”Det har ju alltid varit full fart och kanske inte fokus på det
jag ska göra”
Upplevelsen av att leva med ADHD som barn
Författare: Karolina Askblom & Linn Sundberg Handledare: Manuela Schmidt
Examensarbete
Titel ”Det har ju alltid varit full fart och kanske inte fokus på det jag ska göra”: Upplevelsen av att leva med ADHD som barn
Författare Karolina Askblom Linn Sundberg
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare Manuela Schmidt
Examinator Marie Kirsebom
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Nyckelord ADHD, Allmänsjuksköterska, Barn, Kvalitativ, Poddcast, Upplevelser.
ABSTRACT
Bakgrund: Av alla barn har 2-6% en neuropsykiatrisk sjukdom varav ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en stor del av det. Barn med ADHD har en funktionsnedsättning som medför problematik i deras vardag. Barnen löper ökad risk för somatiska besvär, därmed behövs forskning kring dessa barns upplevelser för att kunna ge anpassad vård.
Syfte: Beskriva hur personer med ADHD upplevde sin barndom.
Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats där poddavsnitt studerats.
Informanterna i poddarna har varit vuxna med diagnosen ADHD som berättar om upplevelser från sin barndom och hur diagnosen påverkat deras uppväxt. Det har använts en manifest innehållsanalys för att analysera insamlad data från nio poddavsnitt.
Resultat: Ur innehållsanalysen har fyra kategorier identifierats med tolv
underkategorier. De fyra huvudkategorierna var: “Oförmåga att vara samlad”, “Att vara motivationsstyrd”, “Att inte vara enligt normen” och “Att må dåligt”.
Slutsatser: Barn med ADHD upplever svårigheter eftersom de har ett
funktionshinder som gör att de inte kan uppfylla de förväntningar samhället har på dem. Det ger dem upplevelsen av att vara otillräcklig och missförstådd vilket kan utvecklas till att de mår dåligt. Är allmänsjuksköterskan medveten om deras upplevelser kan mötet bli mer individanpassat och därmed bidra till en ökad livskvalitet för barnet.
NYCKELORD
ADHD, Allmänsjuksköterska, Barn, Kvalitativ, Poddar, Upplevelser.
TACK
Tack till vår handledare Manuela Schmidt som stöttat oss från början till slut av detta arbete. Vi vill även tacka vår handledningsgrupp som gett oss användbar feedback och kritik som väglett oss framåt.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete, tålamod, uthållighet och för fint stöd till varandra. Det har varit ett sant nöje att göra detta arbete tillsammans.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 1
2 BAKGRUND 1
2.1 Problematik i olika åldrar 2
2.1.1 Förskoleåldern 2
2.1.2 Skolåldern 2
2.1.3 Tonårstiden 2
2.2 Behandling 3
2.2.1 Behandling kan vara nödvändig 3
2.2.2 Behandlingsmetoder 3
2.2.3 Skyddande faktorer 4
2.3 Allmänsjuksköterskan möter barn med ADHD 4
3 TEORETISK REFERENSRAM 5
3.1 Livskvalitet 5
3.2 Mening och sammanhang 5
4 PROBLEMFORMULERING 6
5 SYFTE 6
6 METOD 7
6.1 Design 7
6.2 Datainsamling 7
6.3 Urvalsförfarande 7
6.4 Analys 8
6.5 Forskningsetiska aspekter 9
7 RESULTAT 10
7.1 Oförmåga att vara samlad 10
7.2 Att vara motivationsstyrd 11
7.3 Att inte vara enligt normen 12
7.4 Att må dåligt 14
8 DISKUSSION 15
8.1 Metoddiskussion 15
8.1.1 Styrkor och begränsningar 15
8.1.2 Studiens trovärdighet 16
8.1.3 Studiens överförbarhet 17
8.2 Resultatdiskussion 18
8.2.1 Diskussion kring kategorin “Att vara motivationsstyrd” 18 8.2.2 Diskussion kring kategorin “Att inte vara enligt normen” 18 8.2.3 Diskussion kring kategorin ”Att må dåligt” 19
8.2.4 Kliniska implikationer 20
8.2.5 Vidare forskning 20
8.3 Slutsatser 20
9 REFERENSER 21
Bilaga 1: Informanterna 1
Bilaga 2: Källgransking av poddar 2
Bilaga 3: Systematisk sökning 3
1 INLEDNING
Författarna till denna studie har kommit i kontakt med begreppet ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) under praktikperioder och sommarjobb men även i privatlivet. Båda har levt i nära relation till personer som har fått diagnosen ADHD.
En av författarna arbetade under sommaren som undersköterska i laboratoriet på vårdcentral. Vid ett möte med ett barn med diagnostiserad ADHD uppstod svårigheter. Det var svårt att fånga barnets uppmärksamhet och fokus till det
vårdmoment som skulle utföras. Mötet fick anpassas för att göra barnet mer delaktig och tillmötesgående genom att minska distraktioner och mer tid behövde avsättas.
Det gav insikt i att det krävs kunskap och förståelse kring denna diagnos för att göra dessa möten både effektiva och vårdande för barnet.
I och med dessa upplevelser blev författarna intresserade av att undersöka fenomenet av att leva med ADHD.
2 BAKGRUND
I Sverige är en femtedel av befolkningen barn (0-18 år) enligt Enskär och Golsäter (2019). Av alla barn som är 10-18 år har 2-6 % i Sverige en neuropsykiatrisk diagnos där Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är inräknad (Statistiska centralbyrån, 2020). ADHD innebär att hjärnans signalsubstanser är i obalans, därmed uppstår en viss kommunikationsproblematik mellan hjärnans olika delar. Symptomen för ADHD varierar då de kommer till uttryck på olika vis hos olika personer. De olika uttrycken gör att personerna kan ha olika typer av
problematik. Undermedveten självreglering i hjärnan är nedsatt hos de med ADHD (Brown, 2016). Den nedsatta funktionen att självreglera gör att barn med ADHD lätt tappar fokus (Ringer, 2019). Brown (2016) hänvisar till en modell med sex
beskrivna kluster med svårigheter som ofta förekommer hos barn med ADHD.
Klustren består av aktivering, fokus, ansträngning, emotion, minne och handling.
Aktivering syftar till att dessa barn har svårt att komma igång och utföra saker, sortera vad som är viktigt och rimligt. De har även svårt med tidsuppfattning. Fokus är svårt och de svävar lätt ifrån uppgiften. Det skapar problem för dem att få ett sammanhang och förståelse för det de hör eller läser eftersom de missar vissa delar av information. Att byta fokus från en sak till en annan kan också vara svårt.
Ansträngning påverkas genom att de har sömn- och vakenhetsproblematik och därmed inte alltid har ork att slutföra det de gör. Klustret Emotion syftar till svårigheter att uttrycka känslor då dessa uttrycks starkt hos dessa personer såsom oro, glädje, vrede och rädslor med fler. Svårigheter att reglera känslorna innebär att de inte kan släppa den känslan de infinner sig i och komma vidare. Det påvisas även av Burnford et al. (2015) och Ringer (2019). De har sviktande minne framförallt närminne (Brown, 2016). Det leder till att det är svårt för dem att memorera lösenord och koder (Rex, 2019). Vidare menar Brown (2016) att det skapar även
problem att kunna hantera flera saker samtidigt. Det sista klustret beskriver hur handling påverkas. Personerna med ADHD är impulsiva och har svårt att reglera sina handlingar, det leder till att de tar förhastade beslut och talar innan de tänker vilket kan försätta dem i problem i olika situationer (Brown, 2016).
Diagnosen är komplex och dessa kluster av funktionsnedsättningar kan variera över tid och i olika situationer. Då dessa personer utför något de tycker är intressant kan dessa funktionsnedsättningar upphöra. Samhället ställer högre krav ju äldre man blir, krav på bland annat kunskap, förståelse och beteende. Problem ökar och blir tydliga redan i förskoleåldern då det ofta börjar ställas mer krav (Brown, 2016).
Diagnosen ADHD har en tydlig symtombild som kan visa sig mer eller mindre beroende på varierad grad av diagnosen. Vidare beskrivs symptomen för ADHD som koncentrationssvårighet, hyperaktivitet och impulsivitet som de huvudsakliga symtomen. Gemensamt för symtomen är att de har stor inverkan på barnets förmåga att fungera både i skola och i det vardagliga livet (Rex, 2019).
2.1 Problematik i olika åldrar
Som nämnts tidigare har barn med ADHD beroende på ålder olika typer av problematik och det kan därmed te sig olika (Thernlund, 2013: Rex, 2019).
