• No results found

Formativ bedömning. Jesper Ersgård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Formativ bedömning. Jesper Ersgård"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Formativ bedömning

Jesper Ersgård

(2)
(3)

En reaktion på formativ bedömning:

”Bedöma, bedöma, bedöma… vad hände med

lärandet? Vad hände med undervisningen? Vad hände med elevens nyfikenhet?”

Bedömning: Inte bara att utvärdera utan snarare att samla information om hur du kan hjälpa din elev.

(4)

Bedömning ≠ Betygsättning

Bedömning = Undervisning

(5)

§ Äger rum i samband med undervisning och används för att vägleda den.

§ Syftet är att förstärka lärandet genom att hjälpa eleven att öka kvaliteten på sitt

lärande.

§ Äger rum i slutet av en läroprocess/kurs för att informera om vad

eleverna lärt sig och hur väl kursen infriat förväntningarna.

§ Syftet är att informera om resultatet av

lärandet.

Bedömning

Forma&v(för) Summa&v(av)

(6)

Feedback:

Gå så här!

Mål:

Vart är jag

på väg?

(

Bedömning: Var är du nu?

Ó

Vad är formativ bedömning?

Anders Jönssons beskrivning

(7)

§ Formativt förhållningssätt: Se resultatet av din undervisning och var beredd att förändra den.

(8)

Fem formativa strategier

1) Tydliggöra målen

2) Klassrumsklimatet

3) Feedback

4) Kamratrespons

5) Självbedömning

(9)

Vart ska den lärande? Var är hen nu? Hur tar vi oss dit?

Lärare

Klargöra och skapa delaktighet kring målen och kriterierna för att lyckas (1)

Förstå, dela och

reflektera kring mål och kriterier för att lyckas (1) Förstå och äga mål och kriterier för att lyckas (1)

Skapar effektiva samtal, aktiviteter och uppgifter som synliggör

framgång i

lärprocessen (2)

Ger återkoppling som för den lärande framåt (3)

Kamrat Aktivera de lärande som resurser för

varandra (4)

Den lärande

Aktivera de lärande som ägare av sitt eget lärande (5)

Nyckelstrategier

(10)

1 – Tydliggöra målen

(11)

Tydlighet?

§ Kriterier för vitsordet 10 i svenska vid slutbedömningen kan, utifrån egna livs- och läserfarenheter, tolka och föra

välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap och om budskap som kan läsas

mellan raderna eller är dolda i olika verk

§ Kriterier för vitsordet 8 i matematik i slutet av årskurs 6

§ försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer: eleven kan på ett mångsidigt sätt

kommunicera om sina observationer och tankar genom att handla, tala, skriva och använda symboler

(12)

Fler klara kunskapskrav…

§ Kriterier för vitsordet 10 i geografi vid slutbedömningen

§ visar helhetsmässig förståelse i ämnet genom att tillämpa tidigare införskaffad kunskap

§ kan dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser Kriterier för vitsordet 8 i idrott i åk 6

Gör sitt bästa utgående från egen förmåga. Visar positiv inställning och intresse för ämnet. Deltar ansvarsfullt och aktivt i undervisningen.

(13)

Fungerar kriterier/kunskapskrav

O´ Donovan / Price / Rust (2006, 2008) Slutsats: omöjligt att verbalisera ett

kunskapskrav.

§ Kriterier/Kunskapskrav fungerar bara med exempel!

(14)

2 - Klassrumsklimatet

(15)

No hands up

§ Vi kan inte lita på att elever säger till när de inte förstår.

§ Vi kan inte lita på att de som räcker upp handen representerar klassen.

(16)

Fler sätt att använda sig av feedback

§ Tummen Upp – förstår

Åt sidan – lite osäker Ner – förstår inte

§ Miniwhiteboards

Skriver ner sitt svar. Aktiverar alla. Lätt överskådligt.

§ IT-verktyg

Manometrar, Kahoot, etc

(17)

Ta reda på om eleverna förstår syftet med undervisningen

§ Exit-ticket

Vad är det viktigaste du lärt dig?

Väsentligaste budskapet med lektionen?

Vilka nya tankar har du tänkt idag?

Vad vill du veta mer om nästa gång?

(18)

Red pen mentality - bristfokus

Rädsla för att göra fel hämmar ett självständigt tänkande och omöjliggör ett formativt arbetssätt.

