Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg

(1)

utveckling av indikatorer

För god vård och omsorg

(2)

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbild- ningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får använ- das, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upp- hovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.

ISBN 978-91-7555-199-9

Artikelnummer 2014-7-3

Publicerad www.socialstyrelsen.se, juli 2014

(3)

Socialstyrelsen arbetar långsiktigt med att skapa förutsättningar för att utforma och beskriva indikatorer som ska mäta en rad olika utfall inom vård och omsorg. Dessa utfall ska i sin tur bidra till god vård och omsorg. Denna handbok innehåller en modell för utveckling av indikatorer inom ramen för Socialstyrelsens kunskapsstyrningsmodell. Den beskiver närmare hur de tas fram och används inom Socialstyrelsens öppna jämförelser, nationella riktlinjer och utvärderingar samt vägledningar. Indikatorerna berör huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet som bedriver vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Handboken ska vara ett stöd för dessa verksamheter i deras förbättringsarbete och öka förståelsen för vad en indikator är samt hur den beskrivs. Ett centralt avsnitt i handboken belyser och beskriver de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas. Följande personer har medverkat i att ta fram denna handbok:

Kalle Brandstedt, Karin Nyqvist, Max Köster, Gunilla Ringbäck Weitoft, Riitta Sorsa, Matilda Hansson och Marianne Aggestam som projektledare.

Ansvariga enhetschefer är Carina Gustafsson, Mona Heurgren och Björn Nilsson.

Petra Otterblad Olausson Avdelningschef

(4)

(5)

Förord ... 3

Sammanfattning ... 7

Inledning ... 8

Handbokens syfte ... 8

Modell för kunskapsstyrning ... 8

Om indikatorer ... 11

Krav på indikatorer ...11

Indikatorer kontra andra mått ...11

Olika typer av indikatorer ...12

Socialstyrelsens indikatorbibliotek ... 18

Referenser ... 22

Bilaga 1. Checklista – vad är en indikator? ... 23

Bilaga 2. Indikatorbeskrivning ... 24

Bilaga 3. Begreppsförklaring ... 25

(6)

(7)

Sammanfattning

Socialstyrelsen belyser i denna handbok hur arbetet med utvecklingen av indikatorer bedrivs, genom att redovisa hur indikatorer utformas och operationaliseras. En indikator är ett mått som har en riktning så att höga alternativt låga värden signalerar bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. Kriterierna är vägledande för hur mått identifieras som möjliga indikatorer och kan sam- manfattas i följande punkter nedan.

1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet.

2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kva- litet och/eller effektivitet i utfallet.

3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år.

4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren).

5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall.

6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt till- gänglig och kontinuerligt insamlad data.

Handboken redovisar vad indikatorbeskrivningar ska innehålla för information om indikatorerna och fördelen med att indikatorerna beskrivs på detta sätt. Dessutom presenteras indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning samt en modell för att analysera effektivitet och produktivitet.

(8)

Inledning

Huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen. Med nationellt framtagna indikatorer som fokuserar på ett specifikt område erbjuds möjlig- heten att göra jämförelser med liknande verksamheter i andra kommuner eller landsting över tid. Nationella indikatorbaserade jämförelser och ut- värderingar som Socialstyrelsen tar fram ofta i samverkan med en eller flera andra aktörer bidrar till att huvudmän och utförare i kommuner och landsting får en förbättrad möjlighet att kontinuerligt utveckla verksamheterna för att uppnå bättre kvalitet eller effektivitet.

Socialstyrelsen publicerar inom ramen för rådande kunskapsstyrningsmodell nationellt framtagna indikatorer i öppna jämförelser, nationella riktlinjer, utvärderingar samt vägledningar. I denna handbok beskrivs

Socialstyrelsens utveckling av indikatorer och de krav som ställs på en indikators utformning.

Handbokens syfte

Syftet med denna handbok är att ge stöd och kunskap till de personer som i sitt arbete använder indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar inom vård och omsorg. Det analysarbete som tar vid i verksamheterna i nästa steg efter att Socialstyrelsen publicerat en rapport inom exempelvis öppna jäm- förelser beskrivs inte här. Utformningen av indikatorerna har dock beaktats så att analyserna i nästa steg underlättas. Handboken ska vara ett stöd till nationella, regionala och lokala aktörer som är mottagare av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar. Den beskriver grunderna i Social- styrelsens utveckling av indikatorer och är gemensam för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Handbokens huvudsakliga syfte är att:

• klargöra och beskriva de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas

• redogöra för Socialstyrelsens utveckling av indikatorer

• beskriva vad indikatorer är samt hur de skiljer sig från andra mått eller nyckeltal

• beskriva Socialstyrelsens indikatorbibliotek där alla indikatorer förvaltas.

