• No results found

Vi vill inte gifta oss Bör sambolagen reglera arvsrätt vid förekomst av gemensamma barn?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vi vill inte gifta oss Bör sambolagen reglera arvsrätt vid förekomst av gemensamma barn?"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

J U R I D I C U M

”Vi vill inte gifta oss”

Bör sambolagen reglera arvsrätt vid förekomst av gemensamma barn?

Linnea Almgren

HT 2021

JU101A, Examensarbete, 30 högskolepoäng Examinator: Erika Lunell

Handledare: Ulrika Sandén

(2)

Sammanfattning

Allt fler par väljer att leva som sambor och en tredjedel av alla parförhållanden utgör idag samboförhållanden. Trots det har sambor enligt nuvarande samboregleringen inte arvsrätt efter varandra. I takt med att andelen sambor ökar följer en efterfrågan på ett mer omfattande efterlevnadsskydd, inte minst vid förekomst av gemensamma barn. Samboförhållandet likställs ofta med äktenskapet varför en arvsrätt, likt den som gäller för makar, har efterfrågats och diskuterats de senare åren. Sambor med gemensamma barn anses nämligen leva i en liknande samlevnad som makar. Lagstiftaren torde dock varit tydlig med att sambor inte ska ärva varandra eftersom några lagändringar inte genomförts. Samboförhållanden kan konstateras vara mer instabila än äktenskap då samboförhållanden ofta upphör efter tre år. Däremot ökar andelen barn vars föräldrar är sambor. Framställningen belyser därmed problematik som följer för efterlevande sambo med anledning av nuvarande arvsrättsliga reglering och utreder huruvida en arvsrättslig reglering för sambor med gemensamma barn bör införas.

Eftersom sambor och makar med gemensamma barn betraktas som snarlika levnadsformer kan regleringen för vardera med fördel jämföras i syfte att åskådliggöra likheter och skillnader. Den främsta skillnaden är att sambor inte har någon arvsrätt efter varandra medan makar ärver hela kvarlåtenskapen då den andra avlider. Därtill hör att egendomen som ska ingå i en bodelning mellan sambor är begränsad till bohag och bostad, så kallad samboegendom, som förvärvats för gemensamt bruk. För makar ska giftorättsgods ingå i en eventuell bodelning vilket inkluderar all egendom som inte är enskild, även sådan som införskaffats innan äktenskapets början. En ytterligare skillnad är basbeloppsreglerna där makar har rätt till egendom tvåfaldigt det värde som gäller för sambor. Testamentets betydelse ser även olika ut för efterlevande sambo respektive maka. Testamente är sambors enda möjlighet att ärva varandra även om gemensamma barn alltid har rätt till sin laglott. Sambor med gemensamma barn riskerar därmed att i högre grad hamna i ekonomiskt trångmål efter den ena sambons död jämfört med makar.

Lagstiftaren har uttalat att sambor alltid kan ingå äktenskap för ett mer omfattande efterlevnadsskydd. Lagstiftaren har även haft för avsikt att inte medföra ett äktenskapsliknande förhållande av lägre dignitet. Däremot är samlevnaden mellan sambor med gemensamma barn snarlik den som gäller för makar varför en liknande arvsrättslig reglering borde följa därav.

Lagstiftaren har även uttalat att det minimiskydd samboregleringen uppställer inte är tillräckligt för alla samboförhållanden. I doktrinen finns en enighet om att en arvsrätt för sambor bör införas och flertalet förslag på lösningar diskuteras där. En legal arvsrätt för sambor med gemensamma barn är dock den lösning som får mest bäring. Sammanfattningsvis bör sambolagen reglera arvsrätt vid förekomst av gemensamma barn i framtiden.

(3)

Innehållsförteckning

Förkortningslista ... 1

1. Inledning ... 2

1.1. Bakgrund ... 2

1.2. Syfte och frågeställningar ... 4

1.3. Avgränsningar ... 4

1.4. Metod och material ... 4

1.5. Disposition ... 6

1.6. Terminologi ... 7

2. Sambolagstiftningen ... 8

2.1. En kort bakgrund ... 8

2.2. Sambolagens syfte och minimiskydd ... 10

3. Sambor och egendomsfördelningen vid dödsfall ... 12

3.1. Inledning ... 12

3.2. Begreppet sambo ... 12

3.3. Samboegendom ... 13

3.3.1. Bostad, bohag, fritidshus och egendom för fritidsändamål ... 13

3.3.2. Samäganderätten ... 14

3.4. Sambors arvsrätt och efterlevnadsskydd ... 15

3.4.1. Lilla basbeloppsregeln ... 16

3.4.2. Testamente ... 16

3.5. Sammanfattande kommentar ... 17

4. Makar och den arvsrättsliga regleringen ... 19

4.1. Inledning ... 19

4.2. Makar ... 19

4.3. Giftorättsgods och enskild egendom ... 19

4.4. Makars arvsrätt ... 20

4.4.1. Basbeloppsregeln ... 20

4.4.2. Äktenskapsförord och testamente ... 21

4.5. Fri förfoganderätt och efterarvsrätt ... 21

4.6. Sammanfattande kommentar ... 22

5. Arvsrättsliga skillnader ... 24

5.1. Arvsrätt efter varandra och egendomens fördelning vid bodelning ... 24

(4)

5.2. Basbeloppsreglerna och testamenten ... 25

5.3. Lagstiftarens motivering till skillnaderna ... 25

6. Ett förstärkt efterlevnadsskydd för sambor? ... 27

6.1. Kort om sambors efterlevnadsskydd i Danmark, Norge och Finland ... 27

6.2. Lagstiftarens kritik och doktrinens föreslag på lösningar ... 28

7. Avslutning ... 32

7.1. Sammanfattande slutsatser ... 32

7.2. Avslutande kommentar ... 33

Källförteckning ... 34

(5)

1

Förkortningslista

AL Arveloven (lov nr. 515 af 6 juni 2007)

Al Arveloven (lov om arv m.m.)

Dir. Direktiv

FÄB Finlands ärvdabalk 5.2 1965/40

HD Högsta domstolen

Mot. Motion

NJA Nytt juridiskt arkiv

Prop. Proposition

SamboL Sambolag (2003:376)

SOU Statens offentliga utredningar

SvJT Svensk Juristtidning

ÄB Ärvdabalk (1958:637)

ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230)

1921 års giftermålsbalk Giftermålsbalk (1920:405)

1973 års sambolag Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad 1987 års sambolag Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem

(6)

2

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Med anledning av det samboförhållande som under 30 år varade mellan den numera avlidna författaren Stieg Larsson och Eva Gabrielsson uppmärksammades frågan om efterlevande sambos rätt till arv och utökat efterlevnadsskydd. Skälet till att frågan uppmärksammades var att Eva blev arvlös och därmed inte fick ta del av den miljardindustri som Stieg lämnade efter sig. Stieg dog plötsligt och inget testamente hade upprättats. Händelsen uppmärksammades även i utländsk media och situationen beskrevs som obegriplig.1 De arvsrättsliga konsekvenserna som följde av Stiegs död är ett tydligt exempel på den problematiska situation som kan uppstå för en efterlevande sambo, som ett resultat av den i Sverige icke existerande arvsrättsliga regleringen för sambor.

