Starta grundskola gymnasieskola. Lagkrav och miljöförvaltningens råd

(1)

Starta grundskola gymnasieskola

Lagkrav och miljöförvaltningens råd

(2)

Innehållsförteckning

1. Miljöförvaltningens roll ... 3

2. Lokalisering ... 3

Luftföroreningar och buller ... 4

Föroreningar i mark och byggnad ... 5

Elektromagnetisk strålning ... 5

Utemiljön ... 6

3. Lokal ... 8

Lokalyta ... 8

Transport och leveranser ... 9

Ljusinsläpp ... 10

Ventilation och temperatur ... 10

Ljudklimat och akustik inomhus ... 11

Kökets utformning ... 11

Hygienutrymmen ... 12

Utrymme för avfallshantering ... 13

Energi- och materialval ... 13

Radon, fukt och mögel ... 14

4. Verksamhet ... 14

Egenkontroll och olyckor ... 14

Livsmedelshantering ... 15

Smittskydd och städrutiner ... 16

Allergi ... 17

Rökning ... 17

Kemikaliehantering ... 18

Skolbuss ... 18

Bilaga 1a: Anmälan enligt miljöbalken ... 19

Bilaga 1b: Registrering enligt livsmedelslagstiftningen ... 20

Bilden på förstasidan är tagen i Värner Rydénskolans klimatsmarta demoklassrum.

Fotograf: Ewa Levau

(3)

Ska du starta en skola eller bygga om en befintlig? Tänk på att det är den som driver skolan som har hela ansvaret för att skolans miljö är sund och hälsosam både inne och ute. Detta gäller alla skolor - både i kommunal och privat regi.

Vägledningen beskriver de lagkrav som alla måste uppfylla och följer upp med

miljöförvaltningens råd om hur kraven i miljö- och livsmedelslagstiftningen kan uppnås.

Observera att det finns fler lagar som styr utformningen av skolor, till exempel skollagen och plan- och bygglagen, som naturligtvis gäller parallellt.

1. Miljöförvaltningens roll

Miljöförvaltningens uppgift är att säkerställa en god hälsa och miljö i Malmö. Detta arbetar vi med bland annat genom olika typer av förebyggande arbete och genom tillsyn. Det är av den anledningen vi kontrollerar att bestämmelserna i bland annat miljöbalken och i livsmedelslagstiftningen följs. Vid tillämpningen av lagkraven beaktar vi bland annat lokala, regionala och nationella miljömål samt FN:s barnkonvention i de avvägningar som görs. Vi arbetar också på olika sätt med att stödja och utveckla din verksamhets förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete.

I miljöbalken står det att tillsynsmyndigheten (det vill säga miljöförvaltningen) ska vara särskilt noga med att kontrollera att de lokaler där man bedriver undervisning, till exempel skolor, inte riskerar att vara skadliga för hälsan. Det är du som är

verksamhetsutövare som har det fulla ansvaret för att skolan uppfyller kraven på sund och hälsosam miljö såväl ute som inne.

Miljöförvaltningen ska ha in två typer av anmälningar från den som vill starta en skola.

En anmälan enligt miljöbalken och en enligt livsmedelslagen. Båda kräver avgifter.

Se checklistor för vad som ska finnas med i anmälan respektive registrering, bilaga 1.

Miljöbalken (1998:808)

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Bilaga till taxa enligt Miljöbalken, punkt 4.3.B.1 samt punkt 4.3.C Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Taxa enligt livsmedelslagstiftningen

Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel

2. Lokalisering

Lagkrav:

Enligt krav i miljöbalken ska alltid bästa möjliga plats väljas när man ska lokalisera en skola. Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan. Enligt domstolspraxis omfattas såväl skolans inomhus- som utomhusmiljö av

verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa lokalisering.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1§ och 2 kap. 6§

Miljööverdomstolen 2011-04-19, dom M4256-10 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9§ - 11§

(4)

Luftföroreningar och buller Lagkrav:

Det finns miljökvalitetsnormer för luft och riktvärden för olika typer av buller som reglerar vilken luftkvalitet respektive vilka ljudnivåer som kan accepteras.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3 §, genom domstolsbeslut i mål M 238-2000, 9 kap 3 och 9§§, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)

Miljöförvaltningens råd:

Miljöförvaltningen anser inte att skolor ska placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage. Detta eftersom risken för exponering för förhöjda halter av luftföroreningar och buller är stor. Kontakta gärna miljöförvaltningens miljöövervakningsgrupp innan du etablerar en skola. Då kan du få fakta om

luftkvaliteten i det aktuella området. Det får inte finnas risk för att miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskrids på platsen, eftersom det kan medföra en uppenbar risk för elevernas hälsa i strid mot miljöbalkens krav. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling för kommande generationer. Miljömålen har tillkommit för att tolka dessa regler. Även etappmålen inom det nationella miljömålet ”frisk luft” ska därför klaras, särskilt där grundskoleelever ska vistas. Forskning kan dock inte påvisa någon säkerställd nivå där luftföroreningshalterna inte medför några negativa

