Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och dagverksamheter

(1)

MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

www.stockholm.se/masmarinnerstaden

Läkemedelshantering inom särskilda

boendeformer och dagverksamheter

(2)

Läkemedelshantering

Innehåll

Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och

dagverksamheter ... 1

Allmänt ... 5

Ordförklaring ... 5

Ansvar ... 6

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) ... 7

Ansvarig chef ... 7

Ansvarig läkare ... 7

Sjuksköterska ... 7

Omsorgspersonal ... 8

Ordination ... 8

Ordinationshandling ... 9

Ordinationshandling - Pascal ... 9

Läkemedelslista ... 9

Ordinationstyper ... 9

Stående ordination ... 9

Vid behovsordinationer ... 9

Läkemedelsgenomgång ... 10

Telefonordination ... 11

Utbyte av ordinerat läkemedel till likvärdigt generiskt läkemedel ... 11

Ordination enligt generella direktiv ... 12

Dispensering/iordningställande av läkemedel ... 12

Pascal ... 13

Säkerställa beställning av patientens läkemedel ... 13

Dosförpackade läkemedel ... 13

Ordinationsförändringar ... 14

Dosett ... 14

Krossa läkemedel ... 14

Flytande läkemedel ... 15

Injektion/infusion ... 15

Läkemedel i sond ... 15

Waran ... 15

(3)

Insulin ... 16

Läkemedelsplåster ... 16

Administrering/överlämnande av läkemedel ... 16

Utlämnande av Dosförpackade läkemedel alternativt dosett i patientens lägenhet ... 16

Överlämnande av läkemedel till patient... 16

Läkemedel som patienten har med sig till den särskilda boendeenheten ... 17

Signeringslista ... 17

Signaturförtydligande ... 17

Narkotika ... 18

Akut- och buffertförråd ... 18

Ansvarig sjuksköterska för akut- och buffertförråd ... 19

Ansvarig sjuksköterska för kontroll av narkotika ... 19

E-recept/gula recept ... 20

Oxygenbehandling ... 20

Blodtransfusion ... 21

Vaccinationer ... 22

Naturläkemedel ... 22

Förvaring av läkemedel ... 23

Läkemedelsförråd... 23

Originalförpackning ... 23

Patientbundna läkemedel ... 23

Läkemedelsförråd i hemmet... 23

Läkemedelsförråd på dagverksamhet... 23

Läkemedelskylskåp ... 23

Kassation av läkemedel ... 24

Hantering av läkemedel vid dödsfall ... 25

Transport ... 25

Rapportering av läkemedelsbiverkningar ... 25

Sjuksköterskor med förskrivningsrätt ... 25

Studerande ... 25

Avvikelserapportering ... 26

Granskning av läkemedelshanteringen/förråd ... 26

(4)

MAS granskning ... 26

Extern kvalitetsgranskning ... 26

Rapport ... 26

Cytotoxiska ... 26

Hälso- och sjukvårdspersonal, vård- och omsorgspersonal och annan personal ... 26

Riskbedömning ... 27

Risker vid hantering ... 27

Arbetsinstruktion ... 28

Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel som medför risk för överkänslighet eller med toxiska egenskaper. ... 28

Skyddsutrustning ... 28

Skyddsklädsel ... 28

Tillredningsplats ... 29

Iordningställande och administrering ... 29

Infusion eller injektionsläkemedel ... 29

Perorala doser ... 30

Inhalation, arbetsinstruktion för Pentamidin och Ribavirin .... 31

Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar ... 31

Avfall ... 31

Omhändertagande av utsöndringar vid Cytostatika ... 31

Tvätt ... 32

Städning ... 32

Transporter mellan Apoteket och vårdenheter ... 32

(5)

Allmänt

Inom öppen hälso- och sjukvård är huvudprincipen att den enskilde själv så långt som möjligt tar ansvar för sina läkemedel och sin läkemedelshantering. Vid dessa tillfällen gäller inte denna regel.

Regeln är inte heller tillämpbar i de fall då den enskilde enbart behöver praktisk hjälp för att genomföra medicineringen,

exempelvis ta fram en tablett ur originalförpackning, se regel om egenvård.

Denna regel¹ gäller när förskrivaren av läkemedel har bedömt att patienten inte klarar av att själv hantera sina läkemedel.

Läkemedelsansvaret övertas därmed av sjuksköterskan. Beslutet dokumenteras av sjuksköterskan i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Se Handbok för hälso- och sjukvård, www.vardhandboken.se Ordförklaring

Följande termer kommer från SOSFS 2000:1.¹ Administrering av

läkemedel

Tillförsel eller överlämnande av en

iordningställd läkemedels dos till en patient.

(SOSFS 2000:1).

Behandlingsschema Schema över individuellt ordinerade läkemedel som ingår i en fastställd

behandlingsplan för en viss patient. (SOSFS 2012:9).

Dosdispensering Maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser. (SOSFS 2012:9).

Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i en patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. (SOSFS 2012:9).

Iordningställande av läkemedel

Uppdelning till en patient av tabletter, kapslar och andra avdelade

läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska.

1Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om

läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

(6)

Upplösning av torrsubstans.

Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.

Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av

medicinsk gas till en patient. (SOSFS 2012:9).

Läkemedelsform Tillverkningsform, som tablett, kapsel, resoritablett, mixtur, suppositorium, salva, injektion och infusion. (SOSFS 2000:1).

Läkemedelsförråd Utrymme för förvaring av läkemedel, t.ex.

läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn. (SOSFS 2000:1).

Läkemedelslista Lista över läkemedelsordinationer till en patient. (SOSFS 2012:9).

Ordination enligt generella direktiv

Ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges. (SOSFS 2000:1).

Ordinationshandling Handling som ska ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd

läkemedelsbehandling. (SOSFS 2012:9).

Ordinationskort Ordinationshandling för dos dispensering av läkemedel på apotek. Även en patients övriga ordinationer kan föras in på kortet.

(SOSFS 2012:9).

Rekvisition Beställning av läkemedel eller teknisk sprit från apotek till läkemedelsförråd. (SOSFS 2000:1).

Spädningsschema Schema med instruktioner för upplösning eller spädning av ett eller flera läkemedel.

(SOSFS 2000:1).

Ansvar

Lokala rutiner för respektive enhet tas fram i samråd mellan chefen på boendet och MAS. Där ska finnas praktiska hänvisningar om

(7)

aktuellt apotek, läkemedelsförrådets placering, typ av ordinationshandling, lista för läkemedel ”generella direktiv”

respektive buffertförråd, vid behovs medicin mm. Här ska också finnas namn på sjuksköterskor som ansvar för läkemedelsförrådet, beställning, respektive narkotikakontroll.

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS)

I medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) regel ges besked om ansvarsfördelning för ordination, iordningsställande, administrering, rekvisition, leverans, förvaring mm.