Modell för kunskapsstyrning

Utvecklingen av indikatorer tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning. Modellen beskriver metoder för att systematiskt utveckla, följa upp och utvärdera vård och omsorg. Målet är att den bästa tillgängliga kunskapen ska genomsyra arbetet, för på så sätt bidrar kunskaps- styrningen till en god vård och omsorg för alla medborgare. Den samlade

8 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

(9)

kunskapen i form av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar ska vara ett stöd för beslutsfattande på olika nivåer – från politiker till personal inom vård och omsorg. Nationella indikatorbaserade jämförelser och ut- värderingar utgör ett av flera viktiga underlag i det fortsatta analysarbetet ute i verksamheterna. Indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning illustreras i figur 1 nedan[1].

Figur 1. Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning

Källa: Socialstyrelsen

God vård och omsorg

God vård och omsorg är ett samlingsbegrepp som tillämpas i utvecklingen av indikatorer. Det speglar de egenskaper som en god vård inom hälso- och sjukvården och en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. Egenskaperna baseras på de mål och krav som ställs i lagstiftningen, och de har nu utveck- lats till en gemensam beskrivning av egenskaper för både hälso- och sjukvår- den och socialtjänsten enligt figur 2 nedan [1].

(10)

Figur 2. God vård och omsorg

Kvalitet är ett mångtydigt begrepp som används i många olika sammanhang.

En vid definition av begreppet kvalitet är att det ska spegla alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger den dess förmåga att tillfreds- ställa uttalade eller underförstådda behov. Donabedian beskriver att kvalitet behöver sättas i sammanhang till vad det ska spegla och att det kan vara ur olika perspektiv. Det kan handla om vad mottagaren, utföraren eller sam- hället uppfattar är kvalitet [2].

Kvalitet innebär också att produkten eller tjänsten utformas i enighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter eller baseras på bästa tillgäng- liga kunskap. Kvalitet, enligt denna breda definition, avser allt som verksamheten gör, både hur produktionen utförs och vilka resultat som uppnås.

Begreppet kvalitet kommer i denna handbok att kopplas till hur indikatorer avser att mäta kvalitet. Då kan det bland annat handla om att ta hänsyn till de krav som anges i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete men även andra dimensioner kan komma att beaktas.

(11)

Om indikatorer

Indikatorer används för att stödja huvudmän och utförare i kommuner och landsting i deras arbete med att förbättra verksamheterna, för att på så sätt uppnå en god vård och omsorg. Ett av huvudkriterierna för att kunna identifiera en indikator är som tidigare har nämnts att den har en identifierad och uttalad riktning – höga alternativt låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. I detta kapitel beskrivs de kriterier som Social- styrelsens indikatorer ska bygga på samt de olika typer av indikatorer som finns.

Krav på indikatorer

Socialstyrelsen ställer följande krav på de indikatorer som tas fram och publiceras med tillgänglig data:

1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet.

2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet.

3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år.

4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller

kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren).

5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall.

6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.

Genom att utforma indikatorer och pröva dem mot uppställda kriterier som föreslås här, så kan utvecklingen av indikatorer kvalitetssäkras. Det innebär också att nya indikatorer kan utformas på ett mer enhetligt och systematiskt sätt inom ramen för nya uppdrag, se vidare i bilaga 1.

Indikatorer kontra andra mått

Indikatorer skiljer sig från andra typer av bakgrundsmått eller nyckeltal på grund av de krav eller kriterier som ställs på en indikator. Mått eller nyckeltal har oftast inte någon angiven riktning men kan vara viktiga för huvudmän eller utförare att följa upp och bevaka över tid. Befolkningsstruktur, geografiska förutsättningar och näringslivsstruktur är exempel bakgrundsmått

(12)

som en verksamhet följer eller bevakar med lämplig data. Gemensamt för dessa mått kan vara att de är svåra att påverka. Bakgrundsmått och nyckeltal kan i vissa fall användas för att ge ytterligare förklaring till en indikators utfall. En utvecklingsindikator som också tas fram inom olika områden som t.ex. inom nationella riktlinjer och är oftast utformade som förslag till indikatorer men som oftast inte är i drift eller att datakällan inte har tillräcklig täck- ningsgrad. I regel handlar det om att den inte går att mäta på ett fullvärdigt sätt med befintlig data men att det är önskvärt.

Tabell 1. Skillnader mellan bakgrundsmått, utvecklingsindikatorer och indikatorer

Bakgrundsmått/nyckeltal Utvecklingsindikator Indikator

- 1. Riktning 1. Riktning

2. Relevant 2. Relevant 2. Relevant

3. Valid 3. Valid 3. Valid

- 4. Vedertagen 4. Vedertagen

- 5. Påverkbar 5. Påverkbar

6. Mätbar - 6. Mätbar

En indikator kan vara viktig att lyfta fram även om det för närvarande inte finns några datakällor för kontinuerlig insamling av data. Den definieras då som en utvecklingsindikator.