hälsoeffekter. Ju lägre halter desto bättre är det för eleverna. Idag byggs många

flexiskolor vilket är ett ytterligare argument för att bygga skolor där miljön passar barn i alla åldrar. (Flexiskolor kan enkelt byggas om för att nyttjas av förskoleverksamhet.) Buller från väg- och tågtrafik får inte vara för höga – varken inomhus i rum för undervisningsverksamhet eller ute på skolans uteplats eller gård. Malmö stad har genomfört en bullerkartläggning som ger vägledning om vilka platser i staden som är bäst lämpade för en skoletablering med tanke på trafikbuller. Skolans friyta utomhus ska vid behov bullerskyddas så att trafikbullernivåerna på de områden där eleverna vistas mest (minst 85 procent av friytan) inte överskrider 55 decibel (dBA) ekvivalentnivå samt 70 dBA maximalnivå. Tänk också på om det finns verksamheter i närheten som har fläktar eller transporter som kan störa.

Om en skola etableras på en plats där luftföroreningar och bullernivåer är för höga kan det innebära avsevärda kostnader eller i vissa fall vara omöjligt att åtgärda.

Skolan bör inte placeras så att verksamheten stör de som bor runtomkring. Om skolan ligger i ett flerbostadshus är det särskilt viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn. Miljöförvaltningen rekommenderar inte att skolors utemiljöer finns på bostadsgårdar som är mindre än 3 000 kvadratmeter eller på bostadsgårdar intill hårt trafikerade vägar. Detta eftersom många som bor där har behov av en tyst gård.

Tänk på att väggar, golv och tak på skolan ska vara tillräckligt ljudisolerade. Skolan bör ha en egen entré. Skolans avfallshantering måste skötas så att de boende runt omkring inte störs av nedskräpning och lukt.

Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev 1983) Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53

Miljööverdomstolen 2011-04-19, dom M4256-10

(5)

Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö – Miljöförvaltningen 2005 Svensk standard för krav på ljudisolering och akustik

Miljöförvaltningen informerar – Miljöhus och soprum för hushållsavfall

Miljömålsportalen, ”frisk luft” – http://www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/

SCARP -Om luftförororeningar och luftföroreningars effekter, Naturvårdsverket, www.scarp.se

Föroreningar i mark och byggnad

Lagkrav:

Det är viktigt att byggnaden och marken där skolan planeras är fri från föroreningar.

Det är din skyldighet som verksamhetsutövare att se till att marken uppfyller kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets definition. Kontakta alltid

miljöförvaltningen i denna fråga.

Om du startar en skola i en befintlig byggnad ska lokalerna vara undersökta vad gäller föroreningar från tidigare verksamheter och även PCB-inventerade. Om det finns PCB eller andra föroreningar i lokalerna måste fastigheten saneras så att gällande lagkrav uppfylls. Om PCB tidigare har funnits i lokalerna ska den omgivande marken undersökas för eventuellt behov av sanering.

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (2007:19) om PCB m.m.

Markprover ska säkerställa att det inte finns föroreningar i marken. Om det finns

föroreningar ska dessa tas bort. Om du redan har tillräcklig kunskap om marken behöver du inte göra markprover, men det är fortfarande ditt ansvar som verksamhetsutövare att se till att marken är giftfri. Innan marksanering sker ska anmälan om detta göras till

miljöförvaltningen. Om tidigare verksamheter hanterat kemikalier eller farligt avfall kan provtagning av luft inomhus och av byggnadsmaterial vara nödvändiga för att visa att byggnaden inte innehåller farliga ämnen.

Elektromagnetisk strålning Lagkrav:

Eftersom det saknas fastställda gränsvärden för långvarig exponering av

elektromagnetisk strålning gäller miljöbalkens försiktighetsprincip. Detta innebär att tänkbara och möjliga skador och olägenheter ska förebyggas av dig som är

verksamhetsutövare.

Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt kan skadas.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3§ 9 kap 3 och 9§§

Socialstyrelsen redovisar att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos

befolkningsgrupper som exponeras för elektromagnetiska fält på 0,4 mikrotesla eller

(6)

mer. Utöver denna högre nivå bör möjligheterna att reducera strålningsnivåerna vid bostäder, skolor och andra känsliga områden beaktas.

I samband med nyexploatering av byggnader där människor stadigvarande vistas, samt magnetfältgenererande anläggningar, ska dessa alltid lokaliseras så att påverkan av uppkomna magnetfält begränsas. Vid nyexploatering av skollokaler bör av

försiktighetsskäl 0,2 mikrotesla (^T) stadigvarande inte överskridas (Boverkets rekommendation). Vid nybyggnation bör elinstallationer utformas så att risken för vagabonderande strömmar blir så liten som möjligt. Detta görs till exempel genom att ett så kallat femledarsystem installeras.

Myndigheterna Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar gemensamt följande:

”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen för elektromagnetisk strålning begränsas.”

