Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
Nyckeln till livet -
En kvalitativ studie om hur pedagoger stimulerar barnens språkutveckling i förskolan
Malin E. Olofsson och Sara Ulriksson
Handledare: Gabriella Gejard Examinator: Ann-Carita Evaldsson
Sammanfattning
Språkutveckling är ett område som är både viktigt och centralt i barns utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskrev att de stimulerade barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Metoderna som användes för att få syftet besvarat var intervjuenkäter och intervjuer. All empiri analyserades genom tematisk analys. Studien hade sin grund i ett läroplansteoretiskt perspektiv samt ett didaktiskt perspektiv. Utifrån resultatet blev det synligt att pedagoger inom förskolans verksamhet arbetade med barns språkliga utveckling på en bred front. Pedagogers uppfattning när det handlar om det språkutvecklande arbetet visade att pedagogerna ansåg att allt är språkutveckling. Arbetet handlade om att ge barnen en möjlighet att utveckla sitt språk i både planerade och spontana situationer. Pedagogerna ansåg att barnens språkutveckling var grunden till allt lärande. Pedagogerna beskrev även ett antal metoder som används i det språkutvecklande arbetet. Exempelvis syntes metoder som Bornholmsmodellen, boksamtal samt arbetet med tydlighet i alla situationer. Det blev även synligt i resultatet att mätningen av barns språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål skiljde sig åt. Studien synliggjorde att pedagogerna arbetade mot strävansmålen utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Det framkom även att pedagogerna hade ämneskunskaper samt didaktiska kunskaper för att arbeta med språkutvecklingen genom språkstimulerande miljöer i förskolan. Slutsatsen utifrån studien blev att pedagogerna hade en bred uppfattning kring vad språkutveckling var.
Det språkliga arbetet skedde genom en rad olika metoder för att barnens språk skulle stimuleras. I studien sågs skillnader hur pedagoger mäter barns språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål.
Nyckelord: Språkutveckling, läroplansteori, intervjuer, pedagoger, didaktiska pyramiden
Innehåll
1. Inledning ...1
2. Bakgrund ...2
2.1 Förskolans historia ...2
2.2 Språk och kommunikation ...2
2.3 Styrdokument och förskollärarens ansvar ...3
2.4 Den språkliga miljön ...4
3. Syfte ...5
4. Tidigare forskning ...6
4.1 Uppfattningar kring språkutveckling ...6
Språkinlärning med gester ...6
Synen på undervisningens innehåll...6
Grunden läggs i förskolan ...7
4.2 Arbete med språkutveckling ...7
Synliggöra skriftspråket i leken ...7
Språkinlärningsaktivitet med sånger ...8
Strategier för att stödja den muntliga språkutvecklingen ...9
Lära sig om begrepp genom vardagssamtal ...9
4.3 Mätning av språkutveckling ...9
Mätning av små barns ordkunskap ...9
4.4 Sammanfattning ... 10
5. Teori ... 12
5.1 Ett läroplansteoretiskt perspektiv ... 12
5.2 Formuleringsarena och realiseringsarena... 12
5.3 Den didaktiska pyramiden ... 13
6. Metod ... 14
6.1 Insamlingsmetod ... 14
6.2 Urval ... 15
6.3 Genomförande och analysmetod ... 15
6.3.1 Intervjuenkät och genomförande av intervjuenkät ... 16
6.3.2 Intervju och genomförande av intervju ... 16
6.3.3 Tematisk analys ... 16
Intervjuenkäter ... 17
Intervjuer ... 17
6.4 Etiska aspekter... 18
6.5 Tillförlitlighet ... 18
Trovärdighet ... 19
Överförbarhet ... 19
Pålitlighet ... 19
Möjlighet att styrka och konfirmera ... 19
6.6 Reflektion över metod ... 19
7. Resultat & analys ... 21
7.1 Delstudie 1 - Intervjuenkäter för att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18 ... 21
7.2 Delstudie 2 - Intervjuer för att undersöka hur förskollärare i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18 ... 29
8. Diskussion ... 35
9. Konklusion ... 38
Referenser ... 39
Bilagor ... 42
Bilaga 1 – Enkätfrågor ... 42
Bilaga 2 – Intervjuguide ... 45
Bilaga 3 – Informationsbrev intervjuenkäter ... 46
Bilaga 4 – Informationsbrev intervjuer ... 47
Bilaga 5 – Medgivandeintyg ... 48
Bilaga 6 – Översikt frågor, koder och teman ... 49
1
1. Inledning
“Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.” (Lpfö18, s. 8)
Språkutveckling handlar om olika aspekter som ska betraktas, något som författaren Ann- Katrin Svensson framhäver. Både kommunikationen, språket och talet är aspekter som måste stimuleras för att barnet ska kunna tillgodogöra sig språket. Men även för att detta är delar som ska leda till ett mer kvalificerat språkbruk (2009, s. 11).
Vi har under vår studietid till förskollärare haft VFU (verksamhetsförlagd utbildning) perioder där vi på olika håll har uppmärksammat, att arbetet med barnens språkutveckling inom förskolans verksamhet kan skilja sig väldigt mycket åt. Dels kan det spela roll utifrån pedagogernas intressen, dels de möjligheter som ges från rektorer, kommuner och stat. I förskolans läroplan står det att förskolläraren, men även hela arbetslaget ska ge barnen en god språkutveckling (Lpfö18, s. 15). Läroplanen fokuserar mycket på de språkstimulerande miljöerna i arbetet kring språkutveckling. Dessa anses ska innefatta högläsning samt samtal kring innehållet i det lästa (Lpfö18, s. 8). Reflektioner som vi båda gjort kring arbetet med språkutvecklingen i förskolan är hur pedagogerna vet att de ger barnen en god språkutveckling. När vi tänker kring språkutveckling hos förskolebarnen så innefattar detta för oss alla barn som finns i verksamheten oavsett bakgrund, förutsättningar och så vidare.
För barnens fortsatta lärande i livet menar Liv Gjems att det är viktigt att de får en stabil språklig grund att stå på (2011, s. 7).
I tidningen Läraren tas språkfrämjande arbetssätt upp som en viktig del i förskolans verksamhet. I intervjun gjord av Ulla-Karin Höynä framkommer det att språket är ett viktigt redskap för att demokratiskt komma in i samhället. Barnens språkutveckling måste utgå ifrån vart barnen befinner sig i sin språkliga utveckling. Dessutom handlar det om att på ett likvärdigt sätt undersöka hur barnen tar till sig språket. Samspelet mellan pedagoger, vårdnadshavare och barnen utgör en viktig del för att kommunikation samt språkliga mål ska leda till att kunskapen etableras (Höynä, 2021-10-07).
Som pedagog inom förskolans verksamhet har man ansvaret för ”alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Lpfö18, s. 5). Den didaktiska kompetensen blir viktig i arbetet mot läroplanens strävansmål kring barnens språkutveckling. Enligt Gjems så måste förskolläraren vara medveten om hur de stimulerar till samtal och vad det innebär i den pedagogiska verksamheten. Samtalen finns där, det gäller att ta vara på språket inte bara i aktiviteterna utan i hela förskolans vardag (2011, s. 7).
Den språkutveckling varje barn gör inom förskolan har sitt resultat i pedagogernas olika sätt att språkstimulera barnen (Larsson, 2019, s. 86). Hur pedagogerna tolkar de mål som finns i förskolans läroplan anser Sheridan och Williams är en faktor som påverkar barnens lärande (2018, s. 10). Den språkliga kompetensen inom den pedagogiska verksamheten är viktig samt att som pedagog vara medveten om att man är barnens språkliga förebild (Larsson, 2019, s. 26). Vi ställer oss frågan om det bara är högläsning som är den grundläggande metoden till språkutveckling? Hur stöttar pedagoger barnens olika språkutvecklingar?
2
2. Bakgrund
I detta kapitel lyfts bakgrunden till studiens syfte genom flera olika områden. Det börjar med en historisk tillbakablick kring hur förskolan uppstod för att sedan lyfta fram språkets betydelse. Läroplanen, förskollärarens ansvar samt hela arbetslagets ansvar är områden som synliggörs. Det visas även hur viktig den språkliga miljön är.