Olika typer av indikatorer

Indikatorer kan som tidigare nämnts spegla olika dimensioner av kvalitet och/eller effektivitet. Totalt finns det i dag fem olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen tar fram.

(13)

Indikatorer som speglar kvalitet

De olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen arbetar med visas i bilden nedan. Överst finns struktur-, process- och resultatindikatorer som speglar kvalitet i ett antal olika dimensioner. Produktivitets- och effektivitetsindikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål.

Figur 3. Socialstyrelsens olika typer av indikatorer

Strukturindikatorer

Struktur avser de resurser som verksamheten har till sitt förfogande, t.ex.

lokaler, utrustning, personal, kompetens, riktlinjer och överenskommelser, och andra påverkbara förutsättningar för verksamheten.

Exempel på strukturindikatorer:

• andel sjuksköterskor på diabetesmottagningar respektive inom primärvår- den som har minst 15 högskolepoäng i diabetesvård, samt minst 7,5 hög- skolepoäng i pedagogik

• andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården med genomföran- deplaner som upprättats tillsammans med skolan och familjehem eller hem för vård och boende (HVB), för alla placerade barn som behöver stöd från skolan för att uppnå gymnasiebehörighet.

Processindikatorer

Process avser de aktiviteter som genomförs, t.ex. insatser, åtgärder och be- handlingar, men avser också hur aktiviteterna genomförs, dvs. kvaliteten i utförandet. Detta är en mer avgränsad definition av kvalitet eftersom den gäller sättet att utföra produktionen och kallas för processkvalitet. I denna snävare definition av kvalitet ingår inte måluppfyllelse i form av resultat utan processkvalitet handlar om hur väl aktiviteterna utförs. Genomfördes operat-

(14)

ionen på bästa tekniska sätt eller fick brukaren eller patienten den insats, åtgärd eller behandling som hon eller han borde få? Hur fungerade samspelet i kontakten?

Exempel på processindikatorer:

• andel personer med diabetes som träffar en diabetessjuksköterska regelbundet på diabetesmottagning eller inom primärvården

• andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården där den gemensamma genomförandeplanen följs upp under placeringstiden med alla be- rörda (var 6:e vecka) för samtliga placerade barn med behov av stöd i skolan.

Resultatindikatorer

I likhet med kvalitet är resultat också ett mångtydigt begrepp. Resultat- indikatorer kan belysa olika typer av resultat men samtliga är kopplade till någon form av mål eller önskvärd riktning av utfallet för den aktuella mål- gruppen. De mål som huvudmän och utförare i kommuner och landsting yt- terst ska uppnå är de mål som anges i lagar, förordningar och föreskrifter.

Resultat avser de mål som uppnås för brukare och patienter t.ex. en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, eller ekonomisk och social trygghet för den enskilde. Målen i lagar, förordningar och föreskrifter är övergripande och ska operationaliseras på nästa nivå i verksamheten så att de kan uppnås.

Genom att utveckla resultatindikatorer konkretiserar man vilka resultat som ska mätas för att följa upp målen och identifierar hur verksamheterna uppnår önskvärd riktning i sitt utfall.

Exempel på resultatindikatorer:

• andel personer med diabetes som har tillfredsställande glukosvärden, HbA1c ≤ 70 mmol/mol

• andel placerade barn inom barn- och ungdomsvården med behov av stöd från skolan som har fått sina behov tillgodosedda när placeringen avslu- tats.

Indikatorer som speglar effektivitet och produktivitet

En indikator som belyser någon dimension av produktivitet eller effektivitet ska bidra till kunskap om hur verksamheten fungerar. Produktivitet och effektivitet kan uppfattas som mångtydiga begrepp. Dessa indikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål. Pro- duktivitet visar hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet, men tar ingen hänsyn till om målen upp- nås. Det gör däremot effektivitet, som belyser hur mycket resurser som an- vänds för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förutsätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet illustreras i figur 4 nedan samt i Socialstyrelsens Handbok för effektivitetsa- nalyser [3].

(15)

Figur 4. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet

För att ge en mer heltäckande bild av verksamheten krävs i regel flera indikatorer som följer upp eller utvärderar hur verksamheten fungerar. Dessutom kan det behövas bakgrundsmått eller nyckeltal som kompletterar bilden.

Dessa mått kan spegla behov och förutsättningar som är svåra för huvudmän och utförare att påverka, t.ex. befolkningssammansättning eller geografiska skillnader, men också andra förutsättningar och tänkbara förklaringar.

Produktivitetsindikatorer

Produktivitet och effektivitet är begrepp som ofta blandas ihop. Produktivitet belyser hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet. Produktivitet tar dock ingen hänsyn till om målen uppnås.

