Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

(1)

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Lärosäte: [Lunds universitet] Utvärderingsärende: reg.nr 411-340-13 Huvudområde: Omvårdnad/vårdvetenskap Examen: Kandidatexamen

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I

självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna.

Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen.

Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4-sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för

kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.

Allmänt om programmen som är involverade i kandidatexamen i Omvårdnad, Lunds universitet Det har länge funnits ett behov av att synliggöra ämne och kärnkompetenser på ett bättre sätt i såväl Sjuksköterskeprogrammet som Röntgensjuksköterskeprogrammet. Målet är att utbildningarna ska resultera i fortsatt hög anställningsbarhet, men också förbereda för en framtida, delvis okänd, hälso- och sjukvård. Det har också varit en önskan från studenter och lärare att röntgensjuksköterskeprogrammet skulle byta huvudområde från omvårdnad till radiografi och då samtidigt frigöras från samläsning av vissa kurser med sjuksköterskeprogrammet inom samma fakultet. Huvudområdet inom

röntgensjuksköterskeprogrammet ändrades från Omvårdnad till Radiografi med beslut i

Fakultetsstyrelsen den 2011-09-20. Således har röntgensjuksköterskestudenterna, enligt den äldre

utbildningsplanen, tagit kandidatexamen inriktning Omvårdnad och finns därför med i denna utvärdering.

(2)

Vid en tidigare intern granskning för att säkra utbildningarnas kvalitet framkom behovet av en genomgång av samtliga lärandemål gentemot examensmålen. Genomgången ledde till att nya utbildningsplaner arbetades fram, vilken infördes hösten 2012 (fastställd 2012-03-06).

Beskrivningarna av programmen görs utifrån år 2012 (termin 2 våren 2013) då två utbildningsplaner är i bruk. Det innebär att redovisningen av måluppfyllelse i självvärderingen är från det första året i

programmen från utbildningsplanerna som fastställdes 2012. Övriga terminer är beskrivna från utbildningsplanen som håller på att fasas ut (utbildningsplan 2007 rev.2011). Det kan innebära en viss obalans i redovisningen, men bedömningen är att det är enda sättet att få tydlighet i föreliggande

självvärdering. Implicit finns därmed sedan tidigare ett konstaterat behov av utbildningsrevidering, vilket åtgärdats i utbildningsplan fastställd 2012.

Röntgensjuksköterske-, sjuksköterskeprogrammet och friståendekurser som leder till kandidatexamen i Omvårdnad, Lunds universitet

Sjuksköterskeprogrammet i Lund har som specifik profil att utbilda sjuksköterskor i processorienterad omvårdnad, vilket innebär att självständigt tillämpa omvårdnadsprocessen genom observation,

bedömning, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens vård. Processen fungerar som en problemlösningsmodell för studenten och ett ramverk för kritiskt tänkande.

Röntgensjuksköterskeprogrammet i Lund utbildar röntgensjuksköterskor i den periradiografiska

processen vilken omfattar röntgensjuksköterskans genomförande av och medverkan vid undersökningar och behandlingar. Den periradiografiska processen och de etiska grunderna för planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden har en tydlig progression genom hela utbildningen.

Programmen utgår från sjuksköterskans och röntgensjuksköterskans sex identifierade kärnkompetenser (Institute of medicin, Quality and Safety Education for Nurses) såsom Personcentrerad vård, Teamarbete, Evidensbaserad vård, Förbättringsarbete och kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik.

Det finns en tydlig progression avseende professionell utveckling som säkerställs genom uppföljning varje termin. Utöver de generella målen har programmen lokala mål. Dessa mål syftar till att studenten efter avslutad utbildning, självständigt och systematiskt ska kunna diagnostisera omvårdnad och självständigt organisera och tillämpa processorienterad omvårdnad. Syftet är att utifrån vetenskaplig kunskap främja hälsa både på individ och gruppnivå samt självständigt tillämpa teorier och metoder för handledning av studenter på grundnivå.

(3)

Tabell 1 Huvudområdet Omvårdnad och dess progression (utbildningsplan fastställd 2012-03-06)

Tabell 1 Teoretisk och praktisk omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap inom sjuksköterskeprogrammet

Beskrivning av huvudområdets olika delar och dess progression. Framtaget av ämnesansvarig professor Anna Forsberg i samråd med ledningsgrupp inom Nämnden för omvårdnadsutbildningar vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet,

Delar i huvudområdet

År 1 År 2 År 3

Historia, nutid och framtid

Sjuksköterskeyrkets historia Profession

Konstruktion av yrkesidentitet

Yrkets utveckling i olika kontext såsom somatisk sjukhusvård och psykiatrisk vård

Yrkets utveckling i ett karriärperspektiv och framtidsvisioner genom organisation, ledarskap och VFU med möjlighet till fortsatt utbildning.

Handledarkompetens.

Centrala begrepp

Konsensusbegreppen

Person och Personcentrerad vård Patient och Sjuksköterska Transition

Omvårdnadsprocess Vårdrelation, bemötande, integritet och värdighet (introduktion)

Symtom som kommunikation och meningsskapande

Miljö och Vila Rum och rumslighet Vårdande kommunikation

Vårdrelation, bemötande, integritet och värdighet (fördjupning till kontext) Personcentrerad vård i kontext Återhämtning (jmf. eng. recovery)

Lidande Välbefinnande Hopp, Tröst Makt och ansvar

Ömsesidighet och gemenskap Vaka

Vårdetik Introduktion till vårdetik Centrala vårdetiska begrepp Etik i basal omvårdnad

Det etiska kravet Ansvarets etik Makt och paternalism

Etiska bedömningar och ställningstaganden i relation till yrket och värdegrunden.

Omvårdnadsrela tionen/vårdrelati onen

Patientens berättelse Bemötande

Kommunikation och dess teori Vårdrelation

Interaktion

Det vårdande samtalet som bas Relationen patient och sjuksköterska i förhållande till diskrimineringsgrunder såsom genus, etnicitet, ålder, sexuell läggning samt kontext

Omvårdnadsrelationen på ett strukturellt plan som ett medel för patientsäkerhet och vårdkvalitet t.ex.