Strålsäkerhetsmyndigheten allmänna råd (2008:18) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält

Utemiljön

Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de visats ute i gröna områden jämfört med inomhus. På skolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får eleverna möjlighet till en ökad fysisk aktivitet. Deras

koncentrationsförmåga förbättras och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt. En bra grön miljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos eleverna. Detta minskar, enligt Folkhälsoinstitutet, stress och risken för psykiska

problem bland eleverna. Naturvistelse och utomhuspedagogik ger även ökad motivation och självkänsla samt stärkt kommunikationsförmåga och bättre gruppsammanhållning bland barn och unga i skolåldern. Forskning kring skolträdgårdar visar att barn som aktivt jobbar med odling uppvisar ett större intresse för matens ursprung och är mer benägna att göra bättre och hälsosammare val när det gäller livsmedel.

För många elever i Malmö är vistelsen på skolgården ofta den enda tid under dagen de vistas utomhus, särskilt vintertid. Därför är utomhusmiljöerna på skolorna viktiga för eleverna och deras hälsa. Att det finns plats för lek och spontanidrott på skolans område är viktigt.

Folkhälsoinstitutet (www.folkhalsoinstitutet.se) Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenhet, oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra. Miljöbalkens krav gäller såväl inomhus- som utomhusmiljön.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3§ samt 2 kap 2 och 3§§

Miljööverdomstolen 2011-04-19, dom M4256-10

(7)

Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram 2009-2020. I stadsbyggnadskontorets dialog- pm 2006:2 ”Förskolor i stadsbyggandet” hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus på förskolor. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel

variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage.

Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där eleverna kan leka och röra sig.

Idag börjar de flesta barn skolan redan vid sex års ålder. Yngre skolelever har likvärdigt behov av utevistelse som barn i förskoleålder. I skolor med äldre elever kan friytan minskas till 15 kvadratmeter per elev. I gymnasieskolor har eleverna också behov av raster och socialt umgänge utomhus, men generella rekommendationer har inte utarbetats.

Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av skolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till skollokalen.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande samt utgör en viktig del av barnens uppväxtvillkor. Det behövs en utemiljö som ger utrymme för såväl

platsbundna lekar, som utforskande aktiviteter.

Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur skolan har tänkt erbjuda eleverna en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta eleverna har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för eleverna över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual ”Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv” för att värdera och planera för en skolgårds så kallade lekvärdefaktor.

Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi.

Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska elevernas exponering för UV-strålning. Skolgårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor.

Skolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det.

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-11§§

Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (upphävdes 1998) Dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet – Malmö stadsbyggnadskontor oktober 2006 Förskola – betydelse av utevistelse Folkhälsoinstitutets uppslagsverk barn och unga

Lekvärdefaktor. Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Emma Pålsson. Malmö Naturskola.

Solskyddsfaktorer – Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten

(8)

3. Lokal

Skollokalen ska förstås vara anpassad efter din verksamhet. Detta är självklart om du bygger nytt, men det kan kräva investeringar för att en befintlig lokal ska fungera bra som skola.

Lokalyta

Yngre skolelever har behov av utrymme för att kunna röra sig fritt och utveckla motoriken. Med många elever på begränsade ytor är risken stor att skadligt höga ljudnivåer och dålig luft uppstår. Trånga lokaler ökar också slitaget vilket i sig innebär hälsorisk. Det är viktigt även ur smittskyddssynpunkt att ytorna inomhus inte är för små.

Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att eleverna ska må bra.

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §, 9 kap. 3 och 9 § samt 2 kap 2 och 3§§

Du som ska driva skolan ansvarar för att lokalerna inte är så små och begränsade att de innebär risker för elevernas hälsa. I klassrum rekommenderas en yta på minst 65

kvadratmeter till 30 elever. Lokalens rumshöjd har bland annat betydelse för luftkvalitet och ljudmiljö och bör vid nybyggnad inte vara lägre än 2,7 meter.

Entréer till byggnader bör vara försedda med skrapgaller eller likande. Innanför entrén bör det finnas avtorkningsmatta för att förhindra att smuts förs in i lokalerna.

Väggar, golv och tak bör vara lätta att rengöra. För att upprätthålla en god hygien ska lokalerna planeras så att köket inte fungerar som genomgångsrum. Det bör finnas separata utrymmen för torkning av våta kläder, alternativt plats för torkskåp. Utanför klassrum bör det finnas plats för att hänga av sig ytterkläder. Elevernas värdesaker bör kunna förvaras på ett säkert sätt.

Matsal

Det är viktigt att eleverna kan äta sin mat i en lugn miljö, och att utrymmena tillgodoser behovet av avkoppling från skolarbetet. Vid beräkning av utrymme för större matsalar kan man räkna med cirka 1,2 kvadratmeter golvarea per matplats (exklusive

köksinredning). Det bör finnas tillräcklig plats vid servering av mat och lämning av disk, och att korsande trafik förebyggs. Eleverna bör inte ha matplats i direkt anslutning till platser där höga ljudnivåer uppstår, t.ex. vid hantering av disk. Intill platsen för matservering bör eleverna ha tillgång till handtvättställ med flytande tvål och

pappershanddukar. Om man väljer att servera mat på annan plats än i en matsal, bör man se över att material på bord, stolar och golv är lätta att rengöra och att matvagnar kan köras dit på ett tillfredsställande sätt.