2.1 Förskolans historia
Två viktiga gestalter när det kommer till den svenska förskolans historia är de två systrarna Ellen och Maria Moberg (Westberg, 2011, s. 197). År 1904 öppnade de den första folkbarnträdgården i Sverige. Denna verksamhet vände sig till alla barn och inte bara till de rika, vilket de första barnträdgårdarna i Sverige gjorde. Nu var visionen att skapa en verksamhet som stod för den omsorg som funnits i barnkrubborna samtidigt som barnen skulle få vistas i en rik pedagogisk miljö. Syftet med verksamheten var att barnen nu skulle få både en form av social fostran samt en intellektuell stimulans. Då systrarnas verksamhet hade sina rötter i Fröbels pedagogiska tankar så startade de år 1909 ett Fröbelinstitut i Norrköping. Detta var en tvåårig utbildning för barnträdgårdsledarinnor. Dessa ledarinnor skulle ses som lärare och lägga grunden för barnens lärande innan skolstart (Emmoth, 2014, s. 6).
Det kan dras vissa paralleller från dessa kvinnors idéer kring barnomsorg på tidigt 1900- tal och dagens förskola. En annan kvinna som också har gjort avtryck med hjälp av sitt arbete för den svenska förskolan är Alva Myrdal. Hon kämpade för att förskolan skulle bli tillgänglig för alla. De hade idén om att ledarinnorna skulle ses som lärare och lägga grunden för barnens lärande. De fanns även en tanke kring att de aktiviteter som barnen skulle få ta del av inom barnträdgården skulle ha en pedagogisk grundtanke. Myrdal menade att barn från alla samhällsklasser skulle ha tillgång till förskolan för att dels få en social fostran men kanske ännu hellre för att få tillgång till aktiviteter som hjälpte barnen att utvecklas (Emmoth, 2014, s. 6). Idag menar Pia Williams att man utifrån språkutvecklingen kan se att barnen får det lättare senare i livet om de har gått i förskolan och fått en ordentlig språklig grund att stå stadigt på (Olsson, 2021-10-11).
2.2 Språk och kommunikation
Språket är viktigt för att sätta igång vår tankeverksamhet och bidra till utvecklingen av identiteten. När det gäller språket är det ett centralt verktyg för att vi som människor ska kunna fungera och utvecklas (Svensson, 2009, s.11-12). Läroplanen för förskolan beskriver att barnen ska ges möjligheter att utveckla sin identitet, sitt sätt att tänka samt lära sig att kommunicera i olika kontexter. Detta för att behärska de kunskaper som krävs för att fungera i ett samhälle (Lpfö18, s. 8). Språket och kommunikation är något som kan komma att användas som ett maktmedel. Att behärska språk anses vara en form av makt. När det kommer till språket har de vuxna alltid ett maktövertag över barnen genom sin språkliga kompetens (Larsson, 2019, s. 32). Det kompetenta barnet är något som Rigmor Lindö menar att man ska ha som utgångspunkt. Den barnsyn som pedagogen ska förhålla sig till är en
3 mångfald av kompetenser av nyfikenhet som måste uppmärksammas. Arbetssättet ska kunna planeras, dokumenteras och utvärderas så att det blir kvalitet i lärprocesserna (2009, s. 23- 24). Grunden för barns språk läggs under de första sex levnadsåren. Det är under dessa år som språkarbetet är viktigt för att barnen ska få möjlighet att ha ett rikt språk senare i livet.
Under dessa tidiga år är det viktigt att barnen får lära sig hur fonologin och grammatiken i språket fungerar. Samtidigt som barnen utvecklar sitt språk så ska de under denna period även lära sig samspelet med andra människor (Larsson, 2019, s. 7).
2.3 Styrdokument och förskollärarens ansvar
I dagens samhälle är det 513 000 barn i åldern 1–5 år inskrivna i förskolans verksamhet.
Ändå är det ca 6% av samhällets barn i 3 - 5 år som inte är inskrivna i förskolan. I denna grupp ingår barn som är nyanlända och barn som bor i socioekonomiska familjer (SCB, 2021 – 10 – 14). Regeringen har som förslag att deltagandet av dessa barn ska öka men också att stärka förskolan och pedagogernas kompetensutveckling i svenska och svenska som andra språk (Regeringen, 2020, s. 13-14).
Skolinspektionen fick under en treårsperiod i uppdrag från regeringen att göra en granskning kring hur det såg ut med förskolors kvalitet samt hur de uppnådde de satta målen.
När de granskade de utvalda förskolorna kunde det ses att arbetet kring barns språkutveckling fungerade som allra bäst på de förskolor som hade en rektor som hade gjort målet tydligt för pedagogerna i verksamheten. Det kunde även ses att då pedagogerna fick reflektera kring arbetet runt sitt uppdrag med varandra så var detta något positivt för det språkutvecklande arbetet (Skolinspektionen, 2018, s. 5-6 och 18).
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Konventionen menar bland annat att varje barn har rätt att få uttrycka sin mening i allt som rör dem samt att barnen har rätt att få gå i skolan och lära sig saker. Detta handlar om att alla barn har rätt att få en gratis grundskoleutbildning. Undervisningen är avsedd att förbereda barnet för livet (Barnkonventionen, 2018, artikel 12, 28 och 29). Ses detta utifrån hur dagens samhälle ser ut så kanske artikeln som handlar om skolgång även skulle innefatta förskolan. Även förskolan är en verksamhet som har ett ansvar för barnens utveckling och lärande.
Den läroplan som förskolan arbetar utifrån idag har benämningen Lpfö18. En av punkterna som har blivit tydligare i den nya läroplanen är förskollärarens roll i förskolans verksamhet samt att barnen ska utvecklas utifrån läroplanens mål. Skillnaden med tidigare läroplaner är att förskolläraren har ansvaret kring barnens utveckling och lärande (Åsén, 2020, s. 25).
Vidare beskriver Sheridan, Sandberg och Williams att det pedagogiska innehållet är något som förskollärarna har ansvar för inom dagens förskola. Förskolläraren måste ha en medvetenhet kring hur syftet i aktiviteten ska främja alla barn. Det kräver att förskolläraren har kompetens i ämnen såväl som didaktiska kunskaper för att läroplanens syfte ska realiseras (ref. i Sheridan & Williams, 2018, s. 21). Förskolläraren är den som har ansvaret för det pedagogiska innehållet men de övriga pedagoger som ingår i arbetslaget ska även dem arbeta för att stötta barnen i deras lärande och utveckling (Lpfö18, s. 7).
4
2.4 Den språkliga miljön
Skolverket anser att många förskolor arbetar aktivt med litteratur men att syftet med litteratur kan se ut på olika sätt. Arbetet behöver vara mera planerat för att barnens intresse kring språket ska öka. Detta är en av hörnstenarna som behövs för att påverka barnens språkutveckling. Vidare beskriver Ulla Damber, Jan Nilson och Camilla Ohlsson att högläsning fungerar som en del av ett teamarbete där man använder sig av efterföljande pedagogiskt aktiviteter. Eller så används litteraturen som en rutinaktivitet (Skolverket, 2021- 10-14).
“Läsvilan däremot är en rutinaktivitet som ofta initieras av pedagoger i disciplinerande syfte, exempelvis för att barnen ska varva ned och vila, eller för att pedagoger ska kunna frigöras till andra arbetsuppgifter,” - Ulla Damber m.fl. (Skolverket, 2021-10-14).
När det kommer till det språkutvecklande arbetet menar Anne Kultti att miljön är en viktig del. Språkmiljön i en förskola innefattar många möjligheter för barn att kunna utveckla ett eller flera språk. Vidare menar Kultti att barn som behärskar flera språk har kognitiva fördelar (Kultti, 2014, s. 21-22). Forskare menar att om språkmiljön är mer inbjudande så blir högläsningen mer lärorik för barnen. Detta genom material och engagerade pedagoger som ger möjlighet att stimulera barnen med samtal, lekar och språkövningar kopplade till högläsningen. Genom att uppmärksamma skriftspråket blir det lättare för barnen att anamma skolans krav senare i livet när det gäller de skriftspråkliga kunskaperna (Skolverket, 2021- 10-14).
Att behärska språket behövs för att ta del av information på olika sätt, ta del av utbildningar och så vidare men även för att vara en del av det sociala umgänget och gemenskapen. Framtiden kommer att ställa ännu större krav på den språkliga kompetensen hos barnen. Detta genom bland annat det stora informationsflödet som finns i samhället men även på den tekniska utvecklingen som hela tiden går framåt (Larsson, 2019, s. 12 och 25).