OAS Ontologi,

epistemologi, termer och modeller

Omvårdnadens ontologiska och epistemologiska utgångspunkter Omvårdnadsteorier

Vårdandets evidens

Utvecklande av egna antaganden om ontologi, epistemologi, begrepp och teori via examensarbetets projektplan

Använda och argumentera för perspektiv, teori och begrepp bland annat genom examensarbetet Omvårdnadens

handlingar och aktiviteter

Meningen med olika handlingar och deras syfte (främja hälsa) Riskbedömning samt

hälsofrämjande och preventiva handlingar

Omvårdnadens handlingar och aktiviteter i olika vårdkontext

Innebörd i och konsekvens av olika omvårdnadshandlingar och aktiviteter

Omvårdnadens teknik och metodik

Grundläggande omvårdnad och teknik

Omvårdnadsprocess: observation, bedömning, motiverande samtal Säker kommunikation

(t.ex.SBAR)

Omvårdnadsprocess: bedömning, diagnostik, mål, prioritering, planering, genomförande

Journalföring Pedagogiska samtal

Hälsolitteracitet (jmf. eng health literacy)

Omvårdnadsprocess: Utvärdering Implementering och evidens Ledarskap

Informatik Kvalitetsarbete

Säker vård Introduktion till patientsäkerhet Basala hygienrutiner och kläder Fakta om smittvägar

Vårdhygienisk standard Hygiensjuksköterskor och vårdhygienisk kompetens Fall, trycksår och undernäring

Vårdskador - vad det är och hur det uppstår

Antibiotikaanvändning och multiresistenta bakterier Läkemedel och säkerhet Suicid och suicidprevention

Styrning och utveckling av vårdkvalitet och säker vård Riskhantering och utredning av vårdskador

Kultur och ledning

Den aktiva patienten (jmf. eng.

empowerment) Genus och

jämställd vård

Konstruktion av yrkesidentitet Makt i vårdrelationen Anatomiska och fysiologiska skillnader utifrån biologiskt kön Hälsans determinanter och betydelse för jämställd vård

Hur ohälsa och symtom manifesteras och kommuniceras utifrån kön.

Hur omvårdnadshandlingar planeras och genomförs utifrån olika

diskrimineringsgrunder Transkulturell omvårdnad

Hur vård planeras och verkställs ur ett genusperspektiv särskilt jämställd vård.

Makt genom ledarskap och organisation

Genusblindhet

Ålderism (jmf. eng. ageism) Transkulturell omvårdnad

(4)

Den pedagogiska grundsynen på programmen, som på övriga Medicinska fakulteten i Lund, vilar på att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt lärande och sin kunskapsutveckling.

Arbetsformerna strävar till att stärka studentens kompetens och möjlighet att klara sin lärandeprocess så att det egna värdet och självrespekten bevaras och stärks. För att främja vetenskapligt förhållningssätt till kunskap inom både teorisk och verksamhetsförlagd utbildning (VfU) tillämpas ett problemorienterat arbetssätt med tillfälle till reflektion. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter skapa förutsättningar för studenten att utveckla förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt identifiera och lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom

omvårdnadsområdet. Följande pedagogiska arbetsformer tillämpas:

självstudier individuellt och i grupp såväl som föreläsningar och litteraturstudier, fallstudier,

handledning och seminarier

I de omarbetade programmen har särskild vikt lagts på tydlighet för studenterna avseende länkningen mellan mål, innehåll och examination (constructive alignment). Till varje kurs finns en utförlig beskrivning av lärandemål, innehåll, läraktiviteter och litteratur till varje avsnitt, beskrivning av

pedagogisk form, examinationer och bedömningskriterier, allt samlat i en så kallad kursbok (se exempel i kurserna SJSD10, delkurs I, våren 2013: Kursbok; RSJD 10 Sjuksköterskans profession och vetenskap).

Alla studenter på programmen har möjlighet att ta ut dubbelexamen. De som saknar kandidatexamen i sin tidigare grundutbildning till sjuksköterska eller röntgensjuksköterska kan genomgå den fristående kursen VMFK 01 Vårdvetenskap/omvårdnad: kandidatkurs omfattande 30 hp. Eftersom det stora flertalet studenter tillhör sjuksköterskeprogrammet och inte röntgensjuksköterskeprogrammet samt att samläsning skedde mellan de två programmen, framförallt i de kurser som rör vetenskapsteori och forskningsmetodik och de kurserna överensstämmer med de fristående kurserna, hämtas exemplen företrädesvis från

sjuksköterskeprogrammet.

(5)

Del 1

Redovisningen av måluppfyllelsen är upplagd så att vi ger beskrivningar av och exempel från lärandemål, examinationer och studentsvar. De olika delarna i examensmålet (1:1, 1:2 …) är mer eller mindre tydligt markerat då de flesta delarna i examensmålen enklast kan beskrivas med ett och samma exempel. Texten under varje examensmål avslutas med en analys och värdering. Inom ramen för Lunds universitets kvalitetsarbete genomförs ”barometerundersökningar” bland studenter och alumner. Den senaste undersökningen är från 2011(rapport 2012:267)

(http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp267MedBaro2011.pdf) Efter varje examensmål relateras i tillämpliga fall dessa resultat.

Examensmål 1

För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut

Genom hela utbildningen tränas och examineras detta examensmål på olika sätt, genom skriftliga inlämningsuppgifter i de olika läraktiviteterna, i muntliga examinationsseminarier och genom skriftliga tentamen.

Termin 1

Exempel på hur kursboken är upplagd och en beskrivning (från ssk programmet) hur vi hanterar innehållet i detta examensmål

1:1 Ur kursbok. Information till studenterna

”Omvårdnadens teori och huvudsakliga områden

Lärandemål I: Kunna identifiera de fyra huvudsakliga områdena för omvårdnad och relatera dessa till omvårdnadens historiska och filosofiska grunder.

Läraktiviteter Litteraturstudier

– Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplagan). Kozier & Erb´s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (sid 3‐8; sid 13‐15; sid. 16‐23; sid 39‐51).

– Birkler, J. (senaste upplagan). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber. sid 11‐25.

- Gustafsson, B. (2006). The Philosophy of Science from a Nursing‐Scientific Perspective. Theoria, Journal of Nursing Theory, 15, (4), 31‐41.

Föreläsning

Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania Willman‐ sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Ges på www.youtube.com/user/SweSocietyOfNurses.

A) Läraktivitet skriftlig rapport

- Du indelas i en seminariegrupp och ni arbetar parvis i seminariegruppen (ni delar själva in er i paren).

– Välj ut en omvårdnadsteori var, d.v.s. två/par och motivera valet av dessa. Sträva efter att välja olika teorier i er seminariegrupp.

(6)

– Er fördjupning utgår från kapitel 3 samt kapitel 25 i ”Kozier & Erb’s Fundamentals of Nursing” samt www.nursing- theory.org och/eller www.nursingtheories.info

– Jämför era två teorier utifrån de huvudsakliga domänerna människa, hälsa, miljö och omvårdnad och beskriv skillnader och likheter skriftligt och strukturerat (totalt 2 teorier).

– Identifiera och beskriv en positiv och en negativ effekt av att använda era valda teorier för att förstå kliniskt omvårdnadsarbete.

– Utgå också från Gustafssons artikel och förklara för varandra hur ni har förstått den i relation till era teorier.

