• No results found

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förskolans allmänna förebyggande arbete:"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖR

FÖRSKOLAN VALLMON

2019

(2)

Förskolans vision:

Målet är ingenting - vägen dit är allt.

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Vi arbetar för att alla ska känna sig trygga i gruppen:

Vi uppmärksammar närvaro/frånvaro på samlingen

Arbetar tillsammans i mindre grupper/storgrupp i olika aktiviteter

Vi lägger grunden för barnens livslånga lärande genom:

Att stimulera barns lek-och språkutveckling.

Att stimulera barns motoriska utveckling.

Att stimulera barns skapande utveckling.

Att ha ett nära samarbete förskola-hem.

Regelverk

Diskriminering & Trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap.6.

(Se vidare sista sidan)

Uppföljning från tidigare åtgärder Kön/Könsidentitet eller könsuttryck

Vi fortsätter att jobba med detta mål. Vi tänker och arbetar könsöverskridande.

Detta är ett arbete som ständigt pågår, alla barn ska ha tillgång till olika material och aktiviteter som är könsöverskridande

Etnisk tillhörighet

Barnen har blivit mer intresserade av böcker. De större barnen leker mer rollekar, använder flanobilder och våra figur sagor. Vi ska lära oss räkna och olika ord på våra språk som finns på förskolan. Vi språkkartlägger våra barn utifrån en gemensam mall som Flens kommun använder.

Religion eller annan trosuppfattning

Vi uppmärksammar och respekterar varandras traditioner och trosuppfattning

genom att vi på Vallmons förskola delger varandra våra religösa och tradionella

traditioner.

(3)

Sexuell läggning

Vi tar upp frågan om den kommer, detta är ett svårt område att ta upp med dessa kulturer vi har på förskolan.

Funktionsnedsättning

Vi behöver lyfta användandet av tecken stöd, så att alla blir bekväma med det.

Vi behöver delge varandra då det finns personal som inte alls har någon kompetens i detta område. Vi använder oss av widgitbilder för att förstärka barnens språk.

Ålder

Barnen växer vid ansvar. Vi fortsätter att arbeta Pug-inriktat. Uppmuntra barnen när de kan själva.

Övrig kränkande behandling

Det här är ett arbete som pågår ständigt i barngrupperna. Vi fortsätter att arbeta med hur vi behandlar varandra.

Delaktighet och samverkan i framtagande av planen:

Kränkande behandling

Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en enskild individ eller grupp. Kränkningar kan vara:

Fysiska ( slag, knuffar mm) Verbala ( hot, öknamn mm)

Psykosociala ( blickar, ryktesspridning mm)

Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms., filmning mm)

Trakasserier

Är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna:

Kön

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder

Sexuell läggning

(4)

DISKRIMINERINGSGRUNDER

KÖN / KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Kartläggning

I hela huset har vi 31 pojkar och 20 flickor. Vem som tar mest utrymme, pojkar eller flickor skiljer sig från avdelning till avdelning. En del barn är mer dominata än andra och tar mer talutrymme och tar mest plats. Detta betende är inte könsbundet.

.

Mål & Åtgärder

Mål I december 2019 är pedagogerna på förskolan Vallmon

medvetna om de genusstrukturer som råder i barngruppen så att​barnen får möjlighet att utveckla hela sin personlighet oavsett kön/könstillhörighet

Främjande åtgärd

● Pedagogerna ska vara goda förebilder då det gäller könsöverskridande aktiviter.

● Vi ser över våra lokaler och material kontinuerligt för att eventuellt förändra könsöverskridande lekar.

Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona, Sara Resultat

Analys

Slutsats

(5)

ETNISK TILLHÖRIGHET Kartläggning

Vi är en mångkulturell förskola. Majoriteten av barnen och deras föräldrar har ett annat modersmål än svenska. Fyra av tio pedagoger har även dem ett annat modersmål. Våra olika modersmål är somaliska, arabiska, bosniska, serbiska, kurdiska och svenska.

Vi märker ingen rangordning mellan olika kulturella ursprung varken mellan barn eller pedagoger.

Mål

I december 2019 känner sig barn och pedagoger på förskolan Vallmon stolta över sin etniska bakgrund och sin egen identitet, så att såväl svenska och svenaka som andra språk får utvecklas parallellt.

Främjande åtgärd

● Vi kartlägger alla barn med hjälp av kommunens språkkartläggningsprogram

● Vi inväntar skolverkets nästa satsning med inriktning på språk och läsning

● Våra språkverktyg är penpal (den talande pennan) som talar olika språk. Vi använder oss också av polyglutt som är en app med inlästa sagor på många språk. Vi tar även hjälp av pedagoger och annan personal med annat modersmål än svenska.