Idag är förskolan en stor del i barns liv. Utifrån våra egna observationer så befinner sig barnen ofta sju-åtta timmar i snitt per dag på förskolan. Det vill säga att barnen i åldern 1–5 år har lika långa dagar inom förskolan som vi vuxna har på våra arbeten. Förskolans språkliga arbete är en nyckel i barnens livslånga lärande. Dessa resonemang ligger som grund till studiens syfte som handlar om hur pedagoger stimulerar en god språkutveckling hos barn utifrån Lpfö18 i förskolans verksamhet.
5
3. Syfte
I förskolans läroplan är det skrivet att pedagoger inom förskolan ska arbeta med barnens språkutveckling, men det står inte skrivet hur detta arbete ska gå till eller vad det förväntas innehålla. En del av de svenska förskolorna använder sig av högläsning och boksamtal som en metod för språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Våra frågeformuleringar för att besvara denna forskningsfråga är:
• Vilka uppfattningar har pedagoger kring det språkutvecklande arbetet?
• Hur beskriver pedagoger att de arbetar med språkutveckling?
• Hur mäter och säkerställer pedagoger barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål?
Syftet och dess frågeformuleringar bidrar sedan till metodvalet som är intervjuenkäter och intervjuer. Empirin som inhämtas med hjälp av dessa metoder ligger till grund för att ge svar åt studiens syfte och frågeformuleringar.
6
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som kan knytas till studiens syfte och frågeställningar. Forskningen är kategoriserad i de tre områden som ses i studiens frågeställningar. De tre frågeställningarna handlar om vilken uppfattning pedagoger har kring språkutvecklingen samt hur de beskriver och mäter språkutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.
Den redovisade forskningen hittades genom olika databaser så som universitetets bibliotekstjänst men även databasen SwePub som är en gjord för att söka vetenskapliga publikationer har använts. NB-ECEC: Nordic Base of Early Childhood Education and Care som samlar skandinavisk forskning som rör barnen i åldern 0–6 år inom exempelvis förskolan och Education Source som är världens största databas när det kommer till utbildningsområdet, diva-portal samt Google har även de använts i sökandet efter tidigare forskning till studien. Sökord som har använts i sökandet är på svenska bland annat förskola, begrepp, ansvar, utveckling, språk, kommunikation, symboler samt läsning. Sökord för engelska artiklar har varit ord som singing, learning, preschool, preschool class, social language, measuring och vocabulary.
4.1 Uppfattningar kring språkutveckling
Språkinlärning med gester
Forskaren Marion Tellier utförde en studie genom ett experiment på mindre barn för att undersöka hur gester kan påverka språkinlärningen. Hon utgår ifrån en multimodal teori om lärandet. I studien som innefattar 20 barn i ålder 5,5 år delar hon upp barnen i två grupper.
Den ena gruppen får lära sig ord på ett nytt språk tillsammans med tillhörande bild. Den andra gruppen får lära sig samma ord men med en tillhörande gest till varje ord. Barnen ska även utföra gesten (2008, s. 1). Experimentet visar att genom att motoriskt utföra en gest tillsammans med ett ord bidrar det till att barnet lär sig ordet lättare. Detta till skillnad från när barnet får se en visuell bild och koppla det till samma ord (2008, s. 9 - 10). Den motoriska modaliteten skapar ett starkare minne hos barnet när barnet reproducerar gest till tillhörande ord (2008, s. 1).
Synen på undervisningens innehåll
Forskningen som Martina Norlings gjort utgår ifrån förskollärarna inom förskolan och lärarna inom förskoleklassen. I sin forskning har hon valt att se hur de olika lärarna ser på det innehåll som undervisningen har samt den relation som innehållet skapar till barnens språk-, läs- och skrivutveckling. Norling lyfter i sin forskning att läroplanen för förskolan, Lpfö18, har fått mera specifika mål kring barnens språk-, läs och skrivutveckling. Hon menar vidare att då revideringen av grundskolans läroplan skedde 2019 så fick förskoleklassen en tydligare plats i barns utbildning. Som verksamhet fick de nu sina egna riktlinjer att följa (2019 ,s. 2). Norlings forskning hade sin utgångspunkt i Bartons utvecklingsekologiska teori
7 samt Vygotskys socialkonstruktivistiska teori. Bartons teori innebär att barnens lärande och utveckling sker i olika läs- och texthändelser. Detta sker i sociala sammanhang där samspelet mellan människor blir det centrala. Vygotskys teori behandlar processer av barns förståelse och mening kring språk-, läs och skrivutveckling. Vygotskijs språkpraktiker kan beskrivas som aktiviteter som innehåller någon form av språkstimulering för barnen. Norling menar att språkets del i detta kan ses som exempelvis lek med ord som rim och ramsor medan läspraktiken handlar om att ge barnen tillgång till en mängd olika texter. Slutligen handlar textpraktiken om aktiviteter där barnen som exempel kan utforska symboler och bokstäver (2019, s. 4). Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod. Detta visar sig genom fokusgruppsintervjuer men även genom en fallstudie. Här lyftes frågan kring hur förskollärare från förskolan och lärare från förskoleklassens verksamhet såg på barns språk- , läs- och skrivutveckling (2019, s. 4). Resultatet som framkom av Norlings forskning var att båda yrkesgrupperna hade en stabil grund i sina läroplaner. Utifrån dessa var pedagogerna trygga med vilket innehåll som de skulle presentera för barnen i respektive verksamhet för att stödja barnens språk-, läs- och skrivutveckling. Det framkom att det fanns en progression för barnen inom dessa områden i övergången mellan förskola och förskoleklass (2019, s.
12).
Grunden läggs i förskolan
I sin studie vill Katarina Emmoth undersöka pedagogers utveckling och lärande, främst med inriktning mot språk, kommunikation och matematik. Hon undersöker även vad pedagogerna inom förskolans verksamhet tycker om att dokumentera och analysera barnens utveckling och lärande kring dessa områden (2014, abstract). Emmoths forskning hade sin utgångspunkt i fenomenografi. Detta då det var olika fenomen inom förskolans verksamhet som hon ville få syn på (2014, s. 27). I genomförandet av den valda metoden gjorde Emmoth intervjuer. Dessa utskick från en intervjuguide som hon skapat. Vidare transkriberades intervjuerna och analysen gjordes utifrån en fenomenografisk metod i sju olika steg (2014, s.34-35). Det insamlade materialen analyserades utifrån den didaktiska triangeln och de didaktiska frågorna hur, vad och varför (2014, s. 36). Resultatet visar hur pedagogerna ser på barnens utveckling och lärande inom språk, kommunikation och matematik syns aktiviteter som pedagogerna i fråga tyckte var bra i arbetet kring dessa områden. Exempel på sådana aktiviteter som belystes för att barnen skulle utvecklas och få ett lärande inom de nämnda fälten var läsvilan samt samlingen. Det lyfts även fram att det är bra att använda sig av konkreta material i dessa situationer. Detta är extra viktigt dels för de med ett annat modersmål än svenska, dels för de barn som behöver lite extra stöd kring sin språkutveckling (2014, s. 100).
4.2 Arbete med språkutveckling
Synliggöra skriftspråket i leken
Maria Magnusson och Ingrid Pramling Samuelsson lyfter i sin fallstudie fram vikten av att arbeta temainriktat samt med symboler för att utveckla skriftspråket. Med dagens digitala
8 tekniker innebär det att de visuella symbolerna ökar och barn behöver behärska en mångfald av symboler för att tillgodogöra sig språket på olika sätt. Förskolläraren måste veta hur undervisningen av symboler ska gå tillväga och ha ämneskunskap för att stödja barns lärande. Studien analyseras genom att återge som det är, sanningen och som om det vore, lek och fiktion. Genom att förskolläraren är deltagande i leken kan också barnen utvecklas vidare och lära av varandra, det som Vygotskij benämner som den proximala utvecklingszonen. Detta innebär att barnen utvecklas vidare för att nå nästa nivå i sitt lärande.
Metoden som har används i studien är videoinspelad dokumentation och empirin är affärslek som förskolläraren haft som tema med sin barngrupp över tid (2019, s. 26-27). Resultatet visar att skriftspråkliga verktyg som exempelvis inköpslista, grafiska symboler, ljud samt skriftliga bokstäver är viktiga för att leken ska kunna fortsätta. Förskollärarens roll att stötta och utmana barnen genom att ställa frågor i leken är viktig. För att barnen också ska komma igång att ställa som är frågor som exempelvis ”Vad står det där?”, ”Vilken bokstav?”.