En tredjedel av alla parförhållanden förmodas vara samboförhållanden.2 I en studie av Walleng anser 62 % av de deltagande att efterlevande sambo bör ärva hela kvarlåtenskapen eller åtminstone delar av den, inte minst vid förekomst av gemensamma barn.3 Enligt sambolagen (2003:376) (SamboL) ärver sambor inte varandra och på grund av bröstarvingars rätt till laglott har efterlevande sambo en begränsad arvsrätt trots upprättande av testamente.4 I förarbetena till SamboL konstateras att allt fler lever i samboförhållanden. Frågan om en mer heltäckande reglering har även varit uppe för diskussion i förarbetena.5 Efter utvärdering av den numera upphävda lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem (1987 års sambolag) konstaterade även kommittén av familjesakkunniga att antalet samboförhållanden ökar.6 Samboförhållanden är idag en accepterad samlevnadsform, vilket också ökar efterfrågan på en reglering som så långt det är möjligt skyddar efterlevande sambo ekonomiskt.7 Avsaknaden av arvsrättslig sambolagstiftning tydliggör skillnaderna mellan makar och sambor med gemensamma barn, vilka kan anses befinna sig i en snarlik samlevnadssituation.8

Samboendekommittén konstaterade i sitt betänkande Nya samboregler att äktenskap är sambors främsta valmöjligheter om de vill åstadkomma ett mer omfattande rättsligt skydd för efterlevande.9 Makar hade i början av 1900-talet inte arvsrätt före gemensamma bröstarvingar

1 Gabrielsson, Eva & Sydow, Gunnar von, Sambo: ensammare än du tror, Blue Publishing, Stockholm, 2010, s.

19 ff. [cit. Gabrielsson & Sydow, Sambo: ensammare än du tror].

2 Brattström, Margareta & Singer, Anna, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, uppl. 5, Iustus Förlag, Uppsala, 2020, s. 208 [cit. Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap]; Agell, Anders & Brattström, Margareta, Äktenskap Samboskap Partnerskap, 6 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2018, s. 260 [cit. Agell &

Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap]. Jfr Walleng, Kajsa, Att leva som sambo – En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid, Iustus Förlag, Uppsala, 2015, s. 88 f. [cit.

Walleng, Att leva som sambo] där studien visar att andelen sambor idag utgör 40 % av alla samlevande par.

3 Walleng, Att leva som sambo, s. 102 f.

4 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 209 f.

5 Prop. 2002/03:80 Ny sambolag, s. 25 [cit. Prop. 2002/03:80].

6 SOU 1999:104 Nya samboregler, s. 174 [cit. SOU 1999:104].

7 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 211.

8 Walleng, Att leva som sambo, s. 406 f.

9 SOU 1999:104, s. 175.

(7)

3 utan den arvsrättsliga reglering som idag gäller mellan makar antogs genom den tidigare gällande giftermålsbalken (1920:405).10 Den arvssituation som makar tidigare befann sig i liknar således den som sambor idag befinner sig i. Äktenskapets centrala roll framhålls återkommande inom familjerätten. Samtidigt anses att lagstiftningen inte bör medföra svårigheter för personer med gemensamma barn som väljer att vara sambor.11 En legal arvsrätt för sambor med gemensamma barn liktden arvsrätt som gäller för makar är således inte helt otänkbar eftersom dessa samlevnadsformer liknar varandra.12 I Wallengs studie fastställs att en arvsrättslig reglering, likt den som gäller för makar, efterfrågas. Sambor efterfrågar således en arvsrättslig reglering där efterlevande sambo ärver hela kvarlåtenskapen före gemensamma barn.13 Bevisligen har makar och sambor jämförts med varandra, både gällande arv och samlevnad, varför det ter sig naturligt att fortsatt jämföra dessa med varandra.

Att lagstiftaren gör skillnad på äktenskap och samboförhållanden sker förvisso inte omotiverat.

Äktenskap har kommit till stånd genom viljeförklaring och således ett avtal, medan samboförhållanden ger utrymme för ändamålsresonemang där parternas vilja får betydelse tillsammans med de förutsättningar som utformats i lagen.14 Den stora skillnaden är därmed att fastställande av att ett samboförhållande föreligger inte alltid ter sig lika självklart som vid äktenskap. Däremot torde samboförhållanden där det finns gemensamma barn kunna likställas med äktenskap i högre grad. Mot bakgrund av likheterna kan en arvsrättslig sambolagstiftning uppfattas som betydelsefull både för efterlevande sambo och för sambornas gemensamma barn.15 Det är således för sambor med gemensamma barn som avsaknaden av arvsrättslig reglering torde vara störst eftersom efterlevande sambo då ofta är i behov av ekonomiskt skydd.16

En legal arvsrätt för sambor diskuteras flitigt i doktrinen17 och flertalet motioner har lagts fram i riksdagen rörande frågan.18 Men trots flertalet förslag och diskussioner har dessa inte medfört några lagändringar. Lagstiftaren torde därmed förmedlat att sambor inte ska ärva varandra, med undantag om de upprättar testamente. Den legala arvsrätten ska därmed enligt lagstiftaren endast tillfalla äkta makar. Samboförhållanden där det finns gemensamma barn fortsätter emellertid att öka vilket följaktligen torde resultera i en efterfrågan av arvsrättslig reglering för sambor. Med anledningen av det framförda samt avsaknaden av arvsrättslig sambolagstiftning är det av intresse att utreda och belysa sambors behov av förstärkt efterlevnadsskydd vid förekomst av gemensamma barn.

10 SOU 1925:43 Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken, s. 130 ff. [cit. SOU 1925:43].

11 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 263.

12 Walleng, Att leva som sambo, s. 406 f.

13 Walleng, att leva som sambo, s. 385.

14 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 281 f. Se vidare nedan avsnitt 3.1. för redogörelse av vilka förutsättningar som gäller för att ett samboförhållande ska anses föreligga.

15 Walleng, Att leva som sambo, s. 407.

16 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 210.

17 Se vidare nedan avsnitt 6.

18 Se bl.a. Mot. 2016/17:352 av Rickard Nordin (C), En modern arvsrätt för samboskap och Mot. 2011/12:C330 av Marianne Berg m.fl. (V), Sambors arvsrätt.

(8)

4

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den arvsrättsliga regleringen för sambor respektive makar. Syftet med uppsatsen är även att diskutera om en arvsrättslig reglering för sambor med gemensamma barn är motiverad och därmed om sambor bör jämställas med makar i arvsrättsligt hänseende. Syftet kommer att uppfyllas genom att följande frågeställningar besvaras:

• Vilka är de främsta arvsrättsliga skillnaderna mellan sambor och makar?

• Vilka alternativa arvsrättsliga lösningar kan förstärka efterlevnadsskyddet för sambor?

• Kan en förändrad arvsrätt för sambor kritiseras ur lagstiftningshänseende?

1.3. Avgränsningar

Samboregleringen innefattar många lagregler rörande sambors mellanhavanden. Sambors rättsliga förhållande behandlas endast i det avseende det har betydelse för parternas ifrågakommande ekonomiska ställning vid samboförhållandets upphörande med anledning av dödsfall. Vad avser makars förmögenhetsrättsliga förhållanden kommer det endast behandlas i den utsträckningen det är av relevans för en jämförelse med och kritisk utvärdering av det rättsliga skydd som gäller för efterlevande sambo.