Inom den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar MAS för att utforma ändamålsenlig regel för läkemedelshantering. Översyn av reglerna ska ske årligen. MAS ansvarar för att teckna avtal med landstinget avseende akut- och buffertförråd. MAS och ansvarig chef säkerställer att ansvarsfördelningen för läkemedelsförråd, rekvisition av läkemedel och narkotikakontroll finns dokumenterat.

Ansvarig chef

Ansvarig chef ansvarar för att personalen har den kompetens som krävs för verksamheten. Chefen ska informera personalen om gällande regler och ansvara för att reglerna följs i verksamheten samt att avvikelserapport skrivs. Chefen ansvarar för att utse

sjuksköterskor som ska ansvara för läkemedelsförråd, rekvisition av läkemedel och narkotikakontroll. Chefen ansvarar för att fylla i blanketten för behörighet av beställning till läkemedelsförråd och anmäla till ansvarig för registrering i EK katalogen. Chefen ansvarar för att extern kvalitetsgranskning av

läkemedelshanteringen i verksamheten utförs årligen.

Ansvarig läkare

Läkaren ansvarar för ordination av läkemedel, beslutar om vård och behandling, samordnar ordinationer från andra läkare samt följer upp patientens läkemedelsbehandling. Läkaren är ansvarig för att bedöma och ta ställning till patientens möjligheter att själv ta ansvar för sin läkemedelshantering.

Sjuksköterska

Om läkaren bedömt att patienten inte själv kan ansvara för sin läkemedelshantering ska sjuksköterskan ta över ansvaret. Beslutet ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournal.²

Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får de läkemedel som läkaren ordinerat, samt att läkare kontaktas vid behov.

2 Se MAS regel egenvård

(8)

Sjuksköterskan ska göra en rimlighetsbedömning av ordinationer och vid behov inleda en dialog med ordinerande läkare exempelvis vid interaktioner och biverkningar.

Sjuksköterskan är skyldig att hålla sig informerad och dokumentera i hälso- och sjukvårdsjournalen om hur patientens

läkemedelsbehandling fungerar.

Sjuksköterskan kan efter bedömning besluta att överlämna läkemedel som är ordinerade enligt ”generella direktiv” utan läkarkontakt.

Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedel förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta gäller även nycklar och koder till

läkemedelsförråd.

Sjuksköterskan kan delegera enstaka arbetsuppgifter inom läkemedelshanteringen till omsorgspersonal

Omsorgspersonal

Omsorgspersonal definieras som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför enstaka hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegering³ av

sjuksköterska, till exempel överlämnande av en iordningställd läkemedels dos.

Delegerad personal ska rapportera till sjuksköterskan om de upptäcker avvikelser i läkemedelshanteringen eller om patientens hälsotillstånd förändras.

Ordination

Alla personer som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en läkemedelsavstämning vid inflyttning och en läkemedels-

genomgång inom 60 dagar samt årligen. Alla läkemedel ska vara individuellt ordinerade.

Läkaren ska dokumentera och signera sin ordination i patientens ordinationshandling. Ordinationen ska

innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering i antal respektive volym och indikation. Administration, tidpunkter för administrering samt datum ska ingå i ordinationen. Utsättande eller ändring av ordination ska signeras och dateras på ordinationshandlingen.

3 Se MAS regel delegering.

(9)

Ordinationshandling

Patientens alla läkemedelsordinationer ska finnas samlade i en ordinationshandling och vara signerade av patientansvarig läkare. I det fall flera läkare är involverade i patientens

läkemedelsbehandling ska alltid patientansvarig läkare

kontrasignera. Ordinationshandlingen utgör en del av hälso- och sjukvårdsjournalen.

Den aktuella ordinationshandlingen bör sitta längst fram i patientens journal och är sjuksköterskans originalhandling.

Ordinationshandling - Pascal

För de patienter som har Dosförpackade läkemedel används den aktuella ordinationshandlingen som skrivs ut från Pascal.

Ordinationshandlingen finns tillgängligt för sjuksköterskan i det elektroniska ordinationsverktyget. Samtliga ordinationshandlingar ska sparas i patientens journal.

Läkemedelslista

De patienter som får sina läkemedel ordinerade på recept ska ha en läkemedelslista som ordinationshandling. Alla läkemedelslistor är journalhandlingar och ska sparas i patientens journal.

Ordinationstyper Stående ordination

Individuellt ordinerade läkemedel får endast användas av den som ordinationen avser. Stående ordination avser de läkemedel som ges fortlöpande enligt läkarordination.

Vid behovsordinationer

Läkare ska ange indikation, förpackningsstorlek, antal uttag, maximala dygnsdosen och tidsintervall. Det ska tydligt framgå på ordinationshandlingen att det är en vid behovsordination.

Läkare bör med jämna mellanrum ta del av användandet av vid behovs ordinationer för att göra sig en bild av om läkemedlet istället ska ordineras kontinuerligt.

Tillfällig ordination avser de läkemedel som läkaren ordinerar individuellt och för enstaka tillfälle och kan ges vid behov efter sjuksköterskas bedömning. Läkare ska alltid informeras när vid behovs läkemedel använts.

(10)

Sjuksköterskan ska bedöma, iordningställa och administrera

läkemedel som ordinerats vid behov samt dokumentera i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Sjuksköterskan kan under sitt arbetspass, i enstaka fall efter en individuell bedömning av patientens tillstånd, iordningställa en dos.

Dosen ska vara märkt med patientens namn, personnummer, innehåll, mängd, indikation och datum.

Sjuksköterskan ska alltid följa upp effekten av läkemedlet och eventuella biverkningar.

Sjuksköterskan signerar iordningställd dos i hälso- och

sjukvårdsjournal och ställer dosen i patientens läkemedelsskåp samt informerar delegerad personal.

Sjuksköterskan dokumenterar den medicinska bedömningen med ställningstagandet i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Delegerad personal kan överlämna dosen efter kontakt med sjuksköterskan som bedömer och tar ställning till om läkemedlet ska överlämnas.

Sjuksköterskan ska alltid se till att signeringslista för vid

behovsordinerade läkemedel finns i patientens läkemedelsskåp. Den som överlämnar läkemedlet ska signera på signeringslistan.

Flytande vid behovsordinerade läkemedel iordningställs av sjuksköterskan i anslutning till intag. Iordningställandet kan inte delegeras.

Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlet inte blir för gammalt och kasserar läkemedlet om det inte använts samt dokumenterar detta i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Läkemedelsgenomgång⁴

En läkemedelsgenomgång ska genomföras senast inom 60 dagar efter listning och minst en gång per tolvmånadersperiod.

Läkemedelsförskrivningen ska därutöver regelbundet följas upp.

Läkemedelsgenomgångar ska genomföras med stöd av symtomskattningskala.

4Se Läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende inom de olika stadsdelarnas överenskommelser med läkarorganisationer.

(11)

Vid medicinändringar ska uppföljning genomföras efter cirka 1 månad efter läkemedelsgenomgången samt efter behov.

