Patient säkerhetsberättelse
Vård och Omsorgsboende
2014
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Övergripande mål och strategier 4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Struktur för uppföljning/utvärdering 6
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet 6
Uppföljning genom egenkontroll 14 Samverkan för att förebygga vårdskador 15
Riskanalys 17
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 17
Hantering av klagomål och synpunkter 18
Sammanställning och analys 18
Samverkan med patienter och närstående 19
Resultat 20
Övergripande mål och strategier för kommande år 24
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att be- döma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhe- tens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodo- ses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Sammanfattning
Våra verksamheter inom Temabo skall präglas av hög kvalitet och ett salutogent förhållningssätt som tar fasta på vars och ens resurser och förmågor. Genom ett långsiktigt kvalitetsarbete med mål och styrtal, aktiviteter och uppföljning har verksamheten en systematisk process för utveckling och förbättring. Målet med affärsplaneringen är att nå vår vision där våra boende får leva hela livet.
Vården på Berga har fortsatt stärkts under 2014,boenden och anhöriga är generellt sett mycket nöjda med de insatser som erbjuds inom hälso- och sjukvård.
Utbildning för att stärka kunskap inom vård och omsorg har pågått un- der hela 2014, vilket är en kontinuerlig process som ett led i ökad pati- entsäkerhet.
Den palliativa vården på Berga påvisar ytterligare god kvalitetsutveck- ling. Vi har förbättrat vårt resultat både vad gäller innehåll och antalet personer som är registrerade i palliativa registret. Smärtskattning och LCP har använts under året. Resultatet av senaste journalgranskning av Stockholm sjukhem, efter LCP införande var utmärkt Boende fick god smärtlindring dock behöver vi bli bättre att använda bedömningsin- strument som Abbey Pain Scale. Omvårdnadspersonalen tog också en viktig del av ansvaret för att uppföljning och dokumentation visade på gott resultat. En ny nationell vårdplan kommer att införas under 2015 oh då har personalen redan fått en värdefull träning.
Resultat av registrering i senioralert har varit mycket bra under året.
Antal registreringar har ökat och fler sjuksköterskor har fått goda kun- skaper i att använda registret.
Vi har ett mycket gott samarbete med Familjeläkarna och har haft samma läkare i flera år, vilket betyder mycket för ökad patientsäkerhet.
Egenkontroller av vårdhygien har utförts under året som visar på gott resultat. PPM mätning vad gäller följsamhet av basala hygienrutiner utfördes.
Egenkontroll av läkemedels hantering utfördes också under året och rutiner vad gäller hela läkemedelshanteringen visar på gott resultat.
Apoteket som normalt gör årlig granskning föreslog att granskning
kunde skjutas på till 2015 eftersom granskning i slutet av 2013 visade på mycket gott resultat.
Dokumentationsgranskning utfördes av intern MAS och dokumentation har stärkts men det finns områden som fortsatt behöver utvecklas.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbe- handling.
I patientsäkerhetslagen får vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att för- hindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda hän- delser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.
Temabos mål är att alla boende ska få möjlighet att leva hela livet. Vår verksamhet utgår från en salutogen värdegrund och fokuserar på vad som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv och vårt ar- betssätt bygger på en förtroendefull samarbetsrelation med varje boen- de. Vi tar tillvara boendes, närståendes och medarbetares resurser, sam- tidigt som vi följer intentionerna för äldreomsorg i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Vårt arbetssätt bygger därigenom på vår hälsofrämjande värdegrund där vård och omsorg skall genomsyra en meningsfull vardag ur ett hälso- perspektiv, stärka boendes självkänsla, skapa trygghet
Strategier för patientsäkerhetsarbetet innebär att följa gällande avtal med Solna stad och därmed ett nära samarbete med Solna stads medi- cinskt ansvariga sjuksköterska.( MAS)
Temabos huvudmål med patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta risk- förebyggande, systematiskt och analytiskt med följande områden.
Brister i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning
Brister i vård och omsorg
Brister i vårdhygien
Riskbedömningar för fall undernäring och trycksår
Brister i dokumentation och informationsöverföring
Det övergripande målet för vårt patientsäkerhetsarbete på Berga vård- och omsorgsboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verk-
samhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Självklart skall mål och riktlinjer överensstämma med gällande lagstiftning.
Omvårdnadsnämndens inriktnings och effektmål 2014 och målet för hälso- och sjukvården vid Berga vård- och omsorgsboende är att:
Andel registreringar i senior alert där risk för fall, tryck- sår och undernäring konstaterats och minst en åtgärd planerats och följts upp ska vara minst 75 % - uppnått
Antal registreringar i Palliativa registret där smärtskatt- ning utförts ska vara minst 85 % - uppnått.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 29 §.
Temabo har intern MAS utsedd för verksamheten vid Berga vård- och omsorgsboende. Dennes ansvar regleras i 24§ HSL. Dennes ansvar för patientsäkerhetsarbetet följer avtal om ansvarsfördelning mellan intern MAS och medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Solna Stad.
MAS har från nämnden i stadsdelen uppdrag att bevaka att en god kva- litet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.
Verksamhetschef/MAS vid Temabo har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse och lämna den till Solna Stads MAS.
2014-11-01 anställdes kvalitetschef inom Temabo AB. Tillsammans med intern MAS och verksamhetschef ansvarar för översyn av led- ningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning.
Sjuksköterskan, sjukgymnast och arbetsterapeut har ansvar för att följa riktlinjer som finns i ledningssystemet för hälso- och sjukvård samt ut- föra den egenkontroll som följer med ansvaret. Till sitt stöd i arbetet har de ett nära samarbete med enhetschefer och omvårdnadspersonal
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patient- säkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap. 4 §)
Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso- och sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare.