Indikatorer för produktivitet tas fram genom att dividera resursanvänd- ningen med produktionsvolymen med hänsyn tagen till processkvaliteten, t.ex. kostnad per nöjd patient eller kostnad per person i särskilt boende utan trycksår. Observera att det inte är tillräckligt att dividera kostnaden med produktionsvolymen för att få en produktivitetsindikator. Det är även nödvän- digt att ta hänsyn till processkvaliteten dvs. hur produktionen utförs.

Exempel på produktivitetsindikatorer:

• kostnad per person med diabetes för att regelbundet träffa en diabetessjuk- sköterska inom diabetesvården eller inom primärvården

• kostnad per placerat barn där den gemensamma genomförandeplanen följts upp under placeringstiden med alla berörda (var 6:e vecka).

Effektivitetsindikatorer

Effektivitet tar hänsyn till om målen uppnås och belyser hur mycket resurser som används för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förut-

(16)

sätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Indikatorer för effektivitet består av resurs-

användningen som divideras med det antal som uppnått den eftersträvade effekten.

Exempel på effektivitetsindikatorer:

• kostnad per person med diabetes för att ha uppnått god glukoskontroll, HbA1c ≤ 70 mmol/mol

• kostnad för barn placerade under hela åk 9 som avslutat treårigt gymna- sium.

Mer om produktivitet och effektivitet finns att läsa i Socialstyrelsens Hand- bok för effektivitetsanalyser [3].

Patient- eller brukarrapporterade indikatorer

Indikatorer kan även baseras på kunskap inhämtad från den det berör, dvs.

patienten eller brukaren som mottagare av behandling eller insats. Inom hälso- och sjukvården används två typer av patientrapporterade mått – Patient Reported Experience Measures (PREM) och Patient Reported Outcome Measures (PROM) [4]. PREM avser att mäta patientens upplevel- ser av och tillfredsställelse med vården och omsorgen, genom t.ex. frågor om bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgäng- lighet. PREM-indikatorer förekommer och kan utformas både som struktur-, process- och resultatindikatorer. PROM-indikatorer mäter i stället utfallet efter en behandling eller åtgärd genom att fråga hur patienten upplever sin sjukdom och sin hälsa före och efter en åtgärd eller behandling. PROM är en resultatindikator som mäter utfallet på effekter av den åtgärd eller behandling som patienten eller brukaren fått, se figur 5.

Figur 5. PREM och PROM i förhållande till struktur-, process- och resultatindikatorer.

Källa: PROM-center

PREM och PROM har tagits fram och utvecklas inom hälso- och sjukvården men modellen kan även vara lämplig inom socialtjänsten. PREM mäter upp-

(17)

levelser eller erfarenheter av t.ex. äldre som erhåller hemtjänst eller olika insatser inom särskilt boende inom äldreomsorgen. Brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen som utförs av Socialstyrelsen är utformad för vad vi här menar är PREM. Motsvarande PREM inom hälso- och sjukvården mäts med Nationell patientenkät som utförs av Sveriges Kommu- ner och Landsting (SKL). Både PREM och PROM mäts dessutom inom ett antal nationella kvalitetsregister för olika sjukdomsgrupper och metodut- veckling bedrivs bland annat på PROM-center i Linköping.

Datakällor

Det är viktigt att kunna analysera och följa utvecklingen i hälso- och sjuk- vården samt socialtjänsten för de indikatorer som används, och därför kan datainsamlingen utgå från flera olika aktörer. Socialstyrelsen förvaltar en rad register såsom hälsodataregister och socialtjänstregister. Dessutom genomför både Socialstyrelsen och andra aktörer större enkätundersökningar på nationell nivå som är riktade till olika verksamheter samt till brukare och patienter.

Väntetidsdatabasen från SKL är ett exempel på datakälla som också används.

För att kunna beräkna produktivitet och effektivitet behövs även uppgifter om kostnader, bland annat kostnad per brukare (KPB) och kostnad per patient (KPP) från SKL samt kostnader från räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) från Statistiska centralbyrån.

(18)

Socialstyrelsens indikatorbibliotek

Socialstyrelsen har samlat indikatorbeskrivningar för de indikatorer i ett webbaserat indikatorbibliotek:

www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket.

Indikatorbiblioteket kan användas för att söka efter olika indikatorer samt för att se hur de är utformade.

Figur 6. Socialstyrelsens indikatorbibliotek

Källa: www.socialstyrelsen.se/indikatorer

Biblioteket innehåller bland annat information om syftet med en indikator, hur den har tagits fram och om det finns aspekter som behöver beaktas vid analysen. Beskrivningen omfattar

• indikatornamn

• mått

• område

• syfte

• riktning

• målnivå

• status

• typ av indikator

• teknisk beskrivning

• redovisningsnivåer

• datakällor

• felkällor

• publicering

• versionshantering

• referens

• källa.