Pausutrymme

Eleverna behöver normalt ett pausutrymme som är skilt från undervisningslokalerna.

(9)

Utomhus är skolgården till för pauser, och inomhus kan bibliotek, datasal, lokaler för idrott och hälsa samt uppehållsrum utgöra pausutrymmen. Det bör också finnas ett viloutrymme där elever tillfälligt kan lägga sig vid sjukdom. Vilrummet bör vara i en tyst och lugn omgivning, gärna i anslutning till elevvårdslokalerna. Det är en fördel om en toalett som är handikappanpassad finns i närheten, och gärna även en dusch. Om det inte är möjligt bör det finnas handtvättställ i vilrummet. Vilrummet bör vara försett med en larmanordning så en sjuk elev enkelt kan påkalla hjälp.

Elevhälsovård

I skolor bör utrymmen för skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator finnas. I skolsköterskans och läkarens mottagningsrum rekommenderas handtvättställ och tillräckligt stora utrymmen för hälsoundersökning av elever.

Specialsalar

Specialsalar så som textil- och trä- och metallslöjd, hemkunskap, kemiundervisning, etc.

ska utformas så lokalerna anpassas för verksamheten. För att föra bort föroreningar i luften kan särskilt punktutsug krävas, liksom säkerhetsanordningar. För specialsalar finns speciella krav, exempelvis hantering och förvaring av kemikalier, kragar på golvavlopp och färgavskiljare där penslar med mera rengörs. Dessa krav tas inte upp i denna vägledning utan följs upp i tillsynen. I hemkunskapssalen rekommenderas handtvättställ.

Även bibliotek och datasalar ska anpassas för verksamheten och ventileras på tillfredsställande sätt och för det antal personer som avses att vistas där samtidigt.

Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets författningssamling

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007) Transport och leveranser

Lagkrav:

Vid transport av livsmedel är det viktigt att tänka på att temperaturkedjan inte bryts.

Kall mat bör förvaras under + 8 Celsius och varm mat över + 60 Celsius. För att klara detta behövs det kylvagnar och värmevagnar särskilt avsedda för att transportera livsmedel.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningens råd:

När du planerar skolan är det viktigt att tänka på att det finns möjlighet och utrymme för livsmedels- och varutransporter samt för sophämtning, så att detta kan ske utan att skolan eller de som bor runtomkring störs av buller eller lukt.

En viktig del i arbetet mot en hållbar utveckling är att underlätta för medborgarna att göra miljövänliga val. Se gärna till att det finns tillräckligt många cykelparkeringar i anslutning till skolan. På så sätt underlättas valet av en miljö- och hälsovänlig transport till och från skolan.

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningen informerar – Miljöhus och soprum för hushållsavfall

(10)

Ljusinsläpp

Lagkrav:

Rum där elever vistas mer än tillfälligt ska ha tillräckligt med dagsljus för elevernas välbefinnande och koncentrationsförmåga. Fönsterglasarean bör i varje rum utgöra minst tio procent av golvytan. Tänk på att fönstren ska placeras så att eleverna kan se ut när de sitter i skolbänken. I befintliga lokaler med högt satta fönster bör åtgärder vidtas så att det är möjligt för eleverna att se ut. Källarlokaler är inte lämpliga som skollokaler, då ljusintaget oftast är för litet och med fönster placerade så högt att eleverna inte kan se ut.

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning

Ventilation och temperatur

Lagkrav:

Inomhusmiljön får inte orsaka olägenhet för elevernas hälsa.

Det är viktigt att lokalens ventilation är anpassad till din skolverksamhet och att den regelbundet genomgår service. Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman. Den obligatoriska ventilationskontrollen, en så kallad OVK, ska utföras vart tredje år.

Miljöbalken 2 kap 2 och 3§§, 9 kap 3 och 9§§, 26 kap 19§

Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Plan- och byggförordning

Ventilationens luftflöde ska anpassas efter antalet personer som vistas i lokalen och efter det enskilda rummets storlek. Ventilationen ska vara dimensionerad så att uteluftsflödet

motsvarar minst sju liter per sekund per person och med ett tillägg på 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea. Koldioxidhalten bör inte varaktigt överstiga 1 000 parts per million (ppm) i vistelsezonen. Tilluft till lokalerna bör vara uppvärmd under vinterhalvåret för att inte ge upphov till drag. Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 meter per sekund. Det är viktigt att elevernas arbetsplatser inte placeras direkt intill ventilationsdon, då luftströmmarna kan ge obehag.

(11)

I idrottssalar behöver ventilationen anpassas för gruppernas storlek. Ventilationen bör gärna kunna forceras vid behov. I omklädningsrum ska ventilationen ha så stor omsättning att föroreningar och fuktig luft förs bort effektivt.

Ventilationsanläggningens friskluftsintag och kanaler bör placeras där de inte är utsatta för stark sol under sommarhalvåret så att höga temperaturer inomhus kan förebyggas.

I skollokaler bör lufttemperaturen vara 20˚- 23˚C.

