Biblioteksplan för Lilla Edets kommun
Innehållsförteckning
Biblioteksplan för Lilla Edets kommun ... 1
Innehållsförteckning... 2
Syfte ... 3
Inledning... 3
Vision ... 3
Övergripande mål... 4
Biblioteket som mötesplats ... 4
Bibliotek för alla... 4
Språkutveckling och lässtimulans ... 4
Det livslånga lärandet... 4
Aktuellt mediebestånd... 4
Styrdokument ... 4
Omvärldsanalys... 5
Biblioteket idag ... 5
Öppettider... 5
Bibliotekskatalog... 5
Barn- och ungdomsavdelningen... 6
Äppelhylla ... 6
Boken Kommer ... 6
Tillgänglighet ... 7
Talböcker... 7
Fjärrlån ... 7
Släktforskning ... 7
Regelbundna aktiviteter... 7
Övriga aktiviteter... 7
Bibliotekets framtid... 8
Ansikte utåt ... 8
Information... 8
Mediebestånd ... 8
Nya kommuninvånare ... 9
Tillgänglighet ... 9
Biblioteksfilial... 9
Skolbibliotek ... 9
Lässtimulans... 9
Samarbete ... 10
Mål för den nära framtiden... 10
Syfte
Bibliotekslagens § 7 kräver en plan för biblioteksverksamheten i kommunen (Lag 2004:1261).
Biblioteksplanen skall ge en samlad bild av biblioteket och befästa dess roll i det
demokratiska samhället. Planen skall ange mål och inriktning för biblioteksverksamheten i kommunen. Planen är en del av Bildningsförvaltningen/Kultur – fritids verksamhet och skall fastställas av kommunfullmäktige.
Inledning
Grunden för dagens kulturpolitik utgörs av de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om 1974 och modifierade 1996 (www.kulturradet.se). Enligt mål 6, Bildnings- målet, bör kulturpolitiken uppmuntra människor att skaffa sig nya kunskaper utöver det som krävs för deras yrkesroller. I det kunskapssamhälle vi lever idag är det av stor betydelse att kunna söka och tolka information. I det livslånga lärandet har biblioteken en central roll för den enskilde att kunna göra detta genom att tillhandahålla den samlade kunskapen och kompetensen som utgör grunden i kunskapssamhället.
Biblioteket har en viktig social funktion där människor kan mötas oavsett ålder, ras och kön eller etnisk tillhörighet. Biblioteken är kommunernas mest besökta offentliga institutioner och ett viktigt forum där samtal kan föras och där man kan få kvalificerad handledning och hjälp.
Biblioteksplanen skall markera riktningen för den övergripande utvecklingen av kommunens bibliotek i framtiden och medverka till kommunens utveckling. Målet är att ge kommunens invånare det bästa och effektivaste utnyttjandet av den samlade biblioteksresursen.
Revidering bör ske vart 4:e år.
Vision
Bibliotekets grundläggande värderingar skall vara demokrati, solidaritet, humanism, gemenskap, åsiktsfrihet och jämställdhet
Biblioteket skall vara
• En demokratisk institution med fri tillgång till information, kunskap och upplevelser
• Vårt lokala kultur- och kunskapscentrum
• En mötesplats för alla oavsett ålder, kön, kultur, religion, språk eller politisk uppfattning
• En arena för kulturella upplevelser för alla människor i kommunen
Övergripande mål
Biblioteket som mötesplats
Biblioteket skall vara en fri och öppen mötesplats för alla och därmed främja kontakten mellan människor. Biblioteket skall i sin verksamhet sträva efter samarbete med föreningar, studieförbund, den egna och andra förvaltningar i kommunen.
Bibliotek för alla
Biblioteksverksamheten skall ge alla invånare i kommunen god tillgång till information och media för studier, kunskapsinhämtning, förströelse och underhållning.
Språkutveckling och lässtimulans
Litteraturförmedling och lässtimulans är en av bibliotekets mest angelägna uppgifter där barn och unga är en prioriterad målgrupp. Att kunna läsa och förstå är en grundförutsättning för att kunna vara aktivt delaktig i ett demokratiskt samhälle.
Det livslånga lärandet
Biblioteket skall vara en del i utbildningssamhället, stimulera och stödja det livslånga lärandet och läsandet.
Aktuellt mediebestånd
Biblioteket skall genom sitt kvalitativa medieurval erbjuda ett aktuellt mediebestånd och i regional och nationell samverkan tillgängliggöra olika typer av digitala resurser.