Barnens frågor ger upphov till vad de behöver veta i leken och genom stöttning av förskolläraren så synliggörs den proximala utvecklingszonen. Genom att förskolläraren är med i leken och som om, kör kundvagnen på låtsas när de ska handla med inköpslistan. Kan förskolläraren svara och utmana barnens frågor. Samtidigt kan de tillsammans tyda inköpslistan och lära sig de olika symbolerna som barnen ser och läser. Förskollärarens didaktiska strategi mellan att pendla mellan som är och som om handlar om att ha ämneskunskaper för barns läs- och skrivutveckling. Barnen erbjuds att leka samtidigt som förskolläraren approprierar in skriftspråkliga verktyg utifrån barnens erfarenheter men även för att ge dem nya kunskaper för att förstå sin omvärld. Resultatet visar också att det barnen lär sig i leken leder till att förstå vad som gäller i sin omvärld. Forskarna menar också på att i förskolans värld är leken och undervisningen en helhet. Förskollärarens deltagande i leken möjliggör att undervisningen och lärandet maximeras för barnen (2019, s. 39-41).
Språkinlärningsaktivitet med sånger
Anne Kultti undersöker i sin forskning vilka förutsättningar som förskolan har för att flerspråkiga barn ska utveckla sin kommunikativa förmåga i svenska genom sång aktiviteter.
Studien var ett fältarbete där åtta förskolor deltog under en sexmånaders period och barngrupperna var i åldern 1 - 5 år. Metoden som användes var observation och videoinspelning och studien följde etiska regler. Syftet var att observera aktiviteter där barn deltog tillsammans med pedagoger. Utifrån detta analyserades hur den verbala kommunikationen och deltagandet fungerade i aktiviteterna med sång (2013, s. 1959-1960).
Resultatet visar att förskolan kan stötta flerspråkiga barn i sångaktiviteterna. Pedagogerna använder sig av både fysiska och verbala handlingar i sångsamlingarna. Detta möjliggör för barnen att kunna delta oavsett hur långt de har kommit i sin språkutveckling. Barnen kan välja på att observera samlingen och lyssna på de andra deltagarna eller aktivt delta.
Pedagogerna tar hänsyn till barnets perspektiv. I sångsamlingarna kunde barnen lära sig genom att visuellt observera, genom att använda sig av gester eller att prova på språkliga ord på svenska. Barnen ser och lär sig av varandra vilket leder till att Vygotskij proximala utvecklingszon behärskas i aktiviteterna. Pedagogerna plockar in olika artefakter i sångerna för att barnen lättare ska följa med och känna igen sig. Samtidigt som pedagogerna ställer
9 öppna frågor, upprepar och pekar bidrar det till att pedagogerna didaktiskt kan utveckla barnen och deras kommunikation. Delaktigheten och samspelet blir tydligt för alla barn oavsett språkkunskaper (2013, s. 1965-1966).
Strategier för att stödja den muntliga språkutvecklingen
Jennifer Whorrall och Sonia Q Cabell framhäver i sin forskningsartikel att pedagogerna kan utveckla barns tal under många av de styrda och icke styrda aktiviteterna som sker under en dag på förskolan. Forskare menar på att pedagogerna inte tar möjligheterna att utmana barnen i olika konversationer. I artikeln erbjuds strategier om hur förskolläraren ska tänka för att öka barnens vokabulär i kommunikationen. Strategierna som nämns är att pedagogen ska ställa öppna frågor och utgå ifrån barnens intressen. Genom att fånga upp barnen i de olika aktiviteterna och styra samtalet till det som intresserar dem, så får barnen möjlighet att sätta flera ord på det de vill prata om. Vilket bidrar till barnets kognitiva utveckling (2015, s. 335 och 341).
Lära sig om begrepp genom vardagssamtal
I sin forskning undersökte Liv Gjems hur förskollärare stödjer barnens förståelse kring olika former av begrepp genom det vardagliga samtalen. Gjems menar att de vardagliga samtalen i den norska förskolan behandlar alla ämnen där barn eller vuxna är engagerade. Som metod i sin forskning använder sig Gjems av videofilmade observationer. I de utvalda förskolorna är det de spontana och informella vardagssamtalen som är de sammanhang där de sker språkinteraktioner menar Gjems. Dessa situationer var de som Gjems valde att observera.
Dessa situationer uppstår i många aktiviteter som sker under en dag på förskolan.
Exempelvis så sker denna språkinteraktion vid måltider och i tambursituationer. Det kan vara både pedagoger och barn som tar initiativet till att dessa språkstunder uppstår. Gjems fokus under observationerna låg på innehållet i den interaktion som uppstod. De som observerades i forskningen var två klasser i förskolan med barn inom åldersspannet tre till sex år. Klasserna bestod av 18 stycken barn, en förskollärare samt två lärarassistenter.
Observationerna skedde under tolv besök på förskolan utlagda på en fyra månaders period.
Varje observation skedde under tre timmar på förmiddagen. Hennes observationer transkriberades sedan för analys (2017, s. 36).
Resultatet som Gjems når i sin forskning visar att trots hennes gedigna empiri handlade endast tre av de tjugosex observerade samtalen om ordens betydelse (2017, s. 37). I de tre observerade fallen fick barnen stöd av pedagogen på ett varmt och lyhört sätt. Pedagogerna fick även genom sina frågor barnen att berätta om sina tankar och erfarenheter kring olika begrepp (2017, s. 41).
4.3 Mätning av språkutveckling
Mätning av små barns ordkunskap
Elizabeth Burke Hadley och David K Dickinson har i sin forskningsstudie valt att rikta sitt fokus mot de utmaningar som finns kring att bedöma det muntliga språket hos barn inom
10 förskolan (2020, s. 225). De hävdar att om det fanns en mer mångsidig syn på vad det är att exempelvis kunna ett ord så skulle det påverka bedömningen kring barns tidiga ordförråd.
De menar att man måste vara medveten om det komplexa i att göra bedömningar utifrån de system som används idag. De ger ett exempel kring hur ett barn kanske kan välja en bild för ett specifikt ord men att det lämnar många andra frågor obesvarade som exempelvis om barnet kan uttala ordet eller kanske använda det i en mening. Burke Hadley och Dickinson menar att detta är färdigheter som i ett senare skede behövs och påverkar barnens kunskap kring läsning, skrivning men också talet. De menar att det är viktigt att studera det som kallas för ordförrådsdjupet hos barn för att kunna stödja barnen i deras språk- och läsutveckling (2020, s. 224).
Det som i artikeln benämns som ordförrådsbredd innebär att det sker en uppskattning av hur många ord som barnet kan utan att det tas reda på hur väl barnen kan dessa ord. Det har visat sig genom forskning att bredden i de små barnens ordförråd påverkar deras språk- och läskunnighet. Detta är något som forskare har kunnat följa långt in i grundskolan. Något annat som de också har kunnat visa på genom forskning är att storleken på barnens ordförråd skiljer sig utifrån den socioekonomiska statusen (2020, s. 226). Det anses även viktigt att barnens ordförråd verkligen mäts i antalet ord som är kända för barnen (2020, s. 227). När det kommer till små barns ordinlärning på djupet så har forskarna mest tittat på hur denna förmåga ser ut hos äldre barn eller till och med hos vuxna. Detta beror på att när man undersökt detta fenomen så har det gjorts genom läsning. Burk Hadley och Dickinson menar vidare att det finns väldigt få studier gjorda kring hur barn i förskolans verksamhet ges möjlighet till att skaffa sig en ordkunskap av den högre kvaliteten. De anser att detta steg är viktigt att se till att även barnen inom förskolans verksamhet får då det är en process som tar lång tid. Här handlar det även om att barnen ska få en förståelse för formen i språket så som exempelvis de grammatiska och fonologiska (2020, s. 229).
Resultatet av forskningen som Hadley och Dickinson gjorde var att kunskapen om ord inte bara gick att kategorisera i allt eller inget när det kom till barnens kunskap. De såg att det snarare handlade om lågt eller högt på en rad olika sätt när det kom till barnens kunskap kring ordens form, mening och hur de skulle användas (2020, s. 231). I denna forskning har de valt att titta extra mycket på olika ordförrådsåtgärder riktade mot förskolebarn.