● Vi arbetar med bilder, figurer, böcker samt teckenstöd och widgit för att öka barnens ordförråd

Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona, Sara

Resultat

(6)

Analys Slutsats

RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Kartläggning

På vår förskola finns flera olika religioner. Vi erbjuder alla barn att vara med på svenska traditioner som firas utan att lägga in religiösa värderingar. Vi uppmärksammar andra religioner med hjälp av barnen, föräldrar och de tvåspråkiga pedagogerna. Barnen och föräldrarna är nyfikna och intresserade av våra olikheter

Mål I december 2019 arbetar förskolan Vallmon med olika kulturella traditioner och religioner så att förskolans

värdegrund signalerar respekt för människors olikheter och lika värde.

Främjande Åtgärd

● Vi pratar om att man kan ha olika tro/religon men ändå vara kompisar för vi diskuterar olika/lika. Då barnen kommer från flera olika kulturer, är dessa samtal alltid aktuella.

Klart December 2019

Ansvarig ​Anneli, Ramona, Sara Resultat

Analys Slutsats

SEXUELL LÄGGNING

Kartläggning

(7)

Vad vi har kännedom om ​ har vi inga föräldrar med annan sexuell läggning i grupperna. Barnen lever i flera olika familjekonstellationer såsom

ensamstående mammor och familjer där föräldrar har delad vårdnad

Mål I december 2019 är alla pedagoger på förskolan medvetna om hur vi förhåller oss, vi accepterar och respekterar allas rätt till sin egen sexuella läggning. Vi uppmärksammar och arbetar för att förebygga kränkningar.

Främjande åtgärd

● Genom att skapa diskussioner belyser vi de olika familjekonstellationerna.

● Vi uppmuntrar könsöverskridande rollekar där könet saknar betydelse i leken.

Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona, Sara Resultat

Analys Slutsats

FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kartläggning

På vår förskola har ett barn diagnos autism och tre barn med pågående utredningar. Utöver det har vi flertalet barn som har språkstörningar och svårt med det sociala samspelet. Vi upplever inte att något barn är utsatt för kränkning eller annan diskriminering på grund av sina svårigheter.

Mål I december 2019 har barnen på förskolan Vallmon en förståelse för att barns behov kan se olika ut, så att funktionsnedsättning mer ses som en naturlig del av verkligheten.

Främjande åtgärd

● Vi arbetar med bild schema och teckenstöd på hela förskolan för att alla ska känna sig delaktiga.

● Vi har ett förhållningssätt med tydliga och förståeliga ramar, ömsesidig respekt och glädje

● Vi arbetar PUG-inspirerat genom att lyfta det positiva hos

alla och frångå mindre felsteg

(8)

● Vi arbetar med widgitbilder för att förstärka barnens ordförråd.

Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona, Sara Resultat

Analys Slutsats

ÅLDER Kartläggning

På vår förskola har vi barn i åldrarna 1-6 år där allas utveckling är individuell oberoende av ålder. De yngsta barnen har ännu inte blivit medvetna om åldersbegreppet. I våra dokumentationer utgår vi från aktivitet och hur gruppen utvecklas. Vi har 9 st barn födda 2013, 13 barn födda 2014, 13 barn födda 2015, 10 barn födda 2016, 6 barn 2017

Mål I december 2019 arbetar pedagoger på förskolan Vallmon medvetet med att förebygga ålderskränkningar i

barngruppernas utveckling, och lärande. Barnen själva ska kunna se sitt lärande oavsett ålder.

Främjande åtgärd

● Vi lyfter fram kompetenser istället för ålder

● Vi ger positiv respons för utförd handling

● Vi anpassar material efter intresse

● Dokumentationerna utgår från gruppens utveckling och aktiviteterna

● Vi pratar om att alla inte kan allt samtidigt utan man lär sig efter egen takt och förmåga.

Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona, Sara Resultat

Analys

(9)

Slutsats

ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning

Vi synliggör positiva handlingar och synliggör dem i barngruppen.

Konflikter uppstår oftast på grund av språksvårigheter. Att inte kunna uttrycka sig verbalt kan leda till frustration som i sin tur kan leda till konflikter.

Mål I december 2019 har alla pedagoger på förskolan Vallmon ett synligt positivt förhållningssätt, så att barnen får växa i sin positiva identitet och konflikter undviks.

Främjande åtgärd

● PUG-strategier

● Vi uppmärksammar i första hand de barn som blir utsatt och därefter löser vi konflikter tillsammans med de barn som utsätter. Vid behov använder vi oss av pausvila.

● Pedagogerna ska vara delaktiga, aktiva och närvarande i

barngruppen för att kunna hjälpa vid konfliktlösning

(10)

● Vi arbetar med hur man ska behandla och vara mot varandra.

● Vi delar in oss i mindre grupper för att få en lugn och trygg miljö där barnen får större utrymme att bli sedda Klart December 2019

Ansvarig Anneli, Ramona,Sara Resultat

Analys Slutsats

Presentation av planen

Planen förankras i personalgruppen och återkopplas till barn och föräldrar.