Styrdokument
Viktiga styrdokument för vår verksamhet är:
Bibliotekslagen (1996, reviderad 2004) FN:s Barnkonvention (1989)
Unescos folkbiblioteksmanifest (1949, reviderat 1972, ny version 1994) Unescos skolbiblioteksmanifest (1999)
De nationella kulturpolitiska målen (2009) Lilla Edets kommuns vision 2020
Styrdokumenten finns med som bilagor till Biblioteksplanen.
Omvärldsanalys
Antalet utlån på folkbiblioteken minskar medan efterfrågan på bibliotekens andra kvalificerade tjänster ökar.
Individen påverkas av de snabba förändringar som sker i samhället. Detta ställer stora krav på bibliotekets flexibilitet och förändringsbenägenhet.
IT-utvecklingen ställer också stora krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bland annat genom interaktiva tjänster.
Det livslånga lärandet gör att antalet personer i utbildning på olika nivåer ökar.
Distansutbildning, lärcentrums utveckling, förändrad studieteknik med problembaserad inlärning i grundskola och gymnasium ökar efterfrågan på handledning, informationstjänster, databaser och utbud av fack- och kurslitteratur.
Mediesamhället med alla möjligheter till information skapar intresse och lust att studera material man annars inte skulle ha känt till.
Folkbibliotekets roll för nya medborgare som en väg till integration i det svenska samhället kommer att bli av allt större vikt.
Folkbibliotekens uppdrag är, enligt Bibliotekslagens § 2 (SFS 1996:1596, ändring SFS 2004:1261) : ” Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. …. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. ….. Varje kommun skall ha ett folkbibliotek.”
”Det livslånga lärandet” har blivit ett viktigt begrepp i samhällsdebatten. Bibliotekens roll i samhället har med detta förändrats. Huvuduppgifter idag är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier, verka för läskunnighet och kulturell mångfald. Offentligt finansierade bibliotek av god standard, tillgängliga för alla, är en viktig förutsättning för en levande demokrati, yttrandefrihet, kulturell utveckling och livslångt lärande.
Biblioteket idag
Öppettider
Huvudbibliotek finns i centralorten Lilla Edet med 40 tim öppethållande/vecka. Där erbjuds även ett tidningsrum med egen ingång som öppnar kl 9.00 varje vardag. Biblioteksfilial finns i Lödöse med 15 tim öppethållande/vecka.
Bibliotekskatalog
Sedan januari 2009 använder biblioteket datasystemet Libra.se. Bibliotekskatalogen är tillgänglig via Internet, så att allmänheten kan använda katalogen, reservera och låna om böcker hemifrån. Man kan få boktips och förlagsrecensioner via bibliotekskatalogen samt
komma med egna inköpsförslag. Ett utvecklingsarbete pågår i Libra.se för att ge låntagare fler möjligheter att utnyttja sitt bibliotek, bland annat håller ett länkskafferi på att byggas upp. Ett länkskafferi är en samling länkar till andra i sammanhangen användbara hemsidor.
Barn- och ungdomsavdelningen
Barn- och ungdomsavdelningen har ett väl fungerande samarbete med skolorna i kommunen.
Sedan 2003 finns tjänsten ”Biblioteket Kommer” som innebär att förskolor och skolor under terminerna kan beställa och få böcker levererade en gång i månaden. Tjänsten samkörs med Boken Kommer.
Flera klasser besöks regelbundet av barnbibliotekarien med bokprat och högläsning.
Sagostund erbjuds på huvudbiblioteket för förskolebarn varje vecka under terminerna. Denna service finns även för Familjecentralen och de förskolor som så önskar.
Barnens första bok delas ut till alla nyfödda i samarbete med Barnavårdscentralen.
Flera förskolor samt Familjecentralen har så kallade avdelningsbibliotek från vilka föräldrar kan låna hem bibliotekets böcker. Böckerna byts ut via tjänsten Biblioteket Kommer.
Under skollov ordnas särskilda aktiviteter för skolbarn.
Äppelhylla
En så kallad Äppelhylla finns på barnavdelningen med medier anpassade för barn med funktionshinder. Här finns olika typer av media:
• böcker med DAISY- bok i ficka, så att man kan läsa och lyssna samtidigt
• bilderböcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)
• spel och filmer för lek och lärande, speciellt framtagna för barn och ungdomar med funktionshinder.
Boken Kommer
Boken Kommer-verksamheten vänder sig till låntagare som på grund av
funktionshinder inte själva kan ta sig till biblioteket. Bibliotekspersonalen har personlig kontakt med dessa låntagare som får böcker levererade hem till sig en gång i månaden. Verksamheten är resurskrävande jämfört med övrig biblioteksverksamhet.
