Årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden. Beslut av barn- och utbildningsnämnden 5 mars 2015.

(1)

Årsredovisning 2014

- Barn- och utbildningsnämnden

Beslut av barn- och utbildningsnämnden 5 mars 2015.

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden ... 3

2 Nämnd och administration ... 9

3 Förskola och pedagogisk omsorg ... 10

4 Grundskola, förskoleklass och fritidshem ... 26

5 Gymnasieskola ... 46

6 Vuxenutbildning... 57

7 Särskola ... 61

8 Övrig verksamhet ... 64

(3)

1 Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden

1.1 Periodens resultat

1.1.1 Driftredovisning

(mnkr) Budget Bokslut Avvikelse

Verksamhetens intäkter 75,4 72,1 -3,3

Verksamhetens kostnader 841,9 840,9 1,0

Nettokostnader -766,5 -768,8 -2,3

Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 2,3 mkr. Avvikelserna förklaras till största delen av lägre statsbidragsintäkter samt färre barn/elever än budgeterat inom förskola, grundskola, vuxenutbildningen och särskolan. Samtidigt var det fler elever inom fritidshem och gymnasieskolan och elever som får särskilt stöd och modersmålsundervisning. Inom

gymnasieskolan var programkostnaden något högre än budgeterat. Jämfört med bokslut 2013, som var +11,0 mnkr, är att avvikelserna jämfört med budget är betydligt mindre. Se respektive

verksamhetsområde för noggranna kommentarer.

1.1.1.1 Avvikelse mot budget

(tkr) Budget Bokslut Avvikelse

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och

administration 0 9 061 -9 061 0 8 289 -8 289 0 772 772

Förskola och pedagogisk omsorg

47 002 226 087 -179

085 41 871 219 779 -177

908 -5 131 6 308 1 177

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

24 050 464 826 -440

776 26 417 473 239 -446

822 2 367 -8 413 -6 046

Gymnasieskola 3 350 114 136 -110

786 3 015 116 440 -113

425 -335 -2 304 -2 639

Vuxenutbildning 300 7 048 -6 748 16 7 654 -7 638 -284 -606 -890

Särskola 194 15 457 -15 263 235 10 889 -10 654 41 4 568 4 609

Övrig

verksamhet 500 5 310 -4 810 524 4 628 -4 104 24 682 706

Totalt 75 396 841 925 -766

529 72 078 840 918 -768

840 -3 318 1 007 -2 311

Kommentarer till avvikelser finns under respektive verksamhetsområde.

1.2 Viktiga händelser i verksamheten

Viktiga händelser under första halvåret rapporteras under respektive verksamhetsområde.

1.3 Mål

Inriktningsmål Budgeterad måluppfyllnad Utfall

Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

(4)

Inriktningsmål Budgeterad måluppfyllnad Utfall barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald

avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Utfall

Det finns ett brett utbud av förskolor och pedagogisk omsorg med olika inrikningar. 98 % av föräldrarna ansåg att deras barn går i den förskola de önskar.

Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform.

Utfall

Föräldrarna gör skolval och så gott som samtliga elever i förskoleklass fick sitt förstahandsval. Möjligheter finns också att ta med sig skolpengen utanför kommunen. I årskurs 7 var det knappt 10 % som inte fick sitt

förstahandsval.

Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands.

Utfall

Danderyds kommun samverkar med alla andra kommuner i Stockholms län vilket gör att gymnasieeleverna fritt kan söka gymnasieprogram i hela länet, såväl kommunala som fristående skolor. Möjligheter finns också att söka gymnasieskola utanför länet.

I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en

stimulerande och trygg miljö.

Utfall

Danderyds elever når kunskapsmålen i mycket hög grad och betygsgenomsnittet för elever i Danderyds skolor är bland de högsta i Sverige. Förutsättningarna för goda resultat är en bra arbetsmiljö och kompetent pedagogisk personal.

Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Utfall

Läsåret 2013/2014 hade Danderyds elever det näst högsta genomsnittliga betygsvärdet från årskurs 9 i Sverige.