(19)

Indikatornamn

Indikatornamnet är ett kortnamn på indikatorn som beskriver målgruppen, området, insatsen eller eventuellt vilken typ av indikator som mäts.

Mått

Måtten beskriver vad som mäts och den måttenhet som används.

Syfte

Syftet beskriver vad indikatorn avser att visa, vilket ofta är bredare än det som mäts. Därutöver beskrivs också varför indikatorn har tagits fram, hur indikatorn uppfyller kraven eller kriterierna som ställs på en indikator och vilken typ av indikator det gäller.

Område

Området beskriver i regel verksamhetsområdet, målgruppen, sjukdoms- gruppen och behandlings- och insatsområdet för indikatorn. Indikatorer kan även omfatta flera sjukdomsområden inom hälso- och sjukvården eller flera insatsområden inom socialtjänsten. Då är det en övergripande indikator som mäter flera områden samtidigt, eller en områdesspecifik indikator som endast mäter ett delområde inom vården eller omsorgen.

Riktning

Riktningen redogör för om ett högt eller lågt värde på indikatorn innebär ett bra eller dåligt utfall. I indikatorbeskrivningen ska önskvärd riktning anges och utgör ett av flera kriterier och är en grundläggande distinktion mellan vad som kan betraktas som en indikator till skillnad mot exempelvis ett nyckeltal eller bakgrundsmått. Riktningen ger information om vad som bör eftersträvas för att uppnå god vård och omsorg.

Målnivå

Om en fastställd målnivå tagits fram för indikatorn så anges den i indikatorbeskrivningen och i biblioteket. Målnivån syftar till att ge tydliga och mät- bara mål att sträva mot i arbetet med att förbättra vården och omsorgen, och ska tas fram om det är möjligt. Socialstyrelsen har utarbetat en modell över hur målnivåer kan fastställas i samband med att man tar fram indikatorer inom nationella riktlinjer [5].

Status

I detta avsnitt i indikatorbeskrivningen anges om indikatorn är en indikator eller om det är en utvecklingsindikator. Om det är fastställt att det är en indikator så ska den även vara möjliga att mäta med befintlig data och som har nationell täckning vilket möjliggör nationella jämförelser och utvärderingar.

En indikator med befintlig data innebär att den ska samlas in kontinuerligt och den ska framställas på samma sätt kontinuerligt samt publiceras i någon form. En utvecklingsindikator kan i regel inte mätas eller består av regional data men kan anses som relevant. Om en utvecklingsindikator uppfyller öv- riga kriterier och täckningsgraden är tillräcklig för att göra nationella jämfö-

(20)

relser så kan den därmed övergå till att definieras som en indikator med befintlig data.

Typ av indikator

Beskrivningen i biblioteket anger typen av indikator, om det är en struktur-, process-, resultat-, produktivitets- eller effektivitetsindikator. Se hur dessa kan utformas i tidigare kapitel.

Teknisk beskrivning

Den tekniska beskrivningen redogör för hur indikatorn har tagits fram, och utifrån den informationen ska indikatorn kunna återskapas av andra. Här beskrivs i förekommande fall täljare, nämnare, population avseende t.ex.

geografi, ålder, kön, tidsperiod samt mätperiod, uppföljningsperiod och täck- ningsgrad. Klassifikationskoder används för att tydliggöra hur indikatorn är framtagen, t.ex. ICD-, ICF-, KVÅ-, ACT- och DRG-koder samt rader och kolumner i räkenskapssammandraget. Det framgår även om hänsyn har tagits till olika förutsättningar, s.k. case-mix-justering, när det gäller skillnader i risker, sjuklighet, behov, socioekonomiska förhållanden, ålder och kön.

Redovisningsnivåer

Med redovisningsnivåer menas olika sätt att bryta ner indikatorn, t.ex. i geografiska eller verksamhetsmässiga indelningar. Inom hälso- och sjukvården kan indikatorn t.ex. redovisas på regions- och landstingsnivå och ibland på sjukhusnivå. Inom socialtjänst kan redovisningsnivåerna vara län, kommun, stadsdel, verksamhet och enhet. Andra indelningar är ålder, kön, socioeko- nomisk bakgrund (tjänstemän, arbetare, företagare, antal utbildningsår och befolkningsgrupper), utbildningsbakgrund (grundskola, gymnasieutbildning respektive eftergymnasial utbildning), utländsk bakgrund (utrikesfödda eller inrikes födda med två utländskt födda föräldrar) eller tidsserier av olika slag.