(SFS 2010:659 3 kap. 4 §)
Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjuk- vårdsuppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som
finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsä- kerhet.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
I ledningssystemet finns anvisningar om hur bedömda risker och avvi- kelser som vårdskador ska följas upp.
På Berga vård och omsorgsboende behandlas avvikelser vid ett månat- ligt kvalitetsforum.
Sammanställning av klagomål, synpunkter och avvikelser på Berga skickas varje månad till intern MAS och avvikelser till Solna stads MAS.
Synpunkter och klagomål från boende och närstående behandlas enligt en lokal handlingsplan som svarar på frågor som: Vari består
missförhållandet? Befintliga rutiner/Faktiska omständigheter?
Bedömning? Vidtagna/Planerade åtgärder och målsättning?
Handlingsplanen innehåller datum för uppföljning och utvärdering som utförs i samråd med den boende och/eller närstående.
I ledningssystemet har också den boendeansvariga sjuksköterskan det övergripande ansvaret att planera det dagliga arbetet för HSL
uppgifterna, se till att arbetsuppgifter blir utförda utvärdera och ständigt förbättra vården för den boende.
Instruktion för avvikelsehanteringen finns i ledningssystemet.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2, SOSFS 2011:9 3 kap. 3 §
Temabos ledningssystem används för att systematiskt och fortlöpande utveck- la och säkra verksamhetens kvalitet. Vi fortsätter att utveckla och arbeta i LEVA. Det är ett verktyg för att systematiskt utveckla och stärka kvali- teten och levandegöra vårt planerings- och uppföljningsarbete. I och med detta får vi en illustrativ röd tråd för hur vår vision, värdegrund, mål och arbetssätt är kopplade till varandra. Ledningssystemet baserar sig på Socialstyrelsens riktlinjer
”Ledningssystem för systematiskt förbättringsarbete” (SOSFS 2011:9) Som nämnts tidigare bygger vårt arbetssätt på vår hälsofrämjande (salu- togena) värdegrund. Det betyder att vi prioriterar sådant som är me- ningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv och integrerar aktivite- ter och social samvaro som en naturlig del i daglig vård och omsorg.
Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala be- tydelse. Den hälsofrämjande inriktningen innebär dock inte att vi priori- terar ned hälso- och sjukvård. Det handlar inte om antingen eller. Vår styrka ligger i både och.
Att arbeta med kvalitetssäkring och patientsäkerhet är en av de många arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård som innebär en ständigt pågå- ende process som aldrig blir riktigt färdig. Ständigt ny utveckling som innebär behov av förnyelse och förändring.
Egen kontroll av läkemedelshanteringen
Det är en del i arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla hanteringen av läkemedel. Ingen traditionell granskning av läkemedelshanteringen utfördes under 2014. Apoteket förslog att det inte var nödvändigt att utföra granskningen under 2014 eftersom det redan finns goda rutiner.
Apotekaren förslog dock ett alternativt upplägg av läkemedelsgransk- ning, en variant att sjuksköterskor och eller delegerad personal svarar anonymt på några webbaserade frågor kring läkemedelshantering och svaren diskuterades senare på ett gemensamt möte. Läkemedels hanter- ing på Berga upplevs fungera väl.
Temabos intern MAS, har arbetat deltid på Berga, tycker att läkeme- delshantering fungera bra enligt riktlinjer 2014.
Läkemedelshantering
Medicinskåp finns i varje lägenhet, nyckelhantering ingen signe- ring
Varje boende egen har plast korg för sina läkemedel
Narkotika kontrolleras 1 gång per månad av 2 SSK när det gäll- er buffertförråd, kassation och när narkotika kommer från apo- teket. För övrigt kontrollerar SSK varandra varje månad enligt fastställt schema den boendes läkemedel som står under särskild kontroll
Buffertförråd finns och 1 person är utsedd att ha huvudansvaret
Signeringslista med förtydligande signatur finns i patientens journal
Kassation sker via speciell avfallslåda använder från Stena
Lista för temperaturkontroll av både kylskåp och temperatur i läkemedelsrummet samt när städning skett städ finns
Alla förråd håller god kvalitet- några förråd har lite för mycket läkemedel- vilket inte är nödvändigt med tanke på att vi kan be- ställa varje vecka.
Medicin levereras varje vecka och är uppdelade mellan A och B-hus (de facto får den boende sin APOdos varannan vecka) Finns dagbok för att säkerställa APO doshantering. Kopia av dosrecept för att jämföra med ev. ändring vid leverans
Waranlista finns i patientens pappersjournal och rutinen för Wa- ran behandling fungerar bra.
Rutin för läkemedelshantering är uppdaterad under 2014
Läkemedelsgenomgångar enligt rutin Dokumentation
Dokumenterar i Safedoc både HSL och SOL
Använder sig av boendelista för rapport
Har inte brandsäkra skåp för förvaring av journaler Avvikelsehantering
En blankett användes för anmälan om avvikelse. Blanketten finns till- gänglig för samtliga anställda i ledningssystemet. Avvikelser som gäller hälso- och sjukvården skrivs ned på papper av den personal som obser- verat avvikelsen och överförs sedan till sjuksköterskans dokumenta- tionssystem Safe doc. Det totala antalet avvikelser var 234, varav 1 Lex Maria anmälan har gjorts under 2014. Avvikelserna registreras sedan enligt Temabos ledningssystem och följs upp vid våningsmöten samt HSL möten. Vi fortsätter att arbeta systematiskt med teambaserad be- dömning och uppföljning av fall och trycksår avvikelser för att säker- ställa att vi har gjort vad vi kunnat för att minimera risker med att det händer igen. Vi samarbetar med Läkarorganisation för att minimera fallolyckor. Vad gäller läkemedelsavvikelser, måste vi säkerställa att en snabb uppföljning och utredning sker.