Telefonordination

Läkemedel får ordineras per telefon om läkaren är förhindrad att komma till patienten.

Sjuksköterskan ska informera läkaren om de läkemedel som patienten är ordinerad samt eventuell överkänslighet. Läkaren får därmed möjlighet att kontrollera synonympreparat och eventuell interaktionsrisk.

En telefonordination ska alltid upprepas muntligt av sjuksköterskan för att hon/han ska försäkra sig om och säkerställa att ordinationen har uppfattats rätt. Sjuksköterskan ska dokumentera ordinationen i hälso- och sjukvårdsjournalen. Dokumentationen ska förutom läkemedelsordinationen innehålla namnet på den ordinerande läkaren, år, datum, klockslag och att ordinationen tagits emot via telefon. Ordinationen ska även dokumenteras och signeras av sjuksköterskan i ordinationshandlingen. Där ska också framgå att det är en telefonordination.

En telefonordination får bekräftas skriftligen via fax om faxrutinen är säkrad.

Sjuksköterskan ansvarar för att informera den patientansvarige läkaren om telefonordinationen. Om telefonordinationen inte signerats på ordinationsunderlaget ska den ansvarige läkaren kontrollera och kontrasignera ordinationen vid nästa läkarbesök.

Alternativt så ordinerar läkaren direkt i Pascal och ny ordinationshandling dras ut.

Utbyte av ordinerat läkemedel till likvärdigt generiskt läkemedel

Lagen om läkemedelsförmåner innebär att läkemedel som läkaren ordinerat kan bytas ut till det billigast likvärdiga generiska

läkemedlet som finns på apoteket.

Läkemedlen kan ha olika namn, utseende och förpackning men innehåller samma verksamma ämne och har samma effekt.

Apoteket ska informera om det ordinerade läkemedlet ersatts med likvärdigt läkemedel.

När patientens läkemedel är ordinerade på gula recept/E-dos ska sjuksköterskan som tar emot det likvärdigt generiska läkemedlet

(12)

dokumentera ändringen på ordinationshandlingen med datum och signatur. Läkaren ska alltid kontrasignera.

Om det endast finns några tabletter kvar när sjuksköterskan ska iordningsställa dosetten och den nya förpackningen som levererats är en generika ska hela dosen tas från den nya förpackningen.

Ordination enligt generella direktiv

Enligt SOSFS 2000:1 får läkare ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Dessa direktiv gäller på vissa vård- och omsorgsboenden vid vissa tillstånd utan att en individuell ordination krävs. I de generella direktiven ska indikationer och kontraindikationer finnas uppgivna samt dosering och antal tillfällen som får ges utan att läkare kontaktas. Detta ska rapporteras till läkaren nästkommande rond.

Efter behovsbedömning har sjuksköterskan rätt att ge dessa läkemedel utan särskild läkarkontakt. Innan sjuksköterskan överlämnar läkemedlet ska en kontroll angående eventuella interaktioner genomföras, se Fass. Sjuksköterskan ska också kontrollera att patienten inte är överkänslig mot den

läkemedelssubstans som ingår i läkemedlet. Ordinationerna från generella listan ska ske restriktivt.

Föreligger det ett behov av fortsatt behandling med dessa läkemedel ska alltid läkare informeras för ställningstagande till en eventuell stående ordination. Sjuksköterskan ska dokumentera sin bedömning och den givna dosen samt resultat och utvärdering i hälso- och sjukvårdsjournalen. Dokumentationen ska innehålla datum, klockslag, indikation, beredningsform, preparat, styrka, dos, signatur och utvärdering av effekten.

Dispensering/iordningställande av läkemedel

Iordningsställande av läkemedel är en hälso- och sjukvårdsuppgift och ska utföras av en sjuksköterska enligt ordinationshandlingen.

Dosförpackade läkemedel och av sjuksköterska iordningsställda doser ska vara märkt med patientens namn och personnummer, läkemedlets namn, form, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering.

Den sjuksköterska som har iordningsställt läkemedel ansvarar⁵ för att doserna överensstämmer med läkarens ordination.

5 Patientsäkerhetslag (2010:659).

(13)

Pascal

Pascal är ett elektroniskt sätt att ordinera och beställa hem läkemedel för de patienter som har dosförpackade läkemedel.

Istället för recept används ordinationshandling där patientens samtliga ordinationer förs in.

Säkerställa beställning av patientens läkemedel Om patienten får sina läkemedel via doscenter så beställs originalförpackning via Apo-ex. Har patienten läkemedel som delas i dosett så beställs läkemedel via Visma Procedo.

Den sjuksköterska som dispenserar läkemedlen ansvarar för att läkemedel beställs när patientens läkemedel håller på att ta slut.

Dosförpackade läkemedel

Vid mottagande av leverans av dosförpackade läkemedel ska sjuksköterskan ta emot och kvittera leveransen samt säkerställa förvaringen av läkemedlen. När nya dosförpackningar levererats ska sjuksköterskan kontrollera den första och sista dygnets påsar mot ordinationshandling

Varje dospåse är märkt med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, styrka och form samt klockslag och datum när läkemedlet ska intas. Vissa läkemedel går inte att dosförpacka, till exempel flytande läkemedel och salvor. De levereras i

originalförpackning.

Doscentrum ansvarar för de läkemedel som dispenserats i påsen till dess att förpackningen bryts. När förpackningen öppnas övergår ansvaret för innehållet i förpackningen till den person som öppnade de dosförpackade läkemedlen. Detta innebär att överlämnandet av läkemedelsdosen ska ske i omedelbar anslutning till öppnandet av påsen. Fel som upptäcks i en påse ska omgående meddelas

Doscentrum på avsedd avvikelseblankett (finns på Doscentrums hemsida). Kopia skickas därefter till MAS.

Sjuksköterskan ska kontrollera att eventuella ordinationsändringar är införda på den nya ordinationshandlingen och att texten på de första Dosförpackade läkemedelpåsarna i rullen överensstämmer med ändringen.

(14)

Ordinationsförändringar

Vid dosminskning, dosökning, utsättande eller insättande av nytt läkemedel ska sjuksköterskan kontakta Doscentrum för

iordningställande av nya dosförpackade läkemedel. Läkaren ska bedöma hur snabbt den nya ordinationen ska verkställas.

Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlet hämtas från apoteket.

Till dess den nya ordinationen levereras från Doscentrum ska sjuksköterskan iordningsställa patientens läkemedel i en dosett.

Dosförpackade läkemedelsförpackningar får aldrig brytas för att dispenseras om i en dosett.

Vid iordningställande av enstaka läkemedelsbehandlingar exempelvis antibiotika som överstiger en vecka ska alltid den sjuksköterska som tar emot ordinationen dispensera hela läkemedelskuren i separat dosett. Längre kurer än 14 dagar ska iordningställas av Doscentrum.

Dosett

Läkemedel ska dispenseras i dosett för en vecka i taget.