Tillgänglighet
En tillgänglighetsplan för biblioteket upprättades 2006 som del i ett projekt initierat av Kultur i Väst Regionbiblioteket, för att öka funktionshindrades tillgänglighet till biblioteken.
(Proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken) Huvudbibliotekets lokaler har hög tillgänglighetsgrad för alla handikappgrupper.
Talböcker
Talböcker finns som Daisy-talböcker, en CD-rom-skiva i specialformat. Ett fåtal analoga talböcker finns kvar för de låntagare som fortfarande läser talböcker på kassett. Analoga talböcker produceras inte längre och kommer på sikt att försvinna helt till förmån för nyare teknik i linje med Riksdagens uppdrag till TPB, Tal- och punktskriftsbiblioteket. Vårt bibliotek har tillstånd från Regeringen och teknisk utrustning att ladda ned och själv bränna talböcker ur TPBs bestånd för utlåning till personer med läshandikapp.
Fjärrlån
Biblioteket ingår i ett samarbetsprojekt initierat av Kultur i Väst Regionbiblioteket där 5 bibliotek (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Lysekil och Lilla Edet) utgör en egen fjärrlånegrupp. En summa pengar anslås varje fjärrlånegrupp från Regionbiblioteket till stödköp för kompletterande medieförsörjning. Inköpen gäller medier som annars skulle ha fjärrlånats från regionbiblioteken. Efterfrågat material lånas om möjligt inom gruppen eller köps in till det egna biblioteket för gruppens särskilda anslag. Inköpt material fjärrlånas inom gruppen.
Släktforskning
För släktforskning finns ett rum med bibliotekets material iordningställt med dator och läsapparater for rullfilm och mikrofiche. Biblioteket abonnerar på databaserna Genline och Arkiv Digital som ställs gratis till förfogande för släktforskare. Släktforskning är en populär aktivitet som märkbart ökar i omfattning. Rummet är flitigt bokat av enskilda, grupper och tillresta.
Regelbundna aktiviteter
En bokcirkel träffas en gång i månaden. Deltagarna berättar och tipsar om böcker de läst och bibliotekarien presenterar nya och gamla böcker.
En korsordsklubb träffas varje vecka för korsordslösande och spel.
En deckarklubb träffas varje månad.
Sagostund för barn upp till 6 år hålls varje måndag.
Under skollov arrangeras olika aktiviteter för skollediga.
Övriga aktiviteter
Utställningar med lokal anknytning avlöser varandra under hela året. Utställningarna varierar mycket i innehåll – från konstnärliga alster av alla slag till kommunal information. Lämpliga
utställningsskärmar och montrar finns för olika typer av utställningar. En särskild lämplig plats för kommunens information gällande planer och kartor finns inrättad.
Kommunfullmäktiges handlingar finns tillgängliga för allmänheten.
Arrangemang av olika slag för vuxna och barn arrangeras i biblioteket och på filialen.
Huvudbibliotekets lokaler är godkända enligt säkerhetsföreskrifterna för 50 personer.
Samarbete har inletts med näringslivsutvecklaren angående bland annat turistinformation och deltagande i olika arrangemang.
Bibliotekets framtid
Ansikte utåt
Folkbiblioteken tillhör samhällets mest besökta offentliga institutioner i västvärlden, i Sverige och i Lilla Edet. Genom bibliotekets hemsida och webbkatalog har invånarna tillgång till bibliotekets utbud och service dygnet runt. Arbetet med hemsida och katalog kommer att bli en än viktigare del av vår service och vårt ansikte utåt. Mer tid måste avsättas att utveckla denna sida av vår verksamhet samt att bygga upp ett stort och brett länkskafferi. Lokalernas disposition och ytor, hur och var olika typer material presenteras, skyltning och information är viktiga delar av det totala intrycket besökaren får av biblioteket. Att hitta en balans mellan det livligare ”allas vardagsrum” och möjligheten till stillhet för egna studier är ett svårt arbete som ständigt pågår.
Information
Bibliotekets roll som informationscentral kommer att öka. Bred tillgång till databaser av olika slag blir ett måste för att skaffa nödvändig kunskap för enskilda, till exempel studerande.
Ökade kostnader för databaser måste ses som en led i såväl medie-försörjningen som
administrationen och beaktas i budgetarbetet. Det lokala biblioteket måste ses som en naturlig central for all information om kommunens alla aktiviteter och verksamhetsområden. För att utnyttja den samlade informationen på bästa sätt är det viktigt att en välutbildad personal finns till hands. Inget kan någonsin ersätta kunnig, välutbildad, fortbildad och engagerad personal.