2.1.1 Förskoleåldern
Redan vid mycket ung ålder är dessa barn mycket livliga och de börjar i flera fall gå tidigare än andra barn. Det kan vara svårt att hålla barnet sysselsatt då de ofta byter aktivitet efter en mycket kort stund. Att ta flera instruktioner samtidigt blir
utmanande och läggningssituationen inför natten kan upplevas som kaotisk. Då barnet inte får som den vill kan barnet få ett känsloutbrott av ilska och ledsamhet, de har därför ofta svårt att leka tillsammans med andra barn och bråk uppstår frekvent (Thernlund, 2013).
2.1.2 Skolåldern
Under skoltiden blir koncentrationssvårigheter mer synliga. I skolan ter sig dessa barn ofta mer stökigt, lyder inte läraren och har svårigheter att sitta stilla, barnet hamnar också ofta i konflikt med de andra barnen (Thernlund, 2013). Impulser av ovidkommande intryck leder till att de har svårt att följa med i skolans tempo. Barn med ADHD är överaktiva vilket gör att de är mer motoriskt hyperaktiva och utsätter sig därmed för större risker som kan leda till fysisk men även psykisk skada (Rex, 2019). Det är svårt hemma att följa regler och rutiner och barnet bråkar gång på gång med både föräldrar och syskon (Thernlund, 2013).
2.1.3 Tonårstiden
Tonårstiden kan bli mycket problematisk då tonåringar med ADHD inte alltid blir accepterade av klasskamrater (Thernlund, 2013). Barn i tonåren har en sämre självinsikt till följd av att de under flera år fått mer kritik för sitt beteende och sina handlingar jämfört med andra. Det blir då tydligt för tonåringar att de är annorlunda jämfört med andra i samma ålder (Benderix, 2015). Jones och Hesse (2017) påpekar att diagnosen påverkar omgivningens syn på dessa tonåringar. De kan få förståelse
från omgivningen för deras annorlunda beteende. Dessa barn söker sig till andra i jämlik ålder med liknande problematik och grupperna brukar i regel skolka, missbruka och utöva småkriminalitet tillsammans (Thernlund, 2013). Deras impulsivitet gör att de utför saker utan att tänka på konsekvenserna (Rex, 2019) exempelvis dricka alkohol och använda marijuana (Elkins et al., 2018). Tonåringar med ADHD blir vanligen mer mobbade alternativt mobbar de andra.
Uppmärksamhetssvårigheter brukar vara det som påverkar den unge mest och det blir i denna åldern mycket svårt att hänga med i skolans tempo och prestera på en nivå som är godkänd. Flickor med ADHD i tonåren utvecklar oftare även depressiva symtom. Tonåringar med ADHD etablerar ofta sexuella kontakter tidigt och
kontakterna blir kortvariga. Att utöva ett fritidsintresse blir alltmer utmanande då de kan strunta i att komma på träningar om de inte har lust och de har svårt att passa tider. Det är svårare med långtidsmål och kan därmed vara mer krävande att hålla uppe motivationen att nöta in olika moment som ingår i aktiviteten (Thernlund, 2013).
2.2 Behandling
2.2.1 Behandling kan vara nödvändig
Behandling kan vara avgörande för att barn med ADHD ska få minskat lidande till följd av problematiken. Eftersom problem varierar från person till person samt över tid kan det vara aktuellt med olika behandlingsalternativ. Det är viktigt att bra information ges om de olika behandlingsalternativen och att barnet och föräldrarna får vara delaktiga i beslut om vilken behandlingsmetod som passar bäst utifrån deras perspektiv (Brown, 2017). Rocco et al. (2021) menar att barnen blir sämre i sin diagnos över tid om de ej kommer till behandling, samt om de lever i en orolig miljö till följd av att familjer inte fått stöttning med struktur i vardagen. Det menas även att barn med en stark symtombild får utredning och behandling före de med lindriga symtom vilket innebär att de barnen lever en lång tid med sina symtom utan
behandling och stödinsatser. En snabbare uppföljning av dessa barn hade då kunnat hjälpa dem till en ökad livskvalitet och då minskat lidande till följd av deras funktionsnedsättningar (Rocco et al., 2021).
2.2.2 Behandlingsmetoder
Det finns inga läkemedel som botar ADHD, däremot finns flera
läkemedelsbehandlingar som stabiliserar de nedsatta funktionerna och hjälper personen att lättare kunna vara verksam i det vardagliga livet. Dosering avgörs inte av vikt, ålder eller vilken grad av svårigheter utan istället på hur känslig kroppen är för ett visst preparat. Dosering behöver därför vid påbörjad behandling mycket noggrant regleras. Andra åtgärder bör först prövas på små barn, det vill säga barn i förskoleåldern. Då allvarliga problem kvarstår kan läkemedelsbehandling vara nödvändig eftersom barnets problematik kan leda till större skada än eventuella läkemedelsbiverkningar (Brown, 2016). Läkemedel hjälper barn med ADHD att kunna anpassa sig efter de krav som omgivningen ställer eftersom medicineringen dämpar deras impulser och överaktivitet. Dock kan medicinering samtidigt göra att de känner minskad kontroll över sig själva (Ringer, 2019). Det finns flera
psykosociala behandlingssätt där barn och föräldrar får hjälp med struktur i
vardagen som gynnar barn med ADHD så att deras funktionsnedsättningar kan kompenseras. Det finns även anpassningsåtgärder för dessa barn så de får stöttning i sitt skolarbete och förutsättningar för att klara sin skolgång och få en bättre social relation till klasskamrater (Brown, 2016).
2.2.3 Skyddande faktorer
Dvorsky och Langberg (2016) har belägg för att det finns skyddande faktorer som gör att barn och tonåringar med ADHD klarar sig väl under sin uppväxt även utan stöd från sjukvården eller andra instanser. Att känna sig accepterad från samhället, leva i en familj med god sammanhållning och att ha föräldrar som utövar ett positivt föräldraskap är några av de faktorer som påverkar barnens livskvalitet positivt.
2.3 Allmänsjuksköterskan möter barn med ADHD
Barn med diagnosen ADHD behöver mer sjukvård än barn utan diagnosen och kostnaden för sjukvården hos barn med ADHD är fyra gånger högre (Holden et al., 2013). Föräldrarna till barn med ADHD söker mer frekvent sjukvård både före och efter att barnet blivit diagnostiserad. Dessa barn har mer kontakt med både
psykiatrisk och somatisk vård än andra barn (Laugesen et al., 2020). Flera studier har kunnat påvisa att barn med ADHD har en ökad samsjuklighet med både somatiska och psykiatriska besvär (Jameson et al., 2016: Lin et al,. 2016: Chou et al., 2013). Jameson et al. (2016) har kunnat fastslå att barn med ADHD har en ökad problematik med sängvätning och mage-tarm besvär medan Lin et al. (2016) och Chou et al. (2013) kunde se en ökad risk för att utveckla bland annat allergisk rinit och astma. Vidare drabbas tonåringar med ADHD oftare av sexuellt överförbara sjukdomar och graviditeter (Thernlund, 2013).
Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv trots fysiska eller psykiska handikapp. Barnkonventionen påpekar även att barnets bästa ska beaktas i första hand i exempelvis kontakt med välfärdsinstitutioner (Unicef, u.å). I en studie av Laugesen et al. (2020) vittnar föräldrar om möten med både stöttande och icke-stöttande sjukvårdspersonal. De sjukvårdare som upplevdes som icke-stöttande hade dålig kunskap och kunde därmed inte anpassa vården och planeringen efter barnets behov. De som upplevdes som stöttande hade i kontrast god kunskap och la upp vården på ett sätt som gjorde att barnets behov kunde bli tillgodosedda (Laugesen et al., 2020). Då studier ur ett barnperspektiv gällande upplevelser av mötet med sjukvården saknas, blir ett föräldraperspektiv det närmsta som belyser problemet. Sjuksköterskor verkar ha en liknande bild som föräldrarna då Gradin och Hillbom (2015) beskriver att sjuksköterskan tycker det är svårt att bemöta barn som har ADHD. I en intervjustudie berättar sjuksköterskor om kunskaps- och tidsbrist då ett barn med ADHD sökte vård. Sjuksköterskor känner sig otillräckliga och anser att vården inte blev anpassad efter barnets behov (Gradin
& Hillbom, 2015). En bra kommunikation med barn som har funktionsnedsättningar leder till att barnet kan känna sig delaktig i vården och planeringen kring deras liv.
Genom delaktighet ökar barnets vilja att genomföra det som begärs för att dess vardag ska kunna underlättas. Detta leder i sin tur till att barnet upplever en bättre hälsa och att deras utveckling främjas (Socialstyrelsen, 2020).