Yttemperaturen på golv bör inte vara under 20˚C och inte över 26˚C.

Stark solinstrålning kan ge höga inomhustemperaturer. Detta bör förebyggas i planeringsskedet, eller avhjälpas med anpassat solskydd.

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:15 (M)) om temperatur inomhus Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:25) om ventilation

Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12)

Ljudklimat och akustik inomhus

Kontinuerliga ljud från installationer, exempelvis ventilationsanläggningar, får enligt Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus inte överstiga en ljudnivå på 30 dBA i lokalen. När hörbara tonkomponenter förekommer får medelljudnivån högst vara 25 dBA.

Skollokaler bör utrustas med olika typer av akustisk dämpning, detta gäller särskilt i rum för undervisning och måltider. Vid nybyggnation ska Svensk Standard tillämpas. Vid planering av skolor bör rum placeras avskilt där det förekommer musik med höga ljudnivåer eller med låga frekvenser, vibrationer eller slag och stötar (till exempel trä- och metallslöjd). Helt separerade konstruktioner med hög ljudisolering vid relevanta frekvenser bör övervägas kring sådana verksamheter.

Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6

Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2005:7 (M) om höga ljudnivåer

Svensk Standard SS 25268; Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell

Bullret bort, Socialstyrelsen

Kökets utformning Lagkrav:

Tänk noga igenom flödet av varor vid planeringen. Korsande flöden mellan till exempel mat och disk ska undvikas. För att maten ska kunna hanteras på ett säkert sätt krävs olika utrymmen, bland annat:

- utrymme för varumottagning, - omklädningsrum för personal, - personaltoalett,

(12)

- städutrymme med plats för förvaring av städutrustning och rengöringsmedel samt tillgång till utslagsvask. Köket bör ha separat städutrustning. Denna kan dock förvaras i ett gemensamt städutrymme i närheten av köket, men då avskilt från övrig städutrustning,

- förrådsutrymme, - diskutrymme,

- beredningsutrymme med kyl, frys, spis, ugn, varmhållningsutrustning, avsvalningskyl och arbetsbänkar utrustade med ho. Behov av utrustning och inredning varierar beroende på typ av råvaruhantering,

- handtvättställ i de utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras, - fungerande avfallsutrymme.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning

På malmo.se/livsmedel hittar du mer information om utformning av kök och liknande.

Planera gärna för ett skolkök där maten tillagas från grunden, snarare än ett mottagningskök för färdiglagad mat.

Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad

Hygienutrymmen

Lagkrav:

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöförvaltningens råd:

Det ska finnas toaletter i lämpligt antal (en per påbörjat 15-tal elever är lagom), varav en ska vara en separat personaltoalett. Om skolan har anställd kökspersonal bör de ha egen toalett.

Toaletterna bör ha flytande tvål och engångshanddukar eller handtork.

Tvättmaskiner bör finnas i ett anpassat våtrumsutrymme och ha frånluftsventilation.

Tvättmaskinen bör alltså inte placeras i kök eller städutrymme. På så sätt minskar risken för smittspridning.

Det bör finnas ventilerade, låsbara städutrymmen med möjlighet att hänga upp städ- utrustning. I städutrymmet behövs en vask och tillgång till varmt vatten. Tänk på att ren och smutsig städutrustning ska hållas separerat från varandra.

(13)

På skolsköterskemottagningen bör handfat finnas. Det är även önskvärt med separat toalett och vilrum.

Vid idrottssal ska eleverna ha möjlighet att duscha, och det bör finnas så många duschar att köbildning inte uppstår. Vid omklädningsrum bör även toalett finnas.

Utrymme för avfallshantering

Lagkrav:

Din verksamhet måste ha ett fungerande avfallsutrymme. Om skolan använder låg- energilampor, lysrör och batterier eller annat som ger upphov till farligt avfall ska transporten av det farliga avfallet anmälas till Länsstyrelsen. Det ska finnas ett speciellt utrymme för förvaring av farligt avfall.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 4§

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning

Miljöförvaltningens råd:

Skolans avfall bör förvaras i ett ventilerat miljöhus alternativt i ett kylt soprum för att undvika att skolan eller boende i närheten störs av dåligt lukt från matavfall.

Avfallet från skolan bör inte blandas med avfallet från eventuella övriga hyresgäster. I de fall miljöförvaltningens råd inte går att genomföra kan det bli aktuellt med kortare hämtningsintervall för avfallet, särskilt sommartid.

Enkel källsortering på en skola är att dela upp avfallet i matavfall, restavfall, de olika förpackningsslagen och tidningar. Detta kan med fördel göras som en del i den pedagogiska verksamheten.

Förvaring av farligt avfall ska ske i låsta utrymmen utan risk för utsläpp till avlopp, mark eller luft.

Miljöförvaltningen informerar – Avfallsutrymmen för hushållsavfall

Energi- och materialval

Energianvändningen står för den största delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Därför är det ett viktigt område att arbeta med ur miljö- och

klimatsynpunkt. Visa hänsyn till detta vid nybyggnad och se över möjligheten att sänka energiförbrukningen i redan befintliga lokaler, till exempel genom val av vitvaror och belysning. Byggnads- och inredningsmaterial bör vara lågemitterande för att avge så lite kemiska ämnen som möjligt. Detta för att minska risken för allergi och annan ohälsa.