Kvalitetsregister:
Senior alert: De flesta boenden är registrerade i senioralert under 2014 och en manuell granskning har gjorts i september 2014 där 93 boenden har granskats. Det har inte gjorts någon granskning av de personer som är avlutade eftersom de flesta är avlidna.
Generellt sett har sjuksköterskorna utvecklat sin kompetens att använda senior alert som ett verktyg för bedömning av fallrisk, risk för undernär- ing och trycksår. Det finns dock några få boende som inte har riskbe- dömning, åtgärd eller uppföljning. Detta kommer att bli bättre nu efter- som senior alert är integrerad i vår dokumentations system Safedoc från mitten av december 2014.
Det var 56 (62 %) personer som uppvisade risk för undernäring vilket var tämligen lika jämfört med 2013. Av dessa hade 30( 33,3%) boende ett BMI under 22 vilket räknas som undervikt på personer som är över 70 år och 5(5,5 %) var undernärda med ett BMI under 17. Siffrorna är något bättre än 2013 men det är svårt att dra slutsatsen att våra insatser har blivit bättre vad gäller nutritionsstöd till riskgrupper
Vi fortsätter med mätning av nattfasta på alla boenden. Nutritionsstöd sköts av boende ansvarig sjuksköterska som utbildar, ger råd om extra näringstillförsel i form av grädde, ägg, smör proteinpulver och i grava fall även näringsdryck. Vi har idag ett utmärkt samarbete med vår kökspersonal. Kocken håller regelbundna möte med kostombuden, ges tips och råd. Sedan bytet av restaurang entreprenad har matens närings- innehåll och kvalitet stärkts.
Under 2014, hade 59 boende konstaterats ha risk för trycksår enligt ut- förd riskbedömning. Totala antalet trycksår under 2014 var 18 av dessa fick 4 personer trycksår på sjukhus eller kom till boendet med tryckska- da. De tryckskador som uppkommit på Berga har varierat från lindriga- re till allvarligare art.
Fallrisk mäts också som riskfaktor i senior alert. I sammanställningen för avvikelser under 2014 fanns 145 fall registrerade, där stora flertalet fall kommer från demensvåningarna. Antalet boende som ådrog sig en fraktur var 1som hade en överarmsfraktur.
Dialog om hur risken för fall kan minska genom sjukgymnastik i form av t.ex. sittgympa, bruk av höftskyddsbyxor, rörelselarm, ökad tillsyn osv. förs men vi kan med all säkerhet fortsatt bli bättre på att arbeta mot en reducerad fallrisk. Vi har under 2014 börjat samarbetar med Familje- läkarna som ansvarar för läkarinsatser för att minska fall/fallskador. Vi behöver bli bättre på att säkerställa att avvikelserna blir avslutade, vil- ket är en del av uppföljning av åtgärder.
Palliativa registret
Samtliga sjuksköterskor har kunskap i hur registreringen görs i palliati- va registret.
Under 2014 har med säkerhet 29 registreringar gjorts på Berga, det tota- la antalet avlidna på boendet var 34. Det totala antalet avlidna var 40 där 5 avled på sjukhus och 1 som avled utanför boendet. Det är bara antalet som dog i sin säng som har räknats in i statistiken. Vi fortsätter vara bra på Palliativ vård i livets slut.
Resultatet av granskning av LCP journaler hos patienter som erhållit palliativ vård på Berga var inskickade till Stockholms sjukhem för granskning visade på god dokumentation
Kvalitetsindikator Målvärde Resultat
Lindrad från smärta 100 % 100 %
Lindrad från ångest 100 % 100 %
Lindrad från illamående 100 % 100 %
Lindrad från rosslig and- ning
100 % 96 %
Utförd validerad smärt- skattning
100 % 76 %
Läkarinformation till när- stående
100 % 84 %
Läkarinformation till bo- ende
100 % 100 %
Uppfyllt önskemål om dödsplats
100 % 68 %
Munhälsa bedömd 100 % 80 %
Avliden utan trycksår 90 % 96 %
Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket
90 % 80 %
Efterlevande samtal er- bjudits
100 % 100 %
Vi borde ha uppnått 100 % för utförd validerad smärtskattning under 2014 eftersom 2013 var vi bättre på att smärtskatta och har använt Ab- bey Pain Scale.
En av sjuksköterska är diplomerad i palliativ vård och hon har deltagit i flera träffar under året. Palliativa ombuden har också fått utbildning i LCP. LCP har hittills fungerat bra.
.
Vår geriatriker som är mycket kunnig med att både ta hand om patien- ten i livets slut men också i samtal med närstående vilket bidrar till en kvalitetssäkring av vård i livets slut. Anhöriga erbjuds alltid samtal även om inte alla vill eller önskar ett brytpunktssamtal.
Omvårdnadspersonalen är duktig på att trösta, lindra och ge god om- vårdnad. Sjuksköterskorna skaffar i tidigt skede ordination på palliativa läkemedel för att lindra ångest, illamående rosslighet eller smärta.
Hon/han följer också med både anhörig och patient på sin sista resa. Det finns en mänsklig närvaro i dödsögonblicket.
BPSD registret
Under 2014 har 2 st. sjuksköterskor genomgått BPSD registrets admi- nistratörs utbildning (Svenskt register för beteendemässiga och psykis- ka symtom vid demens) Vi har arbetat aktivt under 2014 med att ut- veckla vårt arbetssätt i BPSD registret men behöver arbeta mer med att utbilda mer personal som BPSD administratör. Fler har också genom- gått utbildning i BPSD under 2013.