3 TEORETISK REFERENSRAM
Denna studie har sin grund i vårdvetenskap och forskning inom detta område visar på att livskvaliteten hos barn med ADHD påverkas mer eller mindre till följd av diagnosen. Författarna anser därmed att livskvalitet är ett begrepp att förklara och förtydliga i denna studie. Även mening och sammanhang är begrepp som påverkar dessa personer på olika sätt till följd av deras problematik utifrån sin ADHD- diagnos.
3.1 Livskvalitet
Plummer och Molzahn (2009) menar att begreppet livskvalitet är nära knutet till vårdvetenskapen. De konstaterar att det finns många olika teorier kring livskvalitet och hur begreppet tolkas. Alla teorier har dock gemensamt att begreppet hälsa och livskvalitet är sammankopplade och att hälsan påverkar den upplevda livskvaliteten.
Att vara nöjd med livet kan i vissa av teorierna anses var detsamma som livskvalitet.
Att uppleva livskvalitet kan även anses vara målet med vårdandet. Enligt Willman (2014) är livskvalitet något subjektivt, endast personen själv kan beskriva vad livskvalitet innebär och om den har det eller inte. Livskvalitet är något mer än hälsa då det inte endast handlar om hur man lever utan också om man trivs med hur man lever. Att känna hopp och mening i vardagen anser Willman (2014) är det som gör att människan upplever livskvalitet.
Det råder en delad mening bland studier kring hur barn med ADHD påverkas av sin funktionsnedsättning. Majoriteten av studier har konstaterat att barn med ADHD upplever en sämre livskvalitet till följd utav sina symtom (Rocco et al., 2021:
Danckaerts et al., 2010: Peasgood et al. 2016). Barn med mer tydliga symtom på ADHD upplever en minskad livskvalitet till skillnad från de barn med mindre tydliga symtom. Det är därmed inte ADHD i sig som leder till en minskad
livskvalitet hos barnen utan de symtom och följder som symtomen ger (Danckaerts et al., 2010). Utöver symtomen finns det även andra faktorer som leder till att barn med ADHD upplever en minskad livskvalitet. Faktorerna kan exempelvis vara att de upplever problem i att utföra sitt skolarbete, ofta känner sig irriterade och att de sover dåligt. De upplever att den dagliga rutinen är svår att upprätthålla, och att det är svårt att börja på nya fritidsaktiviteter. Varje upplevelse har därmed en betydelse för den upplevda livskvaliteten (Peasgood et al., 2016). Det finns ett antal studier som visar på motsatsen kring hur livskvaliteten påverkas. Jones och Hesse (2017) beskriver att det finns barn med ADHD som inte upplever en försämrad livskvalitet till följd av sin diagnos. De ser sina symtom som styrkor och att symtomen är en del av dem och deras identitet. Barnen fokuserar på fördelarna med sina symtom, exempelvis deras kreativa förmåga och skicklighet att kunna utföra uppgifter snabbt.
3.2 Mening och sammanhang
Upplevelsen av mening och sammanhang är förankrat med en persons välbefinnande och känsla av hälsa. Begreppet mening och sammanhang har varierande betydelse för olika personer och det är olika saker som påverkar hur
människor får en känsla av mening och sammanhang. I sjukdom har personen en påverkan fysiskt eller psykiskt, det gör att denne inte lever upp till andras och samhällets förväntningar. Förlust av sammanhang kan ge känslan av att vara utanför och ensam. Människan söker sammanhang för att se meningen med livet (Ekebergh, 2015). Känslan av mening ger motståndskraft och viljan att kämpa, men finns ingen mening blir det svårt att kämpa sig fram i vardagen (Dahlberg & Segesten, 2010).
När människan är i ett sammanhang känner denne ett välbehag och styrka (Ekebergh, 2015).
Barn med ADHD kan periodvis vara olyckliga och kan berätta under utredning att de vid någon tidpunkt haft självmordstankar. De kan ha känslan av att de inte är omtyckta av sin omgivning och det bästa varit om de inte fanns eftersom de inte upplever att de kan göra saker som är bra. Barn med ADHD har svårigheter att anpassa sig till de förväntningar som finns i samhället såsom i skolan och övriga sociala sammanhang. Det gör att de ofta hamnar i konflikt med både jämnåriga och vuxna människor som kräver saker utöver deras förmåga (Thernlund, 2013). Att bli bekräftad och känna sig älskad i sin omgivning gör livet meningsfullt och ger viljan att leva och vara med i livets sammanhang (Wärnå-Furu, 2017). Barn med ADHD behöver anpassningar som tidigare beskrivits av Brown (2016) för att kunna förstå, hantera sina impulser och begränsa de problem som kommer till följd av de symtom som utgörs av ADHD. Ekebergh (2015) menar att den egna känslan av att
vara “annorlunda” jämfört med andra kan ge känslan av ett förlorat sammanhang och mening.
4 PROBLEMFORMULERING
I Sverige har 2-6% av barnen diagnosen ADHD. ADHD ger symtom som skapar problem hos dessa barn. Det har beskrivits att barnen har svårt att hålla fokus över tid, de distraheras lätt, är impulsiva samt att de uttrycker känslor väldigt starkt och har svårt att bryta en känsla. Problematiken förändras i takt med att barnet blir äldre men har en inverkan på barnets skolprestation och förmåga att passa in i det sociala samspelet. Barn med ADHD har en ökad risk för somatiska besvär jämfört med barn utan diagnosen. Det finns flera beskrivna sjukdomar som är vanligare hos dem samt att de utsätter sig för fler risker och därmed en ökad skaderisk. De har en ökad risk att uppleva minskad livskvalitet och har svårare att finna mening och sammanhang än barn utan diagnosen ADHD. Sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa barn även på andra vårdenheter än inom psykiatrin och de upplever svårigheter att bemöta barn som har ADHD. Det finns få studier som utforskar upplevelser ur ett barnperspektiv, studier grundas vanligen ur ett föräldrar-, skol- eller vårdperspektiv.
Därmed behövs fler studier om vilka upplevelser barn har av att leva med ADHD.
5 SYFTE
Syftet med studien var att beskriva hur personer med ADHD upplevde sin barndom.
6 METOD
6.1 Design
Denna studie är kvalitativ med induktiv ansats där poddavsnitt har analyserats.
Författarna har studerat upplevelser av ett fenomen. Kvalitativ studie lämpar sig väl då upplevelsen av ett fenomen undersöks (Henricsson & Billhult, 2012). Då det inte finns ett antagande eller en teori kring fenomenet i studien har en induktiv ansats använts. I en induktiv ansats görs en slutsats från delar av den fakta som
framkommit från informanterna och detta sammanförs till en helhet eller en teori (Kristensson, 2014). Valet att använda poddar baserades på att få
informationsinsamling så lika intervjuer som möjligt där poddar ansågs ge ett större utbud av informanter att välja bland.
6.2 Datainsamling
Insamling av data har gjorts genom att studera poddar vilket är en form av ljudfil med tal. Det är en intervjuform där en intervjuare och gäst kan diskutera olika ämnen. Intervjun sker ofta i en mer avslappnad atmosfär där gästen får prata till punkt och tiden för inspelning är sällan begränsad. Ett riktmärke är att gästen ska tala 80% av tiden och intervjuaren det resterande. Poddar kan därmed ge tillgång till en mer innehållsrik och djup information från gästen (Häger, 2021). Dokument kan framföras som skriven text, digital kommunikation eller som visuella källor vilket en podd räknas till (Denscombe, 2018). Poddarna skulle endast innehålla avsnitt där intervjuer görs av personer som fått diagnosen ADHD. Åldern då diagnosen är satt ansåg författarna kunde vara varierande. Ett kriterium för att få diagnosen är att symtom har visat sig före sex- till sjuårsåldern (Almer & Mandel Sneum, 2012).
Därmed upplevs symtom på diagnosen redan i tidig ålder. Det fanns ett begränsat underlag på poddar där deltagaren fått sin diagnos i barndomen. Thernlund (2013) beskriver att de som får sin diagnos i vuxen ålder har under hela livet upplevt svårigheter som kan förklaras med ADHD diagnosen. Författarna ansåg därmed att vuxna personer (över 18 år) som berättar om sina upplevelser i barndomen kopplat till ADHD kunde svara väl till syftet. Sökningen efter material gjordes i två databaser; Spotify och Podcaster. Detta är databaser där olika typer av poddar laddas upp. Spotify har under 2020 gjort en stor satsning för att ge lyssnare ett utbud av poddmaterial världen över (Häger, 2021). Det gav författarna en stor trovärdighet för databasen att det skulle ge ett bra underlag för att kunna svara på studiens syfte.