Fokus på vad som var bra och hur det ska bli bättre.

Christian Lundahl

(19)

§ Oro för att göra fel skapar stress.

§ Hjärnans kapacitet för att minnas minskar under stress med 50%. (Torkel Klingberg)

(20)

3 - Feedback

4 - Kamratrespons, 5 - Feedback

(21)

Feedback som fungerar svarar på…

§ Vart är eleven på väg? (målet)

§ Var befinner sig eleven i förhållande till målet?

§ Hur ska eleven närma sig målet?

§ Feedup

§ Feedback

§ Feedforward

(22)

Övning – Vad tycker du om dessa?

§ 1) Se tillbaka på hur vi diskuterade skalan för axlar i diagram och ta reda på vilket fel du gör. Försök en gång till eller kom till mig så ska jag hjälpa dig.

§ 2) Lisa, du har lagt ner massor med arbete och det är jättesnyggt. Men dina svar kunde vara mer

förnuftiga.

§ 3) Du fick ”utmärkt” på frågan om orsakerna till första världskriget och ”bra” på alla de övriga.

(23)

§ Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel.

§ Rätta inte felet men uppmärksamma det och låt eleven / studenten rätta själv. (G eller S vid aktuell rad)

(24)

§ All feedback som inte åtföljs av en möjlighet för eleven att använda sig av din feedback är

meningslös.

(25)

Elevens reaktion

§ Om feedback fungerar eller ej kan bara avgöras av elevens reaktion.

§ Lär känna eleven innan man ger feedback.

§ Vad som fungerar för en kanske inte fungerar för nästa.

(26)

Kamratrespons

§ Two stars and a Wish

§ Bara stjärnor

§ Checklistor

§ Välj – Byt – Välj

§ Öva, öva, öva.

(27)

Elevreflektion

(28)

Gemensamt för de länder som gjort störst framsteg i studieresultaten:

Lärarna har 15-20 tim/vecka att tillsammans planera och analysera elevernas lärande.

Darling-Hammond (2010)

Vägen till framgång - samarbete

(29)

Källor

§ Arenius, Anna-Karin, Coachning: Ett verktyg för skolan (2011)

§ Bryk, Anthony S. & Schneider, Barbara L., Trust in Schools (2004)

§ Darling–Hammond, Linda, Creating Powerful Teacher Education (2006)

§ Duckworth, Angela, Grit: The Power of Passion and Perserverance (2016)

§ Dweck, Carol, Mindset: Du blir vad du tänker (2015)

§ Ersgård, Jesper, De fem stora: Inom skolforskning (2016)

§ Hattie, John, Synligt lärande, (2014)

§ Kornhall, Per, Förstelärare (2015)

§ Langelotz, Lill, Vad gör en skicklig lärare? (2014)

§ Timperley, Helen, Det professionella lärandets inneboende kraft (2013)

§ Wiliam, Dylan, Assessment for Learning (2009)

References

Related documents

skolverkets kunskapskrav fast förenklar meningarna så att eleverna får bättre förståelse för begreppen. Detta är ett sätt att jobba med formativ bedömning. Lärarna jobbar efter

Vi har också kommit fram till att formativ bedömning går utmärkt att använda i alla skolämnen, och slutligen har vi hittat ett litet spänningsförhållande mellan att vara

Baserat på vad som framgår av tidigare forskning tycks den formativa bedömningen därför inte vara en bedömning i traditionell betydelse utan snarare en bedömande

Textanalysen leder fram till kunskap om att diskursen i dessa forum är att formativ bedömning, i detta nu, skall ses som ett verktyg, en undervisningssyn, som är till för att

Läraren behöver använda sig av didaktikens fyra grundprinciper, vad, hur, varför och vem, samt den formativa bedömningens fem strategier, tydliggöra mål, synliggöra

Även om Lundahl (2011) menar att en formativ bedömning bör vara beskrivande och frekvent anser han att denna inte har någon betydelse om eleverna inte får

Den andra forskningsfrågan var vilka specialpedagogiska insatser som skulle kunna vara behjälpliga för att utveckla mentorskapet och denna studie indikerar att specialpedagoger

Med det sagt, även om det inte finns plats eller utrymme att genomföra en så lång preparation som vi tidigare gjort på skolan, tror jag att det nästan alltid gynnar skådespelaren