– Redovisa era jämförelser, effekter av att använda valda teorier samt er förståelse av Gustafssons artikel skriftligt med max 2000 ord. Formalia för rapport: följ formaterad mall för skriftlig rapport/pm, ändra rubriker vid behov.

Ladda upp rapporten i det forum som är angivet för er seminariegrupp.

B) Seminarium

- Läs samtliga rapporter från de övriga paren i din seminariegrupp.

Förbered en (1) grundad i litteraturen fråga till varje rapport/par. Frågorna ska beröra de teorier som redovisas och hur de fyra huvudsakliga metabegreppen presenteras.

- Under seminariet diskuteras förutom ovan frågor även följande frågeställningar:

o Vilka skillnader och likheter finns i teoriernas beskrivning av de huvudsakliga domänerna inom omvårdnad?

o Vilken människosyn är teoretikerna bärare av och hur står den synen i relation till det som beskrivs i Gustafssons artikel?

o Vilka positiva respektive negativa effekter ser ni av att använda de teorier ni har fördjupat er i?

Examination

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområden, begrepp, profession och process 4,5 hp. Examinationen genomförs i grupp såväl skriftligt som muntligt. Bedöms individuellt Bedömningskriterier:

- För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.

http://portal.omv.lu.se/Portal/student/info_praktisk/uppsats_anvis

- För godkänt avseende innehåll krävs att en strukturerad jämförelse ska vara gjord avseende likheter/skillnader i teorierna avseende huvudområdena människa, hälsa, miljö och omvårdnad samt en beskrivning hur ni förstår dessa likheter/skillnader.

- Slutligen ska en beskrivning av hur ni förstår Gustafssons artikel i relation till era teorier finnas.

Exempel: Students avslutande kommentar i examinationsuppgiften.

”Genom denna jämförelse har vi lärt oss att det finns många olika teorier och synsätt på vad omvårdnad, hälsa och människosyn bör uppfattas som. Gustavsson gav ytterligare perspektiv på hur dessa synsätt kan delas i olika genrer. I litteraturen har vi innan dess läst om de olika metabegreppen som vi sedan använt i jämförelsen mellan M.E. Rogers och Jean Watsons omvårdnadsteorier.”

Ett annat lärandemål i samma kurs termin 1 Lärandemål II:

Kunna relatera begreppen: människa, hälsa och ohälsa, transition, interaktion,

omvårdnadsprocess, personcentrerad vård samt miljö till ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv Jämföra hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i sjuksköterskans omvårdnad mellan teori

och praktik.

Studenternas hemtentamen innebär att de ska fördjupa sig i två valfria begrepp som anges i lärandemålet ovan. De ska också argumentera för hur dessa valda begrepp är relaterade till varandra samt

avslutningsvis hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i deras fältstudier under de första fem veckorna. De ska grunda sina reflektioner och argument i kurslitteratur och omvårdnadsforskning.

(7)

Exempel från en students svar från en tentamen för ovan stående lärandemål.

”Det existerar idag ett metaparadigm inom vårdvetenskaplig forskning, som medvetet eller omedvetet, kommer att påverka tankemönster och grundläggande antaganden när det kommer till aktuell forskning och praktisk verksamhet. Detta metaparadigm omfattar många olika begrepp, och det är viktigt att reflektera över vad man laddar dessa begrepp med för innehåll. Personligen har jag valt att fokusera på begreppen människa och interaktion, då jag anser att dessa begrepp är centrala inom den samtida omvårdnaden. Både när det kommer till teori och praktik, är det dominerande synsättet att den verksamhet som bedrivs inom området bör vara personcentrerad. Detta gör att sättet att betrakta den unika individ som behöver omvårdnad, samt den interaktion som sker mellan sjuksköterska och patient, blir central i omvårdnadsprocessen. Därmed blir det viktigt att reflektera över vad vilka värden och tankesätt som egentligen ryms inom begreppen människa och

interaktion.”

”Som alltid när det handlar om svårfångade sociala processer uppstår det ett visst glapp mellan de teoretiska modeller av omvårdnadsprocessen som forskare presenterar, och det praktiska utförandet av omvårdnad ute i verkligheten. Då omvårdnadsprocessen är komplex, och påverkas av en mängd inter- och intrapersonella faktorer, måste den kanske förenklas för att överhuvudtaget kunna beskrivas i ord. Beckwith et al. menar att genom att fokusera på patienten och dess upplevelse av sjukdom, istället för att utgå från vårdarens medicinska uppfattning, kan man övervinna gapet mellan omvårdnadsprocessen i teori och praktik (Beckwith et al., 2010).”

Bedömningskriterier:

För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.

http://portal.omv.lu.se/Portal/student/info_praktisk/uppsats_anvis

• Två begrepp ska vara valda och det ska finnas en tydlig, strukturerad och i litteraturen grundad motivering för deras relation.

• Tydlig och detaljerad beskrivning av begreppens innebörd ska finnas.

• Argument ska vara underbyggda med obligatorisk kurslitteratur samt där det är lämpligt med vald referenslitteratur.

• Du ska visa en bredd av relevanta aspekter på dina begrepp, som stöds av relevant kurs‐ och referenslitteratur.

• Dina argument är organiserade på ett sätt som ger en sammansatt och heltäckande bild av dina valda begrepp.

I termin 2 kommer detta examensmål upp med annat fokus. Presentationen här omfattar endast delar ur kursboken

Exempel från students examination. Detta exempel kan illustrera hur studenterna tidigt lär sig att ta del av aktuell forskning och utvecklingsarbete

Här presenteras vissa delar av hela rapporten för att ge en uppfattning av hur studenterna fördjupar sig i området.

”Syfte

Vårt syfte är att kritiskt granska och validera användbarheten av BPI som instrument inom den kliniska omvårdnaden.

Metod

Vi har sökt och läst vetenskapliga artiklar relaterade till BPI, för att komma fram till validiteten och reliabiliteten av detta instrument.

(8)

Sökstrategi

Vi har sökt efter ‘Brief Pain Inventory’ på PubMed, Cinahl och Cochrane Library.

Sökschema

Efter att ha sökt på ”Brief Pain Inventory” under kategorin ”Record Titel” i Cochrane Library fick vi 5 resultat, varav två artiklar hade ”validation” och ”reliability” i titeln. Efter att ha tittat genom abstrakten för dessa två artiklar valde vi att fördjupa oss i Reliability and validity of a modified Brief Pain Inventory short form in patients with osteoarthritis.

På CINAHL med fulltext sökte vi på ”Brief Pain Inventory” under kategorin ”TI Title” och fick vi 30 resultat, där vi valde Utilization of Brief Pain Inventory as an Assessment Tool for Pain in Patients with Cancer: A Focused Review.