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Miljöbyggprogram Syd

(14)

Radon, fukt och mögel Lagkrav:

Radongashalten ska alltid kontrolleras i lokaler för skolverksamhet. Mätvärdet för radongashalten får inte överstiga 200 Bq/m³ i rum där personer vistas mer än tillfälligt.

Om du etablerar en skola i befintliga lokaler ska du som är verksamhetsutövare kunna redovisa en aktuell radonmätning.

Fukt kan orsaka att mögel och bakterier växer och bildar kemiska ämnen. Tecken på en fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt och bubblor i ytmaterialet. Om du misstänker en fuktskada ansvarar du som verksamhetsutövare för att en utredning genomförs. Det är viktigt att kontrollera att det inte finns fuktskador innan en ny lokal tas i bruk. En äldre, felaktigt åtgärdad fuktskada kan orsaka hälsoproblem. Allt tidigare fuktskadat material bör avlägsnas.

Allmänna råd från Socialstyrelsens angående radon, SOSFS 1999:22, 2004:6

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:21) om tillsyn enligt miljöbalken – fukt och mikroorganismer

4. Verksamhet

Lagkrav:

Enligt 38§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska skolor anmälas till miljöförvaltningen i god tid, minst sex veckor innan verksamheten startar. Till anmälan ska en verksamhetsbeskrivning bifogas. Checklista för vad som ska ingå i en anmälan, se bilaga 1.

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Egenkontroll och olyckor

Lagkrav:

Alla skolor är anmälningspliktiga. Det betyder att kraven är särskilt noga formulerade när det gäller verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontroll ska finnas för att förebygga och förhindra att elever utsätts för till exempel buller, dålig ventilation, fukt, mögel, otillräcklig städning, radon och annat som kan påverka deras hälsa eller miljön negativt.

Lagstiftningen anger inte exakt hur egenkontrollen ska utformas, men det finns krav på skriftlig dokumentation av vem som är organisatoriskt ansvarig. Dessutom behövs en

(15)

förteckning över de kemiska produkter som hanteras på skolan och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt.

Du ska som verksamhetsutövare ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll (som till exempel ventilation, grindar, staket och värmesystem) hålls i gott skick.

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Miljöförvaltningens råd:

Skolor omfattas av flera lagstiftningar som gäller egenkontroll. Därför rekommenderas att rutinerna för kontroller enligt bland annat miljöbalken, arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor (brandskyddsdokumentation) samordnas.

Miljöförvaltningen vill också att egenkontrollprogrammet ska innehålla skriftliga rutiner för hygien, städning och underhåll samt rutiner för felanmälan.

Ett egenkontrollprogram bör också innehålla en redovisning av olika risker som är förknippade med utevistelse, hur man hanterar risker och vad man gör för att förebygga dem. Om din skola delar utemiljö, alternativt vistas en stor del av tiden i offentliga parker, bör du ha rutiner för städning av utemiljön. Om det händer olyckor i din verksamhet bör dessa dokumenteras och följas upp. Du ska också ha rutiner för hur skolan hanterar en olycka eller skada.

I egenkontrollen kan även rutiner finnas för val av produkter. Skolverksamheter har eget ansvar för de produkter som köps in, används och erbjuds inom verksamheten, och ska via sin egenkontroll själva söka information om lämpliga plastprodukter för eleverna. Verksamhetsansvarig kan även ställa krav på leverantörer, och efterfråga produkter som inte påverkar hälsan menligt, enligt produktvalsprincipen.

Skolor ska själva ta initiativ till arbetet med att fasa ut kemiska ämnen inom verksamheten.

Egenkontroll. Handbok 2001:3, Naturvårdsverket

Livsmedelshantering

Lagkrav:

Skolor som hanterar livsmedel ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls. Bland annat innebär det att skolan ska ha rutiner via egenkontroll som säkerställer en god livsmedelshygien, men också att personalen som hanterar maten har tillräckliga kunskaper i förhållande till de arbetsuppgifter som utförs.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningen rekommenderar:

Läs mer om livsmedelshantering på www.malmo.se/livsmedel.

(16)

Smittskydd och städrutiner

Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra.

Du som är verksamhetsutövare ska se till att skolan har städrutiner där det framgår vem som städar, var, hur och hur ofta. Rutinerna bör även innefatta svåråtkomliga ytor, möbler, höga hyllplan, ventilationsdon och liknande.

För att minska risken för spridning av bakterier och virus är det viktigt att det finns fasta rutiner för handtvätt och hygien för både elever och personal. Det bör finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar och hur material rengörs och desinficeras. Skriftliga rutiner bör även finnas för tvätt och av gardiner, lösa mattor, överdrag på kuddar och andra textilier. Rutiner för rengöring av redskap och mattor i idrottshallen behöver också finnas nedskrivna.