1.4. Metod och material

Den rättsdogmatiska metoden kommer att användas för att uppfylla uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar. En exakt definition av den rättsdogmatiska metoden saknas även om flertalet författare försökt att definiera den. Det råder dock en delvis gemensam uppfattning om vad metoden innebär, vilken kommer utgöra framställningens utgångspunkt. Metoden syftar till att beskriva gällande rätt med hjälp av rättskällorna. Det innebär att gällande rätt fastställs och systematiseras genom en analys av rättskällornas innehåll.19 Framställningen kommer således fastställa gällande rätt genom den rättsdogmatiska metoden och ett deskriptivt förhållningssätt. Det innebär att sambo- och äktenskapsregleringens grundläggande värderingar, ändamål, framväxt, karaktär, uppbyggnad och innehåll kommer att utredas i arvsrättsligt hänseende.20

Den rättsdogmatiska metoden är inom rättsvetenskapen den mest brukade metoden och innebär att författaren med hjälp av de rådande rättskällorna utreder potentiella lösningar på juridiska problem.21 Enligt Lehrberg ger metoden således utrymme för redogörelser i form av tänkbara

19 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, s. 49 ff. [cit. Sandgren]; Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 13 uppl., Iusté, Uppsala, 2021, 203 ff. [cit. Lehrberg]; Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1–10, på s. 4 f.

20 Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, s. 261–278, s. 265 f. [cit. Lambertz].

21 Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Nääv, Maria, & Zamboni, Mauro, (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 21 [cit. Kleineman].

(9)

5 lösningar för hur gällande rätt skulle kunna utformas, ett så kallat de lege ferenda-perspektiv.22 Även Sandgren menar att det finns utrymme för de lege ferenda-argument om det innebär en utveckling av uppsatsens analys vad avser gällande rätt.23 Framställningen har därmed ett konstruktivt förhållningsätt – de lege ferenda – där betänkta resonemang analyseras.24 Därmed kommer uppsatsen innehålla kritiska ställningstaganden och följaktligen redogöra för möjliga lösningar samt analysera dem.Av vikt är dock att läsaren upplever en tydlighet för när gällande rätt fastställs respektive när det görs kritiska ställningstaganden. Huruvida argumenten är av beskrivande eller lösningsorienterad karaktär måste således framstå som tydligt.25

Framställningen beskriver även hur det rättsliga skyddet för efterlevande sambo ser ut i angränsande länder och därmed förekommer även ett komparativt inslag. Genom att beskriva hur delar av den arvsrättsliga lagstiftningen för sambor ser ut i andra nordiska länder kan förslag på hur den svenska regleringen skulle kunna se ut analyseras djupare. Vissa föreslagna lösningar avseende den svenska arvsrätten för sambor ligger i nära anslutning till hur sambors arvsrätt är reglerad i våra grannländer. Den rättsdogmatiska metoden tillämpas även avseende de komparativa inslagen eftersom gällande rätt beskrivs utifrån de olika ländernas lagstiftning.

De rättskällor som ligger till grund för uppsatsens beskrivning av gällande rätt är lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin, vilka enligt Sandgren är de rådande rättskällorna.26 Sandgren menar även att det finns en rättskällehierarki där vardera rättskälla har en formell auktoritet och därmed en placering i hierarkin. Doktrinen kan enligt Sandgren anses ha en vagare ställning och inte lika klar placering i rättskällehierarkin. Den formella rättskällehierarkin kan emellertid anses upplöst eftersom argumentet i rättskällorna – uttalandets rättskällevärde – bör bedömas in casu.27 Doktrinen har stor betydelse för uppsatsens utförande eftersom framställningen analyserar avsaknaden av arvsrättslig samboreglering. Enligt Kleinman möjliggör doktrinen en fördjupad diskussion och ett kritiskt förhållningssätt avseende normsystemets karaktär. Det följer inte av rättspraxis och lagreglers karaktär att kritisera i samma utsträckning.28 Därmed är doktrinens argument av yttersta vikt, tillsammans med lagstiftarens uttalanden, avseende samboregleringens utformning och potentiella utveckling.

Eftersom SamboL inte reglerar arvsrätt finns ingen rättspraxis på området. Däremot har rättspraxis använts för att tydliggöra rättstillämparens bedömning avseende den dolda samäganderätten, vilket kan vara av betydelse för en efterlevande maka eller sambo. Doktrinen får särskild betydelse för att besvara huruvida SamboL bör reglera arvsrätt på ett liknande sätt som äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) eftersom det är där den arvsrättsliga problematiken för sambor återkommande diskuteras. För de lege ferenda-perspektiv har även lagförarbetena betydelse eftersom lagstiftarens avsikt med lagens omfattning uttalas där. För att fördjupa den svenska utredningen avseende avsaknaden av arvsrättslig sambolagstiftning kommer

22 Lehrberg, s. 203.

23 Sandgren, s. 49.

24 Lambertz, s. 265 f.

25 Kleineman, s. 36.

26 Sandgren, s. 45.

27 Sandgren, s. 46. In casu innebär ”i föreliggande fall”.

28 Kleineman, s. 36.

(10)

6 framställningen innefatta beskrivning av relevanta delar i de nordiska ländernas rättsordningar avseende sambors efterlevnadsskydd.

Wallengs avhandling Att leva som sambo – En civilrättslig studie av det rättsliga systemet för sambor och om det är i takt med sin tid utgör tidigare forskning och har varit av stor betydelse för uppsatsen eftersom den har empiriska inslag. Sådana inslag torde vara av betydelse för rättsvetenskapen inom det familjerättsliga området eftersom det rör våra privatliv.29 Studien är den senaste av sitt slag varför resultat från den använts i syfte att redogöra för sambors egen uppfattning av deras arvsrättsliga situation, men även för att tydliggöra samboförhållandets framväxt och status. Brattström och Singers bok Rätt arv – Fördelning av kvarlåtenskap är också nämnvärd i sammanhanget då den bidrar med förståelse för arvsrättens utformning och till utredningen av potentiella lösningar avseende sambors arvsrätt.

1.5. Disposition

Kapitel 2 syftar till att ge läsaren en kort bakgrund till sambolagstiftningens utveckling i en arvsrättslig kontext. Kapitlet innefattar även en redogörelse av SamboL syfte och vilket minimiskydd som uppställs för efterlevande sambo.

Kapitel 3 fastställer vilka som faller under definitionen sambor samt vilket efterlevnadsskydd en sambo har. För att utreda efterlevnadsskyddet klargörs vilken egendom som är att anse som samboegendom, vad samäganderätten innebär samt vilket skydd den lilla basbeloppsregeln uppställer. Härtill behandlas hur ett testamente kan öka efterlevande sambos skydd samt varför det utgör sambors enda möjlighet till arv efter varandra.

Kapitel 4 behandlar makar och deras arvsrätt. Det fastställs vilka som är makar samt hur de arvsrättsliga reglerna för makar är utformade vilket även innefattar basbeloppsregeln, äktenskapsförord och testamente. Här behandlas även den fria förfoganderätten som en efterlevande maka erhåller tillsammans med den efterarvsrätt som tillfaller gemensamma bröstarvingar.

Kapitel 5 analyserar de arvsrättsliga skillnader som finns mellan makar och sambor.

Lagstiftarens motivering till skillnaderna behandlas också i syfte att tydliggöra avsikten med efterlevnadsskyddets omfattning. Med andra ord analyseras det som framkommit av utredningen i kapitel 3 och 4.

Kapitel 6 redogör kort för sambors efterlevnadsskydd i Danmark, Norge och Finland. Vidare behandlas lagstiftarens kritik till ett förstärkt efterlevnadsskydd samt doktrinens förslag på lösningar beträffande hur ett förstärkt efterlevnadsskydd skulle kunna uppnås. Kritiken och lösningarna analyseras utifrån ett de lege ferenda-perspektiv.

Kapitel 7 redogör för slutsatsen.

29 Walleng, Att leva som sambo, s. 24.

(11)

7

1.6. Terminologi

Begreppet maka kommer att användas som gemensamt begrepp för både maka och make. När begreppet maka används innebär det således att motsvarande gäller för make. I de använda rättskällorna tillämpas både begreppet barn och begreppet bröstarvinge. Begreppen är synonyma i framställningen och innebär således densamma.