Slutsats

Vi har kommit fram till att BPI är ett validerat och reliabelt instrument för att mäta smärta inom vården.

För att få så god specificitet som möjligt krävs det dock att instrumentet är modifierat och återigen

validerat för just det området där det ska användas. Även när instrumentet ska användas i nya länder krävs det att det valideras igen utifrån skillnader i kultur.”

Examination - seminarium:

Skriftligt fördjupningsarbete med en muntlig examination.

• I seminariet ingår 3 grupper och ni ger varandra feedback (1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) enligt riktlinjer för feedback samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Diskussionsfrågorna ska publiceras i avsett forum innan seminariet.

• Varje grupp får avsatt 45 minuter till: muntlig presentation av ert instrument, den kritiska värderingen samt er slutsats. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna.

• Inför seminariet ska varje student ta del av seminariegruppernas rapporter för att kunna vara med i diskussionen.

• Enligt generella kriterier för skriftlig och muntlig rapport.

• Slutsatsen ska vara grundad i den kritiska värderingen och i relevant litteratur.

Sista delen av examensmålet nås genom nedanstående exempel där studenterna ges möjlighet att öva systematiska jämförelser samt att kondensera kunskap och skriftligt uttrycka det viktigaste budskapet utifrån epistemologi och kunskapsformer. Att redan här börja uttrycka epistemologiska perspektiv menar vi ger en utmärkt plattform för det självständiga arbetet liksom för kontinuerliga reflektioner kring det egna lärandet.

Kunskapsformer och evidens Lärandemål

Jämföra erfarenhets- och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet.

Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt presentera resultatet muntligt

Individuell läraktivitet:

– Läs in dig på litteraturen som presenteras under litteraturstudier

– Reflektera över skillnaden mellan de olika kunskapsformerna: erfarenhets- och evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Skriv ned din reflektion i ett paper om max 2 sidor. Du har då en disposition över de tre viktigaste kunskapsformerna som du har att förhålla dig till som sjuksköterska

(9)

– Publicera ditt paper i avsett forum för din grupp. Ditt paper kommer att ligga till grund i grupparbetet inför seminariet (se nedan)

Exempel

Detta är från en students läraktivitet, ett paper som har lämnats in som grund för kommande examinationsseminarium

”Vad är egentligen skillnaderna mellan erfarenhetsbaserad respektive evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet?

Erfarenhetsbaserad kunskap är en personlig och subjektiv kunskap som både personal och patient kan besitta i en omvårdnadssituation. För att kunskap ska kunna växa ur en situation och sedan bli erfarenhetsbaserad kunskap krävs det en medveten reflektion kring situationen. Erfarenhet av en situation leder till ny kunskap som i sin tur

förhoppningsvis blir användbar vid mötandet av kommande liknande situationer. Den erfarenhetsbaserade kunskapen är inte granskad eller på något vis analyserad och förblir därför personlig. Genom att metodiskt och systematiskt analysera berättelser kan människors erfarenhet bli till vetenskaplig kunskap.

Att vårdpersonal har en evidensbaserad kunskap är en förutsättning för att patienter idag ska få en så trygg och säker vård som möjligt. För att detta ska ske krävs det alltså att vårdgivare har kunskap baserad på bästa tillgängliga och aktuella bevis som underlag för ett vårdbeslut. De bevis som ska nyttjas och läggas till grund för vårdarbetet är den fakta som redovisats genom de sammanställningar av undersökningar som gjorts inom det aktuella området.

Ordet beprövad erfarenhet kan tolkas och ha olika betydelse för olika individer då vi alla är präglade av våra egna personliga erfarenheter. Den beprövande erfarenheten ska vila mot att den framtagits av kliniska blickar och sedan visat sig fungera som tänkt. Ett omdiskuterat problem med just detta begrepp är att det kan komma till att hotas av den evidensbaserade kunskapen då det krävs att personal och vårdmiljö är adaptiva mot, och villiga att lära sig ”det nya”.

Skillnader

Alla dessa begrepp är nödvändiga att sättas i praktiken vid utövandet av evidensbaserad omvårdnad då det ena eller det andra begreppet inte kan stå ensamt för utförandet av bästa möjliga omvårdnad. Evidens är en grund för beslutstagande och därmed är den evidensbaserade kunskapen en sorts plattform eller bas för att uppnå kvalitet i omvårdnaden.

Den erfarenhetsbaserade kunskapen är inte evidens utan bygger på personlig erfarenhet genom den kliniska blicken.

Denna kunskap stöttar upp delar i omvårdnadsprocessen såsom till exempel bedömning då denna kräver vissa rutinmässiga undersökningar.

Den beprövade erfarenheten kan till exempel ligga till grund för en sådan sak som behandlingstraditioner. Den största skillnaden här gentemot de andra två begreppen är att den kan olika betydelse för olika individer då erfarenhet växer fram ur en personlig upplevelse.”

Examination - seminarium:

Examinationen genomförs som ett skriftligt fördjupningsarbete med en muntlig examination.

I seminariet ingår 3 grupper och ni ger varandra feedback (1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) enligt riktlinjer för feedback samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Diskussionsfrågorna ska publiceras i avsett forum innan seminariet.

Varje grupp får avsatt 45 minuter till: muntlig presentation av ert instrument, den kritiska värderingen samt er slutsats. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna.

Inför seminariet ska varje student ta del av seminariegruppernas rapporter för att kunna vara med i diskussionen.

• Enligt generella kriterier för skriftlig och muntlig rapport.

• Slutsatsen ska vara grundad i den kritiska värderingen och i relevant litteratur.

Examensmålet byggs ytterligare upp och avslutas med en skriftlig tentamen utifrån den litteratur som ingår i delkursen ”vetenskaplig metod och statistik.” som är en del i

”Sjuksköterskans profession och vetenskap II.

(10)

Här belyser frågorna vad som tas upp och som kan kopplas till detta examensmål. Endast en del av tentamen presenteras.

Tentamen i vetenskaplig metod och statistik samt centrala begrepp i vårdforskningen 4,5 hp.

1. Det finns sju nyckelfaktorer att beakta när man planerar en kvantitativ forskningsdesign. Ange fem av dessa nyckelfaktorer samt ge exempel på en studiedesign för respektive nyckelfaktor. (10 p)

3. Ange och förklara tre kännetecken på en Randomiserad Kontrollerad Studie (RCT) (6 p).

7. Nedan anges ett antal olika kvalitativa forskningsmetoder. Ange för dess vilken domän dessa metoder avser att studera och vilket forskningsområde. Första raden är ett exempel på vad som avses. (6 p)

Metod Domän Forskningsområde

Etnografi Kultur Holistisk bild av en kultur Fenomenologi

Hermeneutik Grundad teori (Grounded theory)

8. Vilken kvalitativ forskningsmetod använder sig av begreppen emic, etic och tacit knowledge? Vad står dessa begrepp för? (6 p)

9. En datamängd bestående av siffervariabler kan beskrivas statistiskt på tre olika sätt. Vilka? (3 p)

10. Inom beskrivande statistik redovisas ofta hur data är fördelad. Ange två olika möjliga fördelningar av data och förklara vilken betydelse respektive fördelning har. (4 p)

11. Vilka är de två vanligaste måtten på spridning i beskrivande statistik? Förklara innebörden i dessa mått. (4 p) 13. Vad beskriver ett korrelationsvärde? (1p)

15. Ge tre exempel på data från kvalitativa undersökningar (3 p).

16. Förklara vad som menas med induktiv ansats respektive deduktiv ansats. (4 p) 17. Förklara följande vetenskapliga termer (10 p):

Abstrakt:

Bekvämlighetsurval:

Epistemologi:

Generalisering:

Kontext:

Kvotskala:

Ontologi:

Reliabilitet:

Signifikanstest:

Teoretisk mättnad:

Bedömningskriterier: Denna tentamen krävde 70 % rätt och det var ca 20% som klarade tentamen första gången.

Termin 4 och 5

I övrigt bedöms detta mål i sin helhet i projektplanerna och i det självständiga arbetet. I

bedömningskriterierna för att bli godkänd på projektplanen respektive uppsats står bl.a.(finns i sin helhet längre fram i dokumentet)

Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad

För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper, betydande forskning inom fältet).

Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för problemområdet.

Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.

(11)

I andra kurser ska studenten muntligt presentera och diskutera ett omvårdnadsvetenskapligt kunskapsunderlag utifrån granskning av vetenskaplig litteratur eller empiri.

Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (medelvärde på skala 1-5) nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen

Följa kunskapsutvecklingen inom omvårdnad studenter 3,4

alumner 4,0

Analys och värdering av examensmål 1

Huvudområdet Omvårdnad grundläggs i den första kursen där detta examensmål har stort utrymme. Utdrag ur det vi kallar kursbok (tydlig beskrivning av vad som sker i kursen och vad som tränas och examineras) visar hur vi hanterar innehållet i detta examensmål redan första terminen. Examensmål 1 är väl representerat i de självständiga arbetena. Tillsammans med innehållet i de olika kurserna genom hela programmet visar studenterna att de har hög kunskap om områdets vetenskapliga grund och tillämpliga metoder inom området. Studenternas

studieresultat visar att progression skett inom såväl området som inom aktuella forskningsfrågor. I de nya programmen med start hösten 2012 är forskningsanknytningen starkt betonad och

förtydligad med ett krav på att läsa minst två omvårdnadsvetenskapliga artiklar i veckan i form av obligatorisk kurslitteratur. Vidare problematiseras ”evidence based practice” mer systematiskt och detta bidrar tillsammans till en ökad tydlighet och måluppfyllelse. Barometerundersökningen antyder att alumner skattar ”följa kunskapsutvecklingen” högre efter utbildningen.

Del 1 (forts.)

Examensmål 2

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser,

frågeställningar och situationer.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut.

Genom hela utbildningen innebär bearbetning av material, skriftlig sammanställning och muntlig presentation en fortlöpande utveckling av yrkesrollen inom omvårdnad, där pedagogik och didaktik är viktiga komponenter. Ser man ur ett yrkesperspektiv så uppfylls examensmålet till sin helhet i all färdighetsträning och VfU där omvårdnadsprocessen bygger på att undersöka, bedöma, behandla och utvärdera i olika patientsituationer dvs. söka, samla, värdera och kritiskt tolka information.

All färdighetsträning examineras individuellt muntligt/praktiskt enligt givna kriterier, där mycket fokus läggs på omvårdnaden, men också på förståelse och förmåga att tolka fynd och information.

(12)

VfU:n bedöms efter givna kriterier – vilket är mer utförligt beskrivet i självvärdering av yrkesexamen.

Vidare är detta examensmål direkt relaterat till det självständiga arbetet och opponering av kurskamraters projektplaner och självständiga arbeten samt den egna redovisningen med

diskussion som där följer. Därtill används flera av dessa punkter, söka, samla, värdera och kritiskt tolka samt kritiskt diskutera. i samband med olika redovisningar och seminarier genom hela utbildningen.

Termin 2

Andra terminen i kursen ”Sjuksköterskans profession och vetenskap II” finns ett lärandemål att

”Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt presentera

resultatet muntligt”. Detta lärandemål finns beskrivet i tidigare presenterade exempel. Detta finns även utförligt beskrivet i yrkesexamen.

I andra terminer har studenterna uppgifter som att i en hemtentamen knyta an till relevant

omvårdnadsforskning och kunna argumentera för sina förslag till omvårdnadsåtgärder. Studenten ska också kortfattat beskriva innehållet i de studier de valt och diskutera kritiskt vilken evidens studien presenterar samt dess styrkor och svagheter. Bedömningskriterierna är att detta är uppfyllt.

Exempel som studenten svarat (utdrag):

” Complementary and alternative medicine use among veterans with chronic noncancer pain är en

randomiserad kontroll studie…. . få studier är gjorda inom ämnet, vilket skulle kräva ytterligare evidens för att med säkerhet införa det i vården. Jag menar dock att det är viktigt att beakta att ändå majoriteten var intresserade av denna typ av behandling…..I och med den autonomi princip som vi inom vården bör följa ska ev varje individ med kronisk smärta upplysas om dessa metoder för att själva få välja det som passar dem. Vi vill ju uppnå individanpassad vård. Detta stärks av Werner och leden (2010) genom grindteorin….”

I samma kurs finns även ett seminarium där det ingår en vetenskaplig artikel som är kopplat till varje patientfall som tas upp. Studenterna söker, kritiskt granskar, presenterar och argumenterar för och emot studien.

I fjärde terminen skriver studenterna också projektplanen till kommande uppsats och där är bedömningskriterierna för godkänt betyg följande. Här bedöms de delar som efterfrågas i examensmålet.

Problemområde och syfte

Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad.

Problemet är motiverat och problematiserat.

Problemvalet kan bidra till förståelse för praxis inom huvudområdet (d.v.s. kliniskt nyttigt)

Studiens betydelse och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat.

Syfte och eventuella frågeställningar är relevanta, klart formulerade och avgränsade i relation till problemet.

Bakgrund

Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.

Anknyter till relevanta styrdokument (lagar, författningar, nationella riktlinjer etc) med relevans för problemområdet.

Metod

(13)

Projektplanens bedömningskriterier ligger till grund för bedömningskriterierna för det självständiga arbetet i Termin 5

I samband med examination av det självständiga arbetet bedöms alla de delar som efterfrågas i examensmål 2.