Utvärdering & Uppföljning

Planen följs upp kontinuerligt tillsammans med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, föräldramöten.

Utvärderas innan sommaren och en ny plan färdigställs till decemer 2019

(11)

Rutiner och åtgärder för akuta situationer vid kränkning eller trakasseri

När agerar vi

● När någon (barn, personal, förälder…) upplever att någon form av kränkning skett, kontaktas personalen.

● Det krävs ingen anmälan från utsatt barn/vårdnadshavare.

● En utredning startas omgående.

Hur agerar vi

Steg 1

● Pedagogerna för samtal med uppgiftslämnare, utför observationer och samtalar med barnen i aktuell barngrupp samt hämtar in fakta från de vuxna som finns kring barnen på förskolan. Den inhämtade informationen dokumenteras av pedagogerna på aktuell förskoleavdelning.

● Vid behov skall pedagogerna föra två skilda samtal, dels med vårdnadshavaren till den utsatte, dels med vårdnadshavare för den som utövat kränkningen. Samtalen skall leda till bättre förståelse för bakomliggande orsaker till att situationen har uppstått för att kunna sätta in framgångsrika åtgärder så att kränkningen upphör. Pedagogerna fortsätter att följa upp och dokumentera arbetet. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom en till två veckor.

Steg 2

● Vid fortsatt kränkning informeras förskolechef som gör en anmälan till huvudman. I detta fortsatta arbete ansvarar förskolechef för dokumentation, uppföljning och utvärdering.

● Samtal förs med vårdnadshavarna till det barn som utsatts för kränkning och med de vars barn har utfört kränkningarna. En överenskommelse om stödinsatser görs om hur den kränktes situation skall lösas och en ev. handlingsplan upprättas.

● Vid behov kan specialpedagog (el. annan profession inom elevhälsan) kopplas till ärendet.

● Förskolechefen överväger om anmälan behöver göras till Socialtjänsten.

● Återkommande uppföljningssamtal med den kränkte samt med den som kränkt och deras vårdnadshavare.

Om personal kränker barn eller barn kränker personal.

Ovan nämnda handlingsplan används i tillämpliga delar. Barn som kränkts av personal stöttas av annan personal.

Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvariga (Diskrimineringsombudsmannen, 2013, s.49).

Förskolechefen ansvarar för utredningen samt erbjuder den anställde stödsamtal och kontaktar den ev. fackliga organisationen. Om inte kränkningen upphör kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas.

Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen.

Förskolechefen kontaktas och vänder sig till HR -avdelningen och de fackliga för handläggning av ärendet.

(12)

Diskrimineringsgrunder

o Kön​ – menas den biologiska könstillhörigheten.

o Könsöverskridande identitet eller uttryck​ – menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet.

o Etnisk tillhörighet​ – menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

o Religion eller annan trosuppfattning

o Funktionshinder​ – menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsbegränsningar av en persons funktionsförmåga.

o Sexuell läggning​ – menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

o Ålder​ – att inte särbehandlas p g a ålder

Definitioner & Begrepp

Likabehandling – ​menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

Diskriminering​ – är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet.

I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.

Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.

Direkt diskriminering​ – innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn.

Indirekt diskriminering​ – det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier​ – är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling​ – är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Det kan utföras i verksamhet eller ex via telefon och internet.

Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan uttryckas genom att retas, mobbas, starta ryktesspridning, förlöjligande, frysa ut någon, fysisk våld, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

(13)

Repressalier​ – personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p g a att barnen eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

(14)

Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap

(Utdrag)

Målinriktat arbete

14 §​ En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt

skollagen (1985:1100)​, utbildning enligt ​högskolelagen (1992:1434)​ eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (​1993:792​) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i ​15​ och ​16 §§​. Att förebygga och förhindra trakasserier

15 §​ En utbildningsanordnare som avses i ​14 §​ ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till

verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella

trakasserier.

Likabehandlingsplan

16 §​ En utbildningsanordnare som avses i ​14 §​ ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i ​15 §​. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.

En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt ​första stycket​ har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Skollagen kap. 14 a

(Utdrag från några paragrafer) Ansvar för personalen

5 §​ Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).

Målinriktat arbete

6 §​ Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i ​7​ och ​8 §§​. Lag (2008:571).

Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 §​ Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571).

Skadestånd

12 §​ Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt ​7​-​11 §§​ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.

(15)

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).

References

Related documents

skollagen (1985:1100) ​ , utbildning enligt ​ högskolelagen (1992:1434) ​ eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen ( ​ 1993:792 ​ ) om tillstånd

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska

skollagen (1985:1100) ​ , utbildning enligt ​ högskolelagen (1992:1434) ​ eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen ( ​ 1993:792 ​ ) om tillstånd

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska