Penningpolitisk rapport
Juli 2021
Penningpolitisk rapport
Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras fem gånger om året.
Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken gjort när man kommit fram till vad som är en lämplig penningpolitik
1. Rapporten innehåller en beskrivning av de framtida inflations- och konjunkturutsikterna baserad på den penningpolitik som Riksbanken för närvarande anser är väl av- vägd.
Den penningpolitiska rapporten syftar till att sammanfatta underlagen för de penningpolitiska besluten och sprida kunskap om de bedömningar som Riksbanken gör. Genom att publicera rapporterna vill Riksbanken underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera penningpoliti- ken.
Riksbanken ska minst två gånger per år lämna en skriftlig redogörelse om penningpolitiken till riksdagens finansutskott (se 6 kapitlet 4 § i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank). Under våren sker detta i form av ett särskilt underlag för utvärdering av penningpolitiken. Under hösten ut- görs redogörelsen av den penningpolitiska rapporten.
Direktionen fattade beslut om den penningpolitiska rapporten den 30 juni 2021. Rap- porten går att ladda ned i pdf format på Riksbankens webbplats www.riksbank.se där det också finns mer information om Riksbanken.
1 Se ”Penningpolitiken i Sverige” på nästa sida för en genomgång av den penningpolitiska strategin och av vad som kan betraktas som en lämplig penningpolitik.
Penningpolitiken i Sverige
Penningpolitisk strategi
Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksban- ken har preciserat detta som att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent.
Samtidigt som penningpolitiken inriktas mot att uppfylla inflationsmålet ska den stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Detta görs genom att Riksbanken, förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet, strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken be- driver därmed vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik. Det innebär inte att Riksbanken gör avkall på att inflationsmålet är överordnat.
Det tar tid innan penningpolitiken får full effekt på inflationen och realekonomin. Därför vägleds penningpolitiken av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken publicerar bland annat en bedömning av hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Denna så kallade räntebana är en prognos, inte ett löfte.
Vid varje penningpolitiskt beslutstillfälle gör direktionen en bedömning av vilken bana för reporäntan och eventuellt vilka andra kompletterande åtgärder som behövs för att penningpolitiken ska vara väl avvägd. Avvägningen handlar normalt om att hitta en lämplig balans mellan stabiliseringen av inflat- ionen runt inflationsmålet och stabiliseringen av realekonomin.
Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar på att föra tillbaka inflationen till 2 procent om den avviker från målet. En snabb återgång kan i vissa lägen få effekter på produkt- ion och sysselsättning som inte är önskvärda, medan en långsam återgång kan försvaga trovärdig- heten för inflationsmålet. I allmänhet har strävan varit att penningpolitiken anpassas så att inflat- ionen förväntas vara någorlunda nära målet om två år.
För att illustrera att inflationen inte kommer att vara exakt 2 procent varje månad används ett variat- ionsband som sträcker sig mellan 1 och 3 procent, vilket fångar cirka tre fjärdedelar av de historiska månadsutfallen av KPIF-inflationen. Riksbanken strävar hela tiden efter att inflationen ska nå 2 pro- cent oavsett om den i utgångsläget ligger innanför eller utanför variationsbandet.
I Riksbankens uppdrag ingår enligt riksbankslagen även att främja ett säkert och effektivt betalnings- väsende. Risker förknippade med utvecklingen på de finansiella marknaderna vägs in i de penningpo- litiska besluten. När det gäller att förebygga en obalanserad utveckling av tillgångspriser och skuld- sättning spelar dock framför allt ett väl fungerande regelverk och en effektiv tillsyn en central roll.
Penningpolitiken är enbart ett komplement.
I vissa lägen, som under den finansiella krisen 2008–2009, kan reporäntan och räntebanan behöva kompletteras med andra åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten och säkerställa att pen- ningpolitiken får genomslag på ett effektivt sätt.
Riksbanken strävar efter att dess kommunikation ska vara öppen, saklig, begriplig och aktuell. Det gör det lättare för ekonomins aktörer att fatta bra ekonomiska beslut. Penningpolitiken blir också lättare att utvärdera.
Beslutsprocessen
Direktionen håller normalt fem penningpolitiska möten under ett år då man fattar beslut om penningpoli- tiken. I samband med dessa möten publiceras en penningpolitisk rapport. Ungefär två veckor efter varje penningpolitiskt möte publiceras ett protokoll där det går att följa den diskussion som ledde fram till det aktuella beslutet och se hur de olika direktionsledamöterna argumenterade.
Presentation av penningpolitiskt beslut
Det penningpolitiska beslutet presenteras i ett pressmeddelande kl. 9.30 dagen efter det penningpolitiska mötet. Pressmeddelandet anger också hur de enskilda direktionsledamöterna röstade och en huvudsaklig motivering till eventuella reservationer. En presskonferens hålls dagen efter det penningpolitiska mötet.
Innehållsförteckning
1 Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent 6
1.1 Återhämtningen på god väg i världsekonomin 6
1.2 Expansiv penningpolitik för att ge stöd till inflationen 14
1.3 Osäkerhet, risker och sårbarheter 18
2 Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella
marknaderna 22
2.1 Den ekonomiska återhämtningen stödjer fortsatt hög riskvilja på de
finansiella marknaderna 22
3 Återhämtningen tar ny fart i år 38
3.1 Snabbare tillväxt i världsekonomin när restriktionerna lättas 38 3.2 Restriktionerna mildras och svensk ekonomi tar fart 50
FÖRDJUPNING – Expansiv finanspolitik i omvärlden bidrar till
återhämtningen 67
FÖRDJUPNING – Hur påverkar högre råvarupriser och
fraktkostnader svensk inflation? 74
Prognostabeller 81
I KORTHET – Penningpolitiken juli 2021
Pandemins grepp om världsekonomin har lättat under våren och försommaren och återhämtningen är på god väg. Allt fler är vacci- nerade mot covid-19, smittspridningen har minskat påtagligt och restriktioner har börjat avvecklas. Pandemin är dock inte över.
Återhämtningen går i olika takt i olika delar av världen och det finns nya varianter av viruset som skapar fortsatt osäkerhet.
De senaste månadernas utfall och indikatorer bekräftar att ut- vecklingen i den svenska ekonomin, med hjälp av omfattande eko- nomisk-politiska stödåtgärder, är stark. I både Sverige och omvärl- den går återhämtningen nu lite snabbare än väntat och
Riksbankens prognoser har reviderats upp något.
Inflationen har varierat ovanligt mycket under pandemin. Det be- ror bland annat på energipriserna men också på mätproblem och människors ändrade konsumtionsmönster under pandemin.
Inflationstrycket bedöms fortfarande vara måttligt och det väntas dröja tills nästa år innan inflationen stiger mer varaktigt.
Den expansiva penningpolitiken är en förutsättning för att inflationen mer varaktigt ska vara nära målet på 2 procent.
Riksbanken fortsätter att köpa värdepapper och att erbjuda likvi- ditet inom alla de program som lanserats. Direktionen har nu be- slutat att Riksbanken under fjärde kvartalet ska köpa obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 68,5 miljarder kronor.
Detta innebär att köptakten fortsätter att trappas ner men att ra- men för tillgångsköpen på 700 miljarder kronor kommer att ut- nyttjas fullt ut fram till slutet av 2021. Direktionen har också be- slutat att behålla reporäntan på noll procent. Reporäntan väntas vara kvar på noll procent under hela prognosperioden, som sträcker sig till tredje kvartalet 2024.
1 Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Pandemins grepp om världsekonomin har lättat under våren och försom- maren, och återhämtningen är på god väg. Allt fler är vaccinerade mot covid-19, smittspridningen har minskat påtagligt och restriktioner har börjat avvecklas. Pandemin är dock inte över. Återhämtningen går i olika takt i olika delar av världen och det finns nya varianter av viruset vilket medför fortsatt osäkerhet med risk för bakslag.