Sjuksköterskan som iordningställer dosetten ansvarar för innehållet och att patientens namn, födelsenummer samt aktuella läkemedel finns nedskrivna på dosetten. Dispensering och utlämnade av dosett ska signeras. En kopia på aktuell ordinationshandling ska finnas tillgänglig i patientens läkemedelsskåp.

Dosetterna ska dateras samt märkas med patientens namn,

personnummer och läkemedlets namn, styrka, dos och tidpunkt för överlämnande.

Vid dosminskning, dosökning, tillägg eller utsättande av läkemedel ska de läkemedel som redan är dispenserade i en dosett kasseras av sjuksköterskan. Därefter ska sjuksköterskan iordningställa dosetten på nytt i enlighet med aktuell ordination.

För personen som kommer hemifrån (ex växelvårdare) och som har med sig sina mediciner ska sjuksköterskan alltid iordningställa läkemedel från en originalförpackning.

Krossa läkemedel

Läkemedel får endast krossas i undantagsfall. Om en patient har svårt att svälja hela tabletter bör i första hand en annan

beredningsform ordineras exempelvis flytande, stolpiller eller pulver. När det inte finns annat alternativ än att krossa läkemedel ska läkaren i dialog med sjuksköterskan ta ställning till vilka läkemedel som kan krossas. Kontrollera i FASS vad som gäller.

Tablettkrossen ska rengöras efter varje användningstillfälle.

(15)

Ordinationen och uppgiften om vilket/vilka läkemedel som ska krossas ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på

signeringslistan och i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Flytande läkemedel

Flytande läkemedel ska iordningsställas av sjuksköterska i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Om

överlämnandet av dosen inte sker direkt måste läkemedelskoppen märkas med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, dos, datum och signatur. Ordinationen ska dokumenteras i

ordinationshandlingen, på signeringslistan och i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Injektion/infusion

Injektioner/infusioner ska iordningställas i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Infusionspåsen ska märkas med patientens namn, personnummer, dagens datum, klockslag,

infusionstid och signeras. Eventuella läkemedel/tillsatser som tillförs infusionsvätskan ska dokumenteras direkt på infusionspåsen.

Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Vid antibiotikabehandling i infusion/injektionsform ska ansvarig läkare alltid göra en individuell riskbedömning och vidta

nödvändiga åtgärder för att trygga patientsäkerheten.

Infusionspump/droppräknare bör användas för att säkra läkemedelsadministreringen.

Läkemedel i sond

Läkemedel som tillförs via sond bör vara i flytande form. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel kan ordineras.

Mellan varje sorts läkemedel ska sonden spolas med 5-10 ml vatten.

Inled och avsluta tillförseln med att spola sonden med 20-50 ml vatten. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd.

Kom ihåg att räkna med vattnet i den totala mängden vätska som ska ges per dygn.

Waran

Waran ordinationen skrivs in på särskild ordinationshandling av läkaren.

Waranbehandling dokumenteras under observera i hälso- och

sjukvårdsjournalen. Sjuksköterskan ansvarar för att dispensera och administrera tablett Waran enligt separat ordinationsunderlag

(16)

Vid överlämnandet av iordningställd dos ska det signeras på ordinationsunderlaget eller särskild signeringslista för Waran . Viktigt att ordinationshandlingen och signeringslista förvaras och arkiveras tillsammans. Tablett Waran ska inte delegeras på grund av att doseringen ofta behöver justeras och det föreligger risk för blödning.

En del läkemedel, vissa naturläkemedel och viss kost kan påverka omsättning i kroppen. Effekten av Waran kan bli för kraftig eller för svag. Försiktighet ska iakttas vid kirurgiska ingrepp och även vid tandutdragning på grund av ökad risk för blödningsbenägenhet. Ta kontakt med behandlande läkare/tandläkare i god tid innan ingreppet.

Insulin

Sjuksköterskan ansvarar för att dispensera och administrera insulininjektioner.

Läkaren ska i sin ordination ange var insulininjektionen ska administreras samt när plasmaglukos ska kontrolleras. Den som administrerar insulin ska säkerställa att patienten äter enligt de anvisningar som finns.

Läkemedelsplåster

Sjuksköterskan ansvarar för att administrera plåster som innehåller läkemedel, enligt ordination. Administreringen får inte delegeras till annan personal. Vid administrering får endast hela

läkemedelsplåster användas och särskild signeringslista ska användas. Dokumentera i journalen var på kroppen plåstret sätts första gången och vid byte.

Administrering/överlämnande av läkemedel

Utlämnande av Dosförpackade läkemedel alternativt dosett i patientens lägenhet

Utlämnande av Dosförpackade läkemedel, dosett, ögondroppar etc.

till patientens läkemedelsskåp är en hälso- och sjukvårdsuppgift och ska alltid utföras av en sjuksköterska. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlen lämnas ut till rätt patient och uppgiften ska signeras på separat signeringslista.

Överlämnande av läkemedel till patient

Vid överlämnandet av läkemedel ska alltid patientens identitet kontrolleras, att rätt läkemedel överlämnas vid rätt tidpunkt och att patienten har svalt sina läkemedel. För att eliminera risken för förväxling av person bör överlämnandet av läkemedel alltid ske i patientens egen bostad. Överlämnandet ska signeras på

signeringslistan efter att patienten intagit sina läkemedel.

(17)

Personalen får aldrig överlämna läkemedel från en dosett som närstående iordningställt.

Läkemedel som patienten har med sig till den särskilda boendeenheten

När en patient flyttar in eller korttidsvårdas på ett särskilt boende ska patienten ha med sig sina aktuella läkemedel i

originalförpackningar, apodoser enligt ordinationshandling alternativt läkemedel enligt gula recept/e-recept och en aktuell läkemedelslista. Om patienten har med sig tidigare iordningsställda dosetter ska sjuksköterskan kassera dessa läkemedel.

Signeringslista

Signeringslistan är en journalhandling där iordningställande och administrering signeras. Hos varje patient där sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen ska det finnas en

signeringslista. Sjuksköterskan är ansvarig för att dokumentera alla uppgifter på signeringslistan till exempel doshjälpmedel,

administreringssätt och tidpunkter. Innan läkemedlet överlämnas till patienten ska alltid instruktionen läsas på signeringslistan.

Ordinerade läkemedel som exempelvis dosförpackade läkemedel, dosett, flytande laxermedel, ögondroppar ska signeras separat på signeringslistan. Signering ska ske omedelbart efter det att läkemedlen överlämnats och intagits.

Separata signeringslistor ska finnas för insulin och en separat signeringslista per ordinerat vid behovs läkemedel.

Om patienten inte får sitt läkemedel ska den delegerade personalen rapportera avvikelsen snarast till sjuksköterskan. När

signeringslistan är avslutad ska den sparas i hälso- och

sjukvårdsjournalen. Sjuksköterskan ska följa upp att patienten har fått sina ordinerade läkemedel genom att kontrollera att

signeringslistan är ifylld.