För att försäkra sig om att poddar inom ämnet inte skulle falla bort användes även databasen “Podcaster” vilken gav samma träffar som Spotify. Båda författarna har lyssnat på samtliga poddavsnitt och har då skrivit ner tidpunkter i avsnitten som svarar till studiens syfte. De delar av avsnitten som svarat an till syftet har transkriberats, denna text har sedan legat till grund för analysen. Avsnitten var inspelade mellan juli 2018 och maj 2021. Mer information om informanterna redovisas i bilaga (Bilaga 1).
6.3 Urvalsförfarande
Ett subjektivt urval valdes för denna studie. Denscombe (2018) förklarar subjektivt urval som en bra metod då ett litet antal informanter ska användas och då de inte är
slumpmässigt utvalda. Eftersom författarna söker informanter som kan beskriva upplevelsen av ett specifikt fenomen var denna typ av urval lämpligt. Inledningsvis genomfördes en bred sökning med sökordet ADHD i två olika sökmotorer
(Podcaster och Spotify).
Inklusionskriterier för poddar: Poddarna skulle vara gjorda på svenska och de skulle ta emot gäster som berättar om hur det är att ha ADHD.
Sökningen med sökordet “ADHD” resulterar i ca 1000 träffar i både Spotify och Podcaster där endast sex stycken av dessa var svenska poddar. Efter att ha tillämpat inklusionskriteriet att de skulle intervjua gäster med ADHD återstod två poddar (ADHD livet och ADHD-podden) som gav 131 respektive 30 avsnitt. Författarna gjorde sedan en kritisk granskning av ADHD livet och ADHD-podden baserad på Segestens (2017) mall för dokument som hämtas från webben. Mallen ansågs av författarna vara den mest relevanta avseende granskning av poddar, vissa frågor har dock redigerats eller tagit bort då de inte varit överförbara till poddar. Se bilaga (Bilaga 2). Båda dessa poddar ansågs tillförlitliga. Därefter valdes avsnitten ut.
Inklusionskriterier för poddavsnitt: Informanten skulle ha diagnostiserats med ADHD och de skulle i poddavsnittet berätta om sina upplevelser från barndomen.
Exklusionskriterier för poddavsnitt: Informanten skulle ej ha samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. Exempelvis; bipolärt syndrom, autism, anorexi nervosa med fler. Även samsjuklighet med dyslexi uteslöts då symtomen är liknande gällande läs- och skrivsvårigheter och det blev då svårt att urskilja vilken diagnos som stod bakom upplevelsen av skolproblematik.
Samtliga titlar har studerats. Baserat på dess titel kvarstod 18 avsnitt och därefter läste författarna dessa avsnittens beskrivning. Ur ADHD-livet svarade två avsnitt på studiens syfte utifrån avsnittets beskrivning. ADHD-podden gav elva relevanta avsnitt utifrån beskrivningen. Det gav sammanlagt 13 poddavsnitt som avlyssnades i sin helhet, nio avsnitt valdes ut baserat på att poddavsnitten skulle besvara studiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier. Se bilaga (bilaga 3).
6.4 Analys
Manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) har använts. En manifest analys innebär att författarna håller sig textnära till sin ursprungstext och inte använder sig av tolkning av texten. Meningsbärande enheterna (ME) valdes ut ur de transkriberade intervjuerna som svarat på studiens syfte. För att få materialet mer överskådligt förkortades därefter ME utan att dess mening gick förlorad, även kallad kondensering. De kondenserade enheterna kodades därefter. Koderna skrevs ut i pappersform och placerades ut randomiserat på bord så författarna tillsammans kunde studerade dem på ett överskådligt sätt.
Likheter och olikheter söktes och placerades tillsammans och skapade flera underkategorier. Författarna sökte vidare sammanhang av de olika
underkategorierna och kunde sammanställa dem i gemensamma kategorier. Vidare har samtliga delar studerats och setts över i förhållande till meningsenheterna för att säkerställa att dess mening överensstämmer genom hela analysprocessen. Vilket i vissa fall har gjort att några meningsenheter har delats upp i efterhand. Kategorierna och underkategorierna har sammanställts i en tabell som blev underlag för resultatet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Se nedan för exempel ur genomförd innehållsanalys.
Tabell 1: Visar exempel ur analysprocessen.
Meningsenhet (ME)
Kondenserad ME
Kod Underkategori Kategori
Jag märkte att jag ifrågasatte mycket redan under förskoletiden, att jag ifrågasatte varför mina vänner hade de intressena som de hade.
Varför dom lekte på ett visst sätt och varför det fanns en hierarki. (5)
Ifrågasatte redan i förskoleåldern vänners
intressen och varför de lekte på ett visst sätt och varför det fanns en hierarki.
Ifrågasatte vännernas intresse och sätt att leka
Känslan av annorlundaskap
Att inte vara enligt normen
Man får en känsla av att vara ett problembarn, att man bara är jobbig men det finns ju faktiskt en förklaring liksom och det är ju diagnosen och dess innebörd.(8)
Jag kände mig som ett problembarn som bara var jobbig, men diagnosen var ju förklaringen.
Kände mig som ett problembarn, diagnosen var förklaringen
Att känna sig utpekad
6.5
Forskningsetiska aspekter
Enligt Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2018) ska informanter lämna samtycke och få tillgång till välformulerad information om studiens syfte och upplägg. Samtycke kunde ej ges av informanterna i denna studie. Avsaknad av samtycke kan accepteras då informanterna ingår i en grupp som anses kunna dra nytta av studiens resultat. Därmed vägde de etiska fördelarna tyngre än dess
nackdelar. Eftersom poddar är offentligt publicerat material bedömde författarna att samtycke för denna studie redan var givet. Informanter har rätt att ta del av den genomförda studien (World Medical Association, 2018). Då denna studie publiceras ger den allmänheten möjlighet att läsa resultatet och därmed de berörda informanter som ingår i studien. Författarna av denna studie valde dock ändå att ej benämna informanterna vid namn för att öka konfidentialiteten. Informanternas namn ansågs inte heller vara relevant att benämna. Författarna för denna studie hade en
förkunskap inom ämnet som studerades då de båda har levt i nära relation med personer diagnostiserade med ADHD. Författarnas förförståelsen är dock ur ett närståendeperspektiv vilket gör att kunskapen om vilka upplevelser personerna med ADHD har är begränsad. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) påpekar att sätta förförståelse inom parentes kan vara svårt då den vanligtvis är omedveten och
därmed kan det ske tolkningar av datan även i en manifest analys. Författarna har trots detta försökt sätta sin förförståelse kring diagnosen åt sidan för att inte påverka studiens resultat. Det har skett en kontinuerlig kritisk granskning av processen och författarnas förförståelse.
7 RESULTAT
Genom utförd innehållsanalys av insamlad data har fyra kategorier med tolv underkategorier identifierats. Dessa redovisas i tabell 2. De fyra kategorier som identifierats beskriver upplevelser av att leva med ADHD som barn; “Oförmåga att vara samlad”, “Att vara motivationsstyrd”, “Att inte vara enligt normen” och “Att må dåligt”.
Tabell 2: Redovisar de kategorier och underkategorier som framkommit från genomförd innehållsanalys.
Underkategorier Kategorier
Att vara impulsiv Oförmåga att vara samlad
Att vara rastlös Svårt att hålla fokus
Svårt att ta sig an uppgifter Att vara motivationsstyrd Svårigheter att utföra ointressanta uppgifter
Att känna sig missförstådd Att inte vara enligt normen Sökande av uppmärksamhet
Känsla av skam över att inte uppfylla omgivningens förväntningar
Känslan av annorlundaskap
Att ha ångest Att må dåligt
Att ha ett destruktivt beteende
7.1 Oförmåga att vara samlad
Första kategorien bygger på tre underkategorier; “Att vara impulsiv”, “Att vara rastlös” och “Svårt att hålla fokus”. Gemensamt för dessa underkategorier är att de är symtom som visar sig tydligt för omgivningen genom att informanterna hade svårt att sitta still, utförde ogenomtänkta handlingar och kunde ha svårt att hålla
fokus på det som de skulle göra. Dessa symtom gjorde att informanterna hade svårigheter i skolan och de utmärkte sig från sina klasskamrater.
Första underkategorin “Att vara impulsiv” syftar till att impulser lätt tog över och handlingar utfördes utan konsekvenstänk. Informanterna beskrev att de hade svårigheter med impulskontroll. Det som föll dem in gjorde de utan att tänka på vad det innebar varken för dem själva eller andra. Detta kunde leda till att deras
kompisar ville utmana och provocera dem i olika situationer eftersom kompisarna visste att dessa barn skulle med sin impulsivitet utföra handlingen. Det gav barnen med ADHD känslan av att vara cool, rolig och sedd av sina kompisar. Denna impulsivitet ledde för informant 1 och 6 till att känslorna gav uttryck i
humörsvängningar. Detta kunde resultera i små utbrott för småsaker. Informant 1 beskrev att de impulsiva utbrotten gav känslan av åtlöje efteråt.