(12)

8

2. Sambolagstiftningen

2.1. En kort bakgrund

Under 1960-talet blev samboförhållanden vanligare och allt fler barn föddes utanför äktenskap.

Med denna utveckling följde komplicerade utmaningar där domstolar och lagstiftare hade att ta ställning till huruvida ny lagstiftning för samboförhållanden behövdes samt hur en sådan lagstiftning skulle utformas.30 De förändrade familjebildningsvanorna innebar således en tydlig ökning av antalet barn som föddes med ogifta föräldrar.31 Trots skillnaderna mellan äktenskap och samboförhållanden har instituten sociologiskt betraktats som likvärdiga sedan 1970-talet.32 Som en följd av den allt vanligare sambokonstruktionen, och det ökade antalet utomäktenskapliga barn, kom direktiv där det diskuterades hur de nyuppkomna familjerättsliga frågorna skulle hanteras. Direktiven riktades till en kommitté av familjesakkunniga vilka kom att utreda familjerättsliga frågor under lång tid.33 Av direktiven framgick att en ny reglering borde vara neutral till olika typer av samlevnadsnormer och moraluppfattningar samtidigt som äktenskapet fortsatt skulle ha en central roll inom familjerätten.34 En neutralitetsideologi för äktenskap och samboende växte således fram.35 Kommittén av familjesakkunniga menade att två tolkningar var möjliga för den framväxande neutralitetsideologin: att samboende väljer vilka normer som gäller för deras samboende och motsatsvis att samma regler gäller för både sambor och gifta.36 Hur neutralitetsideologin skulle tolkas var således inte tydligt. Enligt Lind har de två värderingar som huvudsakligen kommit att prägla rättsutvecklingen varit skyddet för den svagare parten och friheten att välja tillämpliga regler på samboförhållanden.37

Dagens sambolag föregicks av tre lagar vilka reglerade sambors rättigheter gentemot varandra.

Det lades stor vikt vid att barn inte skulle påverkas av föräldrarnas val att endast vara samboende. Föräldrarnas samlevnadsform skulle således inte påverka barnet vare sig direkt eller indirekt. Barnets intresse skulle fortsatt tillgodoses på bästa sätt i den fortsatta reformutvecklingen.38 Nämnas bör att barns behov av försörjning vid föräldrarnas död inte är lika omfattande i modern tid eftersom det i första hand är samhällets ansvar att ombesörja dem som inte kan försörja sig. En anledning är också att barnen ofta är vuxna när föräldrarna avlider.39 Gemensamma barn till makar ärver först efter den andra förälderns död genom den

30 Lind, Göran, Sambolagen m.m. – En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm, 2013, s. 16 f. [cit. Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar].

31 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 19.

32 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 22.

33 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 263; Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s.

31 f.

34 Dir. 1970 Ju:52 - Utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen.

35 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 263.

36 SOU 1972:41 Familj och äktenskap, s. 91 [cit. SOU 1972:41].

37 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 32.

38 Prop. 1973:32 Ändringar i giftermålsbalken m.m., s. 84 f.

39 Lind, Göran, Utmaningar inom familjerätten, SvJT 100 år (festskrift), s. 67–86, på s. 83.

(13)

9 så kallade efterarvsrätten varför det torde kunna konstateras att barns intresse idag tillgodoses även om de inte ärver efter den först avlidna föräldern.40

Den numera upphävda lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad (1973 års sambolag) medförde sambors rätt att vid samboförhållandets upphörande överta den gemensamma bostaden, efter en behovsprövning, under förutsättning att bostaden huvudsakligen använts som gemensam.41 Rätten till övertagande av bostad gällde särskilt med hänsyn till förekomsten av gemensamma barn. I den tidigare gällande 1987 års sambolag infördes en ny reglering vilken innebar att sambor fick rätt till hälften av bostadens och bohagets värde för det fall det förvärvats för gemensam användning. De gamla reglerna överfördes till den nya lagen och regleringen för samkönade samboförhållanden återfanns i den numera upphävda lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Den sistnämnda lagen upphörde i samband med införandet av SamboL med anledning av att lagen idag är könsneutral.42 Den tidigare gällande 1987 års sambolag innefattade även en rätt för sambor att erhålla egendom motsvarande ett värde på två prisbasbelopp vid den andra sambons död.43

Regeringen tillkallade en samboendekommitté som hade till uppgift att utvärdera 1987 års sambolag. I sitt efterkommande betänkande Nya Samboregler år 1999 konstaterades att det fortfarande skedde en ökning av antalet samboförhållanden vilket gav upphov till frågan om sambolagstiftningen borde vara mer heltäckande än vad som erhölls genom den tidigare gällande 1987 års sambolag. Det hänvisades då till att sambor, för individuell trygghet och juridisk stabilitet, kunde gifta sig alternativt ingå partnerskap. Frågan avslogs därav med nämnda motivering.44 Enligt förarbetena till den nuvarande SamboL skulle lagens huvudsyfte fortfarande vara att skydda den svagare parten vid samboförhållandets upphörande. I förarbetena uttrycktes även att regler för sambor så långt som möjligt bör likna reglerna som gäller för makar och registrerade partners.45

År 2003 trädde dagens SamboL i kraft och ersatte den tidigare 1987 års sambolag. Det innebar främst en överföring av bestämmelserna i den tidigare lagen men SamboL blev som ovan nämnt könsneutral. Det skedde endast vissa förtydliganden och således bestod sambolagstiftningens huvudsyfte: att ge den svagare parten ett minimiskydd. SamboL kan beskrivas som en social och ekonomisk skyddslag. Dels med anledning av att sambor genom indispositiva regler erhåller en övertaganderätt vid förekomst av gemensam bostad, dels genom dispositiva regler om bodelning avseende gemensam bostad och gemensamt bohag.46

40 Se vidare nedan avsnitt 4.5. om efterarvsrätt.

41 1 § lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

42 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 260 ff.; Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 31 ff.

43 Prop. 1986/87:1 Om äktenskapsbalk m.m., s. 2 f. [cit. Prop. 1986/87:1]. Se vidare nedan avsnitt 3.2.1. om lilla basbeloppsregeln.

44 SOU 1999:104, s. 175; Prop. 2002/03:80 s. 25.

45 Prop. 2002/03:80, s. 25.

46 Walleng, Att leva som sambo, s. 61.

(14)

10

2.2. Sambolagens syfte och minimiskydd

Sambolagstiftningens huvudsakliga syfte är att ge den svagare parten ett minimiskydd då ett samboförhållande upphör.47 Med den svagare parten avses den som är ekonomiskt svagare.

Historiskt är det kvinnan som har betraktats som den svagare parten då mannen ofta varit skriven på bostaden samtidigt som det oftast varit kvinnan som fått vårdnaden om de gemensamma barnen vid samboförhållandets upplösning.48 Med andra ord har sambolagstiftningen till en början varit en skyddslag för kvinnan. I takt med samhällsutvecklingen har dock kvinnans roll på olika sätt förändrats vilket har bidragit till att lagstiftningen idag är könsneutral.