Infektionsregistrering
Någon systematisk registrering av infektioner görs inte för närvarande och detta är inget krav från Solna stad som uppdragsgivare. Berga vård och omsorgsboende är fortsatt inga storkonsumenter av antibiotika och har haft få infektioner under 2014, dessa har inte sällan varit hos våra patienter med multisjuklighet. Inga utbrott av smittsamma sjukdomar som calici virus eller luftvägssjukdomar. Vi har bara haft 4 boende med ESBL som kom från sjukhuset, 2st bor kvar på Berga. Ingen MRSA och VRE.
Sjuksköterskorna har olika ansvarområden
De ordinarie sjuksköterskorna har alla olika ansvarområden att följa upp och ansvara för. Det kan exempelvis gälla läkemedelshantering, beställning av material samt hygien, utbildning av bl.a. palliativ vård och palliativt register kunnig inom demenssjukvård, dokumentation i Safedoc och senior- alert, skriva och uppdatera lokala instruktioner, in- kontinens, behandlande madrasser för, läkemedel som förvaras i kyl- temperatur, medicinsk tekniska produkter och brand. Det har skötts ganska väl under året.
Månatliga HSL möten
Tillsammans med verksamhetschef, enhetschef, sjuksköterskor, arbets- terapeut och sjukgymnast följs HSL frågor upp kontinuerligt i en öppen och konstruktiv dialog. Temabo MAS samordnar nätverksträffar med en representant från respektive boende från Temabo detta sker 2 gånger per år för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Ansvarig behandlande läkare
Under 2014 var Familjeläkarna Saltsjöbaden fortsatt uppdragsgivare och den behandlande läkaren var densamma. Hon har fortsatt att arbeta 2 dagar i veckan. För den boende men också för den boendeansvariga sjuksköterskan är samarbetet med ansvarig läkare oerhört viktigt för att kunna garantera en patientsäker vård.
Bergas läkare är geriatriker till yrket med en gedigen erfarenhet av den åldrande människan.
Hon ger ett mycket gott stöd till sjuksköterskorna och är alltid redo att lyssna och ge råd när vi kontaktar henne. Hon är även redo att möta, ge råd, förklara och trösta både patienter och anhöriga, där hon har en mycket välutvecklad kompetens vilket utgör ett viktigt stöd till HSL personal i svåra stunder.
Inskrivning av patienten sker alltid inom en vecka efter inflyttning, års- kontroller är gjorda i tid, läkemedelsgenomgångar genomförs minst år- ligen men många av de boende följs upp kontinuerligt när behov före- ligger. Samarbetet med läkarorganisationen fungerar utmärkt.
Dokumentation i Safedoc
Det har skett en tydlig förbättring vad gäller dokumentation. Den en- hetschef som är ansvarig för sjuksköterskorna har fortsatt att utföra granskning enligt fastställt dokument. Återkoppling har getts vad sjuk- sköterskorna behöver förbättra.
Socialstyrelsen granskning var 6.e månad för att titta på om det finns månatlig dokumentation visar på bättre resultat än 2013.
Loggkontroll har utförts varje månad av systemansvarig i dokumenta- tionssystem Safedoc enl. loggrutiner. Ingen obehörig åtkomst har före- kommit. På Berga har alla sjuksköterskor behörigheter till alla 96 boen- des journaler på grund av att en sjuksköterska jobbar kväller och nätter och har behov av att läsa boendes journaler. Behörigheter avslutas när en sjuksköterska avslutar sin tjänst på Berga.
Solna stad gjorde ingen dokumentationsgranskning 2014 utan har satsat på att utbilda och införa LCP. Journalgranskning kopplat till LCP genomfördes med hjälp an Stockholms sjukhem se resultat på sidan 10 i patientsäkerhetsberättelsen
Uppföljning av hygien under 2014.
Hygienrond gjordes av hygien ansvarig sjuksköterska och tjänstgörande sjuksköterskor två gånger under 2014.
Tvättstugor på alla våningsplan var det rent och fint. Det är en god ordning och det finns tvål, sprit, handskar och förkläden
Boendes rum och hygienutrymme. På varje våningsplan finns det tvål och handsprit i alla hygienutrymmen.
Borste används för att rengöra tvättställ med.
Avdelningskök. Tvål och handsprit finns i engångsförpackning.
Personaltoaletter. Alla personaltoaletter var ok.
Förråd för rent material. Rent och fint och en god ordning, inget förråd hade några kartonger på golvet.
Spoldesinfektor. Arbetet pågår med att installera en spoldesin- fektion på plan 3 i A-huset och beräknats vara klart januari 2015. Finns redan en på plan 5 i B-huset.
Disk desinfektor. Arbetet med installation är nu slutförd i Janu- ari 2015.
Förråd av förbandsmaterial. Rent och fint och med god ordning.
Något trångt på hyllorna.
Personalen är bra på att använda handskar och förkläden i om- vårdnads arbete. Vissa av personalen använder inte handsprit innan de satt på handskar.
Vid matserveringen förekom det på en del våningar att de inte använde köksförkläde.
Sammanfattning. Det var rent och fint med god ordning. Personalen skall bli bättre på att använda handsprit och sätta på förkläder när maten serveras. Vi kommer att satsar på utbildning/ handledning av särskilt nyanställda personal.
Delegering
Boende ansvarig sjuksköterska (BAS) har ansvaret för delegering av omvårdnadspersonal. Alla genomgår både ett skriftligt och muntligt test innan det kan bli aktuellt med en delegering eftersom det handlar om att säkerställa kompetens. Sedan utfärdas en skriftlig delegering som är varaktig för max ett år. Delegeringen skrivs under både av BAS och den som erhållit delegering. Delegeringen utvärderas löpande i det dagliga arbetet. Där avvikelser i samband med utförandet av uppgiften är en viktig indikator för behov av mer utbildning och handledning.