Jag har något sånt där klassiker exempel där jag och nån kompisar när vi gick i femman sexan där han bara, ahh men du vågar aldrig kasta ut den här skon på ett tak, då hade vi ett fönster man kunde öppna och så va det så här entrétak utanför. och då blir jag så här amen hahaha det gör jag visst och så har jag ju kastat ut den där skon efter två sekunder. (Informant 8, Andersson, 2021)
Informanterna upplevde sig haft en ständig rastlöshet därmed underkategorin “Att vara rastlös”. Rastlösheten ledde till att det var svårt att sitta still, de beskrev att de hade känslan av att klättra på väggarna och att det ständigt kröp i kroppen. Det ledde till att de hade svårt att lyssna på allt som läraren sa på lektionerna och att förstå de instruktioner som gavs. Avsaknad av aktivitet och rörelse kunde leda till att de behövde ge utlopp för sin energi på annat sätt. Vissa gjorde detta genom att vara stökiga och hitta på bus. Andra byggde upp strategier för att stilla rastlösheten. Det gjordes genom att hitta anledningar till att få röra på sig för att de inte skulle utmärka sig från klasskompisarna. Hos informant 4 yttrade sig detta genom att hela tiden möblera om i sitt rum och att alltid söka efter nya perspektiv. Det var vanligt att de tyckte det var skönt med raster och aktiviteter i skolan då de fick utlopp för sitt överskott av energi.
Den tredje underkategorin “Svårt att hålla fokus” identifierar hur informanterna upplevde sig. De hade lätt att tappa fokus och yttre stimuli påverkade deras
koncentrationsförmåga. Svårigheten att hålla fokus ledde till att de glömde bort vad de läst eller hört och därmed blev det svårt i skolan och lärandet blev påverkat.
Exempelvis gav informant 6 en bild av att hjärnan inte var där under lektionerna.
Det ledde i längden till att informanterna inte följde med klasskamraternas utveckling vilket de upplevde jobbigt eftersom de levde i ovetskapen om deras diagnos. “Så från när jag gick i, jag tror det var fyran någonting så började man märka mer och mer i skolan att jag hade koncentrationssvårigheter, svårt att fokusera, lärde mig inte mycket alls för det gick ju inte in.” (Informant 6, Andersson, 2021)
7.2 Att vara motivationsstyrd
Under denna kategori identifierades två underkategorier; “Svårt att ta sig an uppgifter” och“Svårigheter att utföra ointressanta uppgifter”. Informanterna hade
svårt att utföra uppgifter som de förväntades göra och kunde från sin omgivning uppfattas som lata.
Många av informanterna beskrev att i barndomen hade de svårigheter i att komma igång med uppgifter, därav underkategorin “Svårt att ta sig an uppgifter”. I de lägre klasserna hade de lätt för sig i skolan och majoriteten av informanterna beskrev att de kunde läsa och skriva bra. De upplevde inte heller att de låg efter rent
intellektuellt. Informanterna beskrev dock svårigheten med att komma igång och att utföra hemuppgifter som gavs från skolan. Det kunde vara en enkel uppgift i sig, men att ta sig an den var svårt och därmed kunde det bli att läxorna inte gjordes. Det var vanligt att högstadiet beskrevs som mer utmanande då det ställdes mer krav på eget ansvar och planering för sina studier. Det kunde vara svårt att komma igång även med intressanta uppgifter, men när de väl påbörjade dem utfördes de snabbare än de ointressanta. “Ger du mig ett papper för att jag ska läsa det och komma tillbaka imorgon, då hade jag väldigt svårt för det som barn.” (Informant 5, Svensson, 2018-2020)
Underkategorin “Svårt att utföra ointressanta uppgifter” symboliserar till att
informanterna upplevde att vid ointresse var det svårt att påbörja uppgifter eftersom de inte kunde se mening med den kunskap som den gav. Vissa beskrev att de inte kunde förstå varför det var så komplicerat att utföra dessa uppgifter och började tvivla på sin intelligens. Samtidigt menade de att de hade väldigt lätt för att lära när intresse och motivation till ämnet fanns. Då det fanns roliga saker eller något som föll dem i intresse prioriterades de tråkiga uppgifterna bort och riskerades att inte bli gjorda alls. Ointresset kunde även leda till att informanterna skolkade från lektioner som de inte tyckte var intressanta eller såg någon mening med.
Man hade i uppgift att ta hand om ett gosedjur, jag va så totalt ointresserad av det. Jag förstod inte varför folk verkligen längtade tills den dan, att ta hem den där nallen och sen skriva om sin dag och sen, jag men hallå, det här är extra arbete där hemma. Jag var ingen lat person, men jag tyckte uppgiften i sig va så ogivande sen så svår för att det var en uppgift som var ett måste.
(Informant 5, Svensson, 2018-2020)
7.3 Att inte vara enligt normen
Tredje kategorin gav flera underkategorier som representerar olika svårigheter i att inte vara som andra barn vilket tyder på att de inte “levde upp till normen”. Fyra underkategorier identifierades; “Att känna sig missförstådd”, “Sökande av uppmärksamhet”, “Känsla av skam över att inte uppfylla omgivningens förväntningar” och “Känslan av annorlundaskap”.
Majoriteten av informanter upplevde att deras omgivning inte förstod dem under barndomen, dessa upplevelser symboliseras i underkategorin “Att känna sig missförstådd”. Omgivningen förstod inte hur och varför de tänkte och betedde sig som de gjorde och såg ofta på dem som ett problem. De blev ofta beskyllda för negativa saker som hände i deras omgivning även om de inte ens infunnit sig på plats. De pekades ut som de som skapade problem vilket i några fall ledde till mobbning under skoltiden. När informanterna kände sig missförstådda kunde det mynna ut i frustration och aggression. Samtidigt beskrev informant 6 att denne höll saker inombords eftersom ingen ändå förstod. I berättelsen från informant 5
framkom känslan av att vara missförstådd av lärarna eftersom de inte uppmärksammade att dennes problematik kunde tyda på ADHD.
“Men där jag insåg snabbt att det brast sig rätt mycket i skolsystemet var att under hela min skolgång har ingen ens ställt frågan om ADHD. Fast det var samma frågor som dök upp på alla utvecklingssamtal. Du läser inte
tillräckligt, du gör inte dina läxor. Allt annat går bra. Det var alltid samma diskussioner, och sen dessutom också den hära som fortfarande lever kvar idag “ du pratar väldigt mycket” Du pratar och skojar väldigt mycket, vilket är det det som, det definierar egentligen fortfarande vem jag är, under hela min uppväxt.” (Informant 5)
Att bli utpekad och missförstådd i familjen är något som informant 9 berättade om, exempelvis upplevde informanten att föräldrarna och syskonen skämdes över dennes beteende. Föräldrarna fick även påtalat av läraren att alla problem i klassen handlade om deras barn.
Informanterna 3 och 6 beskrev att de sökte hjälp för utredning av sin problematik som barn. Den förstnämnda informanten kände sig missförstådd då utredningen först inte ledde till någon diagnos. Den andra fick sin diagnos som 16-17 åring och upplevde det skönt att få diagnosen då det gav en förståelse både för dennes upplevelser och beteende. Samtidigt upplevde denne känslan av att bli utpekad då diagnosen ADHD fastställdes. Att själva diagnosen blev det centrala istället för symptomen. Bland informanterna beskrevs även en missförståelse av sig själva. De förstod inte varför de inte klarade av vissa saker och inte kunde bete sig som andra.
Informant 3 fick sin diagnos sent i barndomen, det ledde enligt denne till möjligheten att lära känna sig själv.
Den andra underkategorin “Sökande av uppmärksamhet” syftar till att vilja passa in och söka bekräftelse. Att få uppmärksamhet från omgivningen var viktigt för flera av informanterna. Exempelvis kunde detta ge uttryck i berättelsen från informant 5.
Då denne upplevde sig social och hade många vänner som barn eftersom denne var väldigt pratig och rolig. Flera informanter ville vara som alla andra, informant 1 spelade olika roller för att passa in i sin omgivning. Strävan efter ett sammanhang gjorde att tonåren för denna informant blev en kris.