De senaste månadernas utfall och indikatorer bekräftar att utvecklingen i den svenska ekonomin, med hjälp av omfattande ekonomisk-politiska stödåtgärder, är stark. I både Sverige och omvärlden går återhämtningen nu lite snabbare än väntat och Riksbankens prognoser har reviderats upp något. Ljusare konjunktur- och inflationsutsikter skulle kunna tala för att behovet av expansiv penningpolitik är mindre. Men inflationstrycket är fortfarande måttligt och att det stiger sker mot bakgrund av att
penningpolitiken är fortsatt expansiv de kommande åren. Den expansiva penningpolitiken är således en förutsättning för att inflationen mer var- aktigt ska vara nära målet på 2 procent.
Riksbanken fortsätter att köpa värdepapper och att erbjuda likviditet inom alla de program som lanserats. Direktionen har nu beslutat att Riksbanken under fjärde kvartalet ska köpa obligationer till ett samman- lagt nominellt belopp om 68,5 miljarder kronor. Detta innebär att köpt- akten fortsätter att trappas ner men att ramen för tillgångsköpen på 700 miljarder kronor kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021.
Direktionen har också beslutat att behålla styrräntan på noll procent.
Reporäntan väntas vara kvar på noll procent under hela prognospe- rioden, som sträcker sig till tredje kvartalet 2024.
1.1 Återhämtningen på god väg i världsekonomin
Stigande optimism men stor skillnad i vaccinationsgrad mellan länder
I utvecklade länder har pandemins grepp lättat under våren och försommaren. Allt fler är vaccinerade mot covid-19, smittspridningen har minskat påtagligt och restrikt- ioner har börjat avvecklas. Pandemin är dock inte över och det finns nya varianter av viruset som skapar fortsatt osäkerhet med risk för bakslag. Det ekonomiska läget ser ljusare ut; optimismen hos hushållen har stigit snabbt och förtroendet är högt också
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
bland företagen, nu även inom den hårt drabbade tjänstesektorn. Den ekonomiska politiken är fortsatt mycket expansiv och den ekonomiska aktiviteten har tagit fart på nytt i många länder.
Inom EU har man kommit överens om ett vaccinpass som ska gälla från den 1 juli. Syf- tet är att underlätta den fria rörligheten så att resandet mellan unionens länder tar fart på ett så säkert sätt som möjligt. I takt med att rörligheten i samhället ökar och konsumtion och investeringar kommer i gång kan tillväxten i länder som är viktiga för Sveriges handel stiga snabbare. BNP i omvärlden bedöms åter ha börjat växa från och med andra kvartalet 2021 och väntas mot slutet av året vara tillbaka på förkrisnivåer (se diagram 1).
Diagram 1. BNP i Sverige och omvärlden Index, 2019 kv4 = 100, säsongsrensade data
Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges handel med omvärlden.
Heldragen linje avser utfall, streckad linje avser Riksbankens prognos.
Källor: Eurostat, nationella källor, SCB, U.S. Bureau of Economic Analysis och Riksbanken.
I vissa länder i Afrika, Sydamerika och Asien går vaccinationsprocessen betydligt lång- sammare (se diagram 2). Stimulanser till ekonomin varierar också mellan länder och regioner. I utvecklade ekonomier är de finanspolitiska åtgärderna omfattande. I syn- nerhet gäller detta USA men även i flertalet europeiska länder har det lanserats finanspolitiska stimulanspaket som bedöms ge påtagliga positiva effekter på efterfrå- gan, bland annat inom ramen för EU:s Next Generation EU. Att pandemins utveckling varierar över världen, och att förutsättningarna att lindra de ekonomiska konsekven- serna av den ser så olika ut, innebär att den globala återhämtningen går i otakt. Även ekonomiernas sammansättning spelar roll för hur stark återhämtningen blir i olika län- der. När restriktionerna nu börjat lättas i till exempel euroområdet sker det från olika utgångslägen, i såväl länder som branscher.
I de länder där BNP ökar snabbt stiger också resursutnyttjandet, vilket bedöms bidra till ett gradvis ökande inflationstryck. Den snabba återhämtningen har skapat flaskhal- sar och mycket snabba prisuppgångar för råvaror, andra insatsvaror och transporter.
Att ekonomierna åter öppnar bidrar också till tvära kast i vissa tjänstepriser, och sär- skilt i USA har inflationen stigit snabbt. I maj var KPI-inflationen i USA 5,0 procent.
Rensat för energi- och livsmedelspriser var inflationen 3,8 procent, vilket är den högsta noteringen sedan 1992. Riksbankens bedömning är att uppgången i inflationen under våren är tillfällig, såväl i USA som i euroområdet. Inflationen i omvärlden väntas dämpas till knappt 2 procent 2022 och 2023.
Diagram 2. Vaccinationsgrad Procent av totalbefolkningen
Anm. Avser andel av den totala befolkningen, alla åldrar, som mottagit minst en dos av vaccin.
Källa: Our World in Data.
Lättade restriktioner och allt högre aktivitet i svensk ekonomi
I Sverige har regeringen presenterat en plan för hur åtgärderna mot covid-19 succes- sivt kan dras tillbaka, beroende på läget.2 Anpassningar av smittskyddsåtgärderna på- börjades i ett första steg den 1 juni när det exempelvis blev möjligt att samla fler per- soner på vissa evenemang och restaurangerna fick ha längre öppettider.
Delar av den svenska ekonomin, som till exempel tillverkningsindustrin, återhämtade förhållandevis snabbt större delen av förra vårens nedgång i produktionen. Men BNP dämpas ännu eftersom vissa delar av hushållens konsumtion begränsas av restrikt- ioner. Efter att ha legat stilla sista kvartalet 2020 tog BNP dock ny fart och steg med 0,8 procent det första kvartalet, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal.
Indikatorer för tillväxten är på mycket höga nivåer. Konjunkturinstitutets Barometer- indikator steg i maj och juni till den högsta nivån som någonsin uppmätts, vilket pekar på att både hushåll och företag är mer optimistiska än vanligt om utvecklingen framö- ver. När restriktionerna lättas väntas därför konsumtionen öka påtagligt.
2 Planen bygger på det förslag om anpassade smittskyddsåtgärder som Folkhälsomyndigheten presenterade den 12 maj. De faktorer som Folkhälsomyndigheten väger in i den samlade bedömningen av läget är smitt- spridning, belastning på vården på grund av covid-19, vaccinationstäckning samt hur stabil utvecklingen är.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Visserligen är förutsättningarna för en regeringsbildning för tillfället oklara, men detta bedöms inte på något avgörande sätt förändra den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. I år väntas den svenska ekonomin växa ovanligt snabbt och det tredje kvartalet beräknas BNP vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin bröt ut (se
diagram 1). Men vanligtvis växer BNP över tid och pandemin har lett till över ett år av förlorad tillväxt. Det dröjer därför ytterligare en tid innan BNP är tillbaka på den trendmässiga utvecklingen som förväntades före pandemin. Den höga tillväxten inne- bär att de lediga resurserna på arbetsmarknaden successivt tas i anspråk. Stigande ef- terfrågan inom de kontaktintensiva tjänstebranscherna innebär att många företag kommer att återanställa, och utvecklingen på arbetsmarknaden förbättras.
Fortfarande måttligt kostnadstryck
Inflationen har fortsatt varit mycket volatil under 2021. I fjol föll KPIF-inflationen snabbt och i år har den stigit snabbt (se diagram 3). De kraftiga svängningarna beror till stor del på energipriserna, men mätproblem och ändrade konsumtionsmönster un- der pandemin bidrar också.3 Även rensat för energipriser har KPIF-inflationen därför varierat förhållandevis mycket. Denna utveckling väntas fortsätta året ut. Den ovanligt stora förändringen i vikterna i KPI har bidragit till en högre ökningstakt i tjänstepri- serna under början av 2021, men beräknas bidra till att inflationen faller tillbaka un- der sommarmånaderna. Kronan, som påverkar inflationen med en viss eftersläpning, stärktes under större delen av 2020 och väntas dämpa inflationen i år. Kostnads- trycket är fortfarande måttligt och det väntas dröja tills nästa år innan inflationen, mot bakgrund av högre resursutnyttjande, stiger mer varaktigt.