Utgångspunkten för att undersöka hur de olika områdena form, mening och användning bedöms utifrån de så kallade vanliga åtgärderna har gjort med en konceptuell ram. Det var när de använde denna utgångspunkt som det blev tydligt för forskarna att det generellt var svårt att använda sig av flera perspektiv av ordkunskap (2020, s. 242). De påvisas även att det är viktigt att ge barnen en bra bredd på sitt språk (2020, s. 244).
4.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar detta tidigare forskningskapitel att språkutveckling för barn sker på många olika sätt. I den tidigare forskningen lyfts uppfattningar om barns språkutveckling fram. Det synliggörs att barnens språkutveckling kan ske med hjälp av gester och att språkutvecklingen blir starkare om barnen får använda motorik tillsammans med det verbala ordet. Vidare anses det att lek med ord och ramsor är en del i barns språkutveckling. Även att ge barn tillgång till en mängd olika texter ses som avgörande i relation till barns språk-,
11 läs- och skrivutveckling. Inom detta område anses det även att aktiviteter där barnen får utforska exempelvis symboler och bokstäver är viktiga för deras språkutveckling. Det visar sig även att förskollärare från förskolan och lärare från förskoleklassens verksamhet ansågs ha en stabil grund i de olika verksamheternas läroplaner. En annan viktig aspekt var att grunden för barnens språkutveckling till stor del läggs i förskolan. Här anser pedagoger att det fanns olika aktiviteter för att de ska kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling.
Exempelvis skedde detta via läsvila, samling samt att som pedagog använda sig av konkreta material i utvalda situationer. Vidare handlar den tidigare forskningen om hur man arbetar med språkutveckling. Här lyft det fram att exempelvis skriftspråket blir synligt i leken för barnen. Detta kan ske genom temaarbete och symboler. För att detta ska kunna ske på ett bra sätt anses det att förskolläraren ska delta i leken för att kunna stötta barnen i sin språkutveckling. Olika former av sångaktiviteter är också ett sätt som belyser hur förskolan som verksamhet arbetar med barns språkutveckling. Att ställa öppna frågor och utgå från barnens intressen är andra språkutvecklande arbetssätt. Ytterligare ett arbetssätt handlar om att ge barnen en mängd begrepp i det vardagliga samtalet som sker under en dag på förskolan.
Det sista som lyfts fram i detta tidigare forskningskapitel handlar om att mäta barns språkutveckling. Här visar forskarna att det finns utmaningar i att bedöma barns muntliga språk, att ord är mer än bara ord. Vidare anser de att det som är viktigt att studera är ordförrådsdjupet hos barn för att kunna stödja barnen i deras språk- och läsutveckling.
Utifrån vår forskningsöversikt vill vi nu undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.
12
5. Teori
Våra teorival då vi undersöker hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18 utgår ifrån följande ramverk . Först kommer en beskrivning av läroplansteoretiskt perspektiv som efterföljer en beskrivning av den didaktiska triangeln/pyramiden. Avslutningsvis följer en beskrivning av de begrepp som vi kommer att använda i studiens analysarbete.
5.1 Ett läroplansteoretiskt perspektiv
Våra forskningsfrågor undersöks med utgångspunkt ifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.
Enligt Ulf P. Lundgren är utbildningen formad utifrån hur samhället i övrigt ser ut.
Exempelvis med utgångspunkt i det ekonomiska och sociala läget i samhället. Det spelar även in på förskolans läroplan vem det är som har makten i samhället. (Lundgren, 2017, s.
266 och 348). Läroplansteorin innehåller frågor kring metod och innehåll i undervisningen.
Vad är värt att veta och hur ska detta vetande läras ut (Lundgren 2017, s. 265). Ninni Wahlström lyfter fram Deng och Lukes begrepp ”Vad som räknas som kunskap?” som den grundläggande frågan i läroplansteori. Detta är en fråga som aldrig blir färdigbesvarad och som förändras över tid (2016, s. 11). Stommen i läroplansteorin handlar om de tolkningar som görs kring vad som är kunskapen samt hur kunskap ska förstås (Lundgren, 2017, s.267).
Läroplanen förmedlar de mål och resultat som anses ligga till grund för vad som är giltig kunskap och därmed viktig. Kunskapen etableras i ett föränderligt samhälle och de olika kunskaper som finns i de olika läroplanerna ska byggas vidare och utvecklas (Wahlström, 2016, s. 13). Skolan är något som hela tiden utvecklas och utvärderas av människan något som Pia Skott betonar. Hon menar på att utbildningspolitiken på den nationella nivån hanterar skolrelaterade val och frågor som diskuteras i omvärlden. På lokal nivå ska kommunpolitiker, rektorer, lärare och annan yrkessam personal förverkliga de samhälleliga kraven på dessa mål och frågeformuleringar (Skott, 2009, s. 17). Vilken nivå som styr det politiska utgångspunkterna förklaras med begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.
5.2 Formuleringsarena och realiseringsarena
Formuleringsarena är specifikt kopplat till det teoretiska perspektivet läroplansteori. Här handlar det om hur den svenska staten formulerar förskolans styrdokument (Linde, 2012, s.
64-65). Realiseringsarenan inom läroplansteori handlar enligt Linde om hur pedagogerna ger barnen en undervisning men även hur deltagande barnen är under själva lärtillfället.
Realiseringen kan vara hur pedagogen tolkar ett mål eller ett ämne utifrån läroplanen och implementerar det på ett intressant sätt. Skott menar att realiseringen innebär hur besluten verkställs utifrån det som har formulerats (Linde, 2012, s. 64, 73 och 84: Skott, 2015, s. 422).
Vidare menar Skott på att utbildningen och skolan växer fram mellan dessa två begrepp och att styrningen även inverkar på samhällsutvecklingen (Skott, 2015, s. 422). Det vill säga vilket parlament och regering som genom val har makten (Lundgren, 2017, s. 348).
13
5.3 Den didaktiska pyramiden
Den första läroplanen för förskolans verksamhet kom år 1998. Läroplanen ger här juridisk status och innefattar samma status som resterande läroplaner inom skolans verksamhet (2016, s. 112). När förskolan får sin läroplan synliggörs kunskapen. Inom förskolan så handlar pedagogiken att utgå ifrån barnens intressen, till skillnad mot skolans läroplan som är kopplad till ämneskunskaper (2016, s. 109). Läroplanen reviderades 2010 och det blir tydligare formulerat att barnen i förskolan ska förberedas för framtida skolgång. Arbetslaget ska utvärdera och dokumentera barnens lärande utefter läroplanens mål samt att språkutvecklingen är ett utav målen som blir tydligare som område (2016, s. 124). När läroplanen revideras igen 2018 så blir förskollärarens roll tydligare. Förskolläraren har nu ansvar för barnens lärande och utveckling och målen ska eftersträvas (Åsén, 2020, s. 25).
Detta ställer krav på att förskolläraren har didaktisk kompetens.
Som pedagog behöver man ha vissa kunskaper för att kunna bedriva en bra undervisning för barnen. Att som pedagog besitta en kompetens i det ämne som ska undervisas för barnen behövs för att kunna arbeta mot läroplanens mål. Men denna kompetens behövs även för att som pedagog kunna anpassa undervisningen till barnen vid det aktuella lärtillfället. Som pedagog krävs det att man besitter en didaktisk kompetens. Detta behövs bland annat för att kunna välja vilket innehåll undervisningen ska ha (Hjälmeskog m.fl., 2020, s. 29-30).
Den didaktiska pyramiden har sin utgångspunkt i den didaktiska triangeln. I denna triangel så synliggörs relationerna mellan undervisningens innehåll gentemot barn, pedagoger samt alla de utmaningar som finns kring detta (Hjälmeskog m.fl., 2020, s. 26). Vi valde att använda oss av den utvecklade formen av denna triangel som då kallas den didaktiska pyramiden. Detta är en flerdimensionell utformning av triangeln. Den didaktiska pyramiden ger mer information än vad det går att få ut av den didaktiska triangeln.
Pyramiden ses utifrån flera barn än ett och hur de tillsammans inhämtar ny kunskap i relationen mellan förskollärare, innehåll och barn i undervisningen. Dessutom blir miljön och materialet synligt (Hjälmeskog m.fl., 2020, s. 31). Miljön i pyramiden symboliserar plats, olika verktyg samt material. Förskollärarens relation till miljön visar om miljön uppfattas som fast eller om det finns intresse att förändra den för att utveckla och utmana barnen (Hjälmeskog m.fl., 2020, s. 34). Det är relationen mellan förskolläraren och miljön som kommer att analyseras i denna studie. För att möta studiens syfte och forskningsfrågor kommer följande begrepp användas i analysarbetet i delstudierna av respondenternas svar.