I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och

personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Utfall

Förutsättningarna för att nå målen är att det är en lugn och trygg arbetsmiljö och att lärare ger eleverna utmaningar och stöd utifrån behov. Eleverna i Danderyds gymnasieskolor anser i högre grad är eleverna i Stockholms län att de är trygga i skolan och att det är en positiv stämning på skolan.

Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Utfall

Elever vid gymnasieskolor i Danderyds kommun når goda resultat jämfört med övriga Sverige.

De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan.

Utfall

Danderydselevernas nöjdhet överensstämmer i stort sett med hela länet, drygt fyra på en fremgragig skala.

Resultaten är också i nivå med jämförda kommuner.

I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och

personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

(5)

Inriktningsmål Budgeterad måluppfyllnad Utfall Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för

vidare studier och kommande arbetsliv.

Utfall

De gymnasieprogram som erbjuds av gymnasieskolorna i Danderyds kommun är till största delen

högskoleförberedande. Yrkesförberedande program finns enbart på Marina Läroverket. Programmen är väl anpassade för att ge eleverna goda förutsättningar att klara både vidare studier och yrkesliv.

I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser

Utfall

Kostnadseffektiviteten följs upp av många nyckeltal för ekonomi, prestationer och kvalitet/resultat, redovisas i bilaga till nämndens årsredovisning. Sammantagen bedömning är att den når den förväntade nivåerna.

Danderyd har en god utomhusmiljö.

Utfall

Barn- och utbildningsnämnden har inte följt upp inriktningsmålet och har inget resultatmål inom inriktningsmålet. Från och med 2015 kommer detta mål tas bort för barn- och utbildningsnämnden.

Danderyd har en god inomhusmiljö.

Utfall

Barn- och utbildningsnämnden har inte följt upp inriktningsmålet och har inget resultatmål inom inriktningsmålet. Från och med 2015 kommer detta mål tas bort för barn- och utbildningsnämnden.

Danderyd främjar en hållbar resursanvändning.

Utfall

Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor arbetar med olika metoder för att minska resursslöseriet. Källsortering av sopor, minskat matavfall är några exempel. Ett antal enheter är certifierade Grön Flagg från Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster.

1.4 Ekonomi

1.4.1 Investering

Barn- och utbildningsnämnden har inte haft investeringar.

1.5 Utmaningar inför framtiden

I partiöverenskommelsen mellan (M), (FP) och (KD) för mandatperioden 2015-2018 anges flera områden som avser Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde:

”Skolan är särskilt prioriterad med målsättning att Danderyd ska ha Sveriges bästa skolor.

Lärarnas lönetveckling är av stor betydelse om Danderyd ska kunna attrahera de skickligaste pedagogerna och skolledarna. Lärarlönerna ska därför höjas. Lärare och rektorer som uppnår goda resultat och gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling ska ha en särskilt god löneutveckling.

Fortsatt upprustning ska ske av förskole- och skollokaler, däribland Fribergaskolan och Kevingeskolan. Brageskolans gymnastiksal ska ersättas med en fullstor sporthall.”

Årets budgetförslag innehåller och visar på bättre möjligheter att kunna höja lönen för pedagoger inom såväl förskola som skola och fritidshem. Satsningen behöver sannolikt förstärkas under de kommande åren. Hur agerar konkurrerande verksamhet i andra kommuner och skolor? Vilka belöningssystem förutom lön är framgångsrika? Hur tar skolledare vara på de nyfikna och

(6)

initiativrika pedagoger som vill och kan göra skillnad för barn och elever? Hur utformar man karriärtjänster så att hela verksamheten utvecklas?

Förskolan genomgår en spännande utveckling i hela landet och inte minst i Danderyd. Den

reviderade läroplanen har vidgat omsorgsuppdraget till att även omfatta kunskapsmål. Här behövs fler utbildade förskollärare och en aktiv ledning med moderna kunskaper om lekfulla

inlärningsmetoder, IKT men även systematiskt kvalitetsarbete.