Signaturförtydligande

Lista för signaturförtydligande ska innehålla datum, namn, signatur, befattning, företag för identifiering och spårbarhet. All legitimerad och delegerad personal inklusive läkaren ska dokumentera sitt namn och signatur på listan som ska sparas i journalen.

(18)

Narkotika

Narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel⁶ ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Detta gäller inte narkotiska läkemedel doserade i Dosförpackade läkemedelspåsar.

Tjänstgörande sjuksköterska kontrollerar och dokumenterar tillförsel, uttag och kassation av narkotikan vid varje

dispenseringstillfälle, signerar i förbrukningsjournalen samt kontrollerar att saldot stämmer.

Förbrukningsjournalen är individuell i de fall individuella recept används och ska sparas i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Tillförsel och uttag av narkotika från akut och buffertförrådet ska dokumenteras i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen ska förvaras i buffertförrådet.

Narkotikakontroll ska utföras en gång i månaden av speciellt utsedd sjuksköterska. Kontrollerna av narkotika ska inkludera både akut- och buffertförrådet samt de boendes individuella

originalförpackningar av narkotika. Avslutad förbrukningsjournal ska förvaras i verksamheten i tio år och sedan kasseras av ansvarig sjuksköterska för akut- och buffertförrådet

Akut- och buffertförråd

Akut- och buffertförrådet är ett förråd med läkemedel för akuta situationer som tillhandahålls av landstinget.

Läkemedelsförteckningen till akut- och buffertförrådet och gällande regler uppdateras årligen och skickas ut till verksamheterna.

Läkemedel från akut- och buffertförrådet får endast användas av sjuksköterska efter läkares ordination.

Tillförsel och uttag av narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal..

Läkemedel för akut bruk ska förvaras tillsammans i ett låst skåp/rum åtskilda från andra läkemedel. Nyckel till akut-

buffertförrådet får endast innehas av tjänstgörande sjuksköterska.

Kontinuerlig genomgång av förrådet ska göras av förrådets

ansvariga sjuksköterska eller utsedd ersättare. Översynen registreras med datum och sjuksköterskans namnteckning på en blankett som finns i förrådet.

6 Förteckning II-V i läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS1997:12)

(19)

Chefen ska utse respektive sjuksköterskor som ska ansvara för akut- och buffertförrådet och kontroll av narkotikan i aktuellt förråd samt deras ersättare. Namnen på de ansvariga sjuksköterskorna ska dokumenteras på blanketten ”Ansvar för akut- och buffertförråd”.

Blanketten skickas till MAS för underskrift. (Bilaga 1).

Ansvarig sjuksköterska för akut- och buffertförråd I det särskilda boendet ska det finnas en utsedd sjuksköterska som har huvudansvar för akut- och buffertförrådet och rekvisition av läkemedel. Det ska finnas en ersättare som är behörig då

huvudansvarig inte är i tjänst. Rekvisition omfattar även narkotika grupp II – V⁷ som görs på särskild avsedd rekvisitionsblankett.

Av hygieniska skäl och för att underlätta kontrollen av narkotika ska i första hand läkemedel beställas som tryckförpackning eller unitdose. Om sådana inte finns, så ska små förpackningar beställas.

Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tillräckligt med läkemedel i förrådet och kontrollerar hållbarhetsdatum.

Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedel som ingår i akut- och buffertförrådets lista ska förvaras åtskilt från andra läkemedel.

Om lagersaldot inte stämmer ska sjuksköterskan som ansvarar för narkotikakontrollen kontaktas. I förbrukningsjournalen lämnas påföljande rad tom där orsaken till avvikelsen kan anges. Detta gäller både brist och överskott. Sjuksköterskan signerar att

lagersaldo stämmer. Avvikelser ska rapporteras till chef och MAS.

Avvikelsen kan komma att polisanmälas.

Ansvarig sjuksköterska för kontroll av narkotika

I verksamheten ska det finnas en sjuksköterska som ansvarar för att kontrollera narkotika i akut- och buffertförrådet samt den narkotika som är individuellt förskriven. Narkotikan ska kontrolleras en gång per månad.

I inspektionen ingår att sjuksköterskan ska kontrollera

förbrukningsjournaler och kontrollräkna narkotikaförbrukningen.

Även hållbarhetsdatum ska kontrolleras. Kontrollen dokumenteras i förbrukningsjournalen med datum, namn och signatur.

Sjuksköterskan ansvarar för att informera sjuksköterskan som ansvarar för akut- och buffertförrådet om räknad mängd narkotika avviker från förväntat lagersaldo.

7 Förteckning II-V i läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS1997:12)

(20)

Sjuksköterskan som upptäcker brist ska informera chef och MAS samt sina kollegor.

E-recept/gula recept

E-recept innebär att recept överförs i elektronisk form till Apoteket.

När läkemedel hämtas på apoteket via e-recept eller på gula recept ska alltid personalen legitimera sig. Apoteket ska ha uppgifter om de personer som kan hämta ut läkemedel. Chefen på boendet ansvarar för att denna lista är aktuell.

Oxygenbehandling

Syrgasbehandling (Oxygen) är ett läkemedel och ska ordineras av en läkare. Syrgas kan tillföras vårdtagaren som syrgas från flaskor med komprimerad gas, som gas från behållare med flytande syrgas eller som syrgasanrikad luft från en syrgaskoncentrator.

8Ordinationen ges av läkare och omfattar dos som anges i

liter/minut och behandlingstid. Utrustningen och behandlingen ska provas ut noggrant och anpassas till den enskilde vårdtagarens behov.

Oxygenbehandling i hemmet ges i allmänhet från en

oxygenkoncentrator. Oxygenflaskor med komprimerad gas kan behövas som komplement vid mobilt bruk.

När en vårdtagare ska föras över från en sluten till särskilt boende är det viktigt att sjukhuset i god tid före utskrivningen kontaktar den klinik som ansvarar för ordination och det praktiska förfarandet vid långtidsbehandling med syrgas i hemmet.

8 www.vardhandboken.se/oxygenbehandling

(21)

Blodtransfusion

⁹

De blodtransfusioner som utförs inom särskilda boenden ska vara planerade och inte akuta. Blodtransfusion ska inte utföras på

boendet om det är första gången patienten ska ha en blodtransfusion pga. eventuell reaktion.

Ordinerande läkare och tjänstgörande sjuksköterska ska tillsammans ta ställning till när på dygnet blodtransfusionen ska utföras.

Blodtransfusionen ska i möjligaste mån planeras in och utföras då läkaren finns tillgänglig i verksamheten mellan kl 08.00-17.00.

Läkaren och tjänstgörande sjuksköterska ska kunna ha telefonkontakt under tiden som blodtransfusionen pågår.

Sjuksköterskan som ansvarar för blodtransfusionen ska ha

kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner och bör inte ha ansvar för andra arbetsuppgifter förrän transfusionen är avslutad.

