TRAFIK OCH STADSUTVECKLING

(1)

TRAFIK OCH STADSUTVECKLING

Framtidens färdmedelsandelar och Helsingborgs väg dit

(2)

DAGENS PROGRAM

 Vad innebär en ändrad färdmedelsfördelning för Helsingborg?

 Helsingborgs grannar – skillnader mot Malmö och Lund

 Goda exempel

 Potentialen i Helsingborg

 Fika med övning

 Paradigmskifte till 2035?

(3)

rivector

VAD INNEBÄR EN ÄNDRAD FÄRDMEDELSFÖRDELNING FÖR HELSINGBORG?



Målbild för färdmedelsfördelning från Strategi för ett hållbart

transportsystem i Skåne 2050.



Målbilden är ett sätt att uppnå en tätare stad med god

livskvalitet för en ökande

befolkning

(4)

NULÄGE OCH MÅLBILD UTGÅR FRÅN RVU-METOD



Nuläget är 2013, årtalet för senaste Skåne-RVUn



Tätortsnivå – inte kommunnivå



Färdmedelsfördelning gäller invånarnas resor, dvs de boende i Helsingborgs tätort



Urvalet i RVU är i åldern 15-84 år

(5)

rivector

STRATEGI FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM I SKÅNE 2050

• 1,27 miljoner Skåningar

• 98 000

Helsingborgare

2013

• 1,5 miljoner Skåningar

• 140 000

Helsingborgare

• Delmål på väg mot 2030.

• 40 % av

motoriserade resor ska ske med

kollektivtrafik.

2030

• 1,8 miljoner Skåningar

• Ett transportsystem som uppfyller klimatmål och regionala

utvecklingsmål konkretiseras i färdmedelsandelar.

• Klimatanpassning

• Gemensam bostads- och arbetsmarknad

• Cykel och gång naturliga

transportmedel på korta sträckor.

2050

 Visa hur Skåne genom sina regionala

förutsättningar kan

bidra till nationella miljö- och utvecklingsmål.

 Prioriteringar för hur infrastruktursatsningar ska kunna användas som ett medel för att nå regionala

utvecklingsmål.

(6)

OLIKA MÅL BEROENDE PÅ ORTSSTORLEK

74%

54%

40%

30%

10%

16%

11%

17%

9%

12%

16%

13%

3%

11%

20%

27%

3%

8%

14%

Landsbygd Tätort utan stadsbuss Övriga tätorter med stadsbuss Malmö/Lund/

Helsingborg

Färdmedelsfördelning av antal resor 2030

bil buss tåg cykel gång

85%

70%

55%

41%

5%

8%

6%

13%

4%

5%

8%

7%

2%

9%

16%

24%

3%

8%

14%

16%

Landsbygd Tätort utan stadsbuss Övriga tätorter med

stadsbuss Malmö/Lund/

Helsingborg

Färdmedelsfördelning av antal resor 2013

bil buss tåg cykel gång

(7)

rivector

VAD BEHÖVER

HELSINGBORGAREN GÖRA?

Bil 53%

Buss 13%

Tåg 6%

Cykel 14%

Gång 14%

Färdmedelsfördelning Helsingborg 2013

Bil 30%

Buss Tåg 16%

13%

Cykel 27%

Gång 14%

Färdmedelsfördelning Helsingborg 2030

Figur från Kunskapsunderlag till Stadsplan

(8)

HELSINGBORGARENS RESOR UNDER EN VECKA –

IDAG OCH 2035

(9)

FRÅGOR OM STRATEGIN ELLER FÄRDMEDELSMÅLEN?

(10)

MALMÖ/HELSINGBORG/LUND

OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR

(11)

rivector 39% Bil

Buss Tåg 14%

7%

Cykel 24%

Gång 16%

31% Bil

Cykel Gång

17%

HELSINGBORG SÄMST I KLASSEN?