Bedömningskriterier för examensarbete på kandidatnivå för: Betyg godkänd

Problemområde och syfte

Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad.

Problemet är motiverat och problematiserat.

Problemvalet kan bidra till förståelse för praxis inom huvudområdet (d.v.s. kliniskt nyttigt) Syfte och frågeställningar är relevanta, klart formulerade och avgränsade i relation till problemet.

Bakgrund

Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.

Anknyter till relevanta styrdokument (lagar, författningar, nationella riktlinjer etc) med relevans för problemområdet.

Metod

Metodvalet är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar.

Valet av metod är förankrad i metodlitteratur.

Undersökningsgruppen och bortfallet är klart beskrivet.

Genomförandet är tydligt beskrivet och motiverat(gäller såväl litteraturstudie som empirisk studie) Analysen av data är systematiskt genomförd och beskriven enligt de steg som metoden föreskriver.

Forskningsetiska aspekter är beskrivna och motiverade i relation till undersökningsgruppen. Aspekterna är förankrade i forskningsetisk litteratur.

Resultat

Resultatredovisningen är strukturerad samt relaterad till syftet och frågeställningar.

Figurer och tabeller förtydligar resultatredovisningen och går att läsa för sig själva utan stöd av texten d.v.s.

figurtext och tabelltext bidrar tillsammans med figuren till en tydligare förståelse av resultatet.

Diskussion

Styrkor och svagheter i metoden redovisas och diskuteras. Referenser till metodlitteratur skall ingå.

Resultatet diskuteras i relation till annan forskning, begrepp och teorier i bakgrunden.

Diskussionen är logisk, konsekvent i argumentationen och trovärdig.

Relevanta slutsatser av studien är dragna. Eventuella implikationer för praxis anges.

Läsbarhet och helhet

Röd tråd och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer överens.

Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat.

Metodvalet är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar.

Valet av metod är förankrad i metodlitteratur.

Planerad analysmetod av data är beskriven och förankrad i metodlitteratur.

Forskningsetiska aspekter är beskrivna utifrån litteraturen och motiverade i relation till undersökningsgruppen. Gäller även litteraturstudier.

Realistisk tidsplan för examensarbetets tio veckor är gjord.

Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt anvisat referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat.

Språket är klart och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi. Stavning, grammatik, interpunktion är korrekt.

(14)

Abstraktet är skrivet på ett klart och lättläst språk och sammanfattar uppsatsens alla delar.

Titeln är relevant för uppsatsens innehåll.

Det finns en röd tråd genom uppsatsen som binder ihop bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion.

Språket är klart och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi. Stavning, grammatik, interpunktion är korrekt.

För att bli godkänd på det självständiga arbetet ska studenterna även ha genomfört opponent- och respondentskap

Bedömningskriterier av opponeringen

Genomgången av den/de andras uppsats är noggrann, där både förtjänster och brister diskuteras.

Prioriterar centrala problem och förtjänster på ett relevant sätt.

Tydlig vetenskaplig argumentation. Knyter an till referenser och inte enbart till egna åsikter.

Formalia är kontrollerade

Bedömningskriterier av responeringen

Redogör klart för viktiga moment och vägval under arbetets gång.

Bemöter opponenternas argument med argumentation avseende viktiga moment och vägval under arbetets gång. Diskussionen kännetecknas av saklighet.

Kritiskt värdera information studenter 4,0

alumner 4,0

Examensmål 2 uppfylls väl i de olika kurser och examinationsformer som studenten genomgår och det är en tydlig progression genom hela utbildningen. Detta är också ett av de examensmål som vi har prioriterat att göra särskilt tydligt genom programmet eftersom problemlösning och kritiskt vetenskapligt förhållningssätt utgör en central grund för den akademiska delen av

sjuksköterskans yrke. I en mängd läraktiviteter och bedömningar såväl individuella som i grupp är syftet att lösa olika problemställningar med hjälp av angiven eller valfri litteratur och till hela denna problemlösningsprocess förhålla sig kritisk avseende de förslag som läggs fram och till den litteratur som argumenten grundas i. Även detta mål finns väl representerat i det självständiga arbetet och finns också väl beskrivet i kursplanen för det självständiga arbetet.

(15)

Del 1 (forts.)

Examensmål 3

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Redan tidigt i utbildningen tränas delar av detta examensmål i de teoretiska kurserna genom olika uppgifter och redovisningar. Examensmålet är väl uppfyllt i uppsatserna men pekar även på en stor del av sjuksköterskans arbete. Att ”visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar” gör sjuksköterskan hela tiden.

Detta tränas således medvetet och omedvetet i hela utbildningen. Redan under första

fältstudieveckan vilken infaller de första fem veckorna i programmet sker första läraktiviteten i syfte att möta examensmål 3. Här ska studenterna identifiera en vårdetisk situation vilken de sedan problematiserar i relation till kurslitteraturen och föreslår lösningar på i ett seminarium med feedback av lärare. En läraktivitet som utvärderas mycket positivt av studenterna som en särskild meningsfull aktivitet. Vidare påvisas i samma kurs hur forskningsprocessen och

omvårdnadsprocessen går hand i hand. I tabell 1 framgår progression i lärandet. Självständigheten avseende att genomföra uppgifter är mer i fokus i slutet av utbildningen.

I VfU blir studenten bedömd på nedanstående under ”färdighet och förmåga”. Under år tre bedöms det som efterfrågas i detta examensmål och bedömning görs av handledare och huvudhandledare/ klinisk lärare i samtal tillsammans med studenten. Studenterna ska vara godkända på alla delar för att bli godkänd på VfU, ett par studenter varje termin får gå om praktiken (<5%).

År 1

Kan utföra grundläggande personlig omvårdnad och ta hänsyn till patientens önskemål och behov. Har förmåga att förebygga smitta och smittspridning. Kan tillämpa tystnadsplikten

År 2

Har förmåga att uppmärksamma, planera, åtgärda och dokumentera patientens grundläggande och specifika omvårdnadsbehov i samverkan med patient och närstående.

Visar förmåga att utföra omvårdnad utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter.

Har förmåga att uppmärksamma och motverka komplikationer i samband med vård och behandling.

Kan informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökningar och behandlingar.

Kan utifrån gällande föreskrifter hantera medicinteknisk utrustning och medverka vid undersökningar och behandlingar.

Kan hantera läkemedel på ett adekvat sätt.

Kan ge förslag på kvalitetsförbättrande åtgärder.

Kan planera och genomföra arbetet på ett strukturerat sätt.

År 3

Kan självständigt och i samverkan med patient och närstående bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden av patienten.

Kan självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i vården av patienten.

Uppmärksammar risker och har förmåga att förutse konsekvenser och åtgärda med förebyggande insatser.