Datakällor

Datakällorna anger den eller de datakällor som har använts för att ta fram och sammanställa data som indikatorn baseras på. Om det är en kontinuerlig rapportering från datakällan ska även aktuell mätperiod anges, så att använ- dare både kan bedöma datakällan och söka upp specifik data från den an- givna datakällan.

Felkällor

Felkällor anger identifierade felkällor, t.ex. bortfall, samt vilka tolkningssvå- righeter de kan medföra. Bortfallet kan t.ex. anges och kommenteras om det gäller låg registrering, tillsammans med de svårigheter det kan medföra i sammanställningen och tolkningen av data. Med felkällor menas huvudsakliga fel i data och som ofta kan kopplas till kriterierna och att indikatorn inte är valid eller mäter det den avser att mäta^.Informationen ger användaren möjlighet att vara uppmärksam på tillförlitligheten i dataunderlaget när analys genomförs i nästa steg i verksamheterna.

(21)

Publicering

Här anges övergripande områden inom vilket Socialstyrelsen publicerar indi- katorar med tillgänglig data som ett led i att synliggöra den kunskapsstyrningsmodell som tillämpas på Socialstyrelsen. I dag publiceras indikatorer inom:

• öppna jämförelser

• nationella riktlinjer

• utvärderingar av följsamhet till nationella riktlinjer

• vägledningar.

Versionshantering

Indikatorerna förändras över tid, och därmed behövs ett avsnitt i indikatorbeskrivningen som handlar om versionshantering av indikatorer och som tar hänsyn till och beskriver dels var indikatorn publicerats och om det skett i andra sammanhang samt hur den förändrats. Om indikatorn ska spegla en ny dimension av kvalitet eller effektivitet blir det en ny indikator och då får indikatorn ett nytt indikatornamn för att tydligt signalera att det är en ny indikator. Om indikatorn däremot förändras i den tekniska beskrivningen, t.ex.

genom en ny avgränsning av målgruppens ålder eller liknande då är det fort- farande samma indikator men förändringen beskrivs här i avsnittet och som heter versionshantering.

Referens

Indikatorerna ska bygga på bästa tillgängliga kunskap samt vara relevanta och vedertagna. För att förtydliga vad som påverkat utformningen av indikatorerna föreslås att indikatorbeskrivningen även ska innehålla en hänvisning till den lagstiftning, det kunskapsunderlag eller det konsensusförfarande som indikatorn bygger på, vilket anges under avsnittet som heter referens.

Källa

Källan anger var indikatorn har publicerats, och ska anges på samma sätt som man anger en referens i en rapport:

• namn på rapporten

• publiceringsår, ort och förlag

• artikelnummer, ISBN-nummer

• den publicerande organisationen.

Finns källan enbart i elektroniskt form med hänvisning till webb, så uppges webbsidan och en länk till eventuell pdf-fil. På så sätt kan användare söka information om indikatorn även via dessa källor vilket tillgängliggör indikatorerna ytterligare för alla användare.

(22)

Referenser

1. Modell för Socialstyrelsens kunskapsstyrning, Rapport från ett utveckl- ingsprojekt, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s. 13-14, 17.

2. Donabedian, A., Quality assessment and monitoring. Retrospect and prospect. Eval Health Prof, 1983. 6(3): p. 363-75.

3. Handbok för effektivitetsanalyser, för god hälsa, vård och omsorg, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s. 11, 16.

4. Hänvisning till hemsidan för PROM-center:

http://www.promcenter.se/sv/prem/?lid=150a21d0a8981f

5. Att sätta mål – förslag till modell för målsättning av indikatorer i Social- styrelsens nationella riktlinjer för cancervård, Stockholm, Socialstyrel- sen, PM 2012-01-24, dnr. 22497/2011

(23)

Bilaga 1. Checklista – vad är en indikator?

NR KRITIERIER INDIKATOR

UTVECKLINGS-

INDIKATOR ANNAT MÅTT 1 Indikatorn ska ange rikt-

ning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet.

JA JA NEJ

2 Indikatorn ska vara relevant och belysa ett om- råde som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet.

JA JA JA

3 Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år.

JA JA JA

4 Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren).

JA JA NEJ

5 Indikatorn ska vara på- verkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna på- verka indikatorns utfall.

JA JA NEJ

6 Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.

JA NEJ JA

Bedömning

Indikator med befintlig data: Då krävs att ovanstående kriterier uppfylls.

Utvecklingsindikator: Det krävs att kriterierna uppfylls med undantag för det sista kriteriet.

Annat mått: Då har endast ett fåtal av kriterierna uppfyllts.

(24)

Bilaga 2. Indikatorbeskrivning

1 Indikatornamn Mått

Målgrupp

Verksamhetsområde Indikatorområde Syfte

Riktning Målnivå Status

Typ av indikator God vård och omsorg Teknisk beskrivning Redovisningsnivåer Datakällor

Felkällor Publicering Versionshantering Referens

Källa

(25)

Bilaga 3. Begreppsförklaring

Begrepp Förklaring

Indikator En indikator är ett mått som har en riktning – höga alternativt låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. Indikatorn ska kunna visa någon dimension på kvalitet eller effektivitet i verksamheten.