Av vad som framgår av förarbeten har sambolagstiftningen uppfyllt sitt syfte på ett tillfredställande sätt och det finns ett brett stöd för lagen även om lagstiftningen till en början uppfattades som kontroversiell. Tanken med SamboL är att den inte ska likna äktenskapregleringen i allt för stor utsträckning. SamboL har således inte för avsikt att vara lika heltäckande och det saknas bland annat bestämmelser om arvsrätt. Grundtanken är således att sambor ska omfattas av rättsregler som inte är allt för utförliga med anledning av att lagstiftaren vill undvika att framkalla ett äktenskapsliknande förhållande av lägre dignitet.49 Det är dock oklart för vem en mer utförlig lagstiftning skulle vara av lägre rang.50 Arvsrätten ska fungera som ett ekonomiskt skydd för den ekonomiska och sociala gemenskap som ofta förekommer mellan sambor varför ett sådant argument torde vara svagt.51

Den tidigare gällande 1973 års lag fokuserade på det praktiska problemet att ge den behövande sambon rätt att överta den gemensamma bostaden vid ett samboförhållandes upphörande, vilket kan benämnas som ett socialt behov. Skyddet utökades därefter genom den numera upphävda 1987 års lag till att även vara av ekonomiskt slag. Utöver det sociala skyddet gav dispositiva bestämmelser om likadelning av samboegendom ytterligare skydd för den svagare parten samtidigt som de indispositiva reglerna om övertaganderätt kvarstod. Lagstiftaren har haft för avsikt att utjämna den ekonomiska obalans som kan uppstå vid ett samboförhållandes upphörande med anledning av att ekonomin under ett samboförhållande ofta blivit gemensam eller åtminstone sammanlänkats.52

Lagstiftarens ändamål har varit att förtydliga lagstiftningens rättsverkningar samt de skillnader som finns mellan samboförhållanden och äktenskap. Enligt förarbetena till den tidigare gällande 1987 års sambolag uttalade lagstiftaren att sambor eventuellt valt samboskap i stället för äktenskap med anledning av att den omfattande äktenskapslagstiftningen inte skulle vara tillämplig på deras samlevnadsförhållande.53 Det framgår tydligt att SamboL utformats med

47 SOU 1999:104, s. 174; Prop. 2002/03:80, s. 25.

48 SOU 1972:41, s. 214 f.

49 Prop. 2002/03:80, s. 25.

50 Walleng, Att leva som sambo, s. 63.

51 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 211.

52 Walleng, Att leva som sambo, s. 61.

53 Prop. 1986/87:1, s. 99.

(15)

11 utgångspunkt i separation som upphörandefaktor snarare än dödsfall.54 Utöver minimiskyddet som bodelningsreglerna ger har lagstiftarens inte funnit skäl att förstärka efterlevande sambos skydd. Därmed torde lagstiftaren inte bedömt att praktiska skäl för utökat efterlevnadsskydd varit för handen eller att en efterlevande sambo behöver starkare skydd än den avlidna sambons arvingar.55 Det kan idag diskuteras huruvida resonemangen håller eftersom många väljer att leva som sambor vilket föranleder att samboförhållanden inte bara upplöses på grund av separation utan även med anledning av den ena sambons död.

Lagstiftningen har avsett att skydda den svagare partens ekonomiska behov men också det sociala. Även om det är bohag och bostad som utgör den gemensamma egendomen i ett samboförhållande, för såväl kortvariga som långvariga förhållanden, var lagstiftaren medveten om att minimiskyddet inte var tillräckligt för alla samboförhållanden.56 Det är därmed av vikt att känna till att det i SamboL reglerade efterlevnadsskyddet för sambor är begränsat i jämförelse med personer som ingått äktenskap eller är registrerade partners.

Sammanfattningsvis erbjuder SamboL endast ett minimiskydd för efterlevande sambo. För att förstärka det begränsade skydd som lagen uppställer måste ett testamente upprättas eller lagen förändras.

54 Prop. 1986/87:1, s. 40

55 Walleng, Att leva som sambo, s. 63.

56 Prop. 1986/87:1, s. 99.

(16)

12

3. Sambor och egendomsfördelningen vid dödsfall

3.1. Inledning

Härnäst behandlas sambobegreppet och under vilka förutsättningar ett samboförhållande faller in under lagens definition. Därefter fastställs vilken egendom som kan definieras som samboegendom respektive enskild egendom. Vad avser samboegendom behandlas även samäganderätten kort eftersom den kan få betydelse för vilken egendom som utgör sambornas gemensamma och inte. Sedan beskrivs sambors avsaknad av arvsrätt och hur det begränsade efterlevnadsskyddet för sambor är utformat, med fokus på egendomsfördelningen samt omfattning av det skydd efterlevande sambo erhåller vid den andra sambons död.

Avslutningsvis sammanfattas kapitlets centrala delar.

3.2. Begreppet sambo

Enligt 1 § första stycket SamboL definieras sambor som ”två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll”. Sambor vilka lever under äktenskapsliknande förhållanden eller liknande faller också under definitionen enligt andra stycket samma paragraf. Att två personer definieras som sambor får betydelse när en av dem avlider eftersom efterlevande sambo då har en rätt att begära bodelning under vissa bestämda förutsättningar.57

Förarbetena till SamboL uppställer tre förutsättningar för att ett samboförhållande ska anses föreligga: 1) att två personer stadigvarande bor tillsammans, 2) att de lever tillsammans i ett parförhållande samt 3) att det är fråga om ett gemensamt hushåll.58 Ett riktmärke för att två personer ska anses bo stadigvarande med varandra kan vara att de bott ihop i minst sex månader.

Ett samboförhållande kan också regelmässigt anses föreligga och vara stadigvarande om ett par har gemensamma barn.59 Att två personer har ett parförhållande tar främst sikte på parternas sexuella samliv. Det är då fråga om hur parterna själva ser på sin relation samt hur personer i deras omgivning betraktar förhållandet.60 Familjesakkunniga uttryckte även i sitt betänkande att samboförhållandet inte ska anses upplöst om det sexuella samlivet upphört på grund av ålder eller sjukdom.61 Walleng menar att kravet på sexuellt umgänge har minimal praktisk betydelse eftersom två personers sexuella samliv inte går att utreda.62 Den tredje förutsättningen åsyftar en hushållsgemenskap där de två personerna delar på vardagliga sysslor och har gemensam ekonomi.63 Enligt 1 § tredje och fjärde stycket SamboL ska parterna inte vara gifta eller

57 Lundén, Björn & Molin, Anna, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, 6 uppl., Björn Lundén information, Näsviken, 2010, s. 13 [cit. Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning].

58 Prop. 2002/03:80, s. 43 f.

59 Prop. 2002/03:80, s. 44. Se även Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 14; Agell &

Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 278 f.

60 SOU 1999:104 s. 186.

61 SOU 1981:85 Äktenskapsbalk, s. 138 [cit. SOU 1981:85].

62 Walleng, att leva som sambo, s. 142.

63 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 17.

(17)

13 registrerade partners.64 Om två personer bor ihop och har ett eller flera gemensamma barn kan det presumeras att det är fråga om ett samboförhållande.65

3.3. Samboegendom

Enligt 3 § SamboL är samboegendom den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, under förutsättningen att egendomen förvärvats för gemensamt bruk. Huvudregeln för att samboegendom ska anses omfattas av bestämmelsen är följaktligen att egendomen införskaffats för sambornas gemensamma användning. Med andra ord är det avsikten som är avgörande för om egendomen anses ha förvärvats med syftet att vara sambornas gemensamma.66 Samboegendom som införskaffats efter samboförhållandets inledande kan normalt sett betraktas som att den förvärvats för sambornas gemensamma bruk.67 Egendom som förvärvats innan parterna blev sambor betraktas enligt bestämmelsen i 3 § SamboL inte som samboegendom.