Alla påskrivna delegeringar förvaras i en pärm på sjuksköterska expedi- tionen samt på intranätet i en sjuksköterskemapp.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Uppdragsgivaren utför uppföljning genom granskning av journaler och annan dokumentation. Det åligger intern MAS att lokalt utföra journal- granskning. November 2014 har Temabo MAS utfört en detaljerad granskning av både dokumentation i Safedoc samt av pappersjournal.
Det finns fortsatt områden som kan utvecklas i dokumentationen som vårdplanering, uppdatera och avluta planer. Spretar vad gäller riskbe- dömningar och där är det viktigt att sjuksköterskorna följer angiva rikt- linjer.
Egenkontroll gjordes enhetschef och återkoppling till respektive sjuk- sköterska. Viktigt att arbeta på att årligen göra en handlingsplan som skall blir ett levande dokument för HSL personalen för att säkerställa utveckling och uppföljning av vård kvalitet.
Checklistan för upprättande av en patientjournal ger anvisning om hur sjuksköterskan i dokumentation säkerställer att hälso- och sjukvårdsin- satser finns tillgängliga för omvårdnadspersonalen samt hur omvård- nadspersonalens iakttagelser och observationer dokumenteras för att säkra att vårdplaner upprättas.
Sjuksköterskan är ansvarig för egen kontroll bl.a. vad gäller läkeme- delshantering, kontroll av narkotika klassade läkemedel, rutiner, behö- righet och delegering av läkemedel samt andra arbetsuppgifter såsom signeringslistor, avvikelser, dokumentation och vårdplanering. Egen- kontrollen finns redan beskrivet i föregående kapitel. Följsamheten för egenkontroll hos sjuksköterskorna är i stort sett god på Berga
En gång per år genomför Temabo intern revision som syftar till att granska verksamheten för att finna förbättringsområden. Med andra ord går vi igenom processerna och ser om de är funktionella samt om våra riktlinjer stämmer överens med det som är tillämpbart i praktiken. Den interna revisionen sker enligt rutin för internrevision.
Resultatet av mätningen följs upp i vecko- och månadsrapporten för re- spektive verksamhet vid KUPE-möte en gång per månad eller vid be- hov av företagsledningen vid ledningsgruppsmöte. Resultatet utvärderas vid ledningens genomgång en gång per år.
Uppföljningen sker i enlighet med rutin för uppföljning av processer.
Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska särskild riskbedömning göras under ledning av verksamhetschef.
Öppna jämförelser från Socialstyrelsen och den granskningen gav ett
lätt att träffa sjuksköterskor och 53 % tyckte att det var lätt att träffa lä- kare när de behöver.
Checklista för att upprätta en patientjournal
Samma dag som den äldre flyttar in till boendet ska ny journalmapp skapas och minst dessa uppgifter dokumenteras för att kunna bedöma vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som ska tillgodoses redan från dag.
Följsamheten att utföra en vårdplanering inom 14 dagar har blivit bättre under 201
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Lokal samverkan
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens för de uppgifter som verksamhetens hälso- och sjukvård kräver, för att därigenom tillgodose kravet på hög säkerhet.
Läkarkontakten är reglerad enligt de riktlinjer som finns i överenskom- melsen mellan Solna Stad och läkarorganisationen. Solna Stad har avtal med Familjeläkarna i Saltsjöbaden från 17 april 2012 och 4 gånger per år sker nätverksmöten med läkarorganisationen. Solna stads MAS och verksamhetschef från Berga Temabo MAS deltar också vid dessa möten och där diskuteras många aspekter som stärker patientsäkerheten.
Samverkan kommun – landsting
I ledningssystemet finns anvisningar om hur kontakten mellan Berga och sjukhus ska utföras. Sjuksköterskan följer och ansvarar för att an- svarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skick- as till sjukhus, om ej tillståndet fordrar akuta handläggning då kontaktas ansvarig läkare i efterhand.
Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den mottagande slutenvårds- enheten relevant information. Om boende har pågående behandlingsin- satser av sjukgymnast/arbetsterapeut och bedömning gjorts att fortsatta behandlingsåtgärder krävs, ansvarar de för att ge den mottagande vård- enheten relevant information.
För boende som inte själv kan redogöra för persondata och hälsotill- stånd gäller följande att vårdmeddelande medföljer boende, telefonkon- takt tas med mottagande vårdenhet, närstående.
Medarbetare som känner boende följer ofta med den boende och lämnar då uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter och att boende märks med ID-band.
Vid utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kontrollerar att
utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicins- ka, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhål- lit. Utskrivningsmeddelandet bör bland annat innehålla uppgifter om:
Resultatet av aktuell vård och behandling, ADL-förmåga, kommunika- tiv förmåga, anvisningar för boendes fortsatta medicinska vård och be- handling, eventuella komplikationer eller risker i samband med behand- lingsåtgärder och aktuell läkemedelslista.
När den boende har vårdats på sjukhus fungerar återkopplingen ofta ganska bra. Vad som ofta fortsatt saknas är behandlingsmeddelande från berörd akutmottagning om den boende blir hemskickad samma dag. Vilket är en svag länk ur patientsäkerhetssynpunkt och har fortsatt under 2013 att vara så.
Socialtjänst och hälso- och sjukvård
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssy- stem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 6 § ska det framgå i ledningssystemet hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ska bedrivas i den egna verksamheten.
Legitimerad personal läser omsorgspersonalens sociala dokumentation i Safedoc för att identifiera hälso- och sjukvårdsproblem. Kontinuerligt efter behov skickar legitimerad personal meddelande till teamet via Sa- fedoc. Meddelandet hänvisar till nyheter och förändringar i den boendes omvårdnadsplaner.