Visa förmåga att bedöma behovet av och initiera metodförbättring och kvalitetssäkring.

(16)

Har förmåga att ta emot information och förmedla information till andra.

Kan formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar.

Kan använda sin förmåga i nya situationer.

Självständigt lösa problem studenter 3,9

alumner 3,7

Medverka i utvecklingsarbete inom vården studenter 3,1

alumner 3,3

Bedöma omvårdnadsbehov studenter 4,1

alumner 4,2

I de självständiga arbetena visar studenterna på hög måluppfyllelse genom att identifiera ett problemområde, formulera det, belysa det och i diskussionen kan olika lösningar diskuteras. Att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visar studenterna genom att hålla satta deadlines och att endast ett fåtal av författarna till 105 uppsatser klarade inte tidsgränsen. I projektplanen presenterar studenterna en tidsplan för hur de skall planera det självständiga arbetets tio veckor.

Detta följs upp av handledare och examinator.

Tidsramar är till för att hållas och vid hemtentamen, seminarier eller andra uppgifter som har deadlines så är studenterna underkända på momentet om de inte kommer in i tid. Detsamma gäller det självständiga arbetet.

Sammantaget visar de självständiga arbetena och färdighetsträningen i VfU på hög måluppfyllelse.

(17)

Del 1 (forts.)

Examensmål 8

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Detta examensmål följer studenterna genom hela utbildningen och återkommer på olika sätt.

Termin 1

I den nya utbildningsplanen finns en kurs som heter ”Profession etik och lärande/handledning” 10 hp. Den kursen finns poängsatt varje termin och ska ge studenten ett verktyg att utvecklas i sitt lärande och lära sig reflektera över det. I kursen ingår två teman varje termin (se kursplan SJSD 13). Samtliga teman utgår från kursplanens lärandemål.

Exempel på teman:

Vägen genom sjuksköterskeutbildningen till min kommande profession Att vara patient

Att lära i VfU

Att möta patienter i olika vårdmiljöer

Studenten ska skriva en reflektion över sitt lärande varje vecka och får feedback på reflektionen av den lärare som, om det är möjligt, följer gruppen genom utbildningen. Terminen avslutas med en så kallad "metareflektion", där studenten går igenom terminens reflektioner och sammanfattar dessa utifrån kursen teman: profession, etik och lärande. Studenterna ska fundera över om de har nått sina egna personliga lärandemål? ”Ja, vad beror det på, Om nej, vad skulle gjorts annorlunda?

”Dessa metareflektioner ska studenterna spara och användas senare i utbildningen. Innehållet ska vara och det grundar sig bedömningen på att det finns med, studenten ska sammanfatta sina veckoreflektioner utifrån kursen teman: profession, etik och lärande.

Exempel på reflektioner som kan komma upp redan 1:a terminen.

”Anatomi och fysiologi är en av de givna grunderna i vår profession och det har varit väldigt intressant att fördjupa sig inom detta. Fast ibland har det blivit lite ytinlärning och hade gärna haft mer tid till att läsa och inte bara läst inför en tenta som man ska klara för att gå vidare i

utbildningen. Har pratat med en del i klassen och även de anser att vissa saker blir ytinlärning. Eller så kanske man helt enkelt bara får ta sig i kragen och offra nån vecka nu på sommarlovet och läsa anatomi och fysiologi för egen vinnings skull.”

”Allt vi har läst har varit så oerhört intressant men det är alltid väldigt mycket som ska läras in så det har främst blivit att trycka in kunskapen i huvudet och i efterhand tänka på vad man verkligen lärt sig. Trots detta är det fortfarande väldigt intressant och jag vill verkligen kunna allt som man kan lära sig för att det är så väldigt viktigt ämne som ligger som en grund för vår kunskap om kroppen och i vårt yrkesliv. Jag känner verkligen att jag har lärt mig väldigt mycket och även lärt mig saker om mig själv.”

(18)

”När det kommer till praktiskt lärande har jag nu mer kunskaper än vad jag trodde att jag skulle ha efter bara en termin. Vi har ju inte ens haft någon ”riktig” praktik än, men det känns som om man ändå har lärt sig en hel del. Att känna till vitala parametrar är ju faktiskt livsviktig kunskap.”

I termin 3 och 4 ska studenterna enligt lärandemålen reflektera över sitt eget och andras omvårdnads- och behandlingsarbete som en början av att självständigt kunna utföra omvårdnad och se behov av mer kunskap. Studenterna ska vända blicken mer på sig själv och identifiera den kunskap som är betydelsefull för den professionella kompetensen och värdera sitt behov av ytterligare kunskap. Studenterna ska värdera sitt eget omvårdnads- och behandlingsarbete och identifiera och reflektera över sina inlärningsbehov. Detta sker framför allt i VfU och bedöms utifrån AssCe (beskrivet under nästa punkt).

Termin 5

I slutsatsen i det självständiga arbetet ska studenterna diskutera och argumentera för fortsatt behov av utveckling och fler studier inom det undersökta ämnesområdet.

Ett lärandemål som ingår i det självständiga arbetet speglar tydligt detta

• utforska och kritiskt förhålla sig till nya fakta, företeelser och frågeställningar och på så sätt kunna bidra till utvecklingen av yrket och verksamheten genom sitt fördjupade kunnande Studenterna ska också i sina självständiga arbeten presentera hur deras resultat/slutledningar kan överföras och komma patienter och/eller verksamhet till del.

Måluppfyllelsen bedöms i VfU genom olika frågor från AssCe på en skala enligt nedan

(AssCe* - Assessment of Clinical Education Version II Aug 2009). Studenten ska ha alla omdömen mellan god och mycket god för att bli godkänd på sin VfU placering. Detta följes upp av handledare, huvudhandledare, klinisk lärare och studenten, där studenten får göra en självskattning.

I VfU får studenten reflektera över sitt eget lärande med dessa frågor

Självkännedom

Ha förmåga till självkritik.

Inse egen styrka och begränsning.

Visa ansvar för eget lärande och utveckling.

Visa förmåga att se sig själv med distans och att arbeta med egen styrka och begränsningar relevanta för yrkesutövningen.

Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.

Självständighet

Visa insikt och ta initiativ inom det egna ansvarsområdet och ta egna initiativ.

Argumentera och motivera sitt handlande.

Visa mod att stå för och arbeta i enlighet med aktuell kunskap och egna värderingar.

Visa förmåga att vilja bidra till utveckling av yrket och verksamheten och att ta initiativ till samarbete med andra yrkesgrupper.

