: Sen jobbar man ju med här texterna vidare. Så det är inte så att dom bara skriver och sen är det klart. Då letar vi bokstäverna i texten eller dom får ta hem och läsa som läsläxan.
5.1.4 Samverkan
Samarbetsförmågan utvecklas samtidigt som eleverna utvecklar läs- och skrivförmågan.
INFORMANT 1: Metoden tränar ju mycket på samarbete med. Det kan ju vara så att jag tycker en sak men nu är det ju kompisens tur att skriva och den kanske tycker en annan sak.
Eleverna ges möjlighet att arbeta i par och därmed lära av varandra.
INFORMANT 4: Eleverna arbetar i par där en elev är svag och en är starkare. När den starka eleven skriver blir texten jättefin medan den svaga eleven fortfarande låtsasskriver. Då har vi ju tränat upp dom starka eleverna att det är så det är, den eleven hör så där.
INFORMANT 1: Dom får ta hjälp av varandra. Den starka eleven får förklara för den svaga eleven och därmed utvecklas medan den svaga eleven som får hjälp av den starka.
De tillfrågade lärarna berättar hur de tänker när de bildar paren och bestämmer vilka som ska skriva med varandra. De tillfrågade lärarna bestämmer paren utifrån
kunskapsnivå.
INFORMANT 1: Det får inte vara för stor skillnad på elevernas kunskapsnivåer. Jag brukar inte välja den snabbaste med den långsammaste eleven för då blir det tråkigt för den snabba eleven.
Men lite skillnad på eleverna måste det absolut vara.
INFORMANT 2: Dom riktigt svaga eleverna behöver arbeta med någon som är strakare så det blir lite dragningskraft. Däremot sätter jag aldrig den strakaste och den svagaste tillsammans utan man vill att dom ska vara något nära varandra. Ibland händer det att jag får byta för jag märker att det inte funkar.
5.1.5 Teknisk utrustning
ASL-metoden innebär att elever får arbeta med digitala verktyg och blir bekanta med digitala verktyg. De tillfrågade lärarna arbetar främst med datorer. Men en lärare berättar att på skolan den arbetade på tidigare var det surfplattor som användes.
INFORMANT 1: På skolan används bara datorer. Däremot får elever med läs- och skrivsvårigheter ibland använda surfplattor.
INFORMANT 1: Jag tror vi har fyra klassuppsättningar med datorer som vi klasslärare får boka och använda.
INFORMANT 3: Just på den här skolan har dom ingen egen enhet utan man ska boka skåpet med datorer och släppa in och ut dom och se till att dom är laddade. Det blir liksom lite meckigt att planera allt.
INFORMANT 4: Alla elever på skolan har tillgång till en egen dator.
Till en början kan det vara svårt och det tar mycket tid när eleverna ska lära sig hur datorerna fungerar. Men ju mer man arbetar med datorer, desto lättare blir det menar lärarna.
INFORMANT 1: Det är jobbigt i ettan men i tvåan funkar det jättebra. I årskurs två har eleverna lärt sig deras egen inloggning på datorn, hur dom loggar in, hur dom skriver på Word. Dom kan trycka på skriv ut knappen och sen gå och hämta ut deras text.
Lärarna berättar att ibland kan det digitala krångla med vilket tar upp lektionstid.
INFORMANT 2: Datorerna krånglar ibland vilket är jobbigt för oss lärare. Ibland fungerar inte kopiatorn och då kan inte eleverna skriva ut sina texter under lektionen.
INFORMANT 3: Ibland krånglar det digitala. Det kan hända att det inte går att skriva ut eller spara.
En lärare påpekar att dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och för barnen har digitala verktyg blivit naturligt.
INFORMANT 3: Jag tänker att skolan valt att arbeta med ASL-metoden för att datorer blir mer och mer naturligt för dom små.
Digitala verktyg bidrar till ökad motivation och skrivlust hos elever.
INFORMANT 3: Dom får mer skrivlust av att dom enkelt kan ändra och redigera sina texter.
Annars hade dom behövt sudda och kludda på deras papper.
5.2 Tolkning av empiri
I detta avsnitt tolkas empirin för att besvara forskningsfrågorna.
5.2.1 Tillämpning av ASL i undervisningen
Studiens första forskningsfråga lyder: Hur tillämpar lärare i F-3 läs- och skrivinlärningsmetoden ASL i undervisningen?