Olika undersökningar under de senaste åren visar på en övervägande hög kvalitet i den verksamhet som är belägen i kommunen. Barn och elever trivs, är trygga och har höga kunskapsresultat i skolan. Det finns många exempel på engagerade lärare som arbetar innovativt och

ämnesöverskridande, skolor med omväxlande, rolig undervisning och som arbetar metodiskt med vetenskapliga metoder som learning/lesson studies. Det finns gott om internationella samarbeten och utbyten och ett stort intresse för miljöarbete.

Följande förbättringsområden bör prioriteras i Danderyd:

Förskola och pedagogisk omsorg:

• Öka intresset och kunskapen om ett specialpedagogiskt förhållningssätt

• Förbättra den pedagogiska dokumentationen om barns utveckling och lärande

• Stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap och teknik

• Öka kompetens och användande av modern teknik för pedagogisk utveckling

• Utveckla arbetet med flerspråkighet och mångfald

Förskoleklass, grundskola och fritidshem

• Stödja arbetet med gemensam målbild för fritidshem och förskoleklass/grundskola

• Analysera och anpassa undervisning efter läsutvecklingsplan

• Fortsätt skolövergripande möten kring betyg och bedömning. Höj kompetensen kring formativ bedömning

• Analysera skillnader mellan nationella provresultat och betyg i åk 6 resp 9

• Öka elevernas ansvar och inflytande på utbildningen

• Urveckla metoder för att minska elevernas användning av tobak och alkohol. Skapa dialog med föräldrar, stötta och bidra med metoder för att säga nej

Gymnasiet

• Minimera avhopp i gymnasieskolan och förbättra genomströmning

• Öka elevernas inflytande på undervisningsmetoder och innehåll

• Förbättra resultat i matematik på icke naturvetenskapliga program

• Utveckla metoder för att minska elevernas nyttjande av tobak, alkohol och även narkotika som tenderat att öka det senaste året

Förbättra övergångar

• mellan förskola, förskoleklass och grundskola, framförallt tydliggörande av innehållet i förskoleklassen . Öka kunskap i grundskolan om förskolans uppdrag och vice versa

• mellan grundskola och gymnasium för elever med särskilda behov

(7)

• Minimera avhopp i gymnasieskolan

Alla verksamhetsområden:

• Förbättra tillgänglighet för alla barn och elever oavsett funktionshinder. Höja kunskap om kompensatoriska hjälpmedel och förbättra arbetsmetoder.

• Det systematiska kvalitetsarbetet har förbättrats väsentligt men analyser och åtgärdsarbetet behöver utvecklas ytterligare inom en del enheter för att driva på utveckling

• Ett ökat antal lärarstudenter tas nu emot i förskolor och skolor, men många handledare saknar handledarutbildning 7,5 p

• VÅGA VISA samarbetet har utvecklats och rekryterat fler observatörer från kommunen.

Flera observatörer behövs särskilt från högstadium och gymnasieskola

Valfriheten är hög och föräldrar och elever är nöjda med val till förskola och grundskola,

gymnasium och vuxenutbildning. Val till högstadium utgör dock ett undantag och kan försämras i takt med att antalet elever i åldersgruppen ökar.

Lokalförsörjningsprognosen visar att fler grundskoleplatser måste skapas inom Västra Danderyd. I takt med att nya bostäder byggs gäller det att skapa bra förutsättningar för att utöka skollokaler, men även ha en beredskap för fler förskoleplatser. Inom Stocksund behöver en långsiktig lösning tas fram angående förskola och skola för boende på Tranholmen.

Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen söker sig eleverna i hela Stockholmsregionen till skolor belägna utanför hemkommunen eller friskolor. Endast 40 % av Danderyds folkbokförda elever går tex i Danderyds kommunala gymnasium som i sin tur har högt sök-tryck från andra kommuner. Det kommunövergripande arbetet blir allt viktigare och måste kunna hantera frågor som utbud och efterfrågan, prismodeller och kvalitetskontroll.

1.6 Prestationer och nyckeltal

Nyckeltal redovisas under respektive verksamhetsområde.

1.7 Uppdrag

Uppdrag Beskrivning Status: Åtgärd Senaste utfall

KS 2008-0204 Revidering av internhyres-modell, internhyror för förskolor och skolor.