Blodtransfusioner utförs enligt ordination av läkare. Av

ordinationen ska det framgå under hur lång tid transfusionen ska ske. Blodtransfusionen ska utföras av legitimerad läkare eller sjuksköterska. Patienten ska förses med ett identitetsband som ska sitta kvar till dess att blodtransfusionen är avslutad. Det ska finnas en särskild akututrustning tillgänglig för att kunna administreras vid akuta reaktioner, se lista för akut buffertförråd.

Kostnad för blodpåsar, aggregat m.m. och transport betalas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, se kostnadsfördelning i överenskommelse om vård och omsorg för äldre avsnitt kostnadsfördelning av läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre.

För hantering av beställning av undersökning, blodkomponenter, hållbarhetstider och lagring, transfusioner och kontroller samt akuta åtgärder vid transfusionskomplikation se Vårdhandboken

http://www.vardhandboken.se/Texter/Transfusion-av- blodkomponenter/Oversikt/

9 2009:28 Blodverksamhet

2009:29/2013:12 Transfusion av blodkomponenter

2009:16 om ändring i föreskrifterna och allmänna råden om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner

Vårdhandboken, transfusion av blodkomponenter

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg av äldre;

Kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter

(22)

Samtliga uppgifter om utförd transfusion ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Vaccinationer

Det medicinska ställningstagandet till influensa- och pneumokock vaccinationer ska göras av läkare. Själva vaccinationen kan utföras av en formellt och reellt kompetent sjuksköterska. Detta under förutsättning att sjuksköterskan i övrigt bedöms lämplig av den för verksamheten ansvarige läkaren samt att det finns den utrustning som krävs för att förebygga och ha i beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (SOSFS 1999:26), anges i 2 § vilka uppgifter som läkaren ska inhämta om patienten vid vaccinationen. I föreskriften anges också krav på utrustning och personal för enheter där man ger

behandlingar med risk för överkänslighet.

När det gäller patienter inom kommunal hälso- och sjukvård kan det vara svårt att fastställa huruvida en överkänslighet föreligger.

Vid vaccinering ska alltid läkare finnas på plats.

Naturläkemedel

¹⁰

Naturläkemedlen är receptfria och avsedda för egenvård.

I kommunens särskilda boendeformer har MAS beslutat att sjuksköterskan får endast administrera naturläkemedel som är godkänt som läkemedel och är ordinerat av ansvarig läkare. Beslutet ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen. Naturläkemedel ska även journalföras på ordinationshandlingen på samma sätt som andra läkemedel och signeras av läkaren.

Då annan än personalen, t ex patienten själv eller anhöriga, ombesörjer tillförseln av alternativmedicin, har personalen inget ansvar för behandlingen och dess eventuella biverkningar.

10 Läkemedelsverket, Naturläkemedel och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal den 6 februari 2004, senast ändrad: 2006-01-20.

(23)

Om personalen fråntar sig hela ansvaret vid alternativ-medicinering ska detta alltid dokumenteras. Detta bör lämpligen kompletteras med en skriftlig överenskommelse mellan personal och

vårdtagare/anhöriga. Patientansvarig läkare ska också informeras.

Naturläkemedel får inte förvaras i för avdelningen gemensamt läkemedelsförråd, utan måste förvaras hos patienten.

Förvaring av läkemedel

Patienter som själva ansvarar för sina läkemedel ansvarar också för att dessa förvaras på ett säkert sätt. När sjuksköterskan övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen ansvarar hon/han för att läkemedlen förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta gäller även nycklar och koder till läkemedelsförråd/skåp.

Läkemedelsförråd Originalförpackning

Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning så att märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Överföring till annan

förpackning är inte tillåten.

Patientbundna läkemedel

När patientens läkemedel förvaras i läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras i backar märkta med patientens namn och personnummer. Nycklar ska förvaras säkert och endast

sjuksköterskor har nycklar till förrådet.

Läkemedelsförråd i hemmet

När delegerad personal ansvarar för att överlämna iordningställda läkemedel samt iordningställa läkemedel som exempelvis

tarmreglerande medel ska dessa förvaras i ett separat låst skåp som endast sjuksköterskan och delegerad personal ha tillgång till.

Läkemedelsförråd på dagverksamhet¹¹

På dagverksamhet ska de läkemedel som patienten har med sig förvaras inlåst i skåp som endast ansvarig sjuksköterska och delegerad personal har tillgång till.

Läkemedelskylskåp

I läkemedelskylskåpet får endast läkemedel förvaras. Ta alltid kontakt med Apoteket om ni behöver förvara dessa läkemedel i rumstemperatur för besked om lämpligheten och hur lång hållbarhetstid som blir aktuell.

11Se MAS regler om Dagverksamhet inom äldreomsorg- Dokumentation och läkemedelshantering

(24)

Kallt

Läkemedel som kräver kall förvaring (+2 - +8) ska förvaras i ett läkemedelskylskåp utrustat med termometer. Kontroll av

temperaturen ska ske varje vecka och signeras på en kontrollista.

Avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet. Exempelvis är placering i kylskåpsdörren inte lämplig eftersom temperaturen oftast är för hög för känsliga preparat (till exempel vacciner).

Svalt

Läkemedel som ska förvaras svalt (+8⁰ - +15⁰) förvaras vanligen i kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15⁰ - +25⁰), men observera att hållbarhetstiden då förkortas Rumstemperatur

Rumstemperaturen i läkemedelsrummet ska vara från +15° - +25°

och kontrolleras en gång per vecka. Läkemedel som måste förvaras i rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15⁰ C.

Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar eller på partikeltillväxt i suspensioner om de placeras i kylskåp.

Följder som kan uppstå är att Dosaerosoler fungerar dåligt och vissa lösningar blir trögflytande.

Kassation av läkemedel

Kasserade läkemedel klassificeras som riskavfall och ska förvaras inlåst i ett läkemedelsskåp/rum i en gul 25 liters back som är beställd just för detta ändamål märkt: Riskavfall, kasserade läkemedel. ¹²

 Flaskor med flytande läkemedel läggs i som de är.

 Burkar med läkemedel töms ut i backen.

 Kartonger från engångsförpackningar sorteras bort

 Dosförpackade läkemedelpåsarna läggs i som de är.

 Läkemedelsplåster. Använda plåster viks ihop med häftmassan inåt.

 Narkotika som ska kasseras och som hör till buffertförrådet ska räknas och avskrivas i förbrukningsjournalen.

Förbrukningsjournalen ska signeras av två personer.

Narkotikan läggs sedan i backen.

12Stockholm stad har avtal med SLL transport som är en del av MediCarrier AB gällande

hantering av riskavfall.

(25)

OBS! Locket på backen sätts på när backen är fylld. Locket försluter backen så att det inte går att öppna den igen.

Hantering av läkemedel vid dödsfall

Läkemedel som utlämnats till patienten är dennes egendom.