Enligt 2 § första stycket tredje punkten SamboL upphör samboförhållandet när någon avlider och enligt 8 § första stycket SamboL ska egendomen då fördelas genom bodelning efter efterlevande sambos begäran. I 4 § SamboL återfinns regler om vilken egendom som inte ska ingå i en bodelning utan anses vara enskild egendom. Enligt bestämmelsen innefattar det egendom i form av gåvor från eller arv efter annan än den andra sambon. Även egendom som förvärvats genom testamente är enskild egendom. En förutsättning för att egendom ska anses vara enskild är att den var ämnad att vara mottagarens enskilda. Bestämmelsen om enskild egendom tillkom i SamboL och förebilden till regeln återfinns i 7 kap. 2 § ÄktB.68 Notera att det inte finns någon möjlighet för sambor att inkludera egendom utöver bostad och bohag.69

3.3.1. Bostad, bohag, fritidshus och egendom för fritidsändamål

Vilka bostäder som omfattas av definitionen gemensam bostad återfinns i 5 § SamboL. Exempel på gemensam bostad kan vara fast egendom, byggnad, hyresrätt eller bostadsrätt.70 Det är framför allt parternas syfte med egendomen som är avgörande, d.v.s. att den inte används för fritidsändamål. Huvudregeln för de i bestämmelsen nämnda bostadsformerna är att bostaden ska vara ämnad att vara sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för sambornas gemensamma ändamål. I 5 § första stycket SamboL hänvisas till 7 § SamboL vilken innebär att det måste vara fråga om ett permanent boende och inte egendom som innehas med fritidsändamål. Enligt 6 § SamboL är möbler, hushållsmaskiner och inre lösöre av annat slag egendom som avser bohag. Enligt andra meningen i bestämmelsen är sådant bohag som endast brukas av den ena sambon, som dennes personliga, inte att anse som gemensamt bohag.

64 Prop. 2002/03:80, s. 45.

65 JUNO, lagkommentar till 1 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.

66 Prop. 1986/87:1, s. 257.

67 JUNO, lagkommentar till 3 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.

68 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 287.

69 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 48.

70 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 284.

(18)

14 Egendom som i huvudsak används för fritidsändamål faller inte under definitionen för samboegendom i form av gemensam bostad och gemensamt bohag enligt 7 § SamboL.71 Sådan egendom kan således inte bli föremål för bodelning då den undantagits från lagens tillämpningsområde.72 Bilar och båtar omfattas bland annat av 7 § SamboL och ska därmed inte ingå i en bodelning. Lagstiftaren menar att det sociala skyddsintresset tillsammans med minimiskyddet ska bevaras och att en inkludering av motordrivna fortskaffningsmedel medför en risk för att den svagare parten inte skyddas. Huruvida den svagare parten skyddas eller inte beror på vem som äger fordonet samt hur ägande av egendom ser ut i övrigt.73 Därmed kan det diskuteras huruvida lagstiftningens begräsning är till fördel eller nackdel för en efterlevande sambo. Efterlevande sambo har därmed enligt reglerna bostad och bohag endast rätt till en begränsad del av kvarlåtenskapen efter den avlidne.

3.3.2. Samäganderätten

Med SamboL definition av samboegendom följer frågor om äganderätt med anledning av den betydelse det får vid en eventuell bodelning, eftersom egendom som införskaffats under samboförhållandet kan ha stor betydelse. Förekomsten av eventuell samäganderätt kan till exempel vara av vikt om bröstarvingar till den avlidne sambon vill göra gällande att deras förälder haft äganderätt till viss egendom. Förvärv i den ena sambons namn kan enligt principer om dold samäganderätt innebära en samäganderätt. 74 Dold samäganderätt innebär att förvärv skett för båda sambornas räkning i enlighet med avtal eller implicita överenskommelser med hänsyn till de i situation förefallna omständigheterna.75 Lagen (1904:48) om samäganderätt tillämpas på tvistiga situationer som berör samäganderätten av sambornas inbördes förhållanden. För att det ska föreligga dold samäganderätt ska några rekvisit vara uppfyllda som HD uttalat i sina domskäl till NJA 2004 s. 397:

”De rekvisit som uppställs för att en familjerättslig dold samäganderätt skall godtas är att egendomen inköpts för gemensamt bruk, att den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet samt att båda parterna avsett att äganderätten skall vara gemensam. Avgörande för bedömningen är förhållandena vid tidpunkten för förvärvet, även om senare inträffade omständigheter kan ha ett bevisvärde för dessa förhållanden.”76

Vid öppen samäganderätt förekommer oftast handlingar på förvärvet som visar båda sambornas äganderätt till egendomen.77 Med andra ord är öppen samäganderätt inte lika komplicerad som dold. Däremot kan sambornas respektive andelar av egendomen diskuteras varpå det oftast är sambornas vardera ekonomiska insats som är avgörande för bedömningen.78

71 Jfr NJA 2008 s. 826.

72 Prop. 2002/03:80, s. 48.

73 Prop. 2002/03:80, s. 31 f.

74 NJA 1980 s. 705; NJA 1981 s. 693; NJA 1982 s. 589.

75 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 269 f.

76 NJA 2004 s. 397, se HD:s domskäl på s. 406.

77 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 288.

78 NJA 2002 s. 3; NJA 2012 s. 377.

(19)

15

3.4. Sambors arvsrätt och efterlevnadsskydd

Det bör återigen framhållas att det inte föreligger någon arvsrätt för efterlevande sambo. Vid önskan om arvsrätt efter varandra måste sambor upprätta ett testamente.79 För de fall ett testamente inte är upprättat fördelas samboegendomen genom bodelning enligt 8 § SamboL.

Enligt 3 § SamboL är samboegendom gemensam bostad och bohag under förutsättningen att egendomen förvärvats för gemensamt bruk. 8 § SamboL innebär således att när en av samborna dör och samboförhållandet upphör ska samboegendomen fördelas dem emellan på den efterlevande sambons begäran. Regeln medför att arvingar efter den avlidne inte kan påverka bodelningsfrågan.80

En efterlevande sambo kan såklart gynnas av en bodelning om den avlidna sambon haft äganderätt till större delen av samboegendomen. Emellertid kan en efterlevande sambo, liksom en efterlevande maka, ha ett intresse av att sambornas gemensamma hem inte splittras efter den ena sambons död.81 Om sambor har gemensamma barn riskerar efterlevande sambo att tvingas sälja egendom för att lösa ut dessa.82 Gemensamma barn till sambor, likt gemensamma barn till makar, torde sällan ha behov av att direkt ta del av arvet för att trygga sin ekonomi, utan torde i regel kunna antas känna lojalitet till efterlevande förälder.83 Nämnas bör att SamboL är dispositiv varför sambor kan avtala bort tillämpningen av lagens bestämmelser vid förhållandets upphörande enligt 9 § SamboL. Sambor kan således avtala bort bodelningsregler på så sätt att bodelning inte ska ske eller att viss egendom vid en bodelning inte ska ingå.84 Enligt 16 och 18 §§ SamboL har en efterlevande sambo ensamrätt till övertagande av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget. Däremot kan efterlevande sambo vara skyldig att utge skifteslikvid motsvarande värdet som den avlidnes arvingar har rätt till enligt arvsrättsliga regler.85 Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) är det närmare bestämt arvlåtarens barn som i första hand ärver kvarlåtenskapen efter sin förälder. Enligt 22 § SamboL, vilken är en indispositiv bestämmelse, har efterlevande sambo rätt till övertagande av den gemensamma bostaden även om samborna ingått avtal enligt 9 § SamboL. I 22 § SamboL återfinns den enda tvingande regeln rörande sambors efterlevnadsskydd.