Samtidigt har priserna på insatsvaror fortsatt att stiga och bristen på halvledare forts- ätter att vara ett problem, särskilt för fordonsindustrin där den på vissa håll inneburit produktionsstopp.4 Situationen inom sjöfarten fortsätter också att vara ansträngd, många måste välja dyrare fraktalternativ och leveranstiderna har blivit längre. Även om prisindex för insatsvaror är på rekordhöga nivåer för både industri- och tjänstefö- retag syns ännu inget stort avtryck i producentpriserna (se fördjupningen ”Hur påver- kar högre råvarupriser och fraktkostnader svensk inflation?” i denna rapport).
Riksbanken bedömer att uppgången i priset på frakt, råvaror och insatsvaror succes- sivt kommer att klinga av. Genomslaget till konsumentpriser från rörelser i till exem- pel råvarupriser brukar inte vara särskilt stort och långvarigt. Rörelserna bedöms även denna gång bara tillfälligt och måttligt påverka konsumentpriserna.
3 Se fördjupningen ”Förändrad konsumtion under pandemin påverkar inflationen” i Penningpolitisk rapport, februari 2021, Sveriges Riksbank.
4I Riksbankens företagsintervjuer uppger företag att de är ”mycket mer oroade över halvledarbristen än av pandemin just nu”, se Riksbankens företagsundersökning ”Efterfrågan är inte problemet – bekymren är på utbudssidan”, maj 2021, Sveriges Riksbank.
Diagram 3. KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken.
Långsiktiga inflationsförväntningar nära 2 procent
Även inflationsförväntningarna har stigit i såväl omvärlden som Sverige. Med tanke på den dramatiska nedgången i den ekonomiska aktiviteten och det snabba fallet i inflationen i början av krisen har olika mått på långsiktiga inflationsförväntningar varit påfallande stabila. De förväntningar som mäts genom marknadsprissättningen på olika finansiella kontrakt föll i det inledande skedet av krisen men återhämtade den största delen av fallet ganska snabbt och har i år legat strax över 2 procent (se dia- gram 4). Även förväntningarna enligt enkätmätningar sjönk under 2020 men har stigit tillbaka mot 2 procent i år. Den samlade bilden är att de långsiktiga förväntningarna ligger nära 2 procent, även om penningmarknadsaktörernas förväntningar enligt Prospera fortfarande ligger något under 2 procent.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Diagram 4. Långsiktiga inflationsförväntningar Procent
Anm. Inflationskompensationen avser en 5-årig period med start om 5 år, räknad utifrån obli- gationsräntor. Både inflationskompensationen och förväntningarna från Prospera avser KPI.
Källor: Kantar Sifo Prospera och Riksbanken.
Lite snabbare återhämtning i ekonomin
Sedan det penningpolitiska mötet i april har förloppet för pandemin blivit lite bättre än vad som antogs i Riksbankens prognoser. Till detta har en något mer gynnsam ut- veckling av både smittspridningen och vaccinationsgraden bidragit. I många länder har restriktioner börjat lättas och därmed möjliggjort en snabbare ekonomisk återhämt- ning. Utfall den senaste tiden pekar på att denna utveckling gett positiva avtryck i den globala ekonomiska aktiviteten. Världshandeln med varor har fortsatt att återhämta sig snabbt, i såväl framväxande som utvecklade ekonomier, och ligger nu på en högre nivå än före pandemin. Inom industrin är förtroendet mycket starkt, trots att produkt- ionen hålls tillbaka av brist på insatsvaror och leveransproblem. Optimismen har stigit tydligt även bland hushållen och inom tjänstebranscherna. Tillväxten i många länder som är viktiga för Sveriges handel, som euroområdet och USA, väntas nu bli något högre än i Riksbankens prognos i april.
Bilden av en tydlig och stark återhämtning i svensk ekonomi har bekräftats i data som publicerats sedan den penningpolitiska rapporten i april. Återhämtningen går nu också något snabbare jämfört med tidigare bedömning (se diagram 5). Men utveckl- ingen på den svenska arbetsmarknaden är svårtolkad, bland annat eftersom det finns ett tidsseriebrott i SCB:s officiella statistik.
Den samlade bilden från olika statistikkällor visar att återhämtningen i antalet syssel- satta stannade av under första kvartalet, i linje med Riksbankens aprilprognos. Även om arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens statistik har minskat sedan förra som- maren är den fortfarande hög. Framåtblickande indikatorer pekar dock på ett förbätt- rat arbetsmarknadsläge. Stigande efterfrågan och företagens rekryteringsplaner indi- kerar att de lediga resurserna förhållandevis snabbt kan tas i bruk framöver. Till följd
av den högre tillväxten har Riksbanken reviderat ner prognosen för arbetslösheten nå- got (se diagram 6). Bedömningen är att den samlade aktiviteten i svensk ekonomi snabbare än väntat närmar sig det konjunkturläge som rådde före pandemin. Men re- sursutnyttjandet är fortfarande betydligt lägre än normalt inom de branscher som på- verkas negativt av pandemin. Och det finns grupper för vilka pandemin har försvårat inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden. Skillnaderna väntas kvarstå ännu en tid men mot slutet av året, när restriktionerna mer påtagligt har mildrats, bedöms även de branscher och sektorer som drabbats hårdast av pandemin i huvudsak ha återhämtat sig. Understött av den expansiva ekonomiska politiken väntas resursut- nyttjandet fortsätta stiga och konjunkturläget bedöms vara starkt under kommande år.
Det är ännu tidigt att uttala sig om vilka de långsiktiga effekterna av krisen kommer att bli. Jämfört med vid tidigare kriser har återhämtningen gått ovanligt snabbt vilket kan innebära att de mer långsiktiga negativa effekterna den här gången blir mindre.
Men fallet var samtidig hastigt och djupt och även om ekonomin av allt att döma kom- mer tillbaka till ett konjunkturellt mer normalt läge kan den i sina grundläggande strukturer ha påverkats i vissa avseenden. Sannolikt har beteenden hos hushåll och företag förändrats i krisen och sammansättningen av utbud och efterfrågan kan komma att se annorlunda ut framöver.
Diagram 5. BNP i Sverige
Index, 2019 kv4 = 100, säsongsrensade data
Anm. Heldragen linje avser utfall, streckad linje avser Riksbankens prognos.
Källor: SCB och Riksbanken.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Diagram 6. Arbetslöshet i Sverige
Procent av arbetskraften, 15–74 år, säsongsrensade data
Anm. Heldragen linje avser utfall, streckad linje avser Riksbankens prognos. Vertikal linje mar- kerar tidpunkten för omläggningen av arbetsmarknadsstatistiken.
Källor: SCB och Riksbanken.
Även inflationsutsikterna har reviderats upp något (se diagram 7). Utfallen de senaste månaderna har blivit lite högre än väntat och det bedöms inte fullt ut vara tillfälligt.
Faktorer som bidrar till upprevideringen av prognosen är högre energipriser och om- världsinflation, men att återhämtningen snabbats upp innebär också lite högre kost- nader för företagen. Även de höga ökningstakterna för råvarupriser och fraktkostna- der bidrar till detta. Sammantaget väntas KPIF-inflationen stiga till strax över 2 pro- cent mot slutet av prognosperioden.
Diagram 7. KPIF
Årlig procentuell förändring
Anm. Heldragen linje avser utfall, streckad linje avser Riksbankens prognos.
Källor: SCB och Riksbanken.
1.2 Expansiv penningpolitik för att ge stöd till inflationen
Snabbare återhämtning men fortfarande måttligt inflationstryck
Ljusare konjunktur- och inflationsutsikter skulle kunna tala för att behovet av expansiv penningpolitik nu är mindre. Men att konjunkturläget blir allt starkare de kommande åren och att ett högt resursutnyttjande bidrar till att kostnadstrycket stiger sker mot bakgrund av att penningpolitiken är fortsatt expansiv. Den expansiva penningpolitiken är således en förutsättning för att inflationen mer varaktigt ska vara nära målet på 2 procent.