Enligt verksamhetsutövarens egenkontroll ska det finnas en rutin för att förebygga förekomsten av legionellabakterier i vattenledningssystemet. Legionellabakterier, som sprids i vattendimma från framför allt duschar, kan orsaka allvarlig lunginflammation.

Kontroller av varmvattnets temperatur ska utföras regelbundet. Temperaturer i duschar, handduschar och tappställen ska hålla minst 50˚ C, och varmvattenberedaren ska hålla minst 60˚ C. Kallvattentemperaturen ska högst hålla 18° C.

Duschar och tappställen med varmvattentemperatur fastställda till 38° C, ska kunna koppla ur regleringen och genomspola varmvattensystemet med förhöjd temperatur på 60° C för avdödning av legionellabakterier.

Efter längre tids uppehåll under sommar- och julledigheter, bör temperaturen tillfälligt höjas till 70° C i varmvattenberedaren. Genomspolning av duschar och övriga

tappställen bör därefter genomföras under minst tio minuter, för att avdöda legionellabakterier som växt till i det stillastående vattnet i ledningarna.

Dessa rutiner bör säkerställas i skolans egenkontrollprogram och kommer att följas upp av miljöförvaltningen i samband med tillsyn.

HYFS - Delrapport 2006-2009 från projektet Hygiensjuksköterska i förskolan Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12)

Socialstyrelsen allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar SOSFS 1996:33

Smitta i förskola, Socialstyrelsens rapport 2001 Socialstyrelsens meddelandeblad om legionella, 13/1993

Legionella, Risker i vvs-installationer (Handbok från VVS-installatörerna 2002)

Legionella i vattenledningar, rapport från Boverket, Smittskyddsinstitutet, VVS installatörerna 2006

(17)

Allergi

Det finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förebygga allergier. Du bör som verksamhetsutövare ta fram och dokumentera rutiner för arbete med

allergifrågor på din skola. Rutinerna bör innehålla en lista över vilka elever som är allergiska och mot vad. På skolor där det finns elever med livsmedelsallergier ska tydliga rutiner finnas för hantering av livsmedel och elevernas eventuella mediciner. Var särskilt uppmärksam på nötter då dessa kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Totalt nötförbud kan vara ett sätt att minimera risken för tillbud relaterade till nötallergi.

Astma och allergier ökar bland skolbarn i Sverige och det saknas ofta ett generellt förebyggande arbete. Skolan bör genomföra allergironder minst en gång varje år. För att minska risken för allergiutbrott kan skolan välja ”rätt” växter och undvika att ta in exempelvis påskris och hyacinter i lokalerna. Man bör även undvika parfym och

rengöringsmedel med stark doft. I vissa fall kan särskilda rutiner behövas. Detta kan gälla om det finns elever på skolan med speciellt svåra allergier.

Allergirond i skolan – Astma- och allergiförbundet

Astma- och allergi i skolan – Socialstyrelsens rapport 2013 Miljöhälsorapport 2013 om barns hälsa - Institutet för miljömedicin Information om livsmedelshantering www.malmo.se/livsmedel Information om allergikosthantering - allergiker - www.slev.se

Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg - Branschriktlinje för kök

Allergi och annan överkänslighet – hantering av märkning av livsmedel – Branschriktlinjen

Rökning Lagkrav:

Enligt Tobakslagen får rökning inte förekomma på eller i anslutning till skolan. Även utemiljön omfattas av detta förbud. Skolans verksamhetsområde, både inomhus och utomhus, ska vara rökfritt dygnet runt.

Tobakslagen, SFS 1993:581

Miljöförvaltningen rekommenderar:

Skolan bör ha en tydlig tobakspolicy och ingen rökning bör tillåtas vid grinden till skolgården eller i direkt anslutning till det område som tillhör skolan. Elever, personal eller besökare ska inte behöva gå igenom ett rökigt område för att ta sig in på

skolgården eller till skollokalerna.

Cigarettrök finns kvar i utandningsluften i cirka 30 minuter efter rökning och sprids dessutom via kläderna. I skolor med allergiska och astmatiska barn kan det därför vara olämpligt att personalen röker.

Beställ kostnadsfria skyltar om rökförbud på www.fhi.se/tobak/tillsyn Folkhälsoinstitutet – www.fhi.se/Tillsyn/Tobak/Basmaterial

(18)

Kemikaliehantering

Lagkrav:

Alla kemiska produkter, som till exempel maskindiskmedel, fixervätska för teckningar, målarfärger och tändvätska, ska hållas inlåsta och avskilda från livsmedel.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningens råd:

Vid inköp av målarfärger och kemikalier ska de produkter väljas som är till minst skada för människors hälsa och miljön.

Skolbuss

Enligt Malmö stads lokala trafikföreskrifter ska tunga fordon (till exempel bussar) som körs inom miljözonen uppfylla särskilda krav med avseende på bland annat utsläpp till luft. Detta ska beaktas vid upphandling av denna tjänst.