Och jag var väldigt splittrad, nu när jag ser tillbaka på min uppväxt för en del av mig eh jag ville liksom va allt. Jag ville va duktig, jag ville va cool jag ville va snyggast, eh jag ville va snällast (Informant 1, Svensson, 2018-2020)
Underkategorin “Känsla av skam över att inte uppfylla omgivningens
förväntningar” identifierar upplevelserna som ett par av informanterna hade. De kände att de inte kunde utföra saker som andra klarade av och som omgivningen förväntade sig av dem. Exempelvis berättade informant 3 om känslan av skam gentemot sina föräldrar. Denne beskrev också oförmåga att leva upp till de krav som samhället ställde och därmed kände denne sig otillräcklig och tyckte synd om sina föräldrar. Dessutom upplevde informant 7 att denne borde presterat bättre eftersom förutsättningar fanns för att lyckas i skolan men att denne ändå inte tog till vara på det. “ jag kände eh väl att jag….att jag svek mina föräldrar för dem är sånna änglar”
(Informant 3, Svensson, 2018-2020)
Den sista underkategorin “Känslan av annorlundaskap” syftar till att många beskrev känslan av att de var annorlunda jämfört med andra barn. De hade inte samma intressen som andra barn och upplevde sig obegåvade då de inte kunde klara av det kompisarna kunde i skolan. Vissa av informanterna gjorde lite som de själva ville eftersom de hade svårt för att passa in och orkade inte anstränga sig för att göra det. Hos någon enstaka informant syntes inte denna svårighet utåt, däremot fanns tankarna om annorlundaskapet. Upplevelserna blev tydligare när de började skolan eftersom de sattes i ett sammanhang med jämnåriga då de inte betedde sig som de andra. Det skapade tankar som; “Vad är det för fel på mig?”, “ Varför fungerar jag inte som andra?”, “Varför klarar inte jag saker som andra klarar?”. Ett par
informanter uttalar att de uppfattade sin uppväxt som svår till följd av detta.
“Jag har ju alltid haft känslan av att vara annorlunda.” (Informant 8, Andersson, 2021)
7.4 Att må dåligt
Kategorin gav två underkategorier som svarar an på denna upplevelse; “Att ha ångest” och “Att ha ett destruktivt beteende”. Till följd av symtomen på ADHD med problematik i skolan och svårigheter att förstå sig själva har flera av informanterna under sin barndom mått dåligt.
I föreliggande studie identifierades “Att ha ångest” som en underkategori. Ett flertal informanter har upplevt ångest någon gång eller under en period av sin uppväxt.
Några beskrev en generell ångest under deras barndom utan att nämna någon specifik orsak. Det beskrevs dock av flera informanter att de hade ångest över att läxor inte blev gjorda och över att de inte klarade av skolan. Exempelvis berättar informant 3 att ångest över skolan utvecklades till panikångest. Panikångesten var så svår att denne började självmedicinera med droger i ångestdämpande syfte. Något som informant 6 beskrev ångest över var i samband med alkoholintag eftersom alkoholen förstärkte dennes impulsivitet. Därmed utvecklades ångest över vad som kan ha sagts eller gjorts inför vännerna.
Underkategorin “ Att ha ett destruktivt beteende” talar för att informanterna som barn kunde ha ett riskfyllt beteende. Informanternas beteenden användes dels som en flykt från vardagen och dess konsekvenser togs sällan i beaktning av dem. Bland de informanter som uttalade att de hade ett destruktivt beteende menar informant 1 att tack vare att denne levde i en ordnad familj dämpades detta beteende. Det var något som informant 7 inte upplevde då denne växte upp med mindre struktur i sin vardag och dennes destruktiva beteende ledde därmed till farliga situationer.
Exempelvis att rymma, övernatta hos främlingar och att lifta med lastbilschaufförer.
Flera beskrev att de tog till olika missbruk som tobak, alkohol och droger i tidig ålder för att dämpa sina negativa känslor samt för att söka ett sammanhang.
“och sedan var jag jo men hängde med folk som var äldre som kände sig ganska fria i sitt sätt och leva och ja men det blev rätt snabbt ganska
destruktivt. Och var det under flera år liksom. Med både missbruk och droger och alkohol.” (Informant 7, Svensson, 2018-2020)
8 DISKUSSION
De fynd denna studie kommit fram till ger en bred förståelse för olika upplevelser av att leva med diagnosen ADHD som barn. Det identifierades flera
problemområden som dessa barn upplevde till följd av diagnosen. Ett tydligt problem som framgick var svårigheten att hitta sig själv, vilken mening och i vilket sammanhang tillhör jag? Många upplevde sig må dåligt till följd av att de inte uppnådde de krav och förväntningar som omgivningen och samhället ställde. Detta är något som skulle kunna kopplas till att de upplevde en sämre livskvalitet. Flera kände ångest över att inte kunna ta sig an saker. Att se mening och att ha motivation med vardagens uppgifter beskrev informanterna var viktigt och ledde till att deras funktionsnedsättningar dämpades.
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Styrkor och begränsningar
8.1.1.1 Dokument
Enligt tidigare beskrivning räknas poddar som ett dokument. En styrka med dokument är att det är en källa som ofta finns över lång tid och är oföränderlig. Det ger en trovärdighet då läsaren av studien kan gå till ett dokument och själv läsa dess innehåll. Det är dock av vikt att författarna är medvetna om att dokumentet över tid kan bli inaktuellt. Det krävs en medvetenhet av författarna om dokumentets kvalitet och trovärdighet (Denscombe, 2018). Det finns även fördelar med att använda internet vid datainsamling då det sparar tid i jämförelse med att utföra en intervju.
Det ger en möjlighet att hitta informanter mer geografiskt omfattande, vilket bidrar till ett mer varierat urval. Utifrån ett maktperspektiv blir det också fördelaktigt då författarna inte har direkt kommunikation med informanten och informanten kan själv välja vad denne vill berätta (Ali & Skärsäter, 2012).
Nackdelar med podd som insamlingsmetod är faktumet att författarna inte träffar och ser informanten vid intervjutillfället och detta gör att den kroppsliga
kommunikationen försvinner (Ali & Skärsäter, 2012). Författarna i föreliggande studie tyckte ändå att en viss nyansering av samtalet framkommit då ljud i form av skratt, suck, gråt med fler hörts, vilket talar för olika känslor kring det som sagts.
8.1.1.2 Sökstrategi
Användningen av Spotify och Podcaster som databas för sökning innebar svårighet med att utföra en systematisk sökning. Databaserna krävde en kortfattad sökning i form av ett enstaka ord eller mening. Det innebar att författarna fick studera flera poddar och poddavsnitt för att identifiera vad de handlade om och om de svarade an på syftet. Det gjorde sökningen mer tidskrävande, fördelen var dock att databasen inte kunde sålla bort relevant material då ett sökord saknats. Här fick författarna tillgång till samtligt material och fick själva avgöra dess relevans för studien.
8.1.1.3 Intervjuarnas förförståelse av ADHD
Intervjuarna i de poddar som studerats hade själva diagnosen ADHD. Det kan enligt författarna ha lett till fler ledande frågor än om intervjuaren inte hade en
förförståelse. Det kunde göra att frågorna riktades utifrån deras egna upplevelser.
Exempelvis “Tyckte inte du också att man kände sig annorlunda när man inte hängde med på lektionerna?”. En sådan fråga kan ha påverkat informanterna i en viss riktning. Å andra sidan kan förförståelsen ha gett intervjuarna en fördel då de kunnat ställa fler följdfrågor och kommit djupare in på fenomenet gentemot en intervjuare som inte hade haft diagnosen. Kristensson (2014) förklarar att ledande frågor bör undvikas då de inte bygger på tolkning av något som redan sagts utan byter riktning eller fokus i berättelsen som inte kommer spontant från informanten.
8.1.1.4 Påverka redigeringsprocessen
Intervjuaren men även gästen kan påverka redigeringsprocessen och därmed kan väsentligt material plockas bort (Häger, 2021). Författarna anser att denna risk är liten då syftet med de två poddar som använts var att ge en nyanserad bild av att leva med en ADHD diagnos, därmed liknande syfte som i föreliggande studie.
8.1.1.5 Begränsad information i tidig ålder
Poddavsnitten gav tillgång till information kring informanternas upplevelser från förskoleklass fram till gymnasium. Däremot uteblev information om upplevelser i tidigare åldrar. En orsak till den bristande informationen kan ha varit till följd av att symtomen hos dessa barn ger sig tydligast till uttryck då de börjar skolan och sätts i ett system. Det kan även bero på otillräcklig reflektion av fenomenet i så ung ålder, alternativt att informanterna helt enkelt inte kom ihåg.
8.1.2 Studiens trovärdighet
Trovärdigheten för studien är beroende på hur sanningsenligt dess resultat är.
Faktorer som påverkar studiens trovärdighet är vald design, urval av informanter, att väl beskriva analysprocessen och att som författare kritiskt granska den
(Kristensson, 2014). Föreliggande studie har använts sig av primärkällor för att undersöka fenomenet, något som ökar studiens trovärdighet. Syftet med poddarna var att få en bred insikt av fenomenet att ha ADHD vilket innebar att både fördelar och nackdelar med diagnosen diskuteras. Detta bidrog till en nyanserad bild av fenomenet. Några av informanterna uttrycker även att de ville delta i poddarna i viljan av att ge en mer nyanserad och bred bild av diagnosen ADHD. De menar att diagnosen påverkar personer på olika sätt.