Lärarna i studien väljer att arbeta med ASL på olika sätt. Majoriteten av lärarna väljer att arbeta med skrivandet i halvklass. Undervisningen yttrar sig genom att halva klassen skriver texter i par på datorer eller surfplattor medan andra halvan av klassen har annan undervisning. Sedan vid ett annat lektionstillfälle byter man så andra halvan av klassen får skriva. Vissa lärare väljer i stället att lägga upp undervisningen där elever arbetar i par på olika stationer, där skrivande är en av stationerna. Oavsett vilket arbetssätt lärarna i studien väljer är lärare överens om att skrivinlärning med ASL kräver extra personal. Det är svårt att räcka till som ensam lärare i klassrummet när elever skriver sina texter. Därför är samverkan med annan personal viktig.
Eftersom elever skriver texter i par blir samverkan en central del i undervisningen.
Elever utvecklar ständigt samarbetsförmågan samtidigt som de lär sig skriva och läsa.
Elever lär sig dessutom av varandra och utvecklas tillsammans. Lärarna i studien menar att det är en fördel att elever arbetar tillsammans eftersom de utvecklas av varandra. Elever lär sig genom att samtala och förklara sina tankar för den andra.
Men det är viktigt som lärare att tänka på vilka elever som bör arbeta tillsammans och inte.
ASL-metoden innebär att elever lär sig skriva på teknisk utrustning. Den tekniska utrustningen fungerar som ett hjälpande verktyg i elevers läs- och skrivutveckling.
Genom att skriva med hjälp av teknisk utrustning menar lärarna i studien att elevers skrivutveckling blir det centrala i undervisningen i årskurs 1, i stället för hur man formar bokstäver. I stället arbetar lärarna med hur bokstäver formas i årskurs 2.
Lärarna i studien menar att elever lär sig snabbare hur bokstäver ska formas när de arbetar med handstilen i årskurs 2 i stället. Elever får dessutom en finare handstil när de lär sig skriva för hand senare eftersom finmotoriken är mer utvecklad i årskurs 2 än i förskoleklass och årkurs 1.
Lärarna i studien arbetar med läsutveckling som en integrerad del i undervisningen.
Genom att börja med skrivinlärningen lär sig elever att läsa samtidigt som de skriver.
Elever börjar att ljuda sina egna texter när de skriver och då utvecklas läsförmågan
samtidigt som skrivförmågan. Lärarna använder dessutom texterna som elever skriver på olika sätt för att utveckla läsförmågan. Texter som elever skriver kan de få hem i läsläxa eller sätta upp i klassrummet för elever ska läsa varandras texter.
Lärarna i studien menar att det är ett lustfullt sätt att arbeta med läsinlärningen eftersom elever blir motiverade av att se och höra andra klasskamrater läsa varandras texter.
5.2.2 För- och nackdelar med ASL
Studiens andra forskningsfråga lyder: Vilka för- och nackdelar ser lärare i F-3 med ASL?
Metoden att skriva sig till läsning innebär att elever lära sig skriva innan de lär sig att läsa. Det är en fördel enligt lärarna i studien då elever blivit bekanta med bokstäverna när de sedan ska lära sig läsa vilket underlättar elevers läsinlärning. Detta arbetssätt resulterar i att elever lär sig att känna igen bokstäverna genom dataskrivning och kan enklare lära sig hur bokstäverna formas när de sedan ska lära sig skriva förhand.
Enligt lärarna bidrar dataskrivning till elevers skrivutveckling då elever producerar finare, längre och bättre texter när de skriver på datorer.
Inom ASL-metoden ges elever möjlighet att samverka och arbeta i par vilket bidrar till att kommunikationsförmågan, samarbetsförmågan och språket utvecklas, påpekar lärarna i studien. Paren väljs ut utifrån elevers kunskaper. En stark respektive en svagare elev. Lärarna anser att detta är en fördel då elever ges möjlighet att utveckla sina kunskaper med hjälp av varandra.
De texter som elever producerar på datorer används sedan som läsläxa och utvecklar därmed elevers läsutveckling. Lärarna i studien menar att elevers självförtroende ökar när de får ta hem sin egen text i läsläxa och på så sätt ökar elevers läs- och skrivlust.