53%

Malmö

Helsingborg

Lund

31%

39%

Bil 53%

Buss 13%

Tåg 6%

Cykel 14%

Gång 14%

40%

28%

51%

21%

19%

18%

(12)

DET BEROR PÅ VILKEN KLASS STADEN TILLHÖR

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Antal delresor

Gång Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt

Källa: RVU Sverige, bearbetad av Trivector

(13)

rivector

VAD SKILJER HELSINGBORG FRÅN MALMÖ OCH LUND?



Vattnet



Landborgen



Avlång stad



Lunds studenter



Malmö och Lund är runda och täta

Kärnan © Freddy Billqvist

(14)

ANTAL INVÅNARE I TÄTORTEN

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000

Malmö Helsingborg Lund

(15)

rivector

BEFOLKNINGSTÄTHET – INV/HA I TÄTORT

5 10 15 20 25 30 35 40

(16)

BEFOLKNINGSSTRUKTUR

21 21

19 64

61

64

15

19

16

0-17 18-64 65-

(17)

rivector

MEDIANINKOMST

250 000

(18)

BILINNEHAV PRIVATA

286

356

301

0 50 100 150 200 250 300 350 400

(19)

(20)

FÄRDMEDELSFÖRDELNING MALMÖ

52

13 34

41

14 43

40

21 37

Bil Koll GC

2003 2008

2013

Trafikutvecklingen i Malmö stad år 2015 Gatukontoret Malmö 2016-04-11

(21)

rivector

FÄRDMEDELSFÖRDELNING MALMÖ

Citytunneln

(22)

DISKUSSIONSFRÅGA - VARFÖR ÄR HELSINGBORGAREN MER BENÄGEN ATT TA BILEN ÄN MALMÖBON ELLER LUNDABON?

22



Arbetsliv

‒ Helsingborg har en stor andel anställda i mindre och medelstora logistikföretag.

Dessa ligger ofta i stadens utkant, där det finns gott om parkeringsplatser.



Ytor

‒ Helsingborg har inte haft någon trängselproblematik. Gott om ytor för bil, både för trafik och parkering.



Barriärer

‒ Trafiklederna i Helsingborg orsakar barriärer. En viktig aspekt är att Helsingborg är en idrottsstad. Många unga som bor i villaområden ska ta sig till och från

träning, vilket kan upplevas otryggt. Detta leder i sin tur till skjutsning.

(23)

rivector

GODA EXEMPEL



Freiburg



Lyon



Köpenhamn



Helsingborg



Trondheim



Östergötland



Göteborg



Linköping

(24)

FREIBURG

Mellan 1982 – 1999 CYKEL 15 –> 28 %.

KOLLEKTIVTRAFIK 11-18 %.

MOTORDRIVNA KILOMETER 38 – 30 %.

Mobilitetskoncept

• Utbyggd kollektivtrafik

• Cykeltrafik

• Trafikdämpande åtgärder

• Trafikstyrning

• Aktiv parkeringspolitik

(25)

25

LYON – ETT SMÖRGÅSBORD FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER

 Imponerande kollektivtrafik- system som bas

 Intermodalitet: P+R (25 st, ∑ 7 500 platser), B+R, lånecykelsystem och bilpool vid större knutpunkter/hållplatser

 Transport som tjänst (IT): reseplanerare alla färdmedel OPTYMOD, appar i realtid för hyrcykel, samåkningstjänster, bilpool etc

 Ramverket

‒ La Métropole de Lyon (Grand Lyon):

‒ 59 kommuner

‒ samarbete skola, vård, ekonomi, turism, TRANSPORT

‒ Kollektivtrafik: regional trafikhuvudman SYTRAL

TUNNELBANA SPÅRVAGN TRÅDBUSS

BUSS (DIESEL) BERGBANA

(26)

FRÅN BIL TILL CYKEL I KÖPENHAMN

På 70-talet var cyklandet i

Köpenhamn som vilken svensk modern stad som helst

Flöde 25% cykel

75% motorfordon

Flöde 2005 Ca 50/50

(27)

rivector

HELSINGBORG

- 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011

Miljoner resor

Resor i Helsingborgs stadstrafik 1970-2015

Bussvision Helsingborg

(28)