Detta görs för att säkerställa att teamet/omsorgspersonalen har erhållit adekvat information gällande hälso- och sjukvården ex. att viss behand- ling påbörjats, avslutats, att vårdplan upprättats när risk föreligger för fall, trycksår eller nutritionsproblem, vid vård i livets slutskede.
Vid delegerande av HSL-uppgifter används signeringslistor för att sä- kerställa att uppgiften blivit utförd och att legitimerad personal kan följa upp och utvärdera resultatet. Aktuell signeringslistan finns i den boen- des lägenhet på insidan av medicinskåpets dörr.
Omsorgspersonalen skriver löpande anteckningar i den sociala journa- len. Vanligt förekommande är dokumenterade avvikelser i hälsotillstån- det hos den boende. Det kan handla om oro, sömnlöshet, smärta, ångest, beteendeförändringar, hosta, observationer som andningssvårigheter, rodnader, fallincidenter, misstankar om infektioner med mera. ”Kontak- tar sjuksköterska” är den vanligaste förekommande åtgärden vid tecken på ohälsa. Genom att sjuksköterskan aktivt läser de löpande anteck- ningarna i sociala journalen kan han/hon tidigt identifiera risk för vård- skada.
Ett systematiskt arbetssätt för att upprätthålla patientsäkerheten är team-
presentanter från samtliga yrkeskategorier; vårdpersonal i tjänst och ansvarig sjuksköterska i tjänst, sjukgymnast, arbetsterapeut och enhets- chef och under 2014 har i tillägg verksamhetschefen ofta deltagit.
Veckans händelser av vikt följs upp, behov av nya bedömningar gällan- de ADL, förflyttningar, balans mm, uppföljning och utvärdering av vårdplaner och hjälpmedelsbehov. De boende som visar sig ha behov av åtgärder får det av den som är ansvarig.
Den legitimerade personalens deltagande vid rapporter och teamronder leder till ökad patientsäkerhet.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
I samband med inflyttning träffar arbetsterapeut, sjukgymnast och kon- taktman den inflyttade och gör en första bedömning gällande bl.a. för- flyttningar, balans och ev. behov av hjälpmedel för att förebygga risker.
En första bedömning av patientens status utförs i samband med inflytt- ning av ansvarig sjuksköterska; kommunikation, elimination och nutri- tion.
Riskbedömning för risk av tryckskada, malnutrition och fall ska vara genomförda av tvärprofessionella teamet inom fjorton dagar efter in- flyttning, sjuksköterskan ansvarar för registreringen i Senior alert.
En basal inkontinensutredning ska vara påbörjat inom fjorton dagar och utförs idag information samlas också från utredda personer på t.ex.
vårdcentral. Avvikande händelser dokumenteras i Safedoc.
I ledningssystemet finns riktlinjer om medicinsk riskhantering
.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med de riktlinjer för avvikelsehantering som finns i lednings- systemet.
Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och för över dessa till Safedoc där bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder redovisas.
Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mellan de olika arbetspassen.
Se tidigare kapitel: Struktur för uppföljning/utvärdering.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Synpunkter och klagomål
I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål skall utföras.
Vid klagomål som rör allvarlig händelse skall alltid Temabo VD samt uppdragsgivare informeras omgående.
Då boende och närstående framför muntliga synpunkter som kan be- traktas som ringa d.v.s. ej direkt påverka den boendes situation och är en engångsföreteelse, fråga om den som lämnar synpunkten om de vill att de ska hanteras enligt vår synpunkts och klagomålshantering. Om de inte önskar det är det möjligt att frångå handlingsplanen och endast föra in synpunkten på synpunkts och klagomålsblanketten och vidta åtgärd.
Då boende eller närstående har permanenta synpunkter ska verksam- hetschefen bedöma om det ska erbjuda kontinuerliga möten för plane- ring och avstämning.
Anvisningar vid skriftliga synpunkter och klagomål
Alla skriftliga synpunkter eller klagomål ska dokumenteras på avsedd blankett, med inlämnat skrivelse som bilaga. Detta för att säkerställa att vi har namn, telefonnummer och adress till den som framför synpunk- ten eller klagomålet.
Bekräfta mottagandet av synpunkt/ klagomål till avsändaren. Det sker genom att direkt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall do- kumenteras och datum för återkoppling ska framgå.
Analysera och utred ärenden med hjälp av en handlingsplan. Är ärendet omfattande med många inblandade kan du ta hjälp av en händelseana- lys.
Informera aktuella medarbetare. Verksamhetschefen informerar VD samt uppdragsgivaren om denne bedömer att ärendet är allvarligt eller om det omfattas av andra särskilda omständigheter.
Om synpunkten/klagomålet handlar om HSL informeras även MAS.
Baserat på analysen alternativt händelseanalysen görs en handlingsplan som förankras hos aktuella medarbetare.
Ge den som lämnat in synpunkten eller klagomålet återkoppling genom att berätta om handlingsplanen.
Återkoppla om handlingsplan på Kvalitetsforum och Arbetsplatsträff.
Målet är att alla ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas igen.
En slutrapport skrivs när handlingsplanen är åtgärdad och dialog har förts med den som framförde klagomålet. Slutrapporten och därtill hö- rande handlingar förvaras av verksamhetschef. För att vi ska kunna lära, gå tillbaka i efterhand och ibland för att kunna påvisa vår handlings- kraft.
även en slutrapport till dessa.
Synpunkter och klagomål registreras som statistik på sammanställ- ningsblankett för avvikelser, synpunkter och klagomål i månadsrappor- ten. Denna redovisas vid verksamhetschefsträff och vid de månatliga kvalitetsforum och vid våningsmöten där avvikelser inträffat samt ar- betsplatsträffar.
Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs enligt Te- mabo ledningssystem i tabellform för avvikelsestatistik under ett kalen- derår. Mönster och trender synliggörs i tabellen och redovisas vid ar- betsplatsträffar där alla yrkeskategorier närvarar.