Att arbeta i par har inte bara fördelar utan även nackdelar. Enligt lärarna i studien turas elever om att skriva på datorn. Det kan resultera i att den andra eleven blir uttråkad och rastlös i väntan på sin tur. Metoden ASL kräver dessutom mycket
planering och resurser enligt lärarna. För det första behöver det finnas extra personal i klassrummet för att elever ska hinna få den hjälp och stöttning de behöver under
lektionerna. För det andra behövs det uppsättningar av datorer eller annan teknisk utrustning för att kunna tillämpa ASL i undervisningen.
5.3 Resultatsammanfattning
Utsagorna utifrån 4 informanter har resulterat i fem kategorier: arbetssätt,
skrivutveckling, läsutveckling, samverkan och teknisk utrustning. Inom kategorin arbetssätt framgår det att metoden att skriva sig till läsning är en omvänd metod där fokuset är på att lära elever skriva innan de börja lära sig läsa. Till skillnad från den traditionella inlärningen där elever i stället bör börja med läsningen. Lärarna i studien tillämpar metoden ASL i undervisningen på olika sätt. Att elever skriver på datorer i par är ett arbetssätt som alla informanter använder sig utav.
Kategorin skrivutveckling lyfter fram att elever redan i förskoleklass arbetar med att skriva på datorer genom spökskrift för att elever ska bekanta sig med användning av datorer och tangenter. De gör det för att sedan kunna lära sig skriva för hand när elever har kunskap om hur bokstäverna ser ut. Lärarna i studien belyser att elevers skrivutveckling ökar eftersom deras finmotorik inte hindrar deras skrivande när de arbetar med datorer. Finmotoriken kan begränsa elevers skrivutveckling inom den traditionella läs- och skrivinlärningen.
Inom kategorin läsutveckling framgår det att de texter som elever producerar på datorer sedan används som läsläxa. Enligt lärarna i studien bidrar detta till att deras skriv- och läsutveckling främjas.
Samverkan belyser att elever ges möjlighet till att arbeta i par och därmed lära och utvecklas av varandra. Pararbetet sker när elever skriver på datorer och då turas de om att skriva.
Kategorin teknisk utrustning lyfter fram innebörden av att eleverna arbetar med digitala verktyg. Dessutom att användning av digitala verktyg bidrar till att elevers motivation och skrivlust ökar men även att metoden kräver mycket planering från lärare.
6 Diskussion
Diskussionskapitlet består av två avsnitt: Resultatdiskussion och Metoddiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuteras empirin med utgångspunkt i bakgrundslitteraturen och det teoretiska perspektivet för att besvara studiens forskningsfrågor.
Resultatdiskussionen leder avslutningsvis fram till en slutsats.
6.1.1 Hur tillämpar lärare i F-3 läs- och
skrivinlärningsmetoden ASL i undervisningen?
Lärarna i studien använder teknisk utrustning i den tidiga läs- och skrivinlärningen eftersom de anser att det underlättar i elevers skrivinlärning. När datorer eller surfplattor används spelar det ingen roll hur långt elever har kommit med
finmotoriken eftersom de skriver med hjälp av ett tangentbord. Alla bokstäver blir perfekta. Säljö (2020, s.275, 277) menar att människan använder sig av olika
språkliga och fysiska verktyg för att utveckla kunskaper. I detta fall fungerar datorns tangentbord som ett fysiskt verktyg för att elever ska utveckla bokstavsigenkänningen och skrivförmågan. Lärarna i studien menar att elever skriver bättre texter tidigare vilket gör att elevers skrivutveckling ökar. Trageton (2014, s.15) skriver att det är lättare för en 6-åring elev att lära sig att skriva på dator jämfört med penna. När elever skriver med hjälp av digitala verktyg blir skrivbokstäverna identiska med läsbokstäver. Det underlättar bokstavsigenkänningen i den tidiga läsinlärningen.
Lärarna i studien poängterar även att välja ett typsnitt som liknar hur bokstäverna sedan ska formas för att underlätta för elever när de ska börja skriva för hand.
Lärarna i studien använder texter som elever skriver för att utveckla läsförmågan.