Läkemedlen ingår i dödsboet. Narkotikaklassade läkemedel får endast innehas av den som ordinerats narkotika på laglig väg ¹³. Dödsbodelägarna ska enligt lag överlämna narkotikan till Apoteket för destruktion. Sjuksköterskan ska upplysa de närstående om dessa skyldigheter och i hälso- och sjukvårdsjournalen dokumentera vem som ansvarar för att läkemedlen lämnas till apoteket.

Sjuksköterskan kan erbjuda kassering av den avlidnes läkemedel.

Förbrukningsjournal avslutas och arkiveras i patientens hälso- och sjukvårdsjournal.

Transport

Transporten av läkemedel ska ske på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Tjänstgörande sjuksköterska ska alltid kvittera och kontrollera antalet kolli mot leveranssedeln och att plomberingen är obruten.

Hanteringen ska finnas nedtecknat i en lokal rutin.

Rapportering av läkemedelsbiverkningar

Läkarna och sjuksköterskorna ska rapportera

läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket ¹⁴. Även misstanke om biverkning ska rapporteras.

Sjuksköterskor med förskrivningsrätt

Sjuksköterskor med förskrivningsrätt gällande läkemedel använder sig av sin personliga kombikakod som man fått från Socialstyrelsen och kommunkod 90302249 Stockholms kommun för recept till patienter vid särskilda boenden.

Studerande

Sjuksköterskestuderande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av en legitimerad sjuksköterska. Den

13Lag (1992: 860) om kontroll av narkotika.

14 http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Rapportera- biverkningar/

(26)

legitimerade sjuksköterskan har alltid ansvar för de uppgifter som studenten utför.

Avvikelserapportering

All personal ska kontakta sjuksköterskan då fel eller brister uppstår i hanteringen av läkemedel, så att hon/han kan vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att en allvarlig situation uppstår.

Granskning av läkemedelshanteringen/förråd

MAS granskning

MAS har ett lagreglerat ansvar för att rutinerna för

läkemedelshanteringen är ändamålsenlig och väl fungerande samt att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde.¹⁵

Extern kvalitetsgranskning

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd för läkemedelshantering i hälso- och sjukvård bör läkemedelshanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning av t ex farmaceut minst en gång per år.

Förvaltningarna har avtal med Apoteket Farmaci AB för att denna granskning ska göras årligen. Enhetschef ansvarar i samråd med MAS för att farmaceut en gång per år kommer till enheten för att granska läkemedelshanteringen enligt avtalet

Sjuksköterskan som ansvarar för läkemedelsförråd, akut- och buffertförråd ska alltid delta vid denna inspektion och helst också övrig personal som har rätt att ta ut läkemedel.

Rapport

Vid inspektionen upprättas en rapport som sparas i minst två år.

Kopia på inspektionsprotokollet sänds för kännedom till MAS.

Förslag på förbättringsåtgärder ska vidtas snarast samt återkopplas till MAS.

Cytotoxiska

Hälso- och sjukvårdspersonal, vård- och omsorgspersonal och annan personal Sjuksköterskan som administrerar och hanterar

antibiotika/cytostatika ska vara insatt i och följa de föreskrifter,

15 3§ 7kap. Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010: 1369)

(27)

lokala riktlinjer som finns. Detta gäller även personal som i

samband med omvårdnad kommer i kontakt med patienten som får antibiotika/cytostatikabehandling och eventuellt annan personal exempelvis lokalvårdare.

Riskbedömning

Hantering och administrering av läkemedel med toxisk effekt innebär att man riskerar att oavsiktligt komma i direktkontakt med läkemedlet. Exponeringen är dock normalt betydligt lägre än för patienten. De bieffekter som gäller för läkemedlen är därför sällan aktuella för berörd personal men kan bli aktuella om personalen utsätts för en låg exponering under en lång tid.

Hanteringen av antibiotika/cytostatika och andra läkemedel som medför risk för överkänslighet eller med toxiska egenskaper regleras i AFS 2005:5. Exempel på sådana läkemedel är främst antibiotika och cytostatika men även läkemedel som vissa enzymer, hormoner, neuroleptika, och bulkmedel.¹⁶

Om sådana läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av överkänslighetsreaktioner i form av snuva, ögonirritation och klåda. Ytterst små mängder av exempelvis läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa

överkänslighetsreaktion hos den som redan är allergisk. Upprepad exponering kan förvärra sjukdomen. Därför bör personer som visat överkänslighet för en läkemedelssubstans inte på nytt utsätts för denna.

Gravida och ammande mödrar ska inte bereda och administrera läkemedel med toxiska egenskaper.¹⁷ Arbetsgivaren har ansvaret att bedöma riskerna i varje enskilt fall. Riskerna för foster under en graviditet är en riskfaktor som särskilt måste beaktas”.¹⁸

Risker vid hantering

Riskerna är i första hand, kontamination av hud och ögon vid hantering, inandning vid aerosolbildning i samband med beredning och vid hantering av avfall och spill. Dessa risker kan reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner.

16 Björkman. E & Karlsson. K: Medicinsk teknik för sjuksköterskor, sid 111, 3:e uppl. 2008. Studentlitteratur.

17 AFS 2005:5 § 5

18 Arbetarskyddsstyrelsen författningssamling (AFS 2007:05)”Gravida och ammande arbetstagare .

(28)

Vid val av läkemedel bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt. Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade.

Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste kontaminationsvägarna är:

 Aerosolbildning i samband med beredning, t ex vid punktering av gummimembran, övertrycksbildning vid spädning av torrampull.

 Aerosolbildning eller damning vid brytande av torrampull.

 Stänk eller aerosolbildning vid frigörande av luft från spruta.

 Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska.

 Läckage vid justering av volym i spruta.

 Läckage vid kopplingar, t ex vid injicering.

 Dammbildning vid krossning eller delning av tabletter.

 Omhändertagande av avfall.

 Inandning genom intorkat spill som inte avlägsnats.

De lokal riktlinjer som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker. Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning

Arbetsinstruktion

Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel som medför risk för överkänslighet eller med toxiska egenskaper.

Skyddsutrustning

I anslutning till platsen där arbetet utförs ska finnas möjlighet till handtvätt samt avsköljning med stora mängder vatten vid eventuellt spill av läkemedel på huden.

Ögonsköljvätska ska finnas tillgänglig intill beredningsplatsen vid eventuellt stänk i ögonen. Skyddsutrustning som använts får ej användas vid arbete med andra läkemedel

Skyddsklädsel

 Skyddsrock med lång ärm och mudd ska användas och vara lokalbunden alternativt långärmad engångsförkläde.

Arbetsdräkt som kontamineras vid beredning ska bytas direkt, dock minst en gång/dag.

 Använd alltid skyddshandskar

(29)

 Vid risk för damm och stänk i ansikte ska skyddsglasögon och munskydd eller visir användas.

 Om läkemedel kommer i kontakt med hud eller ögon ska omedelbart sköljning med stora mängder vatten ske.

Ögonspolningsmöjlighet med hjälp av engångsutrustning ska finnas tillgänglig.