Mediebestånd
Mediebeståndet är centralt i verksamheten. Engagerade kommuninvånare kommer att kräva mer av sitt bibliotek på alla områden. Behovet av efterfrågad kurslitteratur kommer att öka i takt med att fler och fler utbildar sig på närområdets högskolor eller på distans. Behovet av att själv förkovra sig inom olika områden eller inhämta kunskap om enstaka ämnen kommer hela tiden att växa. Informationsteknik kommer att bli allemanskunskap som ständigt måste
uppdateras. Konkurrensen om fritiden ökar. Medieutbudet ökar kraftigt. Därför är det även viktigt att tillhandahålla ett attraktivt och aktuellt bokbestånd med hög kvalitet för våra låntagare. För samlingarna bör noll-tillväxt eftersträvas, dvs. att nyförvärv och gallring
Nya kommuninvånare
En viktig demokratisk uppgift är att motverka informationsklyftor inom befolkningen.
Kommunen har fått nya invånare med andra värderingar, språk, religioner och livsstilar.
Folkbiblioteket med alla dess möjligheter är här en viktig del i processen att integrera dessa i det mångkulturella samhället. Medier på anpassad svenska om det nya och det gamla landet, tidningar, språkkurser och annat material måste ingå naturligt i bibliotekets medieinköp.
Tillgänglighet
Redan år 2000 beslöts på regeringsnivå att vid utgången av år 2010 skall alla offentliga lokaler vara anpassade för invånare med funktionshinder. Regeringen införde då begreppet Tillgänglighetsåret .
Våra lokaler är lätt tillgängliga (se Bibliotekets tillgänglighetsplan som upprättades 2006), men den tekniska utvecklingen ändras och förbättras ständigt. Det är viktigt att vi följer med i denna utveckling på en nivå i förhållande till kommunens och bibliotekets storlek. Den tekniska utvecklingen medför större utbud, kortare väntetid och enklare hantering för den funktionshindrade. För biblioteket medför den bättre service till en grupp låntagare som tidigare inte haft möjlighet att få samma service som andra.
Biblioteksfilial
Biblioteksverksamhet har funnits i Lödöse sedan 1920-talet. Arbete pågår för att inrymma filialen i Lödöse Museum. Samarbetet blir en unik pilotverksamhet där bibliotek och museum kommer att fungera som en enhet och de olika personalkategorierna kompletterar varandra.
De integrerade verksamheterna öppnar möjligheter för ett spännande, samlat kulturcentrum i Lödöse med teoretisk och praktisk kunskap.
Skolbibliotek
Hittills har skolbibliotek omfattats av bibliotekslagen. Från och med höstterminen 2010 kommer skolbiblioteken att omfattas av skollagen. Den nya lagen understryker att medieförsörjning till all grundskoleundervisning, såväl kommunal som privat, är skolans ansvar. Myndigheterna skiljer med detta tydligt på utbildningssituation och fritid. Det är här mycket viktigt att folkbibliotek och skola skapar ett avtal om hur man skall samarbeta och vem som ansvarar för vad. Detta görs för att understryka att folkbibliotek och skolbibliotek har olika uppdrag.
Lässtimulans
Barns och ungas läs- och språkutveckling är en viktig och aktuell uppgift också för folkbiblioteken. Att vidareutveckla de metoder och det samarbete som redan finns med förskola och skola för att stimulera
barn och unga till läslust kommer i IT- samhället att bli än viktigare.
Samarbete
Ett välfungerande bibliotek bygger i hög grad på samarbete. I Lilla Edet finns en lång tradition av samarbete med andra aktörer – såväl kommunala, till exempel förskola, skola, äldreomsorg, näringslivsutvecklare, som externa, till exempel studieförbund och ideella föreningar. Detta samarbete kan och bör vidareutvecklas för att utnyttja resurserna på bästa sätt.
Mål för den nära framtiden
• Ge personalen kontinuerlig kompetensutveckling
• Vår service till de prioriterade målgrupperna bör ständigt förbättras, bland annat genom att stärka samarbetet med Familjecentralen samt att utöka Boken Kommer- servicen när behov uppstår
• Ett attraktivt mediebestånd och komplettera detta med fjärrlån
• En ständigt pågående översyn och förbättring av lokalernas utnyttjande
• Vidareutveckla och förbättra bibliotekets hemsida
• Upprätta en gallringsplan och samarbeta denna med inköpsarbetet
• Ta fram och införa en hyllstädningsrutin
• Följa den tekniska utvecklingen för talböcker
• I samarbete med i näringslivsutvecklaren inrätta en turisthörna med dator och tryckt informationsmaterial