När en sambo dör innebär det således att kvarlåtenskapen efter den avlidne tillfaller dennes barn under förutsättning att inget testamente upprättats. Har sambon inga barn ärver andra arvsklassen vilken består av föräldrar, syskon och syskonbarn i enlighet med 2 kap. 2 § ÄB.

Vid avsaknad av dessa ärver tredje arvsklassen, d.v.s. mor- och farföräldrar samt deras barn, enligt 2 kap. 3 § ÄB. Den avlidnes kusiner ärver inte och kvarlåtenskapen tillfaller då i avsaknad

79 Eriksson, Anders, Arv och testamente, Thomson Förlag, Stockholm, 2018, s. 100 [cit. Eriksson, Arv och testamente].

80 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.

81 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.

82 Boström, Viola & Israelsson, Ulf, Är arvsrätten föråldrad - Något om sambors efterefterlevnadsskydd, SvJT 2004 s. 644–650, s. 646 [cit. Boström & Israelsson, Är arvsrätten föråldrad?].

83 Boström & Israelsson, Är arvsrätten föråldrad?, s. 645 f.

84 Eriksson, Arv och testamente, s. 106.

85 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.

(20)

16 av arvingar i första, andra eller tredje arvsklassen den allmänna arvsfonden enligt 5 kap. 1 § ÄB.

3.4.1. Lilla basbeloppsregeln

Av ovan nämnda bestämmelser kan utläsas att bodelning är efterlevande sambos enda möjlighet att erhålla delar av den avlidna sambons egendom. Efterlevande sambo har emellertid denna möjlighet tillsammans med den så kallade lilla basbeloppsregeln. Lilla basloppsregeln ska skydda efterlevande sambo på så vis att det gemensamma hemmet inte splittras. Lilla basbeloppsregeln återfinns i 18 § andra stycket SamboL och innebär att efterlevande sambo har rätt att erhålla samboegendom motsvarande två prisbasbelopp vid bodelning. Lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel, till skillnad från 3 kap. 1 § andra stycket ÄB som är en arvsrättslig regel. Arvingarna till den avlidna sambon har alltså ingen efterarvsrätt till egendomen som övertagits utan efterlevande har full äganderätt över egendomen.86 Prisbasbeloppet beräknas enligt förordning (2021:866) om prisbasbelopp. Enligt lilla basbeloppsregeln beräknas år 2022 efterlevande sambo ha rätt till samboegendom motsvarande ett värde på 96 600kr.

3.4.2. Testamente

En arvlåtare kan genom testamente undgå den legala arvsrättordningen och följaktligen kan kvarlåtenskapen fördelas på ett sådant sätt testatorn önskar.87 Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska en testators vilja så långt möjligt respekteras. Jämfört med andra länder brukar det endast vara ett fåtal testamenten som upprättas i Sverige. Det kan bero på en arvsrättslig reglering som korresponderar med det allmänna rättsmedvetandet.88 Wallengs studie visar att sambor vill ha ett förstärkt efterlevnadsskydd och att det inte förefaller självklart att testamenten i praktiken upprättas.89

Sambor kan få ett mer omfattande rättsligt skydd genom testamente och därmed tillgodoses vissa rättsliga förutsättningar som kan likställas makars.90 Även om sambor upprättar ett testamente där det framgår att de ska ärva varandra har bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Med anledning härav har gemensamma barn alltid bättre rätt till den avlidna förälderns kvarlåtenskap än efterlevande förälder när dessa är sambor. För att ett testamente ska vara giltigt ska formkraven enligt 10 kap. 1 § ÄB vara uppfyllda. Enligt Wallengs studie är den mest förekommande anledning till att sambor inte på egen hand utökar sitt rättsliga skydd att frågan inte diskuteras mellan dem. Ur studien kan även utläsas att kunskap saknas samt att det råder tidsbrist för upprättande av testamente.91 Eftersom testamente är sambors enda möjlighet att ärva varandra är det anmärkningsvärt att sambor inte upprättar

86 JUNO, lagkommentar till 18 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-11-02.

87 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 91.

88 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 92.

89 Walleng, Att leva som sambo, s. 405 ff.

90 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 269.

91 Walleng, Att leva som sambo, s. 118.

(21)

17 testamenten i högre grad. En legal arvsrätt för sambor kan av den anledningen anses behövd för att skydda efterlevande sambo med gemensamma barn från att hamna i ekonomiskt trångmål.

Vad som utgör en bröstarvinges laglott framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt till hälften av sin arvslott vilket innebär att om en testator har två barn utgör barnens arvslott hälften vardera och laglotten en fjärdedel vardera. Vid förekomst av testamente har således de två bröstarvingarna alltid rätt till en fjärdedel vardera av kvarlåtenskapen medan resterande hälften tillfaller den eller de som tillskrivits egendomen genom testamentet. Halva kvarlåtenskapen tillfaller således alltid den avlidna sambons barn medan den andra halvan utgör den så kallade disponibla testatorskvoten.92 Vid förekomst av gemensamma barn kan sambor, trots upprättande av testamente, inte ärva hela kvarlåtenskapen efter varandra. Sambors eventuella vilja att ärva hela kvarlåtenskapen efter varandra är således inte möjligt vid förekomst av gemensamma barn. Det beror på att lagstiftaren har utformat ett begränsat skydd för efterlevande sambo.

3.5. Sammanfattande kommentar

Ett par som bor ihop och har gemensamma barn faller under definitionen sambor och därmed blir SamboL regler tillämpliga på sambornas egendomsförhållanden vid dödsfall. Den egendom som kan bli föremål för bodelning är bostad och bohag vilket faller under begreppet samboegendom. För sambor är den egendom som ska ingå i bodelningen begränsad med anledning av att egendom för fritidsändamål och fritidshus undantas. Det kan även bli fråga om huruvida bil och sommarhus bör omfattas av definitionen. Lagstiftaren har haft för avsikt att skydda den svagare parten genom begränsningen men huruvida det innebär ett skydd för efterlevande sambo beror på omständigheter i övrigt. Det kan även vara tvistigt vilken egendom som ägs av samborna gemensamt. Det kan i vissa fall vara oklart huruvida samäganderätt föreligger eller inte varför rättstillämparen genom praxis framtagit principer om dold samäganderätt. Eftersom avsikten med egendomen är av betydelse för huruvida den ska ingå i en eventuell bodelning eller inte kan förekomsten av dold samäganderätt vara viktig att utreda.

Det föreligger ingen arvsrätt mellan sambor, i stället måste testamente upprättas för att efterlevande sambo ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Vid avsaknad av testamente fördelas egendomen genom bodelning på efterlevande sambos begäran. Om efterlevande sambo gynnas av en bodelning eller inte beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Ibland kan efterlevande sambo trots bodelning tvingas flytta för att lösa ut gemensamma barnen. Om samborna vill kan de avtala bort sambolagens regler eftersom lagen är dispositiv. Däremot förekommer en indispositiv regel vilken tar sikte på efterlevande sambos möjlighet att överta den gemensamma bostaden. Även om det finns visst socialt skydd genom den tvingande regeln är det ekonomiska skyddet för efterlevande sambo således begränsat.

92 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 115.

(22)

18 Det skydd som uppställs för efterlevande sambo genom sambolagstiftningen är den så kallade lilla basbeloppsregeln tillsammans med möjligheten att genom bodelning erhålla egendom efter den avlidne. Genom lilla basbeloppsregeln har efterlevande sambo rätt till två prisbasbelopp och sedan ärver första, andra eller tredje arvsklassen resterande kvarlåtenskap efter den avlidne. Genom testamente kan däremot sambor fördela sin kvarlåtenskap på det sätt de vill. Gemensamma barn har emellertid alltid rätt till sin laglott och därför bättre rätt till den avlidna förälders kvarlåtenskap än den efterlevande föräldern. Ofta utökar sambor inte det rättsliga skyddet genom testamente eftersom frågan sällan diskuteras. Följaktligen förekommer ofta tidsbrist för upprättande av testamente varför sådant skydd inte får genomslag i praktiken.