De centrala begreppen formulering, realisering samt förskollärares relation till miljön kommer att användas.
(Källa: Hjälmeskog et al., 2020, s. 32)
14
6. Metod
Under hela studiens gång har vi valt att skriva tillsammans så mycket som möjligt. Detta för att vi båda två ska vara insatta och delaktiga i hela arbetsprocessen. Genom detta har vi även kunnat stötta och hjälpa varandra genom reflektioner samt diskussioner. Trots detta är vi ansvariga för varsin delstudie. Slutligen så har vi valt att skriva ihop det så att hela rapporten ska ha ett enhetligt språk.
Med grund i syftesfrågan och forskningsfrågorna kopplades metodvalet till en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden är utifrån Alan Brymans synsätt inriktad på orden i det insamlade materialet och vid senare steg i analysen. Här mäts ingenting via siffror utan det blir språket och orden som är det centrala i metoden (2018, s. 454). Metoden innebär även att man vill förstå något genom att respondenterna själva berättar och beskriver hur det upplever en situation (2018, s. 493 och 561). I denna studie görs detta genom att pedagogerna som deltar själva i både intervjuenkäter och intervjuer får berätta och beskriva hur de upplever att de stimulerar barnen i det språkutvecklande arbetet.
6.1 Insamlingsmetod
För att besvara syftet hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18, föll valet på en kvalitativ metod.
Empirin i studien inhämtades via intervjuenkäter och intervjuer. Att vi valde dessa två metoder handlar om att vi ville få syn på de enskilda svaren. Alltså vad varje enskild pedagog tänker och tycker utifrån frågeställningarna. Genom två metoder blev svaren både breda och djupa. I intervjuenkäten blev det många svar medan i intervjuerna blev det djupa svar då det gick att ställa följdfrågor. Enligt Bryman så använder man sig av en triangulering då två metoder används för att säkerställa att den insamlade empirin uppfattats på ett korrekt sätt (2018, s. 468). Att dessa två metoder användes handlade även om att det i dessa tider med en coronapandemi i världen skulle gå att genomföra forskningen.
Intervjuenkäterna skedde via två olika grupper på Facebook som hade inriktning mot verksamma pedagoger inom förskolans verksamhet. Intervjuenkäten lämnades även ut i fysisk form på utvalda förskolor.
De planerade intervjuerna skedde under lugna förhållanden inom förskolans verksamhet eller på annan förutbestämd plats. Intervjun spelades in. För att säkerställa om något skulle hända med inspelningen skrevs även anteckningar under intervjusituationerna. Dessa val kopplades till att Bryman anser att detta är bra strategier vid en intervjusituation (2018, s.
566). Under rådande pandemi skedde en av intervjuerna via videokonferensverktyget Zoom beroende på de restriktioner som Folkhälsomyndigheten hade då intervjuerna planerades att hållas. Men även utifrån de riktlinjerna som varje förskola arbetar utifrån kring just detta.
Det som denna studie kommer att visa är hur pedagoger i den pedagogiska verksamheten stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.
15
6.2 Urval
För att besvara syftet kring hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18 gjordes det ett urval i studien.
Urvalet kom bland annat att bli det som Bryman kallar för ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval innebär att det är studiens syfte och frågeställningar som styr (2018, s. 498). I de båda delstudierna fanns det vissa kriterier för urvalet av respondenter. Detta kallas enlig Bryman för kriteriestyrt urval och är en form av målstyrt urval (2018, s. 497). I delstudie 1, intervjuenkäten, var kriteriet att respondenten skulle vara pedagog inom förskolans verksamhet. Däremot i delstudie 2, intervjustudien, var kriteriet att respondenterna skulle vara utbildade förskollärare. Bryman anser att ett målstyrt urval är bra då man vill ha tag på en specifik grupp respondenter för att forskningsfrågan ska bli besvarad (2018, s. 496).
Den andra urvalsmetoden blev ett bekvämlighetsurval. Detta då urvalet skedde med hjälp av förskolor där det redan fanns en etablerad kontakt. Bryman menar att ett bekvämlighetsurval är en bra urvalsmetod att använda då det redan finns en etablerad kontakt. Vidare menar Bryman att detta kan öka chansen för deltagande (2018, s. 243-244).
Bryman anser att det i början av en studie är svårt att veta hur många intervjuer som behövs för att besvara forskningsfrågan. I denna del av arbetet blir det som kallas för mättnad en parameter att förhålla sig till. Utifrån intervjuer och analys av de framkomna svaren bestäms det om en mättnad är uppnådd. När det upplevs som att intervjuerna inte ger någon ny kunskap är mättnaden nådd. Intervjuerna pågår fram till det att en mättnad uppstått (2018, s. 506 och 508). I aktuell studie ansågs att mättnaden var nådd vid fyrtioen svar på intervjuenkäterna då dessa analyserades löpande när respondenterna hade svarat. De fem intervjuerna med förskollärare transkriberades omgående efter varje intervju. Då det inte kom några nya svar i jämförelse med de som redan fanns i den insamlade empirin ansågs en mättnad vara nådd. Det första steget i arbetet var att arbeta fram en enkätmall och en intervjuguide. Frågorna i enkätmall och intervjuguide utformades utifrån studiens forskningsfrågor för att syftet på studien lättare skulle bli besvarat. Bryman anser att det är bra om forskningsfrågorna och intervjufrågorna hänger ihop. Däremot kan frågornas ordningsföljd ändras under själva intervjun (2018, s. 565).
Som ett vidare steg i studien genomfördes en pilotstudie på utvalda respondenter. Dessa respondenter är studenter på sista terminen inom förskollärarprogrammet. Detta gjordes för att det var svårt med tillträde till förskolor utifrån pandemin och de pedagoger som vi hade tillgång till måste finnas kvar till det verkliga studieurvalet (Bryman, 2018, s. 332). I pilotstudien framkom det tankar och funderingar som ledde till att vi gjorde lite små ändringar i både intervjuguide och enkätfrågor. Nästa steg var att gå in i de olika delstudierna med ett reviderat material.
6.3 Genomförande och analysmetod
Analysmetoderna som användes utifrån intervjuenkäter och intervjuer användes för att belysa hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Vi fick in fyrtioen enkätsvar till studien och intervjuerna resulterade i fem stycken intervjuer.
16
6.3.1 Intervjuenkät och genomförande av intervjuenkät
I den första delstudien blev insamlingsmetoden intervjuenkäter. Intervjuenkäten publicerades i två olika Facebookgrupper, Förskolan.se samt FÖRSKOLAN, som hade inriktning mot yrkesverksamma inom förskolan. Vi lämnade även ut en fysisk intervjuenkät på tre förskolor. Dels två förskolor där det fanns en etablerad kontakt men även en förskola som vi inte hade någon etablerad kontakt med. Sen delades den även ut till förskollärare och barnskötare som fanns i periferin men som inte hade någon anknytning till någon av förskolorna. I genomförandet av enkäterna så kontaktades förskolorna via mail med en förfrågan om de ville delta i vår enkätundersökning. I detta mail bifogades enkäten men även informationsbrevet (se bilaga 1 och 3) om vår studie. Denna delstudie ansvarade Sara Ulriksson för trots att mycket gjordes tillsammans.
6.3.2 Intervju och genomförande av intervju
I den andra delstudien blev intervjuer den insamlingsmetoden som användes. Att den andra insamlingsmetoden blev intervjuer handlade om att det fanns en nyfikenhet kring att se hur förskollärarna själva uppfattar att de arbetar i den pedagogiska verksamheten för att stimulera barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan. Intervjuerna genomfördes på både förskolor där det fanns en etablerad kontakt samt förskolor utan någon etablerad kontakt.
I genomförandet av intervjuerna så kontaktades respondenterna via mail med en undran om de ville delta i studien. I detta mail bifogades intervjuguiden, informationsbrevet samt medgivandeintyget (se bilaga 2, 4 och 5) gällande den aktuella studien.
En del intervjuer skedde vid ett fysiskt möte medan andra skedde i digital form utifrån den rådande pandemin med Covid-19. Intervjun spelades in på en Ipad via appen röstmemo.