Resultatet tas till vara och leder till lokala handlingsplaner.
Vid kvalitetsforum behandlas alla inkomna avvikelser, synpunkter och klagomål. Handlingsplan upprättas beroende på arten av avvikelse. I vissa fall för en specifik avvikande händelse och i andra fall en plan för att bryta ett mönster eller trend som framkommer vid studie av avvikel- sestatistiken.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Berga ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande ge- nom god informationsgivning. Varje patient har en patientansvarig sjuksköterska(boendeansvarig sjuksköterska) Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden.
Den boende avgör vilken insyn den närstående skall ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs. Vi ger ingen information utan att först ha den boendes godkännande. Denna instruktion gäller under förutsättning att den boende ger sitt godkännande. I annat fall gäller full sekretess inom de områden boende önskar.
Vid första kontakten med den boende och närstående lämnar vi infor- mationsbroschyr med namn och telefonnummer till verksamhetschef, sjuksköterska och kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad beskrivning av verksamheten. Vi lämnar Solna stads kvalitetsdeklara- tion- blankett för synpunkter och klagomål och information om brand- säkerhet.
Berga bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i olika forum. Den boende och när den boende så önskat har den närstå- ende medverkat vid vårdplaneringen där kontaktmannen ansvarat för upprättandet av genomförandeplan, boendeansvarig sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut har ansvarat för omvårdnads/rehab plan. Inbjudan att delta i boende/närståenderåd och matråd för de boen- de.
Verksamhetschefen skickar även ett veckobrev till närstående som har lämnat sin mailadress och till boende, brevet finns i informationspär- men på varje våning. Brevet innehåller kortfattad information om veck-
an som varit och vad som komma skall på Berga, viktiga förändringar och an- nat av intresse.
Genom närståendes deltagande vid forum som vårdplanering medverkar de i patientsäkerhetsarbetet genom att delta i omvårdnadsprocessens
Olika faser. Samverkan med patienter och närstående sker dock mest i den dagliga omvårdnaden. Varje våningsplan (8 boende) har en boendeansvarig sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten och närstående. Generellt är BAS på Berga aktiv med att hålla anhöriga in- formerade om den boendes hälsotillstånd eller förändringar i deras hälsotill- stånd. Detta leder i sin tur till ökat förtroende och tillit till personalen, undvi- ker många missförstånd.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Strukturmått
Utbildning under 2014
Chefer
Fortsätter Värdegrundsutbildning Uppsala Universitet Sjuksköterskor
Värdegrundsutbildning, Solna stad Pascalutbildning
BPSD administratörer LCP
Sårvård utbildning
Möter människor i livets slut
Kvalitetsmätning inkontinens hjälpmedel
Madrass utb. Med fokus på förebyggande och behandlande madrasser Urinvägsinfektion
Nätverksträffar med palliativa ombud inom Solna stad Nätverksträff med representanter för Temabo SSK Basala hygienrutiner webbaserad
Munvårdsutbildning(ROAG) Arbetsterapeut
Miljökurs Solna stad
Basala hygienrutiner, webbaserad Förflyttningskunskap
Värdegrundsutbildning, Temabo
Nätverksträff för arbetsterapeuter och sjukgymnaster Temabo
Sjukgymnast Miljökurs
Förflyttningskunskap Undersköterskor
Undersköterskeutbildning Omvårdnadslyftet; Solna Stad Värdegrundsutbildning, Solna stad Basala hygien rutiner webbaserad BPSD administratörer
Brandutbildning Handledarutbildning Info/utbildning LCP
Kontaktmannaskapsutbildning.
Av förklarliga skäl har ju inte alla gått exakt samma utbildning men som helhet har det ju breddat personalens kompetens. Utbildning är ett viktigt led i hur vi stärker patientsäkerheten inom vård och omsorg och där har både Temabo och Solna stad tagit sitt ansvar.
Processmått
Vårdplaner:
År 2014-01-01- 2014- 12-31 Totalt antal vårdtagare = 137
Antal upprättade vårdplaner: 136 en boende flyttat till annat boende.
Bedömningsinstrument:
År 2014- 01-01- 2014-12-31 Totalt antal vårdtagare = 137
Antal utförda bedömningar efter MNA Nortonskala och Downtown Fall Risk Index: Sannolikt 152(100 %) eftersom några kom i slutet av året. Antal riskbedömningar med risk 147.
Andel vårdtagare där risk för fallkonstaterats: Fallriskbedömning 2014: 88 %
Andel vårdtagare där risk för undernäring konstaterats; riskbedöm- ning nutrition/malnutrition 2014: 82 % och 49 % med ett BMI under 22.
Andel vårdtagare där risk för tryckskada konstaterats med dokumen- terad riskbedömning för trycksår: 39 %
Andel vårdtagare med dokumenterad individuellt utredd inkontinens:
cirka 90 % som genomgått en mycket basalbedömning, vilket inte motsvarar instruktioner från socialstyrelsen
Andel vårdtagare med risk för ohälsa i munnen 85 % Andel vårdtagare med utförd ADL 2013:99 %
Andel vårdtagare med dokumenterat trycksår: Det var totalt 18 st av dessa kom 4 st. med trycksår från sjukhus eller andra institutioner.
Läkemedelsgenomgång:
År 2013
Totalt antal vårdtagare = 137
Antal dokumenterade läkemedelsgenomgångar: 137.
Avvikelserapporter:
År 2014-01-01–2014-12-31 Totalt antal vårdtagare =137
Totat anta HSL avvikelser-: Fall, trycksår och Läkemedel är 201
Brister i läkemedelshanteringen:
År 2014-01-01- 2014-12-31 Totalt antal vårdtagare = 137 Brister i läkemedelshantering:38 Fall:
År 2013-01-01- 2013-12-31 Totalt antal vårdtagare = 137
Andel vårdtagare med rapporterat falltillfälle: 145.