(19)

Enligt ”barometerundersökningen” är sjuksköterskestudenter och alumner (skala 1-5) bedömning av hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen

• Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet studenter 3,7

alumner 4,0

Examensmål 8 tränas, fördjupas och examineras genom hela utbildningen. I några av de självständiga arbetena är detta examensmål mycket tydligt framträdande. Studenterna försöker även finna och föreslå vidare forskningsmöjligheter/områden i sina studier. Bedömningskriterier och lärandemål i kursen för det självständiga arbetet har inte formulerat ett tydligt krav på värdering avseende den egna kunskapsutvecklingen men däremot ska det redovisas var och en insats i skrivandet av det självständiga arbetet, då det är två som skriver tillsammans. Värderingen av den egna kunskapsutvecklingen har legat implicit i form av reflektion vid olika seminarier och i kursutvärderingar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt är faktorer som tränas, bedöms och examineras i VfU.

Studenterna visar god förmåga att identifiera sina behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Studenterna visar på stor medvetenhet om att lärandet ständigt pågår och genom sina reflektioner startar denna process redan i termin1. I sina metaanalyser över sitt

lärande, i slutet på varje termin, enligt den nya utbildningsplanen, tränas studenterna att identifiera och uttrycka sitt behov av mer kunskap

(20)

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa

uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:

"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för

respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."

Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen.

Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.

Tabellen ligger sist i självvärderingen.

Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) ansvarar för sjuksköterskeprogrammet och

röntgensjuksköterskeprogrammet under Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Nämnden är en ekonomisk enhet med resultatansvar och ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser och utbildningsprogram och att utbildningen bedrivs med hög kvalitet och i enlighet med gällande regelverk.

Inom ramen för tilldelat utbildningsanslag fastställs budget varje år. De flesta lärare som undervisar inom programmet är anställda vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle och undervisar på uppdrag av NOU. Till programmen anlitas lärare även från andra institutioner inom framför allt Medicinska fakulteten, från Region Skåne men även från andra aktörer. Forskning inom området är nära knutet till programmen då de flesta som undervisar tillhör någon av institutionernas forskargrupper. Det finns ett nära samarbete med Region Skåne, både vad gäller sluten vård och primärvård, samt med kommunerna i regionen. Representanter för Region Skåne, Skånes Universitetssjukhus (SUS Lund/Malmö) och Skånes Kommunförbund finns

representerade i utbildningsnämnden NOU och är viktiga samarbetspartners i utbildningsfrågor.

I varje kurs finns kursansvarig och examinator (disputerad) vilka är anställda på institutionen.

Utöver dessa tillkommer de resurser i form av docenter, lektorer, adjunkter (även disputerade) inom vårdvetenskap/omvårdnad som redovisas i tabellen.

(21)

Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning och även en hög andel doktorander undervisar vilket bidrar till hög nivå på kunskapen om områdets vetenskapliga grund och stor kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. Ett antal lärare har sin grundanställning i Region Skåne men är genom sin forskning knutna till universitetet och detta bidrar också till en god koppling mellan vetenskap och praxis. De flesta lärare har

högskolepedagogisk utbildning omfattande minst 5 veckor. Denna utbildning arrangeras av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande MedCUL.

http://www.med.lu.se/utbildning/hoegskolepedagogisk_utbildning/omfattning_och_maal . Flera lärare har den äldre vårdlärarutbildningen för universitet. MedCUL erbjuder

kompetensutveckling inom undervisning och lärande och verkar för att utformning av, beslut om och genomförande av utbildning ska vila på aktuellt internationellt kunskapsläge inom

utbildningsområdet.

Tidigt i utbildningen möter studenterna lärare med hög akademisk kompetens. De vetenskapliga kurserna leds av en professor med stark förankring i omvårdnadsämnet och dess forskning.

Ämnesansvarig professor undervisar också mellan 10-40 timmar per termin och är tillsammans med disputerade lärare och docenter examinator för en av sjuksköterskeprogrammets elva kurser.

Den största andelen lärare är legitimerade sjuksköterskor vilket gör att det finns en stor stab av lärare som kan undervisa utifrån sin egen kompetens och har också kunskap inom omvårdnad och omvårdnadens grunder på en vetenskaplig hög nivå. Lärarförutsättningarna bidrar till den hög genomströmning och gott resultat.

(22)

Antal helårsstudenter

Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning.

Eftersom det är studenter som tar ut dubbelexamen och som går antingen

sjuksköterskeprogrammet eller röntgensjuksköterskeprogrammet räknas inte HST på kandidatexamen.

Antalet studenter som skrev självständiga arbeten för att bli behöriga för kandidatexamen 2012 var 210 studenter.

2012 Antal

Helårsstudenter Sjuksköterskeprogrammet 418 HST Röntgensjuksköterskeprogrammet 63 HST Friståendekurs 15 HST

(23)

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Studenternas kursvärderingar och programutvärdering ligger som en viktig grund för det kontinuerliga kvalitetsarbetet för att utveckla och förbättra program och kurser. Kurserna utvärderas webbaserat. Studenterna ska utvärdera efter varje kurs och får därefter ta del av ett kursbokslut. Resultatet redovisas för efterföljande kurs med särskild hänsyn till planerade och/eller genomförda åtgärder. Utvärderingen är uppbyggd i enlighet med ”constructive alignment”, att länka mål, innehåll och examination. Studenterna värderar om de uppnått målen, sina egna insatser, genomförbarhet och tydlighet i utbildningen.

Få studenter svarar på utvärderingarna och en större satsning på utvärderingar har startat där vi har samtal i fokusgrupper i vissa terminer och varje verksamhetsförlagd utbildningsdel har egna utvärderingar. Dessutom har vi ett utvidgat frågeformulär och avslutningsvis en muntlig programutvärdering i sista terminen. Utvärderingar har tillsammans med studentföreningens önskemål uttryckt att studenterna önskar större utmaningar och ökade krav i utbildningen.

Detta har tagits ad notam när den nya utbildningsplanen planerades.

Genomströmningen är totalt sett hög (92 %) på båda programmen. Det kan ha föregåtts av avbrott men studenten kommer tillbaka och fullföljer utbildningen. I vissa kurser är det fler som blir underkända vid första examinationstillfället, det gäller framför allt

”Människokroppen; biologi och hälsa”, ”Biomedicin II”. Med ett genomsnitt på 65-70 % med omtentamen som följd. De enskilda tentamina i övrigt visar att i genomsnitt klarar 80-100%

ordinarie tentamen.

Vi har ett antal studenter som inte fullföljer kurserna i början av utbildningen. Vid avbrottsenkäter framgår att studenterna gör uppehåll eller byter till annan utbildning.

Sjuksköterskeprogrammet har höga antagningspoäng och det ökar möjligheten för studenterna att välja och bli antagna på andra program vid nästa söktillfälle.

Studentföreningen har ett nära samarbete med NOU och deltar i olika möten och kommittéer med representanter för studenterna.

Internationella avdelningen på medicinska fakulteten samverkar med studenterna i samband med utlandsstudier.