För att ha en backup ifall något skulle hända med inspelningen skedde även anteckningar under intervjusituationerna. Detta är något som Bryman anser är en bra strategi vid en intervjusituation (2018, s. 566).
Malin E Olofsson var den som hade ansvaret kring denna delstudie men precis som i den tidigare delstudien gjordes mycket av arbetet tillsammans.
6.3.3 Tematisk analys
Vi kategoriserade våra enkätfrågor och intervjufrågor utifrån våra frågeformuleringar som vi ställt för att få vår forskningsfråga besvarad.
Empirin i undersökningen inhämtades via intervjuenkäter och intervjuer. Svaren undersöktes genom att en tematisk analys genomfördes. Denna har sin grund i Brown och Clarkes tematiska analys i sex steg. Dessa steg är följande: 1) Bekanta dig med din data, 2) Generera initiala koder, 3) Söka efter teman, 4) Granska teman, 5) Definiera och namnge teman samt steg 6) Ta fram rapport. Detta är något som används för att se mönster och tolkningar i en text (2006, s. 79 och 87).
17
Intervjuenkäter
Respondenterna fick besvara tio frågor i intervjuenkäten som sedan sorterades in under de frågor som satts för att besvara forskningsfrågan. De första tre frågorna var bakgrundsfrågor och användes inte i själva analysen. Sju av frågorna presenteras i teman under varje frågeformulering. Den åttonde var en övrig fråga och sorterades in under det tema som passade.
Först granskades det insamlade datamaterialet. Detta gjordes genom att intervjuenkäterna lästes igenom och delades in efter frågorna på intervjuenkäten i relation till frågeställningarna i studien. I steg två valdes det även att klippa isär blanketterna från intervjuenkäterna för att lättare kunna hitta koder, sortera in under teman och få en bättre överblick över den insamlade empirin. Sedan gjordes en preliminär kodning och då lyftes det som uppfattades vara extra intressant utifrån respondenternas svar och den tänkta frågeställningen fram. Respondenternas svar blev till koder utifrån deras frågesvar som exempelvis förknippades med frågan “Vilken uppfattning har pedagoger kring språkutveckling?”. Svaren som respondenterna angett på frågorna kategoriseras i steg tre in under passande teman utifrån vad svaren från respondenterna belyste. Steg fyra i den tematiska analysen blev att de teman som växte fram granskades och ändrades en aning.
Nästa steg handlade om att utefter detta definiera temana samt att namnge dem. Teman blev de tre forskningsfrågorna och utifrån dem så växte det fram underteman. Utifrån temat “Vilken uppfattning har pedagoger kring språkutveckling?” blev undertemana barns utveckling, verktyg, språkstimulering och kunskaper. Vidare gjordes detsamma med de två efterföljande temana “Hur beskriver pedagoger att de arbetar med språkutveckling?”. Här blev undertemana litteratur och andra metoder, utveckling och behov, modersmål samt pedagogens roll. Temat “Hur mäter pedagoger barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål?” resulterade i tre underteman. De underteman som uppstod var mätning, intressen och vetenskaplig grund. Slutligen låg detta som grund för framtagandet av studiens rapport.
Intervjuer
Respondenterna fick under intervjutillfället besvara 12 frågor. De första två frågorna var uppvärmningsfrågor och användes inte i analysen. I denna delstudie utgör de tre frågeformuleringarna för studien de olika temana. Det är under dessa teman som de övriga 9 frågorna kommer att presenteras. Fråga 10 var en övrig fråga, och den förskollärare som tillagt något på övrigt frågan har presenterats under passande tema. Det första steget efter varje intervju var att transkribera den inspelade intervjun. Efter det granskades det insamlade datamaterialet. Här lästes de transkriberade intervjuerna igenom och delades in efter de frågor som ställts under intervjun utifrån den tidigare formulerade intervjuguiden. I steg 2 så delades intervjufrågor in efter relationen till frågeformuleringarna i studien. Även här valdes det att materialet klipptes isär för att överblicken över den insamlade empirin skulle bli tydligare. Varje svar på frågorna från respondenterna fick namn förskollärare 1–5 så att det blev tydligt vem som sagt vad. Utefter intervjufrågorna som kopplas till varje frågeformulering i studien började koder och mönster att tas fram. Koderna kunde vara ord eller meningsfraser som markerades. I steg 3 söktes ett passande tema fram till varje
18 frågeformulering i studien som kunde kopplas till de aktuella frågorna i intervjuguiden.
Vissa koder fördelades om eller togs bort. Några intervjufrågor fick byta plats för att passa forskningsfrågan bättre. I steg 4 granskades temana och gjordes lite omändringar så att temana får den rätta frågeformuleringen så att man ser att intervjufrågorna är kopplade till temat. I steg 5 namngavs temana och blev slutligen Förskollärarens relation och kunskaper till språkutvecklande arbete, Förskollärarens roll och beskrivning av språkutvecklande arbetssätt och Förskollärarens utmaningar samt synen på riktlinjer och mätprocesser. I steg 6 började rapporten att skrivas.
I bilaga 6 kan det läsas om vilka frågor från intervjuenkäten samt intervjuguiden som kopplades till specifik frågeformulering. Även teman och exempel på koder blir synligt här.
Datan är uppdelad efter de två delstudierna.
6.4 Etiska aspekter
Studien är utförd utifrån Vetenskapsrådets riktlinjer kring god forskningssed. Här menar man att respondenten vid en studie alltid ska få informationen om att man är en del i en forskning. Vidare menar Vetenskapsrådet att det även ska finnas ett skriftligt samtycke kring detta (2017, s. 26). I delstudie 1 med intervjuenkäten fick respondenterna skriftlig information om att de deltog i en studie samt studiens syfte. Här lämnades inget samtycke då det var frivilligt att delta. Däremot i delstudie 2 med intervjuer så fick dessa respondenter dels en skriftlig information om studiens syfte samt att det var forskning som de deltog i. I denna delstudie lämnade även respondenterna in ett skriftligt medgivandeintyg. Under intervjuerna togs det upp ljud i form av en ljudinspelning. Utifrån Vetenskapsrådet är detta att uppfatta som personuppgifter och ska behandlas utifrån dem bestämmelserna (2017, s.
27). Även i medgivandeintyget behandlas personuppgifter kring de intervjuade respondenterna då Vetenskapsrådet i sitt dokument menar att personuppgifter är allt material som kan knytas till en fysisk person (2017, s.71). Materialet från våra intervjuer samt medgivandeintygen förvarades på ett sådant sätt att inga obehöriga kunde ta del av det. I båda delstudierna har respondenterna fått information om att de kommer att vara anonyma.
Respondenterna görs också medvetna om att uppgifterna som lämnas i denna studie bara kommer att användas för forskningen och för presentationen av studiens resultat. Allt material som inhämtas i studien kodas under tiden det framställs. Kodningen av materialet är också något som lyfts i riktlinjerna som vi följer (Vetenskapsrådet, 2017, s. 27). Det förekom inga namn eller annan persondata vid transkribering och kodning av materialet.
6.5 Tillförlitlighet
Guba och Lincoln menar att kvaliteten i en kvalitativ forskning ska bedömas utifrån tillförlitlighet och äkthet (ref. i Bryman, 2018, s. 467). I begreppet tillförlitlighet ryms aspekter som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, s. 467).
19
Trovärdighet
En kvalitativ studie betraktas som trovärdig först när hela processen har gjorts i enlighet med de regler som finns. Sen ska det även göras en så kallad respondentvalidering. Detta innebär att studiens respondenter får tillgång till studiens resultat för att kunna intyga att forskarna uppfattat all information på ett korrekt sätt (Bryman , 2018, s. 466-467). För att säkerställa att den aktuella studien har utförts på ett korrekt sätt har metodböcker samt Vetenskapsrådets skrift om god forskningssed använts. Efter att studien är klar kommer de fem intervjuade respondenterna att få ta del av studien.
Överförbarhet
Utifrån Brymans beskrivning av överförbarhet handlar det om hur djupt den aktuella studien undersöker det utvalda forskningsområdet. Vidare menar Bryman att det är en liten grupp som undersöks och detta gör att det är viktigt att undersökningen inte blir för smal utan att det aktuella området beskrivs på djupet. Överförbarheten handlar också om huruvida det aktuella forskningsområdet och studien är applicerbar i en annan kontext eller inte (2018, s.