I Riksbankens prognos väntas inflationen nu ligga strax över 2 procent mot slutet av prognosperioden. Detta är dock inte ett skäl till att i dagsläget på olika sätt göra penningpolitiken mindre expansiv. Osäkerheten kring styrkan i inflationsuppgången är fortfarande påtaglig. För att inflationsuppgången ska bedömas som varaktig kommer det att vara viktigt att den är stabil och avspeglas i såväl inflationsutfall som olika indi- katorer på inflationstrycket. Inflationen har under de senaste decennierna i genom- snitt understigit målet. Om inflationen överstiger målet en tid skulle detta därför kunna bidra till att pris- och löneförväntningarna tydligare förankras på ett sätt så att de är förenliga med en inflation nära målet.
Riksbankens samlade bedömning är att de finansiella förhållandena i Sverige är fort- satt expansiva. Den ekonomiska aktiviteten är tillbaka nära det konjunkturläge som rådde före pandemin och i takt med ökad optimism och högre inflationsförväntningar är det naturligt att också längre nominella räntor stiger något. Men för att inte även- tyra utsikterna för inflationen är det viktigt att de finansiella förhållandena inte stra- mas åt för snabbt. Att göra penningpolitiken mindre expansiv i närtid, genom att till exempel inte utnyttja hela ramen för köp av värdepapper, skulle kunna leda till en så- dan oönskad åtstramning med räntor som i värsta fall stiger snabbt. Liksom många andra centralbanker bedömer Riksbanken att riskerna förknippade med att minska stimulanserna för tidigt är större än riskerna med att behålla dem för länge.
Nollränta och fortsatta värdepappersköp
Riksbankens åtgärder har mildrat krisens effekter på den svenska ekonomin och un- derlättat en återhämtning. Även om inflationen har stigit är inflationstrycket fortfa- rande måttligt och direktionen bedömer att en fortsatt expansiv penningpolitik de kommande åren är en förutsättning för att inflationen mer varaktigt ska vara nära må- let. Riksbanken fortsätter därför att köpa tillgångar inom ramen om 700 miljarder kro- nor och att erbjuda likviditet inom alla de program som lanserats.
Direktionen har beslutat att Riksbanken under fjärde kvartalet ska köpa obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 68,5 miljarder kronor (se diagram 8). Detta innebär att köptakten fortsätter att trappas ner men att ramen för tillgångsköpen kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021.5 Direktionen har också beslutat
5 Under fjärde kvartalet sker också förfall i de tillgångar Riksbanken äger. Därför ökar innehavet betydligt långsammare än köpvolymen.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
att behålla styrräntan på noll procent. Reporäntan väntas vara kvar på noll procent under hela prognosperioden, som sträcker sig till tredje kvartalet 2024 (se diagram 9).
Diagram 8. Riksbankens köp av värdepapper i svenska kronor Nominellt belopp, miljarder kronor
Anm. Staplarna avser genomförda och beslutade köp av statsobligationer, kommunobligat- ioner, säkerställda obligationer och företagsobligationer inom ramen för såväl det tillgångsköp- program som inleddes i februari 2015 som det som inleddes i mars 2020. I köpbeloppen för 2021 inkluderas även förändringar i innehavet av statsskuldväxlar.
Källa: Riksbanken.
Diagram 9. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpre- miejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsme- delvärden.
Källa: Riksbanken.
Att Riksbanken fortsätter erbjuda sig att köpa obligationer, statsskuldväxlar och före- tagscertifikat bidrar till att penningpolitiken får ett brett genomslag på räntebild- ningen.
Riksbankens åtgärder under coronakrisen sammanfattas i tabell 1. Där framgår också att efterfrågan på vissa av Riksbankens lånefaciliteter nu är mycket låg. Inom pro- grammet för företagsutlåning via bankerna har till exempel en stor andel av lånen för- fallit och i dagsläget kvarstår 16 miljarder kronor inom denna lånefacilitet, där ban- kerna har möjlighet att låna upp till 500 miljarder kronor. Riksbanken erbjuder även bankerna månadsvis lån i amerikanska dollar och i svenska kronor i extraordinära marknadsoperationer. I dessa faciliteter finns nu endast 3 miljarder utestående. Det är naturligt att efterfrågan minskar när läget på de finansiella marknaderna normali- seras och marknadsaktörernas framtidsoptimism gradvis stärks. Penningpolitikens sammansättning anpassas mycket gradvis i samklang med förbättringen i den svenska ekonomin.
Att ramen för värdepappersköp utnyttjas fullt ut innebär att Riksbankens innehav av värdepapper väntas öka till nästan 927 miljarder kronor i slutet av året.6 Innehavet väntas upprätthållas på denna nivå åtminstone under 2022 genom nya köp som kom- penserar för förfall i olika tillgångsslag (se diagram 10). Förfallen är dock ojämnt för- delade över tiden samtidigt som köpen väntas ske i en ganska jämn takt. Detta för med sig att Riksbankens värdepappersinnehav kommer att variera även under peri- oder då inriktningen är att hålla innehavet oförändrat.7
6 Detta innefattar även det innehav av statsobligationer som Riksbanken byggde upp huvudsakligen under 2015–2017.
7 Se även fördjupningen ”Utvecklingen av Riksbankens värdepappersinnehav” i Penningpolitisk rapport, feb- ruari 2021, Sveriges Riksbank.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Diagram 10. Riksbankens innehav av värdepapper i svenska kronor Nominellt belopp, miljarder kronor
Anm. Streckad linje visar en prognos för innehavet till och med 2021 och därefter en teknisk framskrivning under antagande om en jämn köptakt som gör att innehavet är på samma nivå i slutet av 2022 som i slutet av 2021. Intervallets nedre gräns är en framskrivning av innehavet under antagande att inga fler tillgångsköp görs efter 2021. Dess övre gräns reflekterar en ut- veckling där Riksbankens tillgångsköp fortgår i ungefär samma takt som under 2021.
Källa: Riksbanken.
Riksbankens plan för köp av värdepapper det fjärde kvartalet 2021
Riksbanken analyserar och anpassar löpande köpen inom programmet för värdepap- persköp för att genomslaget på räntebildningen ska bli så brett som möjligt och för att behålla närvaron på olika marknader. Vid de senaste penningpolitiska mötena har direktionen beslutat om kvartalsvisa köpplaner och denna gång avser beslutet fördel- ningen under fjärde kvartalet 2021. Om det bedöms lämpligt kan direktionen vid kom- mande möten justera planen för köpen genom att höja eller sänka köpbeloppet för respektive värdepappersslag.
Obligationsköpen under fjärde kvartalet fördelar sig på svenska nominella och reala statsobligationer samt svenska statens gröna obligationer till ett sammanlagt nomi- nellt belopp om 10 miljarder kronor, obligationer utgivna av svenska kommuner och regioner samt Kommuninvest i Sverige AB till ett nominellt belopp om 12,5 miljarder kronor, säkerställda obligationer utgivna av svenska institut till ett nominellt belopp om 45 miljarder kronor samt företagsobligationer till ett nominellt belopp om 1 miljard kronor. Riksbanken kommer också att köpa statsskuldväxlar så att innehavet under kvartalet bibehålls på nivån 20 miljarder kronor samt även under fjärde kvarta- let erbjuda sig att köpa företagscertifikat upp till ett möjligt innehav om 32 miljarder kronor.
Samtidigt sker det förfall i Riksbankens innehav av obligationer. Under det andra halv- året förfaller företagsobligationer för knappt 1 miljard kronor, kommunobligationer för drygt 3 miljarder kronor och säkerställda obligationer för drygt 29 miljarder kro- nor. Obligationsinnehavet ökar således inte lika mycket som köpen (se diagram 11).
Diagram 11. Riksbankens innehav av värdepapper uppdelat på tillgångsslag Nominellt belopp, miljarder kronor
Anm. Innehav av värdepapper, exklusive företagscertifikat, utgivna i svenska kronor. Baserat på genomförda och beslutade köp.
Källa: Riksbanken.