TRONDHEIM

www.trampe.no

(29)

rivector

REGION ÖSTERGÖTLAND

Grön resplan

2015 jämfört med 2011/2012



Parkeringsavgift och bom på parkering



Frisk Effekt 2.0



Ambulerande cykelfixare



Ny cykelparkering



Cykelpumpar



Skyltning



Elcyklar till landstingets arbetsplatser utanför sjukhusområdet



Prova-på-kort Östgötatrafiken



Ny busslinje till Vrinnevi



Realtidsinformation i entréer



Miljökommunikation

Norrköping sjukhus - 3 % bil

Linköping sjukhus - 17 % bil

+15 % GCK - 300 bilar/dag

Motala sjukhus - 9 % bil

(30)

GÖTEBORG

 Om man räknar upp persontransportarbetet enligt nuvarande färdmedelsfördelning i Göteborg med prognosticerad befolkningsökning och ser till aviserad kommunal

politik minskar biltransportarbetet med 14% jämfört med idag.

 Göteborg arbetar aktivt med biltrafiksavveckling genom det Västsvenska paketet, funktionsblandning och förtätning, parkeringsavgifter och mindre parkeringsyta på gatumark. Göteborg arbetar även aktivt med förbättring av kollektivtrafik och för bättre framkomlighet med cykel.

 Göteborg växer med helt nya stadsdelar. Kommunen ser möjligheter att etablera nya vanor under byggtiden – kollektivtrafiken ska fungera, det ska gå att ta sig fram med cykel och till fots.

 Effektmål för 2035:

• Minst 35 % av resorna i Göteborg sker till fots eller med cykel år 2035

• Minst 55 % av de motoriserade resorna i Göteborg sker med kollektivtrafik år 2035

 För antalet resor kommer de bilburna att minska till 29 % år 2035 enligt kommunala mål.

Trivector pågående projekt, kontakt Emeli.Adell@trivector.se

(31)

rivector

PROJEKT OM FRAMTIDENS STADSMILJÖAVTAL

Göteborg

(tätort, storstadsregion)

Sollentuna

(tätort, storstadsregion)

Linköping

(tätort, medelbebyggd region)

Bedömd utveckling -14% (pkm) +20 % (pkm) +15% (pkm)

(32)

ÅTGÄRDSPAKET FÖR ATT NÅ NOLLTILLVÄXT (STÖRRE STÄDER)

Paket med tyngdpunkt på kollektivtrafik Transportsnål planering: -5,0%

Utformning av GC-villkor: -1,0%

Anslutning med cykel till koll: -0,4%

Användarvänlig koll: -0,8%

Kollframkomlighet: -0,8%

Förbättrat kollutbud: -4,0%

Parkeringsavgifter: -1,5%

Gröna resplaner u. p-avg: -1,5%

MM nybyggt och flytt: -1,0%

Paket med tyngdpunkt på gång/cykel:

Transportsnål planering: -7,5%

Utformning av GC-villkor: -3,4%

Snabbcykelvägar: -0,8%

Anslutning med cykel till koll: -0,4%

Användarvänlig koll: -0,3%

Kollframkomlighet: -0,3%

Förbättrat kollutbud: -1,3%

Gröna resplaner u. p-avg: -1,5%

MM nybyggt och flytt: -1,0%

 Det krävs många parallella åtgärder.

 Enskilda åtgärder har begränsad potential.