Texter som skrivs av elever kan sättas upp på väggar i klassrummet eller tas hem som läsläxa. Lärarna berättar att elever tycker att det är roligt att få ta hem sina första texter i läsläxa. Trageton (2014, s.254) menar att texter som elever skriver fungerar som egenproducerade läseböcker. Att använda texter som elever själv skrivit anses vara ett mer intresserat och motiverande sätt till läsutveckling enligt Trageton (2015, s.6). Att läsa varandras texter har även positiv påverkan på det sociala klimatet i
klassrummet. Lärarna i studien berättar att elever blir stolta över sina egna texter när de ser eller hör någon annan läsa sin text.
ASL är ett arbetssätt där elever arbetar i par. Elever skriver texter två och två och turas om att bestämma vad som ska skrivas och vem som skriver. Därför blir
samverkan mellan elever en central del av undervisning. Lärarna menar på att elever utvecklas och lär sig av varandra. Säljö (2014, s.298–299) menar att vi människor utvecklar kunskaper genom samspel med andra. Vi alla bär på olika erfarenheter och kunskaper. Genom att samspela med andra utbyter vi våra kunskaper och lär oss av varandra. Agélii Genlott och Grönlund (2013, s.103) menar att arbeta i par även kan bidra till ökad motivation hos elever. Texterna som skrivs blir inte bara för
skrivandets skull och texter som lämnas in till läraren för att rättas. Utan elever utvecklar texter tillsammans till en bestämd mottagare och läser varandras texter.
Det skapar meningsfullhet eftersom elever ständigt tränar på att kommunicera med varandra, muntligt och genom skrift.
Lärarna i studien utformar undervisningen så elever ständigt ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med andra. Eftersom elever arbetar i par får elever träna på att kommunicera med sin partner. Lärarna menar på att det kan vara bra träning att skriva ihop med andra eftersom elever lär sig att lyssna på varandra och ta hänsyn till andras åsikter. Trageton (2015, s.6) lyfter fram ASL som en metod som kontinuerligt tränar på de grundläggande färdigheterna för att utveckla
kommunikationsförmågan som en dynamisk helhet i undervisningen. Dessa grundläggande färdigheter är att prata, lyssna, skriva och läsa.
6.1.2 Vilka för- och nackdelar ser lärare i F-3 med ASL?
Lärarna i studien anser att det är en fördel att använda teknisk utrustning i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eftersom undervisningen i den tidiga skrivinlärningen inte behöver lägga ner tid på hur bokstäver ska formas kan tiden i stället läggas ner på annat. Sjödin (2014, s.41) menar att i stället kan undervisningen fokusera på textens innehåll och hur olika typer av texter ska utformas. Lärarna berättar att elever i tidigare åldrar får bättre och längre texter. Det är stor skillnad på den mängden text som elever skriver på digitala verktyg jämfört med pennan. Lärarna i studien menar på att det gynnar elevers skrivutveckling att skriva med digitala verktyg i den tidiga
Lärarna i studien menar även att det är en fördel att vända på den traditionella läs- och skrivinlärningen. Det gynnar elevers skriv- och läsutveckling att börja med att lära sig att skriva. Lärarna menar att läsförmågan utvecklas samtidigt som elever skriver. Turunen (2019, s.55) menar dock att ASL-metoden inte tränar tillräckligt på fonologisk medvetenhet för att eleverna ska utveckla goda läskunskaper. Det är inget som lärarna i studien påpekar, utan de är positiva till metoden och hur läsinlärningen går till. Lärarna i studien menar att elever börjar ljuda orden i sina texter och när de lyckas så utvecklas deras intresse för att lära sig läsa. Graham och Hebert (2010, s.9) menar på att skriva utvecklar läsförmågan samtidigt eftersom det ger eleverna möjlighet att skapa kopplingar mellan vad de tänker, läser, vet och förstår.
Ytterligare en fördel som lärarna i studien lyfter fram med att skriva sig till läsning är att det är ett lustfullt sätt för elever att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna berättar att elever blir mer motiverade till att lära sig att skriva och läsa av att arbeta med ASL. Trageton (2015, s.6) menar att ASL-metoden har sin utgångspunkt i arbetssätt och metoder som forskning har visat underlättat för elevers läs- och skrivinlärning. Exempelvis att elever lär sig att skriva med hjälp av digitala verktyg och att arbeta med skrivinlärningen före läsinlärningen. Elevers inlärning kan
underlätta genom att använda sig av arbetssätt som forskning har visat ökar intresset och motivation hos elever.