Tillredningsplats

 Beredning ska utföras på en speciellt avskild plats med en slät och ren yta om möjligt i ett särskilt läkemedelsrum. I de fall säkerhetsbänk finns skall särskild instruktion finnas.

 Beredningsrummet/avskilt utrymme ska vara lätt att rengöra och inte utgöra förvaringsplats för pärmar, emballage etc.

 Tvätta händerna före och efter varje beredningstillfälle.

 Före arbetet påbörjas ska bänken vara avtorkad med M- ytdesinfektion

 Ett absorberande underlag (underlägg med plastad

undersida) används för att minska spridning av eventuellt spill. Underlägg byts efter varje beredningstillfälle.

 Efter arbetet rengörs arbetsytan med M-Ytdesinfektion

 Eventuellt spill skall genast torkas upp med vatten.

Observera att sprit inte löser antibiotikarester.

 Allt orent material läggs i plastpåse som försluts.

Minimikrav för beredning av antibiotika

Avgränsad, rengjord yta i beredningsrummet – både före och efter tillredning.

Skyddshandskar och skyddsrock Skydd mot stänk i ögon och mun Slutet system om möjligt

Iordningställande och administrering¹⁹ Infusion eller injektionsläkemedel

Följ de instruktioner som respektive företag har till sina slutna infusionsaggregat

 Till lösning av torrsubstans ska alltid en filterkanyl med dokumenterat godkänt aerosolfilter användas

19 www.vardhandboken.se

(30)

 Där detta är lämpligt ur läkemedelssynpunkt kan istället ett blandningsaggregat för infusion användas vilket medför ökad säkerhet

 Av tillverkaren tillhandahållna system kan också användas

 Sprutor med luer-lock fattning bör användas för att

eliminera risken att den lossnar från kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. Alternativt används

tvåvägsventil/injektionsport med gummimembran.

 Vid tillsats till infusionspåse via spruta, fyll först aggregatet med neutral lösning innan tillsats görs. På så sätt kommer inget av det allergena läkemedlet ut vid koppling av aggregatet till patienten.

Efter avslutad beredning läggs allt material (ihopsatt) i en plastpåse som försluts och läggs i behållare för riskavfall.

 Kanyler läggs i kanylburk med lock, fylld kanylburk hanteras enligt lokal avfallshantering.

 Skyddsrock och skyddshandskar ska användas vid administrering.

Perorala doser

Det finns risk för att andas in damm vid användning av tabletter, pulver och granulat. Använd alltid skyddsrock, skyddshandskar av nitril eller vinyl samt munskydd vid hantering av tabletter, pulver och granulat. Skyddande underlägg ska också användas vid tillredning.

 Använd i första hand endosförpackade läkemedel.

 Använd engångssked vid uttag från burk. Patienten ska helst inte ta i tabletten.

 Tryck ut tabletten direkt i medicinmuggen.

 Tabletter får ej delas, krossas eller blandas i vätska.

 Kapslar får ej delas.

 Använd mixtur eller droppar om patienten inte kan ta tabletter.

 För att minska personalens exponering av partikelspridning i samband med uppdelning av patientdoser, Ispaghulapreparat (Lunelax, Vi-Siblin) ska man diskutera med läkaren och överväga att använda andra preparat.

Finns synligt pulverdamm bland tabletter eller kapslar i en förpackning ska apoteket kontaktas. Se vidare

säkerhetsdatablad/skyddsinformationsblad för ordinerat läkemedel.

Vid problem beträffande ordinerad dos i förhållande till tillgänglig läkemedelsstyrka/beredningsform kontaktas apoteket för diskussion om lämplig åtgärd.

(31)

Inhalation, arbetsinstruktion för Pentamidin och Ribavirin För att hindra att personalen exponeras är det viktigt att den del av aerosolen som patienten inte inhalerar fångas upp så att den inte kommer ut i rumsluften. Om man använder sådana läkemedel frekvent rekommenderas särskilt utsug. I annat fall ska rummet gå att vädra och så få personer som möjligt ska samtidigt vistas i rummet.

 Skyddsutrustning ska bestå av skyddshandskar och munskydd.

 Skyddsglasögon eller visir skall användas när risk för stänk föreligger.

 Beredning bör ske i säkerhetsbänk. Om detta inte är möjligt används ett slutet system.

Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar

 Använd skydd handskar.

 Salva appliceras - helst med spatel. Täck med förband av lämpligt slag.

Avfall

Allt material som används vid iordningställande och administrering hos patienten ska betraktas som ”Riskavfall”.

Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rumsluften d v s det ska förvaras så slutet som möjligt.

Allt avfall som förorenats (injektionssprutor, infusionspåsar, glasampuller, glasflaskor, sprutor, tussar, underlägg,

skyddshandskar, och rengöringsdukar etc.) med toxiskt ämne exempelvis antibiotika eller cytostatika ska hanteras som riskavfall.

 Skärande och stickande material läggs i avsedd

plastbehållare med lock. Plastbehållaren ska vara tillsluten.

Den ska vara märkt med smittförande/skärande/ stickavfall.

 Övrigt material ska läggas i en plastpåse som försluts och läggs i godkänd riskavfallsbehållare avsedd för riskavfall.

Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora mängder kvarvarande antibiotika och cytostatika ska återlämnas till Apoteket. Kontakta Apoteket om hur återlämningen ska

säkerställas.

Omhändertagande av utsöndringar vid Cytostatika Vid omhändertagande av kräkningar, urin avföring och blod som kan innehålla rester av Cytostatika bör försiktighet iakttas.

Utsöndringar räknas som riskavfall under pågående behandling och

(32)

upp till 5 dygn efter avslutad behandling.²⁰ Töm ej urinflaska eller kateterpåse om urinen fortfarande är varm, låt urinen svalna innan tömning.

Tvätt

Tvätt som förorenats av patienters utsöndringar eller antibiotika spill läggs i vanlig tvättsäck.

Tvätt som kontaminerats med mindre spill cytostatika placeras i varmvattenlöslig engångs tvättsäck i plast. Plastsäcken fylls endast till hälften, försluts med medföljande band och placeras därefter i vanlig vit tvättsäck som försluts och märks med tejp

"Cytostatikatvätt".

Tvätt som kontaminerats med större spill cytostatika kasseras som cytostatikavfall.

Städning

För arbetstagare som städar lokaler där läkemedel tillreds eller administreras skall skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas.

Transporter mellan Apoteket och vårdenheter

Om transport lådor kontaminerats genom läckande

läkemedelsförpackning skall lådorna rengöras med rengöringsmedel och vatten.

Målsättningen vid hantering av läkemedel med allergena egenskaper är att följande kriterier uppfylls:

 Skydd för patienten

 Skydd för läkemedlet

 Skydd för personalen

20 www.vardhandboken

(33)

 Skydd för omgivningen

För ytterligare information se Vårdhandboken

http://www.vardhandboken.se/Texter/Cytostatika-cytotoxiska- lakemedel/Oversikt/