1.3 Osäkerhet, risker och sårbarheter
Fortsatt osäker utveckling
Penningpolitiken behöver löpande anpassas till förändrade konjunktur- och inflationsutsikter. Direktionen kan sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv om inflationsutsikterna försvagas. Det gäller särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat. En mindre expansiv
penningpolitik kan bli motiverad om inflationen annars påtagligt och varaktigt skulle riskera att överstiga målet.
Risker i omvärlden
Det är fortsatt svårt att veta hur pandemin utvecklas och vad som händer med den globala konjunkturen. Även om en minskad smittspridning och en stigande andel vac- cinerade i världens befolkning ger hopp om att krisen går mot sitt slut så har nya mer smittsamma varianter av viruset utvecklats. Det går inte att utesluta att detta kommer att leda till nya bakslag i form av återinförda nedstängningar och restriktioner i vissa länder. Obalanser och ökade risker kan uppkomma, särskilt i länder med stor upplå- ning i utländsk valuta, om återhämtningen blir alltför ojämn mellan länderna. En an- nan osäkerhetsfaktor är inflationsutvecklingen, särskilt i USA. Om inflationstrycket skulle bli betydligt starkare än väntat, skulle de amerikanska räntorna kunna stiga snabbt och på så sätt skapa problem, både för USA och andra länder. De direkta eko- nomiska konsekvenserna för Sverige av en sådan utveckling är sannolikt begränsade,
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
men det kan inte uteslutas att spridningseffekter via de finansiella marknaderna kan få förhållandevis stora konsekvenser även för svensk ekonomi.
Sårbarheter till följd av expansiv ekonomisk politik
Att stimulera ekonomin genom att hålla ränteläget lågt och underlätta kreditförsörj- ningen har varit nödvändigt för att mildra krisen och för att stötta återhämtningen och inflationen. Men det finns sårbarheter och långsiktiga risker som kan byggas upp av mycket expansiv penningpolitik. I kombination med stödåtgärderna från
regeringarna har centralbankernas penningpolitik inneburit att många länder, företag och hushåll kraftigt ökat sina skulder (se fördjupningen ”Expansiv finanspolitik i omvärlden bidrar till återhämtningen”). Detta kan leda till att framtida lågkonjunktu- rer både blir djupare och mer utdragna än vad som annars skulle vara fallet.
Låga räntor kan skapa incitament till ett alltför stort risktagande, göra att bostäder och andra tillgångar blir övervärderade, leda till att risker blir felaktigt prissatta och till att olika aktörers skuldsättning ökar på ett ohållbart sätt. Sårbarheterna kopplade till de svenska hushållens höga skuldsättning och bankernas stora exponeringar mot fas- tigheter har ökat ytterligare under pandemin även om räntorna inte har ändrats sär- skilt mycket. Bostadspriserna har stigit snabbt, något man vanligtvis inte förväntar sig vid ett försämrat konjunkturläge. De viktigaste förklaringarna hänger troligen inte samman med den expansiva penningpolitiken utan med pandemins ovanliga ekono- miska effekter.8 Den snabba prisuppgången har medfört att hushållens skulder ökat ytterligare eftersom bostadsköpen till stor del finansieras med lån. Hushållen är där- med än mer känsliga för både prisfall på bostadsmarknaden och stigande
räntekostnader.
I diskussioner om sidoeffekter av penningpolitiken ingår även effekterna på fördel- ningen av inkomster och förmögenheter. Penningpolitiken är inte särskilt väl lämpad att användas för fördelningspolitik och det är inte heller Riksbankens uppgift.9 Finans- politiken förfogar över de mest effektiva fördelningspolitiska verktygen och kan mot- verka oönskade fördelningseffekter.
Sårbarheter och långsiktiga risker som kan byggas upp av den expansiva
penningpolitiken har varit underordnade behovet av att dämpa pandemins ekono- miska effekter. I takt med att ekonomin närmar sig mer normala nivåer igen är det dock rimligt att sätta mer fokus på frågor om hur dessa sårbarheter bäst hanteras.
Mot bakgrund av riskerna med hushållens höga skuldsättning stödjer Riksbanken
8 Se fördjupningen ”Snabbt stigande bostadspriser trots coronakris” i Penningpolitisk rapport, april 2021, Sveriges Riksbank.
9 Se fördjupningen ”Fördelningseffekterna av Riksbankens penningpolitik” i Penningpolitisk rapport, novem- ber 2020, Sveriges Riksbank och B, Andersson, M. Apel och I. Häkkinen Skans (2021), ”10 frågor och svar om fördelningseffekter av penningpolitiken”, Ekonomisk kommentar nr. 11, Sveriges Riksbank.
Finansinspektionens besked om att inte förlänga det tillfälliga undantaget från amor- teringskraven. För att öka motståndskraften i det finansiella systemet är det även önskvärt att Finansinspektionen, om den ekonomiska återhämtningen fortsätter, avi- serar att värdet på den kontracykliska kapitalbufferten höjs, inte minst eftersom höj- ningarna implementeras med tolv månaders fördröjning.10
Finanspolitiken har viktiga verktyg
Både i Sverige och i omvärlden har penningpolitiken och finanspolitiken under det senaste året kompletterat varandra och på så sätt mer effektivt kunnat lindra krisen och underlätta återhämtningen. Finanspolitiska åtgärder har större effekt på tillväxt och resursutnyttjande om styrräntan hålls oförändrad när de genomförs. Flera centralbanker har också meddelat att de har för avsikt att fortsätta att hålla styrräntorna låga och köpa värdepapper, även om inflationen under en tid hamnar över målet. Det är därmed troligt att de finanspolitiska åtgärder som nu genomförs i många länder förstärks av den expansiva penningpolitiken (se fördjupningen
”Expansiv finanspolitik i omvärlden bidrar till återhämtningen”).
Det låga ränteläget och de starka offentliga finanserna i Sverige gör det möjligt att fortsätta att ge ett omfattande ekonomiskt-politiskt stöd till ekonomin.
Finanspolitiken har dessutom verktyg för att hantera de risker och sårbarheter som stimulansåtgärderna kan bygga upp i svensk ekonomi. Det finns behov av reformer inom många områden. För att till exempel minska riskerna med hushållens skuldsätt- ning krävs i första hand åtgärder inom bostads- och skattepolitiken. Men
regeringsläget skapar för tillfället osäkerhet kring inriktningen på finanspolitiken och ytterligare frågetecken kring genomförandet av önskvärda reformer.
10 Se Finansiell stabilitetsrapport 2021:1, Sveriges Riksbank.
Uthållighet i penningpolitiken för en inflation varaktigt nära 2 procent
Tabell 1. Riksbankens åtgärder under coronakrisen
Anm. Med kommunobligationer avses obligationer utgivna av svenska kommuner, regioner och Kommuninvest i Sverige AB. Samtliga beslutsunderlag till de olika åtgärderna finns att läsa på Riks- bankens hemsida https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/aktuellt-om-riksbanken-och-co- ronapandemin/riksbankens-atgarder-i-samband-med-coronapandemin/.
Åtgärd Omfattning
(Hittills köpt/utestående till och med den 29 juni)
Syfte
Program för utlåning till banker för att stödja företagsutlåning
Upp till 500 miljarder kronor (utestående 16 mdr kr)
Stödja kreditförsörjningen till icke- finansiella företag.
Ram för Riksbankens tillgångsköp Köpprogrammet gäller till 31 december 2021. Ramen uppgår till 700 miljarder kro- nor.
Köp 2021 kv 4: 68,5 miljarder kronor (totalt ökat innehav fr o m mars 2020 med 522,3 mdr kr)
Bidra till låga räntor i hela ekono- min och väl fungerande kreditför- sörjning och på så sätt skapa gynn- samma förutsättningar för ekono- min att återhämta sig och inflat- ionen att stiga mot målet.