Den nackdelen som lärarna i studien lyfter fram är att det är en läs- och
skrivinlärningsmetod som kräver mycket resurser. Att använda teknisk utrustning i undervisningen kan vara tidskrävande då lärare behöver förbereda, ladda och uppdatera datorer eller surfplattor inför varje lektion där de behövs. Många skolor har inte heller en-till-en datorer eller surfplattor, vilket innebär att datorer eller surfplattor ska bokas av lärare och gå ihop med övriga klassers schema. I den tidiga skrivinlärningen behöver även elever mycket stöd vilket gör att det blir svårt att räcka till som ensam lärare i klassrummet. Då blir samverkan med annan personal på skolan viktig.
6.1.3 Slutsats
Lärarna i studien tillämpar ASL i undervisningen på olika sätt, vissa arbetar med skrivande i halvklass medan andra arbetar med stationer där skrivande är en station.
Samtliga lärare använder sig av teknisk utrustning i den tidiga läs- och
skrivinlärningen. Elever arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder sina egna texter för att utveckla läsförmågan. Lärarna i studien anser att det är en fördel att börja med att skriva och att använda digitala verktyg. En nackdel med ASL är att det behövs mycket resurser i form av teknisk utrustning och personal när man arbetar med ASL.
6.2 Metoddiskussion
I detta avsnitt granskas studien ur en metodologisk aspekt.
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet
Studiens metodologi förankras i den beprövade datainsamlingsmetoden intervju som beskrivs som Denscombe (2017, 268–269) beskriver. Intervjuer valdes att
genomföras eftersom studien undersöker hur lärare i F-3 arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning. Att genomföra intervjuer ger oss möjligheten att studera F-3 lärares uppfattningar och förhållningssätt till metoden ASL. Metoden gav svar på forskningsfrågorna vilket påvisar att lämplig metodologi valdes till studien. Under metodavsnittet beskrivs hur studiens data har samlats in och bearbetats. Därmed anses studiens resultat vara pålitligt.
Däremot kan antalet informanter som deltagit i studien kritiseras. Antalet
informanter som deltagit i studien var 4. Vi har försökt få tag i fler informanter men inte lyckats trots att vi mejlade alla skolor i 3 närliggande kommuner. Dessutom har vi skrivit inlägg i lärargrupper på sociala medier med förhoppning om att få fler informanter utan att uppnå önskat resultat. Vilket påverkar studiens resultat. Fler informanter hade bidragit med en bredare överblick gällande läs- och
skrivinlärningsmetoden ASL.
6.2.2 Sanningskriterier
Studien resultat anses vara rimligt då studien inte innehåller några stora överraskningar och det saknas anledning till att ifrågasätta studiens rimlighet.
Därmed uppfyller studien rimlighetskriteriet. Studiens resultat är logiskt och sammanhängande vilket gör att även koherenskriteriet uppfylls i studien. Studiens resultat anses vara på samma abstraktionsnivå som det teoretiska ramverket. Det
innebär att verkligheten stämmer överens med teorin och att korrespondenskriteriet uppfylls i studien. Studiens resultat har presenterats med hjälp av fem kategorier:
arbetssätt, skrivutveckling, läsutveckling, teknisk utrustning och samverkan.
Resultatet har sedan analyserats och jämförts med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet och i tidigare forskning. Det har gjort att vi har kunnat fördjupa kunskapen om hur lärarna i studien arbetar med att skriva sig till läsning och vilka för- och nackdelar lärarna ser med metoden. Där med uppfylls även det atletiska sanningskriteriet.
6.2.3 Reflexivitet
Med hjälp av studien har vi fått en inblick över hur lärare i F-3 tillämpar läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med denna metod. Under vår utbildning har vi blivit introducerade för metoden ASL och insett att metoden skiljer sig från många andra läs-och skrivinlärningsmetoder. På så sätt har ett intresse hos oss vuxit fram av att veta mer om just denna metod. Under studiens gång blev vi förvånade över hur få lärare vi fick kontakt med som har arbetat eller arbetar med denna metod. Speciellt när de informanter vi intervjuat lyfte fram många fördelar med metoden att skriva sig till läsning.
6.3 Framtida forskning
Studien har visat på många fördelar med att använda sig av läs- och
skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning. Trots detta var det svårt för oss att hitta lärare som arbetar med denna metod. Därför vill vi i framtiden undersöka varför det är så få lärare som arbetar med ASL när vår studie och tidigare forskning visar på att det är en bra metod med mycket fördelar.