467-468). I denna studie har det genomförts intervjuer samt enkätintervjuer med öppna svarsalternativ. Detta för att respondenterna skulle kunna gå in och besvara varje fråga på ett djupare plan. Studien är utförd på en liten grupp men det aktuella forskningsområdet kan kännas igen av verksamma inom förskolans verksamhet.
Pålitlighet
Guba och Lincoln menar att pålitligheten i en studie bedöms utifrån vilken grad som forskarna redovisar alla stegen i hela forskningsprocessen (ref. i Bryman, 2018, s. 468). För att öka pålitligheten i aktuell studie har det redogjorts för alla steg i studien. Däremot syns den kodade empirin från intervjuenkäterna samt intervjuerna för den som läser i bilaga 6.
Det fullständiga materialet kan bli synliga för exempelvis examinator vid efterfrågan.
Möjlighet att styrka och konfirmera
Detta kriterium innebär att forskaren har en kännedom kring att det finns svårigheter med att uppnå ett fullständigt objektivt synsätt. Med grund i denna vetskap handlar det att bland annat se till att de egna värderingarna inte påverkar studien på ett medvetet sätt (Bryman, 2018, s. 470). Aktuell studie får tala för sig själv då respondenternas svar syns i olika citat för att visa att studien är transparant. Trots detta kan det fortfarande ha gjorts misstag under arbetet med empirin då vi kan ha hört fel eller att det kanske är något svar som missats att registrerats.
6.6 Reflektion över metod
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. För att få svar på det genomfördes intervjuenkäter samt intervjuer utifrån en kvalitativ insamlingsmetod.
Generaliserbarhet är något som Bryman anser ska lyftas fram i de kvalitativa metoderna. Här
20 handlar det om att i olika faser av studien låta svaret på forskningsfrågorna växa fram så starkt under studiens gång att det kan gälla flera människor än den specifika gruppen som har varit föremål för denna studie (2018, s. 488). I denna studie handlar generaliserbarheten om att studiens resultat ska kunna gå att applicera på en större mängd verksamheter där barns språkutveckling ingår än just de undersökta förskolorna. Samtidigt handlar studien om att pedagogers perspektiv och uppfattningar blir synliga. En begränsning i studien kan vara att studien genomförts på ett mindre antal förskolor, samt i förhållandet, ett mindre antal pedagoger. Bryman lyfter fram att kritiker till de kvalitativa metoderna menar att det är svårt att få resultatet av studien generaliserbart då den är begränsad. Detta skulle handla om att de intervjuade inte är typiska för befolkningen samt att det i en sådan här begränsad studie är svårt att sätta in generaliseringen i andra sammanhang och miljöer (2018, s. 484-485). I denna studie kan dock pedagoger inom förskolans verksamhet känna igen sig.
21
7. Resultat & analys
Resultatet kommer först att redovisas med delstudie 1 där metodvalet var intervjuenkäter som besvarades av pedagoger. Här innefattar begreppet pedagoger både förskollärare och barnskötare. Därefter presenteras delstudie 2 där metoden var intervjuer med förskollärare.
De båda resultaten har analyserats utifrån en tematisk analys. Syftet för att besvara delstudierna var att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.
Resultatet tar avstamp i ett läroplansteoretiskt perspektiv samt den didaktiska pyramiden och dess centrala begrepp. De centrala begreppen utifrån det läroplansteoretiska perspektivet formulering och realisering är det som kommer att användas i analysen.
Även analysbegreppet den didaktiska pyramiden med utgångspunkt i förskollärarens relation till miljön kommer att användas.
7.1 Delstudie 1 - Intervjuenkäter för att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens
språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18
Av: Sara Ulriksson
Intervjuenkäterna har besvarats av det som valts att kallas för pedagoger. Pedagoger i denna studie är både barnskötare och förskollärare. De teoretiska begreppen formulering och realisering kommer att användas i analysarbetet. Begreppet förskollärarens relation till miljön utifrån den didaktiska pyramiden kommer visas i denna delstudie som pedagogens relation till miljön.
Frågeformulering 1: Vilka uppfattningar har pedagogerna kring det språkutvecklande arbetet?
Barnens utveckling
I detta tema synliggörs pedagogers syn på språkutveckling som att “Det är grunden till allt lärande” men även att det handlar om ett lärande som pågår under barnets hela förskoletid.
Formuleringen kan tolkas som vad samhället vill att barnen ska lära sig, målet från politiskt håll utifrån formuleringsarenan, hur vårt samhälle formulerar styrdokumenten.
Sammanfattningsvis syns en röd tråd i de insamlade svaren som alla handlar om att barnen ska ges möjlighet till en språkutveckling som är anpassad efter sin individuella förmåga samt att det är en förmåga som behövs i livet och i all kommunikation som barnen kommer att möta under sitt liv. En respondent uttrycker sig så här ”Vi ska hjälpa dem att utveckla sina förmågor.” Pedagogerna realiserar läroplanens riktlinjer om den individuella förmågan, att varje barn ska kunna utvecklas utifrån sin förmåga.
“Barnet får lära sig och utveckla sitt språk på ett lekfullt och roligt sätt. Att barnen på ett bra och enkelt sätt ska kunna förmedla sig med omvärlden.”
22 Utifrån citatet kan man tolka pedagogens relation till miljön i att lärandet ska ske på ett lekfullt sätt för att förstås men också att barnen ska kunna anpassa sig socialt med sin omvärld.
Verktyg
“Att kunna ge barnen verktyg för att utveckla sitt språk och göra sig förstådd i sin omgivning.”
Utifrån citatet så innefattar barns språkutveckling en mängd olika saker. Bland annat så handlar det om att barnen ska få de språkliga nycklarna för att kunna göra sig förstådda i samspel med sin omgivning. Pedagogerna anser att det handlar om det verbala språket, dess uppbyggnad rent grammatiskt men även att det handlar om fonologin och prosodin vilket innefattar delar som exempelvis intonation och rytm i språket. “[…] det vi gör ska vara skriv- och läsförberedande.” Vidare framkom det att pedagogerna ansåg att språkutvecklingen även innefattar saker som alternativ kommunikation “Att man kommunicerar på det sätt man har förmåga till både verbalt, med bilder och tecken.” Respondenterna tar upp mimik, kroppsspråk, gester och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).
Skapande i olika former togs också upp som språkutveckling. Respondenterna nämner drama, dansa, måla och att skapa i lera som olika former av detta. Om barnen erbjuds olika material ges barnen möjlighet att prova olika sätt att uttrycka sig på. En respondent uttrycker sig “[…] med hjälp av olika material ger vi dem chansen att hitta sin grej att uttrycka sig på och sin väg till lärandet.” Verktygen kan ses ifrån det som pedagogen realiserar utifrån formuleringarna i läroplanens strävansmål för att kunna erbjuda barnen att använda olika material i utbildningen. Pedagogens relation till miljön kräver att pedagogen har didaktiska kunskaper så att barnen erbjuds olika verktyg, olika material för att stimulera sin språkutveckling. Barns språkutveckling finns hela tiden närvarande i förskolans dagliga arbete vilket citatet nedan belyser.
“[…]. Språkutveckling är med andra ord något som pågår hela tiden och på många olika sätt.”
Språkstimulering
I detta tema blev det synligt hur viktigt pedagoger upplever det är att stimulera barnens språkutveckling i alla situationer. Dels det planerade undervisningstillfället men även de spontana stunderna. “[…] Att planera så att dagen erbjuder barnen olika utmanande situationer, en till en, mindre och lite större grupper.” Det framkommer även att en viktig aspekt i det språkstimulerande arbetet blir hur barngrupperna organiseras. Utifrån respondenternas svar kan det utläsas att de anser det viktigt att använda sig av både stora och små barngrupper i arbetet kring språkutvecklingen hos barnen.
“[…]. Att planera så att dagen erbjuder barnen olika utmanande situationer, en till en, mindre och lite större grupper.”
Även pedagogers roll belyses i det språkfrämjande arbetet. Det handlar om att som pedagog anpassa sin roll utifrån individen och gruppen. Dessutom behöver pedagogerna skapa en trygghet hos barnen men även vara intresserade för det barnen vill förmedla.
I denna empiri visar resultatet tydligt att pedagogens relation till miljön blir viktig då miljön utifrån min tolkning även kan innefatta storleken på barngrupp. Miljön handlar även om att alla barn ska ges möjlighet till ett lärande samtidigt som det utifrån empirin ska göras