Testamente är sambors enda möjlighet att ärva varandra och det framstår således som uppseendeväckande att det sällan sker i praktiken.

(23)

19

4. Makar och den arvsrättsliga regleringen

4.1. Inledning

I kapitlet redogörs för vilka som är makar i lagens mening samt vilken egendom som utgör giftorättsgods och enskild egendom. Därefter behandlas makars arvsrätt samt vad det innebär för makar att skriva äktenskapsförord och upprätta testamente. Sedan klarläggs vad makars fria förfoganderätt innebär samt hur den efterarvsrätt som idag tillfaller makars gemensamma bröstarvingar är utformad. Slutligen kommer kapitlet att sammanfattas.

4.2. Makar

Enligt 1 kap. 1 § ÄktB är makar två personer som ingår äktenskap med varandra. Definitionen av makar är således inte lika komplicerad som definitionen av sambor. En intressant notering är att något sexuellt samliv inte behöver förekomma hos makar medan det är en förutsättning för att ett samboförhållande ska föreligga.93 Däremot torde makar och sambor med gemensamma barn kunna anses leva under liknande förhållanden med gemensam ekonomi och gemensamt hushåll.94

4.3. Giftorättsgods och enskild egendom

Enligt 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB är det makars giftorättsgods som ska ingå i bodelningen.

Egendom som makarna äger var för sig benämns som enskild egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB.

Enligt bestämmelsen utgör all egendom som inte är enskild, giftorättsgods. Vid giftorättens införande var syftet att ge den hemarbetande kvinnan i äktenskapet en del i förmögenhetstillväxten som skett genom mannens inkomst.95 Det är inte helt olikt det skydd som tillkom genom den samborättsliga regleringen som infördes genom den tidigare gällande 1987 års lag.96 Egendom som införskaffats innan äktenskapets början är också giftorättsgods om under förutsättning att egendomen inte är att anses som enskild. En sådan utformning av lagen är sällan förekommande internationellt men har stor acceptans i svensk rätt då makar ofta anser att det är rättvist att dela lika.97

Endast enskild egendom ska lämnas utanför en eventuell bodelning. Med enskild egendom avses sådan egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord alternativt gåva, arv eller testamente från tredje man vilket kan utläsas av 7 kap. 2 § ÄktB. Likaså kan enskild egendom gjorts enskild i förmånstagarförordnande vid livförsäkring. Regleringen rörande enskild egendom motsvarar den som återfinns i 4 § SamboL. Det är således regleringen för samboegendom respektive giftorättsgods som skiljer sig åt.

93 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 15.

94 Se ovan avsnitt 1.1. och nedan 6.1. om makars och sambors liknande samlevnad.

95 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 99.

96 Se ovan avsnitt 2.3.

97 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 99 f.

(24)

20

4.4. Makars arvsrätt

Enligt 3 kap. 1 § ÄB har efterlevande maka arvsrätt före gemensamma bröstarvingar. Syftet med bestämmelsen är att stärka efterlevande makas ekonomiska ställning mot bakgrund av att bröstarvingar inte längre anses behöva samma ekonomiska skydd som tidigare. Man menade att efterlevande makas ekonomiska situation kunde påverkas i positiv riktning av utökad arvsrätt.98 I förarbetena till ÄktB framkommer att det torde vara naturligt att bröstarvingar får del av föräldrarnas arv efter att båda föräldrarna avlidit. Med andra ord kan det inte antagas att gemensamma barns försörjning skulle skyddas bättre om de ärvde direkt efter den avlidna föräldern än om efterlevande förälder disponerar över arvet på ett eller annat sätt.99 Gällande regler som fastställer efterlevande makas rätt att ärva framför gemensamma bröstarvingar kan antas stämma överens med den allmänna uppfattningen om hur arvsrättsliga regler bör se ut.100 Dels har familjesakkunniga i utredningar konstaterat att makar i påfallande hög grad skyddat varandra genom upprättande av inbördes testamenten,101 dels har det ansetts naturligt för gemensamma barn att avvakta båda föräldrarnas död innan erhållande av arvslott.102

Efterlevande maka ärver således hela kvarlåtenskapen förutsatt att det endast finns gemensamma bröstarvingar eller arvingar i andra och tredje arvsklassen.103 Makarnas egendomsförhållande på dödsdagen är den egendom ska ingå i bodelningen enligt 9 kap. 2 § första stycket ÄktB. Det är makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen enligt 10 kap.

1 § och 11 kap. 3 § ÄktB. Vid en bodelning delas således makarnas giftorättsgods lika mellan dem vilket enligt förarbetena till ÄktB motiveras av den ekonomiska gemenskap som ett äktenskap medför. Det kan även utläsas att likadelning vid ena makans död syftar till att skydda den ekonomiskt svagare personen i äktenskapet.104 Den efterlevande makan kan enligt 12 kap.

2 § första stycket ÄktB bestämma huruvida en bodelning inte ska genomföras alternativt om en del ska undantas från bodelning.

4.4.1. Basbeloppsregeln

Det finns för makar en basbeloppsregel vilken syftar till att skydda efterlevande maka och dennes intresse av att det gemensamma hemmet inte splittras.105 Basbeloppsregeln är en skydds- och garantiregel vilken innebär en rätt för efterlevande maka att erhålla egendom som motsvarar ett värde på fyra prisbasbelopp i enlighet med 3 kap. 1 § andra stycket ÄB.

Förutsättningen för regelns tillämpning är att efterlevande makas grundbehov inte kunnat tillgodoses på annat sätt än genom rätten till delar av kvarlåtenskapen.106 I första hand ska värdet täckas av den enskilda egendomen eller den egendom som personen erhållit genom en

98 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 77.

99 Prop. 1986/87:1, s. 82.

100 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 79.

101 SOU 1981:85, s. 553 ff.

102 Prop. 1986/87:1, s. 82.

103 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 78.

104 Prop. 1986/87:1, s. 42 ff.

105 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 81.

106 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 82.

References

Related documents

” de e väl alltid grejor som man kan göra bättre men jag tycker ändå att detta va en stor grej som påverkar ens liv mycket å de känns bättre när man tatt tag i det o när man

Problemet vi har med detta är att θ a är okänt, det enda vi vet är att θ a är litet men det ändras ej då vi lägger till salt i vår lösning så därför för att visa att

Resultaten av denna studie visar också att etnisk bakgrund inte är en viktig faktor när det gäller elevernas högskoleambition då barn till familjer med utländsk bakgrund visar

Gabriella tycker att det är lätt när hon får läsa tyst hemma och i skolan ”för det brukar vara lite enkla ord…” Hon berättar att det är svårare att läsa när hon

Från de teoretiska programmen fanns det totalt 58 uppsatser som ingick i undersökningen, av dessa var 21 skrivna av flickor (36%) och 37 av pojkar (64%). I Diagram 1 nedan

Eilifsen et al (2010, p.78-81) has also described that access to market information relevant to audit management estimates and valuation techniques has a direct impact on

The work starts with a literature study about different types of embedded systems, time- and event-triggered traffic, characteristics of wireless medium and various channel

Sjuksköterskors attityder till och upplevelser av att samtala kring sexualitet med patienter inom onkologisk vård var bland annat att sjuksköterskor ansåg att sexualitet var