Trivector pågående projekt, kontakt Emeli.Adell@trivector.se

(33)

SLUTSATSER SÅ HÄR LÅNGT

 Trafikverkets basprognos stämmer inte överens med vad kommunerna planerar för (+ 30 %)

 Kommunerna föredrar att satsa på gång och cykel före kollektivtrafik

‒ Rådighet

‒ Ekonomi

‒ Satsar redan/är redan bra koll

 MM-åtgärder är centrala för att realisera infrastrukturåtgärdernas fulla potential

 Statliga åtgärder behövs för att nå Trafikverkets klimatscenario

 Styrmedel ger bäst effekter i paket men gör också att det är svårt att utvärdera enskilda insatser

 Styrmedelspaket bör innehålla en bred blandning av åtgärder och såväl morötter som piskor

 Vid val, design och implementering av styrmedel behöver

transportsystemet och samhällsplaneringen betraktas som en helhet.

(34)

DEN ”HELSINGBORGSKA” VÄGEN FRAMÅT”



Stadsplan. Visar en riktning. Perspektiv 2035.



Trafikplan. Prioritering. Perspektiv 2022.



Det finns ingenting i Stadsplanen och Trafikplanen som leder i fel riktning.



NI ÄR PÅ G!



Men vägen är inte lika tydlig. Den

Helsingborgska vägen behöver hittas.

(35)

rivector

FRÄMJA GÅNG

OCH CYKEL

(36)

FRÄMJA

KOLLEKTIVTRAFIK

(37)

rivector

MINSKA BILTRAFIK

(38)

FIKA MED ÖVNING

Vägen mot målet 2035 kan se lite olika ut men riktningen är utpekad.

Ta din kaffekopp och 5 gröna pluttar. Gå runt och titta på bubblorna och sätt din plupp på de åtgärder du känner är LÄTTAST att genomföra.

20 minuter

Resultatat från omröstningarna återfinns på kommande bilder:

(39)

rivector

(40)

(41)

rivector

(42)

(43)

rivector

SAMMANFATTNING AV DISKUSSION

 Svårt att styra diskussionen mot vad som är ENKELT. Lätt att glida över i vad som är ÖNSKVÄRT.

 Parkering

‒ Vi har redan höga P-normer. Är det möjligt att öka dessa ytterligare?

‒ Parkering är onekligen en lågt hängande frukt.

 Hur överbrygga topografiska hinder för cykling – platsspecifika åtgärder eller elcyklar?

 Helsingborg är redan mycket bra på att åka buss. Men vi måste åka ännu mer buss för att uppå målsättningen, 100 % mer. Har regionen pengar för att bygga ut

kollektivtrafiken i den omfattningen som krävs?

‒ KL svarar att regionen är medvetna om att kollektivtrafiken behöver utvecklas för att uppnå de mål som är uppsatta, även om det inte finns konkreta planer som täcker alla behov. Det är dock en viktig aspekt att det krävs insatser som ligger utanför kommunens mandat.

(44)

KLARAR VI DET ? VILL VI?

BEHÖVER VI?

HUR SKA VI GÖRA?

MÅSTE INTE HELSINGBORGAREN GE OSS MANDAT?

TEKNIKEN KOMMER UTVECKLAS OCH MINSKA UTSLÄPPEN TA BORT PARKERINGSPLATSER VINNER MAN INGA VAL PÅ

VI GÖR JU REDAN MYCKET DET ÄR EN GLOBAL FRÅGA HANDELN BEHÖVER PARKERING

ALLA KAN INTE CYKLA

ATT VARA I ETT PARADIGMSKIFTE

(45)

rivector

KVINNOR OCH MÄN?



Gör ungefär lika många resor



Män reser totalt längre och mer med bil



Om kvinnorna reste som männen i Malmö skulle:

Antalet bilresor öka med 17 %

Reslängden med bil öka med 23%

Skatteintäkterna öka med 130 miljoner kronor/år Miljökostnaden öka med 300 miljoner kronor/år

Behov av ytan för fordon öka med 200 Möllevångstorg…

Till ett värde av 800 miljoner kronor

(46)

BUSINESS AS USUAL INNEBÄR…

324 extra Sundstorg

till parkeringsplatser

(47)

rivector



Grovt skattat finns idag i Sverige fem parkeringsplatser för varje bil.



Varje parkeringsplats tar 22-25 m

²

i anspråk

(48)

48

(49)