- Köp av statsobligationer Köp 2021 kv 4: 10 miljarder kronor (71,0 mdr kr)
- Köp av kommunobligat- ioner
Köp 2021 kv 4: 12,5 miljarder kronor (83,5 mdr kr)
- Köp av säkerställda obli- gationer
Köp 2021 kv 4: 45 miljarder kronor (340,0 mdr kr)
- Köp av statsskuldväxlar Köp så innehavet är 20 miljarder kronor 30 december 2021
(innehav 17,5 mdr kr) - Köp av företagsobligat-
ioner
Köp 2021 kv 4: 1 miljard kronor (10,0 mdr kr)
- Köp av företagscertifikat Köp upp till ett innehav om 32 miljarder kronor under resten av 2021
(innehav 0,3 mdr kr) Sänkt ränta i stående utlåningsfa-
ciliteten
Sänkning från 0,75 till 0,10 procenten- heter över reporäntan.
Säkerställer att dagslåneräntan på marknaden för svenska kronor hamnar nära reporäntan. Gör det billigt för bankerna att få tillgång till kredit över natten.
Veckovisa marknadsoperationer där banker erbjuds låna mot sä- kerhet med tre respektive sex må- naders löptid till reporäntan.
Obegränsat
(utestående 3,0 mdr kr)
Stärka bankernas tillgång till likvidi- tet i svenska kronor för att under- lätta deras finansiering och deras roll som kreditförsörjare för svenska företag.
Lättade krav på säkerheter för att låna hos Riksbanken
— Stärka bankernas tillgång till likvidi-
tet i svenska kronor.
Lån i amerikanska dollar (nuva- rande beslut löper till den 30 sep- tember)
Upp till 60 mdr USD (utestående 0,0 mdr USD)
Stärka tillgången till likviditet i ame- rikanska dollar i det svenska finan- siella systemet.
2 Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
Den globala ekonomiska återhämtningen fortsätter och utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit stabil sedan det penningpolitiska mötet i april. Ränteuppgångarna på den amerikanska statsobligations- marknaden har avtagit sedan april och ränteläget fortsätter att vara lågt globalt. Ränteskillnader mellan statsobligationer och mer riskfyllda obli- gationer fortsätter att vara små och flera stora börsindex har nått nya högstanivåer under våren. Den senaste tiden har fokus för marknadsak- törerna legat på huruvida vårens höga inflationsutfall, särskilt i USA, är tillfälliga eller utgör en signal om att en mer varaktigt hög inflation är att vänta, samt på centralbankernas agerande.
I Sverige är marknadsräntor mycket låga vilket bidrar till billig finansiering för hushåll och företag. Den svenska börsen har utvecklats starkt sedan årsskiftet medan kronan har försvagats något. Tillväxten i företagens upplåning via banklån och marknadsfinansiering har dämpats något de senaste månaderna men det finns inga tydliga tecken på att bankerna stramat åt sin kreditgivning. De finansiella förhållandena i Sverige och omvärlden bedöms vara fortsatt expansiva som ett resultat av expansiv ekonomisk politik och optimism om den ekonomiska återhämtningen.
2.1 Den ekonomiska återhämtningen stödjer fortsatt hög riskvilja på de finansiella marknaderna
Den allt tydligare ekonomiska återhämtningen, förhoppningar om att fortsatta vacci- nationer ska kunna stävja smittspridningen ytterligare och signaler om fortsatt expansiv ekonomisk politik bidrar till att viljan att köpa riskfyllda tillgångar på de fi- nansiella marknaderna fortsatt är hög. Till följd av detta har priserna på aktiemark- naderna i omvärlden fortsatt att stiga under våren samtidigt som ränteläget är fort- satt lågt. Den senaste tidens inflationsutfall har varit höga, särskilt i USA, och många av marknadens aktörer frågar sig därför om inflationsuppgången är tillfällig eller ett tecken på att inflationen är på väg att bli varaktigt högre. Marknadsaktörerna har fo- kuserat på centralbankernas agerande i denna miljö och särskilt på hur den ameri- kanska centralbanken, Federal Reserve, tolkar inflationsuppgången.
De svenska finansiella förhållandena har utvecklats i linje med de utländska. De långa obligationsräntorna i Sverige har stigit sedan årsskiftet men är fortfarande låga i ett historiskt perspektiv. Även ränteskillnaderna mellan riskfyllda obligationer, som till ex- empel företagsobligationer, och statsobligationer är små och har i princip förblivit
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
oförändrade sedan april. Det låga ränteläget i Sverige är ett viktigt skäl till att de svenska finansiella förhållandena är fortsatt mycket expansiva (se diagram 12).
Stigande priser på de svenska bostads- och aktiemarknaderna under våren har också inneburit att de finansiella förhållandena är mer expansiva än vid årsskiftet.
Diagram 12. Index för finansiella förhållanden i Sverige
Standardavvikelser. Ett högre värde anger mer expansiva finansiella förhållanden
Källa: Riksbanken.
Fortsatt mycket expansiv penningpolitik i omvärlden
De stora centralbankerna fortsätter att föra en expansiv penningpolitik via låga styrräntor, omfattande tillgångsköp och riktade lånemöjligheter. Vid det
penningpolitiska mötet i juni beslutade den europeiska centralbanken, ECB, att hålla styrräntorna oförändrade vilket bland annat innebär att inlåningsräntan fortsatt är
−0,5 procent. ECB beslutade även att tillgångsköpen inom ramen för det särskilda pandemiprogrammet (PEPP) på 1 850 miljarder euro skulle fortgå i den takt som be- slutades vid mötet i mars. Vidare fortlöper programmet för utlåning till hushåll och fö- retag via bankerna (TLTRO-III) och nettoköpen om 20 miljarder euro per månad inom ramen för det program för tillgångsköp som var på plats före pandemin (APP).
Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, beslutade vid mötet i juni att be- hålla styrräntan oförändrad inom intervallet 0 – 0,25 procent. Även övriga
penningpolitiska instrument lämnades oförändrade. Beskedet mottogs ändå som oväntat stramt på marknaden eftersom en majoritet av FOMC-ledamöterna nu bedö- mer att styrränteintervallet kommer att höjas två gånger med minst
0,5 procentenheter under 2023. Detta enligt centralbankens så kallade ”dot plots”, som visar de enskilda ledamöternas förväntningar på styrräntans utveckling framöver.
Beskedet följde på flera höga inflationsutfall i USA, och banken höjde också inflationsprognosen för 2021. Även prognoserna för 2022 och 2023 höjdes, men be- tydligt mindre. Under den efterföljande presskonferensen kommunicerade banken att man påbörjat en diskussion om att göra penningpolitiken mindre expansiv genom att
minska tillgångsköpen. Man betonade samtidigt att USAs ekonomi fortfarande är långt ifrån de villkor om betydande ytterligare framsteg mot målen för sysselsättning och inflation som satts upp innan en sådan process kan påbörjas.
Vid mötet i juni beslutade den brittiska centralbanken, Bank of England, att såväl styrräntan och ramen för tillgångsköpsprogrammet skulle lämnas oförändrade. Även den norska centralbanken, Norges Bank, beslutade vid mötet i juni att lämna styrräntan oförändrad, men indikerade att den sannolikt kommer att höjas i septem- ber 2021.
Centralbankernas expansiva penningpolitiska åtgärder under pandemin har samman- taget bidragit till att deras balansräkningar har vuxit kraftigt som andel av BNP (se dia- gram 13).
Diagram 13. Centralbankers balansomslutning Procent av BNP
Anm. BNP beräknas som summan av innevarande kvartal och de tre föregående kvartalen. För det/de kvartal som BNP ännu inte publicerats används den senast publicerade BNP-statistiken.
Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve, Macrobond och Riksbanken.
Under våren har stämningsläget på de finansiella marknaderna präglats av viss osä- kerhet kring om den snabba inflationsuppgången, särskilt i USA, är tillfällig eller mer persistent. En mer varaktigt hög inflation kan innebära att centralbankerna behöver vidta åtgärder för att göra penningpolitiken mindre expansiv. Samtidigt har marknads- aktörernas förväntningar på framtida styrräntor varit relativt oförändrade under vå- ren, åtminstone på kortare sikt. Efter Federal Reserves besked i juni steg dock den amerikanska terminsräntekurvan, framför allt på längre sikt. Marknadsprissättningen indikerar nu en hög sannolikhet för att räntehöjningar påbörjas i USA under andra halvåret 2022. Även Bank of England förväntas enligt marknadsprissättningen börja höja under andra halvåret 2022, medan Riksbanken och ECB förväntas börja höja un- der 2023 (se diagram 14).
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
Diagram 14. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent
Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrrän- tan. I Sverige beskriver dock terminsräntan den förväntade reporäntan. Streckade linjer avser terminsräntor 2021-06-28.
Källor: Macrobond och Riksbanken.
Låga räntor på den svenska penningmarknaden
Också i Sverige tyder marknadsprissättningen på att styrräntan väntas vara oföränd- rad en tid framöver. Enligt denna väntas Riksbanken höja reporäntan till 0,25 procent under det andra halvåret 2023. Enligt Kantar Sifos Prosperaundersökning i juni 2021, som genomförs på uppdrag av Riksbanken, förväntar sig penningmarknadens aktörer i genomsnitt att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter inom två år. Det skiljer sig emellertid en del mellan genomsnittet och medianutfallet för enkäten. Medianför- väntningen är att reporäntan förblir oförändrad på två års sikt.
Utöver marknadsaktörernas förväntningar är också Riksbankens tillgångsköp en viktig förklaring till att räntorna är låga. Köpen av obligationer i penningpolitiskt syfte, som inleddes 2015, har inneburit att överskottslikviditeten i banksystemet har ökat. De be- slut om nya tillgångsköp och utlåningsprogram som Riksbanken vidtog när pandemin bröt ut har påtagligt förstärkt denna utveckling (se diagram 15). Räntorna på den svenska penningmarknaden har varit fortsatt låga och legat i linje med reporäntan (se diagram 16). Räntorna på statspapper med löptider upp till 5 år är fortfarande lägre än reporäntan.
Diagram 15. Likviditet i banksystemet, inlåning och Riksbankscertifikat Miljarder kronor
Källa: Riksbanken
Diagram 16. Reporäntan och marknadsräntor Procent
Anm. Den streckade linjen markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källor: Macrobond, Refinitiv och Riksbanken.
Uppgången i de långa obligationsräntorna har stannat av i många länder
Att statsobligationsräntorna världen över är fortsatt låga beror mycket på att mark- nadsaktörerna förväntar sig låga styrräntor och att centralbankernas tillgångsköpspro- gram ska fullföljas. Sedan årsskiftet har dock framför allt amerikanska statsobligat- ionsräntor stigit, bland annat på grund av omfattande finanspolitisk stimulans och för
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
att den ekonomiska aktiviteten ökat.11 Den expansiva finanspolitiken innebär att utbu- det av amerikanska statsobligationer ökar, vilket i sig kan ha bidragit till uppgången.
Europeiska räntor har också stigit, men i mindre utsträckning än de amerikanska.
Uppgången i långräntor under årets inledning avstannade efter uttalanden från de stora centralbankerna om att de förväntar sig att inflationsuppgången är temporär och att penningpolitiken därför kommer att förbli mycket expansiv en längre tid fram- över (se diagram 17). Detta tyder på att centralbankernas uppfattning om den fram- tida inflationsutvecklingen spelar stor roll för marknadens förväntningar och att även marknadens samlade bedömning är att uppgången i inflationen är övergående sna- rare än varaktig.
Långa svenska statsobligationsräntor är ungefär oförändrade sedan det
penningpolitiska mötet i april, på samma sätt som räntorna i Storbritannien och Tyskland.
Diagram 17. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent
Anm. Nollkupongräntor för Sverige, Tyskland och Storbritannien. 10-årig benchmarkränta för USA. Streckad linje markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källor: Nationella centralbanker, US Treasury och Riksbanken.
Marknadsbaserade mått på långsiktiga inflationsförväntningar har stigit
De marknadsbaserade måtten på långsiktiga inflationsförväntningar i såväl USA som euroområdet steg förhållandevis snabbt under inledningen av 2021 efter att ha fallit kraftigt när pandemin bröt ut (se diagram 18). Fortsatt expansiv finans- och
penningpolitik samt de senaste månadernas allt tydligare konjunkturella återhämt-
11 För ett mer detaljerat resonemang om orsakerna till uppgången, se J. Alsterlind (2021), ”Varför har de amerikanska långräntorna stigit?”, Ekonomisk kommentar nr. 6, Sveriges riksbank.
ning och stigande inflation har sannolikt bidragit till att inflationsförväntningarna en- ligt marknadsbaserade mått nu är på högre nivåer än före krisen. I USA bidrog möjli- gen även Federal Reserves nya penningpolitiska strategi till uppgången eftersom marknadsaktörernas tolkning av den är att centralbanken kommer att ha en större to- lerans än tidigare för en inflation som tillfälligt överstiger inflationsmålet, åtminstone under en tid framöver.
Enkätbaserade mått på långsiktiga inflationsförväntningar i USA och euroområdet är på ungefär samma eller högre nivåer än de låg på före pandemin (se diagram 18dia- gram 18). Det innebär också att skillnaden mellan förväntningarna enligt marknadsba- serade mått och enkäter har minskat betydligt jämfört med hur det har sett ut de sen- aste åren, särskilt i euroområdet. Det är framför allt de marknadsbaserade måtten som närmat sig de enkätbaserade. Att de marknadsbaserade måtten varierar relativt mycket jämfört med motsvarande enkätbaserade mått kan bero på att de marknads- baserade måtten också speglar hur förhållandena på marknaderna förändras. Till ex- empel kan utbudet av nominella och reala statsobligationer påverka de uppmätta marknadsbaserade inflationsförväntningarna.12
Diagram 18. Långsiktiga inflationsförväntningar i euroområdet och USA Procent
Anm. De marknadsbaserade måtten på inflationsförväntningarna avser en 5-årig period med start om 5 år. För USA är de beräknade utifrån obligationsräntor och avser KPI. För euroområ- det är de beräknade från inflationsswappar och avser HIKP. Enkätförväntningarna avser den genomsnittliga inflationen de kommande 5 åren (USA) samt inflationen på 5 års sikt (euroom- rådet) enligt Federal Reserve Bank of Philadelphia respektive ECBs Survey of Professional Forecasters. Streckad linje markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källor: Bloomberg, Macrobond och Riksbanken.
12 Se till exempel “What drove the recent increase in the US inflation breakeven rate?” Quarterly Review, March 2021, s. 12-13. Bank for International Settlements.
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
Också svenska inflationsförväntningar har stigit under 2021 (se diagram 4diagram 4 ).
Marknadsbaserade mått på långsiktiga inflationsförväntningar har stigit ytterligare nå- got sedan det penningpolitiska mötet i april. Liksom för de utländska motsvarighet- erna kan de marknadsbaserade måtten också spegla olika marknadsförhållanden, och de enkätbaserade måtten ligger något lägre. Enligt Kantar Sifos Prosperaundersökning i juni 2021 förväntar sig penningmarknadens aktörer att inflationen på lång sikt kom- mer att vara drygt 1,8 procent enligt KPI. Det är en marginellt högre nivå än vad de förväntade sig i motsvarande undersökning i april, men påtagligt högre än bottennivå- erna våren 2020.13
Riskpremierna på andra obligationsmarknader är fortsatt låga
Räntorna på riskfyllda obligationer har stigit i linje med räntorna på statsobligationer sedan årsskiftet. I och med detta har till exempel ränteskillnaderna mellan företagsob- ligationer och statsobligationer, som är ett mått på riskpremierna på marknaden för företagsobligationer, förblivit i princip oförändrade på mycket låga nivåer i såväl USA som euroområdet (se diagram 19). En snarlik utveckling syns i Sverige (se diagram 20).
Diagram 19. Skillnad mellan räntorna på företagsobligationer och statsobligationer i euroområdet och USA
Procentenheter
Anm. Ränteskillnaderna avser 5-åriga benchmarkobligationer utgivna av företag med god kre- ditvärdighet respektive staten. Streckad linje markerar penningpolitiska mötet i april.
Källa: Macrobond.
13 För ytterligare analys av inflationsförväntningarna enligt Kantar Sifos Prospera, se G. Lundgren (2021),
”Enkätbaserade inflationsförväntningar”, Ekonomisk kommentar nr. 7, Sveriges riksbank.
Diagram 20. Ränteskillnad mellan olika obligationsslag och statsobligationer i Sverige
Procentenheter
Anm. Räntorna på säkerställda obligationer, företagsobligationer och statsobligationer är noll- kupongräntor beräknade med Nelson-Siegel-metoden. Företagsobligationer avser företag med ett högt kreditbetyg. Säkerställda obligationer avser obligationer utgivna av Stadshypotek och kommunobligationerna är utgivna av Kommuninvest i Sverige AB. Streckade linjer markerar 2020-03-16 då direktionen beslutade att utöka köpen av tillgångar till att omfatta kommunobli- gationer och säkerställda obligationer respektive tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april 2021.
Källor: Bloomberg, Macrobond, Refinitiv och Riksbanken.
Fortsatt uppgång på många aktiemarknader
Efter krisens mer akuta skede förra våren har priserna på många aktiemarknader stigit snabbt. Växande optimism inför den globala återhämtningen och förväntningar om fortsatt expansiv ekonomisk politik har bidragit till att aktiepriserna har utvecklats mycket starkt sedan årsskiftet, inte minst i Sverige. Både det svenska aktieindexet OMXS30 och flera amerikanska index har nått nya rekordnoteringar i juni (se diagram 21).
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
Diagram 21. Börsutveckling i inhemsk valuta Index, 2019-12-31 = 100
Anm. Streckad linje markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källa: Macrobond.
Den senaste tidens inflationsutfall har varit i fokus på aktiemarknaderna, framför allt relaterat till hur centralbankerna kan tänkas agera. En mer varaktig uppgång i inflationen skulle kunna innebära att centralbankerna behöver göra penningpolitiken mindre expansiv, med högre marknadsräntor som följd, vilket sannolikt skulle ha en dämpande effekt på aktiepriserna.
Ungefär oförändrad krona jämfört med april
Efter den snabba krishanteringen våren 2020 återvände investerarnas riskvilja, vilket som beskrivits ovan fick räntorna på mer riskfyllda obligationer att sjunka och aktie- priserna att stiga. Kronan, som av investerare normalt betraktas som en mer riskfylld valuta än till exempel dollarn och euron, stärktes samtidigt avsevärt. Mätt som KIX har kronan dock försvagats sedan årsskiftet (se diagram 22). Kronan försvagades också under en kort period efter Federal Reserves penningpolitiska besked i juni, som följd av att dollarn förstärktes, men återgick till ungefär samma växelkurs som före beske- det under de efterföljande dagarna. Kronan är därför ungefär oförändrad sedan det penningpolitiska mötet i april.
Diagram 22. Nominell växelkurs, KIX Index, 1992-11-18 = 100
Anm. KIX (kronindex) är ett viktat genomsnitt mot valutor i 32 länder som är viktiga för Sveriges handel med omvärlden. Ett högre värde indikerar en svagare växelkurs. Streckad linje markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källor: Nationella källor och Riksbanken.
Låga finansieringskostnader för svenska banker
En viktig förutsättning för att hushåll och företag ska kunna få lån är att de svenska bankerna vill och har möjlighet att låna ut pengar. I diagram 16 framgår att räntorna på den svenska penningmarknaden är mycket låga vilket bidrar till att det är billigt för bankerna att få tag i finansiering. Att bankernas finansieringskostnader är låga gör det möjligt för dem att fortsätta erbjuda låga räntor i utlåningen till hushåll och företag.
De svenska bankerna finansierar sig kortfristigt inte bara i kronor utan till stor del även genom upplåning i andra valutor som amerikanska dollar och euro. Deras kost- nader mätt i svenska kronor för att finansiera sig i utländsk valuta kan illustreras med så kallade implicita SEK-räntor. Även denna form av finansiering för bankerna är mycket låg (se diagram 23).
Global återhämtning driver utvecklingen på de finansiella marknaderna
Diagram 23. Reporäntan och bankernas viktigaste finansieringsräntor Procent
Anm. Nollkupongränta på säkerställd obligation med 2 års löptid. De implicita SEK-räntorna är beräknade med spot- och terminsväxelkurser samt 3-månadersräntor (EURIBOR och USDLI- BOR). Streckad linje markerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet i april.
Källor: Bloomberg, Macrobond och Riksbanken.
Bankernas mer långfristiga finansiering sker till stor del genom att de ger ut säker- ställda obligationer. Även räntorna på denna typ av finansiering fortsätter att vara mycket låga, bland annat som en följd av Riksbankens tillgångsköp (se diagram 20 och diagram 23). Till exempel har räntan på en säkerställd obligation i svenska kronor med 2 års löptid varit lägre än reporäntan sedan hösten 2020.
Välfungerande kreditförsörjning till svenska hushåll och företag
Syftet med många av de åtgärder som Riksbanken satte in strax efter pandemins ut- brott förra året var att kreditförsörjningen skulle fortsätta fungera. Detta har varit centralt för att undvika en ännu kraftigare nedgång i den ekonomiska aktiviteten.
Ungefär 80 procent av de svenska hushållens skuld hos MFI (monetära finansinstitut) består av bolån.14 Trots coronakrisen har bostadspriserna stigit snabbt, och eftersom hushållen till stor del finansierar bostadsköpen med bolån, har deras skulder fortsatt att stiga. Den årliga tillväxten var ungefär 5,9 procent i maj, att jämföra med drygt 5
14 I maj 2021 stod bostadslånen för 82 procent av hushållens lånestock hos monetära finansinstitut (MFI), vilka innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierade institut, monetära värdepappersbolag samt penningmarknadsfonder. Från april 2019 inkluderas även uppgifter från bostads- kreditsinstitut och alternativa investeringsfonder.
procents tillväxt i början av 2020, före krisen (se diagram 24). Hushållens konsumt- ionslån, även kallade blancolån, har karaktäriserats av en relativt hög tillväxt de sen- aste åren, men har ökat långsammare under andra halvan av 2020 och inledningen av 2021. Konsumtionslånen, som växte med 5,2 i maj, står för en liten andel av hushål- lens totala skulder men en relativt stor andel, cirka 30 procent, av hushållens totala ränteutgifter.15 I maj uppgick den genomsnittliga räntan på konsumtionslån till 6,6 procent.
Diagram 24. Hushållens och företagens upplåningstillväxt Årlig procentuell förändring
Anm. Monetära finansiella instituts utlåning till hushåll och icke-finansiella företag justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. Icke-finansiella företagens emitterade värdepap- per är valutajusterade. Lån från MFI utgör runt två tredjedelar av den totala utlåningen till före- tag medan emitterade värdepapper utgör runt en tredjedel.
Källa: SCB.
Svenska företag använder främst banklån som finansieringskälla.16 På senare år har dock många, framför allt större, företag valt att använda sig av marknadsfinansiering i allt högre grad. Under de senaste månaderna har tillväxten i utestående volymer emitterade värdepapper varit relativt konstant medan utlåningstillväxten från MFI har fallit (se diagram 24). Sammantaget innebär detta att företagens totala upplåning växer långsammare nu än före krisen.
En lägre utlåningstillväxt från MFI kan bero på att företagen efterfrågar mindre lån eller att kreditinstituten stramar åt utlåningen – eller en kombination av de båda. Den
15 För mer detaljer, se Finansiell stabilitetsrapport 2021:1, s. 49-50, Sveriges riksbank.
16 Banklån utgör cirka två tredjedelar av företagens externa finansiering. Det skiljer sig dock mellan olika ty- per av företag. Exempelvis räknas bostadsrättsföreningar som företag och de finansierar sig nästan uteslu- tande med banklån. Däremot är det inom tillverkningsindustrin mer vanligt med marknadsfinansiering än med banklån. För mer detaljer om företagens finansiering och hur den har utvecklats under våren 2020 se E. Frohm, J. Grip, D. Hansson och S. Wollert ”Tudelad kreditgivning under coronapandemin”, Ekonomiska kommentarer nr. 6 2020, Sveriges riksbank.