Datainsamling har skett via informanter i vuxen ålder som har diagnostiserats med ADHD. Trovärdigheten hade kunnat öka för föreliggande studie om barn med ADHD hade intervjuats istället. Det föreligger dock svårare att utföra denna typ av studie på barn. Det kan finnas en risk med att göra en retrospektiv studie där vuxna informanter intervjuas om sin barndom eftersom det kan vara svårt att förmedla de känslor de hade som barn. Det kan vara svårt att minnas alla upplevelser, med ålder fås mer kunskap och nya erfarenheter vilket kan påverka deras tolkning av olika situationer och upplevelser från barndomen.
Manifest analys har använts då författarna arbetade textnära. Med en manifest analys kan det föreligga en risk att svårplacerad data forceras in under befintliga kategorier och då kan de tappa sin betydelse och därmed studiens trovärdighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Något som ökar trovärdigheten är faktumet att båda författarna har analyserat samtligt material vilket bidrar till minskad risk för tolkningar. Författarna ansåg att deras förförståelse inte påverkade analysprocessen då olika typer av förförståelse förelåg var de ändå överens i alla steg av analysen. Därmed har forskningsetiska aspekter relaterade till förförståelse tagits i beaktning. Sandman och Kjellström (2018) menar att “Icke skada principen”
innebär att inte kränka eller nonchalera andras integritet och att inte uppröra. Genom att hålla sig textnära och inte påverka studiens resultat med författarnas förförståelse följdes denna princip. Därmed minskas risken att informanterna läser föreliggande studie och känner sig missförstådda och att studiens resultat ger en skev bild av deras upplevelser.
8.1.3 Studiens överförbarhet
Överförbarhet beskrivs som hur väl och i vilken utsträckning föreliggande studie kan föras över till andra sammanhang (Kristensson, 2014). I urvalet av informanter fanns variation av ålder, kön, och ursprung vilket gav ett brett perspektiv och ökade dess överförbarhet. Trots åldersskillnad på uppåt 20 år mellan informanterna verkade inte upplevelserna skilja sig åt. Under vilka årtal de växte upp verkade inte spela roll för upplevelsen av att leva med diagnosen. Å andra sidan skulle studien kunna vara mindre överförbar då området blir mer och mer beforskat. Författarna kan därför inte vara säkra på att studien är överförbar till barn som har ADHD som växer upp idag och framåt i tiden.
Författarna har inte själva utfört intervjuerna med informanterna. Därmed fanns inte strukturerade intervjufrågor vilket ledde till att samtliga informanter ej fick
möjlighet att svara an på upplevelser av samma situation. Det har gjort att vissa kategorier är mer utförligt besvarade av vissa informanter än andra. Dock menar Rosberg (2012) att en väl nyanserad och djup beskrivning av ett fenomen är
viktigare för dess överförbarhet än att flera upplevt samma sak. I föreliggande studie har därmed författarna valt att samtliga informanter som stämmer med
inklusionskriterierna ska inkluderas oavsett hur mycket data deras intervju lett till.
Informant 2 och 4 har endast bidragit med en respektive två upplevelser till
föreliggande studie. Författarna ansåg att dessa upplevelser är relevanta för studiens syfte och därmed behållit dem. Även ur en forskningsetisk aspekt valde författarna att behålla samtliga meningsbärande enheter. Detta för att minska bias av resultatet och därmed behandla informanternas upplevelser med respekt. Forskningsetik ska tillämpas genom hela studien för att värna om samtliga deltagare vilket kräver en ständig reflektion under arbetet med studien av författarna (Sandman & Kjellström, 2018).
Föreliggande studies resultat gav i majoritet upplevelser relaterat till skolmiljö. Det beskrevs av informanterna att de får störst svårigheter när de sätts i ett system och det ställs krav. Det gav därmed ett begränsat underlag på upplevelser i andra situationer. Författarna anser dock att upplevelserna i skolmiljöer var överförbara
till vårdmiljöer då dessa barn även där blir mer eller mindre styrda av ett system. De är där i en situation som de oftast inte själv valt varken tid, plats och vad som ska utföras. Därmed anser författarna att upplevelserna i dessa situationer kan vara likvärdiga.
8.2 Resultatdiskussion
Ett tydligt mönster kan ses i hur barn med ADHD har liknande upplevelser av sin barndom. Stora delar av resultatet har fokus på upplevelser i skolmiljö, vilket är en stor del av barnens liv under uppväxten. Nedan diskuteras tre av föreliggande studies fynd samt koppling till den teoretiska referensramen i förhållande till studiens syfte.
8.2.1 Diskussion kring kategorin “Att vara motivationsstyrd”
Föreliggande studie har påvisat att barn med ADHD är motivationsstyrda. Detta är något som även Morsink et al. (2021) och Skalski et al. (2021) har kunnat påvisa och även att barn med ADHD är mer motivationsstyrda än andra barn i samma ålder. Motivationen kan dock användas till ett positivt syfte hos barn med ADHD.
Om barnen finner motivation för uppgiften de ska utföra kan deras
funktionsnedsättningar till följd av ADHD minska eller upphöra för stunden vilket också bekräftas i föreliggande studie. I resultatet beskrivs att skoluppgifter är svåra att utföra då intresse och att se mening med uppgiften saknas. Det har lett till upplevelsen av att vara på en lägre nivå intellektuellt. Skalski et al. (2021) menar dock att barn med ADHD har i genomsnitt samma intelligensnivå som barn utan diagnosen. Att uppleva sig mindre intelligent än andra skulle kunna leda till en lägre självkänsla hos dessa barn. En låg självkänsla påverkar livskvaliteten negativt enligt Murphy och Murphy (2006).
8.2.2 Diskussion kring kategorin “Att inte vara enligt normen”
I resultatet för denna studie redovisas kategorin “Att inte vara enligt normen” som något mestadels negativt och leder till problematik på olika sätt. Eccleston et al.
(2019) bekräftar att tonåringar med ADHD känner sig annorlunda jämfört med sin omgivning och att det kan leda till en känsla av att vara onormal vilket för en del kan leda till rädsla för att bli mobbad. Att ha en diagnos eller ta medicin för diagnosen var något som barnen gömde undan i rädsla att ses som annorlunda. En studie (Jones & Hesse, 2017) motsäger detta och menar snarare att det är symtomen i sig som gör att barnet känner sig annorlunda, inte diagnosen. Shattell et al. (2008) har i sin studie sett att barn med ADHD känner sig missförstådda och annorlunda.
Det är något som en av informanterna i föreliggande studie besannar genom att beskriva sig missförstådd av omgivningen för att denna inte kunde fokusera och sitta still på lektionerna. Framför allt är det något som kan märkas av tydligt i skolan då det kan vara svårt att få vänner och att passa in i mängden enligt Shattell et al.
(2008). Flera studier (Eccleston et al., 2019; Walker-Noack et al., 2013) tar däremot upp att vissa av tonåringarna istället ser sig som unika och fokuserar på de styrkor och talanger snarare än de problem och svårigheter de har till följd av diagnosen.
Walker-Noack (2013) beskriver att styrkorna kan vara att ha ökad energi och orka
mer än andra, de har ett minskat sömnbehov och de är mer sociala och utåtriktade vilket kan upplevas coolt. Att vara mer social är något en informant i föreliggande studie upplevt som positivt.
I samband med att vara och känna sig annorlunda beskriver en av informanterna i föreliggande studie upplevelsen av skam. Skam över oförmågan att leva upp till att vara ett barn som inte följer normen och inte klara det som förväntas, det gav känslan av att svika föräldrarna. En av informanterna beskriver upplevd skam till följd av att denne inte presterade och tog hand om sig själv bättre trots att goda förutsättningar för det gavs av dennes föräldrar. Walker-Noack et al. (2013) styrker i sin studie att barn och ungdomar upplever svårigheter i att leva upp till föräldrarnas förväntningar.
Denna diskussion kan även kopplas till begreppet “Mening och sammanhang”. I och med ovan nämnda studier finns argument som stödjer att vissa barn med ADHD har svårare att finna mening och sammanhang. Däremot finns det även studier som argumenterar för att barn med ADHD har lika lätt eller lättare än andra barn att få vänner och passa in på grund av sina styrkor. Dahlberg och Segesten (2010) menar att människan genom goda relationer och samtal får ett existentiellt värde och därmed ser en mening med livet. Några informanter ur poddavsnitten berättar att de hade många vänner däremot beskriver en av dem att roller spelades för att passa in och en annan beskriver sig ha byggt upp en fasad som barn. Det skulle kunna tyda på att de då inte är sig själva och därmed anpassar sig till sin omgivning för att finna mening och sammanhang.