Referenslista
Agélii Genlott, A. & Grönlund Å. (2013) Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers &
Education. Volume 67. (s.98–104). Hämtad:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131513000857 Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken – För småsakliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
Graham, S. & Hebert, M. (2010) Writing to Read: Evidence for How Writing Can Improve Reading. Carnegie Corortation Time to Act Report. Alliance for Excellent Education. Hämtad:
https://media.carnegie.org/filer_public/9d/e2/9de20604-a055-42da-bc00- 77da949b29d7/ccny_report_2010_writing.pdf
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Hämtad: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-
forskoleklassen-och-fritidshemmet
Sjödin, L. (2014) 4. Att arbeta med ASL med klass och individ. I Hultin, E. &
Westman, M. (red.) Att skriva sig till läsning – erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. (s.39–52). Gleerups.
Säljö, R. (2014) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I. Lundgren, P, U., Säljö, R. & Liberg, C. (Red). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. (s.
251–309). Natur & Kultur.
Säljö, R. (2020) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I. Lundgren, P, U., Säljö, R. & Liberg, C. (Red). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. (s.
225–284). Natur & Kultur.
Tivenius, O. (2015) Uppsatsens inre liv. Studentlitteratur.
Trageton, A. (2015) Creative writing on computers: 6–10 Years old. Writing to Read. I Pandis, M. m.fl: Reading, Writing, Thinking, Proceedings of the 13th European Conference on Reading s.170–177. International Reading Association. Hämtad:
http://www.arnetrageton.no/Tekstskaping/Artiklar/ArtikkellCreativeWritingon Computers.pdf
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Liber.
Turunen, I. (2019) Computer-Assisted Use of Reading-through-Writing-Method in Relation to Technical Literacy and Reading Motivation. International Journal of Technology in Education (IJTE), 2(1), s.42–59. Hämtad:
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Hämtad:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev
Information om deltagande i studien om metoden ASL
Du tillfrågas här med om att delta i vår studie om läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning.
Vi heter Sophia Alun Rosvall och Tilda Andersson och vi läser
Grundlärarutbildningen F-3 på Mälardalens Universitet. Vi läser termin 6 och skriver just nu vårt första självständiga arbete. Vi har valt att skriva om läs- och
skrivinlärningsmetoden ASL. Studien syftar till att utveckla och fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ASL samt vilka för- och nackdelar lärare ser med metoden.
I vår studie kommer 6–8 lärare att delta i datainsamlingen. Den metod som används i datainsamlingen är intervjuer och vi vill därmed genomföra intervjuer. Vi har kontaktat handledare samt rektorer för att hitta lärare som arbetar med just denna metod. Med hjälp av dessa har urvalet skett.
Tidsåtgången för att delta i datainsamlingen är maximalt en timme per informant då vi tänker att intervjun tar cirka 30–60 minuter. Läraren förväntas inte förbereda något inför datainsamlingen. Intervjufrågorna kan skickas ut i förväg om så önskas.
Intervjuerna kommer att spelas in för att underlätta bearbetningen av
datainsamlingen. Inspelningen kommer att raderas när studien är färdig och alla informanter kommer att avidentifieras i studien. Detta innebär att ingen kommer att veta vilka som deltagit i studien förutom vi. Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens Universitet som i sin slutversion kommer att publiceras på databasen DiVA vilket innebär att alla som vill kan ta del av uppsatsen.
Om ni har några frågor kan ni kontakta oss:
Sophia Alun Rosvall Tilda Andersson 070-148 09 71 073-730 48 33
sal19001@student.mdu.se tan19006@student.mdu.se
Birgitta Jansson (Handledare för studien) birgitta.jansson@mdu.se
Bilaga 2 Intervjufrågor
Hur länge har du arbetat med läs- och skrivinlärningsmetoden ASL?
Hur kommer det sig att du började använda denna metod?
I vilka årskurser arbetar ni med ASL?
I hur stor utsträckning arbetar klassen med ASL?
Vilka hjälpmedel används vid användning av ASL?
Vilka fördelar ser du med denna metod?
Vilka nackdelar ser du med denna metod?
Har du upptäckt några hinder i läs- och skrivutvecklingen på grund av metoden?