Kriterium Kriterier är de krav som ställs på vilka mått som kan definieras som indikatorer. Socialstyrelsen ställer upp ett antal kriterier i denna rapport.

Kvalitet Med god kvalitet menas att de varor eller tjänster som produceras och som följer kraven enligt gällande lagar, förord- ningar och föreskrifter, eller baseras på bästa tillgängliga kunskap. Verksamheterna behöver ha ett systematiskt ar- betssätt för att vara ändamålsenliga, vilket skapas genom att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom ska indikatorer baseras på bästa tillgängliga kunskap för att identifiera vad god kvalitet är inom vård och omsorg. Begreppet kvalitet kan återspeglas i både struktur-, process- och resultatindikatorer.

Riktning Indikatorn ska ha en riktning där höga alternativt låga vär- den är uttryck för bra eller dålig kvalitet eller effektivitet.

Validitet En indikator är valid om den mäter det den avser att mäta samt att begrepp, populationer och mätperioder är definierade. Den mätning som indikatorn baseras på ska vara upprepbar och möjlig att följa över tid. Det är även viktigt att källan till data är tillförlitlig, också över tid. Indikatorn ska gå att mäta år efter år. Detta möjliggör jämförelser eftersom data då samlas in under liknande former och kontextuell påverkan kan därmed beaktas mer strukturerat. I konstrukt- ionen är det viktigt att ta ställning till om indikatorn mäter det den ska för att vara valid. Det ska också finnas ett tydligt motiv till varför det är viktigt att mäta indikatorn. Om en indikator inte är reliabel är den inte heller valid, och därför ingår reliabiliteten och prövas när frågan om validitet beaktas.

Vedertagen Indikatorn ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, vilket innebär att den ska vara relevant, vedertagen och bygga på någon kunskapsgrund. Det kan vara rekommendationer i riktlinjer, kunskap från kunskapsöversikter, föreskrifter och allmänna råd samt annan beprövad erfarenhet eller andra vetenskapliga underlag. Indikatorn ska belysa områden som är viktiga och angelägna för verksamheterna.

Påverkbar Indikatorns utfall ska kunna påverkas av huvudmän och utförare, indikatorn ska gå att tolka och påverka för den som bedriver verksamheten på kort eller lång sikt. Indikatorn ska identifiera viktiga aspekter av kvalitet eller effektivitet som har betydelse för berörda aktörer och även om möjligt visa hur verksamheten kan förbättras. Det innebär att det finns identifierade områden alternativt åtgärder eller be- skrivna orsakssamband så att aktörerna kan påverka utfallet i den riktning som anses vara önskvärd. Indikatorn ska vara så entydig som möjligt och standardiseras så långt som möjligt. Identifierade felkällor ska beskrivas så att de kan beaktas vid tolkning och analys.

Mätbar Indikatorn ska vara mätbar genom att alla begrepp, populationer och mätperioder är definierade på ett tillförlitligt sätt. Indikatorn ska kunna mätas och den data som indikatorn baseras på ska samlas in kontinuerligt. Den ska även vara nationellt tillgänglig, dvs. rikstäckande, och om möjligt

(26)

ska den gå att bryta ned på olika nivåer. Indikatorn kan utgå från olika datainsamlingar som produceras av olika aktörer inom området. Indikatorn ska även vara kommunicerbar.

Indikatorbibliotek På Socialstyrelsens webbsida

www.socialstyrelsen.se/indikatorer finns alla indikatorer till- gängliga för alla användare. Genom en sorteringsfunktion och fritextsökning kan indikatorbeskrivningar hämtas fram.

Indikatorbeskrivning Indikatorbeskrivningen är den text som återger och beskriver hur en indikator är utformad.

Indikatorbilaga Indikatorbilagan är en bilaga som oftast presenteras tillsammans med i en publicerad rapport. Den innehåller beskriv- ningar av hur alla indikatorer är utformade och definierade.

Utvecklingsindikator Utvecklingsindikatorer är förslag till indikatorer som oftast inte går att mäta i nuläget och som därav inte heller har prövats eftersom det inte finns något tillgängligt dataunderlag.

Mått och måttenhet Mått och måttenheter anger hur indikatorn mäts.

Område Området gäller vilket verksamhetsområde och behandlings- och insatsområde samt vilken målgrupp och sjukdomsgrupp som indikatorn avser. Indikatorer kan även omfatta flera sjukdomsområden inom hälso- och sjukvården eller flera insatsområden inom socialtjänsten. Då är det en över- gripande indikator som mäter flera områden samtidigt, eller en områdesspecifik indikator som endast mäter ett delom- råde inom vården eller omsorgen.