8.2.3 Diskussion kring kategorin ”Att må dåligt”
Det finns ett samband med ADHD och ångest som samsjuklighet (Xia et al., 2015), något som informanter i föreliggande studie påpekade sig ha upplevt. Deras ångest kunde relateras till problem i relationer, svårigheter i skolan och ångest över olika handlingar de utfört. Eftersom barn med ADHD är impulsiva utför de handlingar före eftertanke vilket några i föreliggande studie beskrev gav ånger och ångest efteråt. I en studie (James et al., 2004) påvisas att barn med ADHD löper större risk för ångest och även depression vilket i sin tur ger en ökad risk för suicidförsök.
Däremot om läkemedelsbehandling påbörjas kan suicidrisken minskas. Det minskar också risken för att de påbörjar ett drogmissbruk (James et al., 2004). Att må dåligt och att ha ångest kopplas samman med en försämrad livskvalitet (Pan & Yeh, 2017). Därmed kunde eventuellt informanternas upplevelser av ångest och ett destruktivt beteende varit annorlunda om de fått sin diagnos och påbörjat behandling under uppväxten.
Som tidigare beskrivits i föreliggande studies teoretiska referensram kan livskvalitet handla om hur man trivs med livet snarare än hur man faktiskt lever (Willman, 2014). Informanterna i föreliggande studier beskriver att de kände sig missförstådda, utpekade och har haft ett destruktivt beteende. Dessa känslor skulle kunna ge upplevelsen av minskad livskvalitet. Det skiljer sig dock mellan informanternas upplevelser i barndomen. Livskvalitet är ett komplext begrepp som är subjektivt och kan uppnås olika från person till person (Willman, 2014). Exempelvis behöver det inte vara något negativt att vara utpekad och annorlunda utan ses som en styrka att
sticka ut i mängden vilket också en av informanterna poängterade i föreliggande studie.
8.2.4 Kliniska implikationer
Barn med ADHD finner det hjälpsamt att få strategier för ett ökat fokus och att göras delaktiga. Att fånga deras intresse gör det lättare att få deras fokus. För dem är det viktigt att bli bemötta med acceptans och att de inte känner sig dömda utifrån diagnosen, och därmed fokusera på deras bra sidor istället för deras problem. De upplever det hjälpsamt att få kreativa lösningar för att underlätta inlärning och förståelse (Bartlett et al., 2010).
Genom att tillämpa kunskapen om barn med ADHDs upplevelser av vad de själva ser som hjälpsamt utifrån deras problem, kan sjuksköterskan bättre anpassa mötet med barnet. Det leder till en bättre vård med fokus att vårda efter barnets bästa.
Därmed behövs kunskap hos allmänsjuksköterskan om hur barn upplever det att leva med ADHD. Denna kunskap kan implementeras genom att utbildning ges till sjuksköterskor inom berörda enheter. Denna kunskap kan ge en ökad vårdkvalitet samt öka barnens livskvalitet.
8.2.5 Vidare forskning
Det finns begränsad forskning kring barn med ADHDs upplevelse av mötet med vården. För en djupare förståelse av deras upplevelser behövs fler studier gjorda ur ett barnperspektiv och därmed på barn. Vidare tänker författarna att det kunde vara givande med en kontrollstudie. En kontrollstudie där man jämför ett anpassat möte med ett icke anpassat möte med dessa barn för att se hur barnens upplevelser av vårdtillfället påverkas. Forskning finns kring mötet med vården baserat på föräldrars och/eller sjuksköterskans upplevelser men ej ur ett barnperspektiv, därmed
uppmuntrar författarna vidare forskning inom detta område.
8.3 Slutsatser
Syftet med föreliggande studie var att undersöka barns upplevelser av att leva med ADHD. Studien påvisar att barn med ADHD upplever svårigheter eftersom de har ett funktionshinder som gör att de inte kan uppfylla de förväntningar samhället har på dem. De problem som informanterna upplevde som barn var oförmåga att vara samlade, att de var motivationsstyrda, att de inte var enligt normen och att de mådde dåligt. Om allmänsjuksköterskan är medveten om deras begränsningar i att kunna sitta stilla och oförmåga att fokusera och använder deras motivation i en positiv bemärkelse skulle mötet kunna bli mer individanpassat. Genom sjuksköterskans medvetenhet om att dessa barn inte vill uppleva sig annorlunda och att de ofta mår dåligt kan denne bidra till att insatser och stöd ges. Sjuksköterskan får även en ökad förmåga att upptäcka odiagnostiserad ADHD hos barn och kan därmed ge råd som kan leda till vidare vårdkontakt för eventuell utredning. Detta hade då kunnat bidra till att barnets livskvalitet främjas.
9 REFERENSER
Ali, L., & Skärsäter, I. (2012). Att använda internet vid datainsamling. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 1., s. 251-265). Studentlitteratur.
Almer, G. M., & Mandel Sneum, M. (2012). ADHD hos barn och vuxna.
Studentlitteratur.
Andersson, L. (2021) ADHD-livet [Podd]. Spotify.
https://open.spotify.com/show/741nGF11Dkm6XFyc5n9JAZ?si=db4c2b62400840e 5
Bartlett, R., Rowe, T.S., & Shattell, M.M. (2010). Perspectives of college students on their childhood ADHD. MCN: The American Journal of Maternal Child Nursing, 35(4), 226–231. https://doi.org/10.1097/NMC.0b013e3181de3bb3
Benderix, Y. (2015). Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I I.
Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 338-344). Liber.
Brown, T. E. (2016). Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna.
Studentlitteratur.
Bunford, N., Evans, S.W., & Wymbs, F. (2015). ADHD and Emotion Dysregulation Among Children and Adolescents. Clin Child Fam Psychol, 18(3), 185-217.
https://doi.org/10.1007/s10567-015-0187-5
Chou, P.H., Lin, C.C., Lin, C.H., Loh, E.W., Chan, C.H., & Lan, T.H. (2013).
Prevalence of allergic rhinitis in patients with attention-deficit/hyperactivity disorder: a population-based study. Eur Child Adolesc Psychiatry, 22, 301–307.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-012-0369-3
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur
& Kultur.
Danckaerts, M., Sonuga-Barke, J. S. E., Banaschewski, T., Buitelaar, J., Döpfner, M., Hollis, C., Santosh, P., Rothenberg, A., Sergeant, J., Steinhausen, H.-C., Taylor, E., Zuddas, A., & Coghill, D. (2010). The quality of life of children with attention deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. European Child & Adolescent Psychiatry, 19, 83-105. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-009-0046-3
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4 uppl.). Studentlitteratur.
volum
Dvorsky, M. R., & Langberg, J. M. (2016). A review of factors that promote resilience in youth with ADHD and ADHD symptoms. Clinical Child and Family Psychology Review, 19(4), 368-391. http://dx.doi.org/10.1007/s10567-016-0216-z
Eccleston, L., Williams, J., Knowles, S., & Soulsby, L. (2019). Adolescent
experiences of living with a diagnosis of ADHD: a systematic review and thematic synthesis, Emotional and Behavioural Difficulties, 24(2), 119-135, DOI:
10.1080/13632752.2019.1582762
Ekebergh, M. (2015). Vårdande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121-143). Liber
Elkins, I.J., Saunders, G.R.B., Malone, S.M., Keyes, M.A., McGue, M., & Iacono, W.G. (2018). Associations between childhood ADHD, gender, and adolescent alcohol and marijuana involvement: A causally informative design. Drug and Alcohol Dependence, 184, 33-41.
https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2017.11.011
Enskär, K., & Golsäter, M. (2019). Från barndom till ungdom. I F. Friberg & J.
Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s.
147-175). Studentlitteratur.
Gradin, A., & Hillbom, S. (2015). Att möta barn med ADHD och deras föräldrar i omvårdnaden - Intervjustudie av sjuksköterskor. [Examensarbete, Umeå
universitet]. DiVA: Digitala Vetenskapliga Arkivet. http://www.diva-
portal.se/smash/get/diva2:823801/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR11uPWbO- gywnHQRIwN-tHvi1qq7oEr8GrG5CjWES9pzk-oG4O8Z4tJwqM
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 129-138).
Studentlitteratur.
Holden, S.E., Jenkins-Jones, S., Poole, C.D. Morgan, C.L., Coghill, D. & Currie, C.J. (2013). The prevalence and incidence, resource use and financial costs of treating people with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) in the United Kingdom (1998 to 2010). Child Adolesc Psychiatry Ment Health, 7(34)
https://doi.org/10.1186/1753-2000-7-34