Lokala miljöföreskrifter för Malmö, 5§

Allmänna trafikföreskrifter för Malmö

(19)

Anmälan enligt miljöbalken

Enligt 2 kap 3 § MB ska du som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utföra de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Du som driver skolverksamheten ska också säkerställa att eleverna har en bra vistelsemiljö både inom- och utomhus. Om miljöförvaltningens råd inte följs är det verksamhetens skyldighet att visa på vilket sätt det säkerställs att eleverna inte utsätts för risker som kan innebära olägenheter för deras hälsa.

Om du som är ansvarig för skolan inte kan redovisa detta på ett godtagbart sätt i anmälan om att starta verksamheten (enligt § 38 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) kan miljöförvaltningen förelägga om att du ska komma in med

kompletteringar eller förbjuda att verksamheten startar. En fullständig anmälan ska vara inlämnad senast sex veckor innan skolan ska öppna. Miljöförvaltningen kommer även att följa upp skolverksamheten genom regelbunden tillsyn.

Följande ska redovisas i samband med anmälan enligt miljöbalken (blankett finns på www.malmo.se):

- Kartmaterial och fastighetsbeteckning som visar var skolan ska ligga.

- En omgivningsplan där det framgår var industrier eller andra verksamheter är placerade som eventuellt kan påverka barnens hälsa eller förskolemiljön på ett negativt sätt.

- Ritning över skolans lokaler med information om rummens användning samt:

~ typ av ventilation samt var ventilationens friskluftsintag är placerat,

~ en redovisning av ventilationsflöden i varje rum, samt hur många personer som ventilationen i respektive utrymme är dimensionerad för,

~ översiktlig utformning av köksutrymmen, varumottagning och liknande,

~ placering av toalettutrymmen,

~ placering av städutrymme och utrymme för eventuell tvättmaskin och torkskåp

- Lokalens dagsljusinsläpp (i form av enkel uträkning av fönsterglasarean i

förhållande till golvarean i de rum som eleverna vistas) samt fönstrens placering (brösthöjd)

- Vid ändring av befintlig lokal till skola:

~ uppgifter om inventering samt eventuell sanering av PCB,

~ undersökning av radonförekomst

- Ritning/situationsplan över skolans utemiljö med:

~ uträkning av utomhusytans storlek samt vilken kvadratmeteryta som varje elev har tillgång till, ej inräknat parkeringsplatser, soprum, förråd och andra ytor som eleverna inte har tillgång till,

~ en enkel redovisning av hur uträkningen har gjorts samt vilket antal elever den baserats på. I de fall då anmälan innebär ett utökat antal elever på en befintlig yta ska även dessa barn tas med i beräkningen och redovisas,

Bilaga 1a

(20)

~ Beräknade trafikbullernivåer samt luftkvalitet (se malmo.se) på skolgården samt eventuella behov av bullerreducerande åtgärder. Om gällande riktvärden överskrids bör verksamhetsutövaren låta genomföra noggrannare

undersökningar, samt föreslå lämpliga åtgärder för att reducera påverkan på skolverksamheten.

~ redovisning av utemiljöns utformning och kvaliteter (till exempel materialval och växtval). Utformningen bör baseras på Naturskolans ”Lekvärdefaktor” och det bör framgå hur de zoner som omnämns där tillgodosetts,

~ om växtlighet saknas i skolans utemiljö bör en skuggstudie genomföras, - Miljöförvaltningen rekommenderar att markprover för att upptäcka eventuella

markföroreningar tas i samtliga fall då en skola nyetableras. Resultatet av dessa ska du redovisa till Miljöförvaltningen.

- Om skolan etableras i befintliga lokaler där misstanke om föroreningar finns, rekommenderar miljöförvaltningen att provtagning även sker i byggnaden.

Undersökning av byggnad som misstänks vara förorenad kan omfatta

exempelvis provtagning av byggnadsmaterial samt provtagning av inomhusluft.

- Verksamhetsbeskrivning:

~ beskrivning hur din verksamhet kommer att nyttja de ytor skolan förfogar över, såväl ute som inne

~ en beskrivning av din verksamhets utevistelse och hur skolan kan garantera en tillräcklig utevistelse i en stimulerande miljö för eleverna

- Lösningar för angöring samt transport av mat till skolan

- Avfallshantering, placering av kärl, hantering och transport av farligt avfall samt uppgift om eventuell egen kompostering

- En översiktlig beskrivning av din verksamhets egenkontroll Miljöbalken (1998:808)

§ 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Registrering enligt livsmedelslagstiftningen

För dig som startar en skola, tar över en befintlig verksamhet eller gör väsentliga ändringar i en skolverksamhet gäller särskilda regler. Du som är ansvarig för skolan måste anmäla verksamheten till miljöförvaltningen i god tid, senast två veckor innan skolan startar.

Blanketter för registrering samt för verksamhetsbeskrivning finns på

malmo.se/livsmedel. Där finns även exempel på en ritning över ett bra planerat kök samt på den utrustning som kan behövas.

Skolan ska registreras av miljöförvaltningen innan den får starta. Det gäller även om man tar över en redan registrerad verksamhet. För att uppfylla lagstiftningens krav måste skolan ha lämpliga lokaler och utrustning samt ett system för egenkontroll.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II

Bilaga 1b