Indikatorsyfte Syftet är ett avsnitt i indikatorbeskrivningen som ska beskriva vad indikatorn avser att mäta och varför det är viktigt. Här tydliggörs hur indikatorn möter de kriterier som ska uppfyllas.

Målnivå Målnivån anger det värde eller de värden som är önskvärt att uppnå i verksamheten. Med målnivå avses här de målni- våer som tagits fram och fastställs av Socialstyrelsen.

Typ av indikator Indikatorerna kan utformas på lite olika sätt. Totalt finns det i dag fem olika typer av indikatorer.

Strukturindikator Strukturindikatorer speglar de förutsättningar och resurser som finns i verksamheterna och som går att påverka. Det kan vara olika materiella resurser i form av lokaler, utrustning och hjälpmedel. Personalens utbildning och kompetens är andra exempel samt verksamhetens organisation och ruti- ner.

Processindikator Processindikatorer speglar vad som faktiskt görs i vården eller omsorgen, i vilken verksamhet och på vilket sätt. De indikatorer som tas fram inom ramen för nationella riktlinjer mäter exempelvis i vilken grad de rekommenderade åtgärderna utförs i vården.

Resultatindikator Resultatindikatorer är den typ som ska spegla utfallet av hälsa och välbefinnande hos olika målgrupper i förhållande till måluppfyllelsen.

Produktivitetsindikator Produktivitetsindikatorer är mått som speglar produktionsut- fallet med hänsyn till kvalitet i förhållande till insatta resurser.

Effektivitetsindikator Effektivitetsindikatorer är mått som speglar utfallet för patienter och brukare i relation till insatta resurser. Effektivitets- indikatorer ska inte förväxlas med indikatorer som visar i vilken utsträckning verksamheten använder effektiva och kostnadseffektiva metoder. En verksamhet kan använda kostnadseffektiva metoder och ändå vara ineffektiv.

Indikatorns status Status är det avsnitt i indikatorbeskrivningen som anger om det är en indikator med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data eller om det är en utvecklingsindikator, dvs. en indikator som är intressant men som för närvarande inte går att mäta och som eventuellt behöver vidareutveck- las.

God vård och omsorg God vård och omsorg definieras enligt en eller fler av de sex

(27)

egenskaper som anges nedan.

Kunskapsbaserad

Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet.

Säker

Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet.

Individanpassad

Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov samt förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig.

Effektiv

Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål.

Jämlik

Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla.

Tillgänglig

Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg.

Teknisk beskrivning Avsnittet beskriver hur indikatorn är definierad och operat- ionaliserad. Indikatorn ska vara kommunicerbar.

Redovisningsnivåer Redovisningsnivåer är olika nivåer och grupperingar i vilka data kan redovisas.

Datakällor Datakällan är en hänvisning till den källa som används för att ta fram insamlad data för indikatorn.

Felkällor I detta avsnitt anges huvudsakliga felkällor, om sådana identifierats i data, samt vilka tolkningssvårigheter de kan medföra, så att datakvaliteten kan bedömas. En strukture- rad individbaserad dokumentation uppbyggd med ett nationellt fackspråk är en förutsättning för en god datakvalitet och jämförbara uppgifter.

Publicering I detta avsnitt anges det område enligt Socialstyrelsens kunskapsstyrningsmodell som publicerar indikatorer.

Källa Informationen om källa ligger i indikatorbeskrivningen på webben i indikatorbiblioteket. Här finns uppgift om namnet på den rapport som Socialstyrelsen publicerat data för indikatorerna inom ett specifikt område. Här anges pub- liceringsår, artikelnr., ISBN-nr. och webbsida, dvs. länk till pdf- fil.

Versionshantering Syftet med versionshantering är att ange förändringar som ägt rum, dvs. vad som förändrats samt när avseende den specifika indikatorn. Informationen ska motivera varför änd- ringen gjorts och beskriva förändringar jämfört med föregå- ende år.

Referens Här menas lagstiftning eller ett kunskapsunderlag som moti- verar varför en indikator utformats för området.

Täckningsgrad Täckningsgraden kan relateras till ett antal olika förutsätt- ningar som beskriver vilken täckning dataunderlaget har.

Det önskvärda är att använda data på individ- och verk- samhetsnivå som är väl utvecklad och kvalitetssäkrad vad gäller innehåll, täckning och tolkningsbarhet. Socialstyrelsen gör täckningsgradsanalyser i ett antal register. Analysen visar om data har nationell täckning eller om data endast berör ett antal landsting eller kommuner. Finns ingen täcknings- gradsanalys kan svarsfrekvenser också anges här.

Utfall Utfallet är det värde som verksamheten kan arbeta vidare med i sitt analysarbete.