Totalt antal falltillfällen som resulterat i frakturer (2014- 01- 01 – 2014-12-31) 1 fraktur.
Sol avvikelser
År 2014-01-01-2014-12-31 Totalt antal vårdtagare = 137 SOL = 33
Brister i medicintekniska produkter:
År 2014- 01-01- 2014-12-31 Totalt antal vårdtagare = 137 Brister i medicintekniska produkter: 0
Skadeprevention/skyddsåtgärder:
År 2014- 01-01- 2014- 12- 31 Totalt antal vårdtagare = 137
Andel vårdtagare som erhållit dokumenterad skadeprevention: 100
%
Vård i livets slutskede/avlidna:
Tidsperiod
Avlidna på boendet
Avlidna på an- nan plats t.ex.
sjukhus
Totalt antal avlidna 2014-01-01- 2014-12-
31
Totalt 137 vårdtagare
34 6 40
Förskrivna inkontinenshjälpmedel/urinkateter:
Tidsperiod
Antalet vårdta- gare med för- skrivna inkon- tinens-
hjälpmedel
Antalet vård- tagare med urinkateter (via urinrö- ret)
Antalet vårdtagare med urin- kateter (supra pu- bis) 2014-01-01-2014-12-31
Totalt 137 vårdtagare 82 % 9 3
Specifik omvårdnad/Smitta:
Antal vårdtagare med känd smitta vid inflytt- ning:
Tidsperiod ESBL Hepatit MRSA VRE
2014-01-01-2014-12- 31
Totalt 137 vårdtagare
4 0 0 0
Specifik omvårdnad/Övrig:
Tidsperiod
PEG
Port-à- Cath/
PICC- line
Syrgas
Annat Syrgaskon- centrator 2014- 01-01-2014-12-
31
Totalt 137 vårdtagare
1 0 0 0
Munhälsobedömning:
Tidsperiod Andel vårdtagare med dokumenterad munhälsobedöm- ning/munstatus resten
har tackat nej
Andel vårdtagare som erbjuds och tackar ja
till avgiftsfri årlig munhälsobedömning 2014- 01-01-2014- 12-
31
Totalt 137 vårdtagare
95 %
100 %
Övergripande mål och strategier för kommande år
Fortsatt under 2015 ha en tydlig signal om att skapa goda förut- sättningar för delaktighet i vårt systematiska förbättringsarbete.
Vi skall bli bättre på att involvera våra kunder i vårt förbätt- ringsarbete för att nå en god kvalitet i vården. Senaste brukarun- dersökningen visar på att 83 % upplever att de har lätt att få träf- fa sjuksköterskan. Under 2015 satsar sjuksköterskorna att bli lika bra nämligen upp till 85 %.
Fortsatt utveckla dokumentation i Safedoc skall ses som en kon- tinuerlig process för att utveckla vårdens kvalitet. Sätta in nya sökord. Dokumentation skall genomsyra de krav som ställs av hälso- och sjukvårdens gällande författningar. Vi skall bli bättre på att arbeta med vårdplaner, datering och uppföljning.
Alla sjuksköterskor skall fortsätta göra riskbedömning i senior- alert med minst två riskbedömningar årligen samt åtgärder och uppföljning. Det skall fortsatt prägla varje medarbetares insatser och skall kunna påvisas i verksamhetens resultat. Fortsatt säker- ställa att information kopplas till dokumentation samt följa upp vårdåtgärder.
Fortsatt följa givna rutiner vad gäller dokumentation för nyin- flyttade, både vad gäller första dagen samt att en vårdplanering genomförs inom 14 dagar. Initiativet till vårdplanering kan komma från vem som helst i teamet och boendeansvarig sjuk- sköterska sammankallar.
Fortsätta att stärka den palliativa vården under 2015, samt im- plementera den Nationella vårdplanen för palliativ vård när den tas i bruk.
Bli bättre på att systematisk använda smärtskalor som bedöm- ningsinstrument.
Utföra egenkontroller riktade mot HSL och som finns angivet i
Att ingen boende på Berga utvecklar trycksår med grad 3 och 4 under 2015.
Fortsatt säkerställa att minst 95 % av de boende skall ha genom- gått en mindre inkontinens utredning i slutet av 2015.
Fortsatt säkerställa att Bergas vårdpersonal applicerar basala hygienrutiner med hög följsamhet.
Delta i utbildningar som anordnas av vårdhygien.
Att SLL hygiensköterskor utför en granskning 2015.
Årligen utveckla och uppdatera lokala instruktioner vad gäller insatser inom hälso- och sjukvård för att säkerställa att den legi- timerade personalen har tillgång till lokala anvisningar som ger bästa möjliga förutsättningar för en patientsäker vård av hög kvalitet. Ett arbete där all legitimerade personal skall vara delak- tigt.
Fortsatt säkerställa att vårdpersonal följer givna instruktioner ef- tersom de är en tydlig skyldighet i patientsäkerhetslagen
100 % av boende som avlider på Berga skall vara registrerade i palliativa registret.
Alla boende skall genomgå en munhälsobedömning enligt ROAG i senioralert.
Utveckla BPSD som ett verktyg som ingår naturligt i vård och uppföljning på alla Bergas demensavdelningar.
Fortsatt skall läkemedelshanteringen hålla hög standard under 2015.
Under 2015 skall all omvårdnadspersonal med delegering skall genomgå ett skriftligt test med syfte att säkerställa ökade kun- skaper inom läkemedelshantering.
Regina Daramy Enhetschef
Berga vård och omsorgsboende Angela Plambeck
Verksamhetschef
Berga vård och omsorgsboende