Barn- och

utbildningsnämnden ges i uppdrag att komplettera och eventuellt revidera ersättningsmodellen för tillfälliga

lokallösningar med anledning av beslut om

internhyresmodellen.

Pågående Förvaltningen

väntar in tekniska kontorets utredning av revideringar i internhyresmodellen.

Tekniska nämnden behandlade det i december 2010.

Arbete pågår under 2014 tillsammans med kommunledningskontoret och tekniska kontoret med förslag till förändringar från och med 2016.

1.8 Övrigt

1.8.1 Kontroll av fakturor

Förvaltningen har kontrollerat samtliga fakturor under 2014 som avser representation,

personalutbildning (såväl förvaltningens egen som de som förvaltningen anordnar för personal i

(8)

förskolor och skolor), sammanträdeskostnader och resekostnader. På samtliga fakturor framgår deltagare och syfte. Momsredovisningen bedöms vara korrekt liksom konteringen.

(9)

2 Nämnd och administration

2.1 Periodens resultat

2.1.1 Driftredovisning

Verksamhetens intäkter 0 0 0

Nettokostnader -9,1 -8,3 0,8

2.1.1.1 Avvikelse mot budget

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto

0 9 061 -9 061 0 8 290 -8 290 0 771 771

Totalt 0 9 061 -9 061 0 8 290 -8 290 0 771 771

Utfallet för barn- och utbildningsnämnden var + 0,2 miljoner kronor.

Kostnader för paviljonger var 0,4 mnkr lägre än budgeterat. Det budgeterades främst för paviljongerna vid Brageskolan men kostnaderna betalades för dessa paviljonger under 2013.

Nämnden har betalt för tomställda lokaler på Skogsgläntan.

Avvikelser inom nämnd och administration mnkr

Barn- och utbildningsnämnd +0,2

Lokalkostnader för paviljonger +0,4

Summa 0,6

2.2 Viktiga händelser i verksamheten

En utmaning är att hela tiden anpassa lokalbeståndet till antalet inskrivna barn och elever. Behov av paviljonger har minskat de senaste åren och de flesta är avvecklade. Nu finns i stället överskott på platser i förskolan. Förvaltningen måste också ha beredskap för ökat behov av såväl förskole- som grundskolelokaler när bostäder färdigställs i områdena runt Danderyds sjukhus och Mörby centrum.

2.3 Mål

Nämnden har inga mål under detta verksamhetsområde.

(10)

3 Förskola och pedagogisk omsorg

3.1 Periodens resultat

3.1.1 Driftredovisning

Verksamhetens intäkter 47,0 41,9 -5,1

Nettokostnader -179,1 -177,9 1,2

3.1.1.1 Avvikelse mot budget

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto 47 002 226 087 -179 085 41 872 219 779 -177 907 -5 130 6 308 1 178 Totalt 47 002 226 087 -179 085 41 872 219 779 -177 907 -5 130 6 308 1 178

Avvikelser inom förskola och pedagogisk omsorg mnkr Lägre föräldraavgifter (färre barn samt att den

genomsnittliga avgiften lägre än budget)

-1,7

Lägre momskompensation -0,3

Färre antal inskrivna barn +4,8

Högre kostnad för vårdnadsbidraget -0,1

Lägre kostnader för utvecklingsinsatser (förkollärare som studerar specialpedagogik)

+1,6

Lägre statsbidrag för maxtaxa -3,7

Lägre statsbidrag för diplomatbarn -0,2

Lägre kostnader för särskilt stöd i förskola +0,3

Summa +1,1

Föräldraavgifterna var 200 kr per barn och år lägre än budgeterat, (8 500 kronor per år jämfört med budgeterat 8 700 kronor). De lägre avgifterna tillsammans med färre antal inskrivna barn än budgeterat ger underskott på 1,7 mnkr.

Färre antal inskrivna barn leder till lägre kostnader för skolpeng.

De fristående utförarna betalar för moms på de inköp de gör. Förvaltningen betalar de fristående utförarna för momskompensation men kommunen blir i sin tur kompenserad från staten för detta.

Lägre intäkter förklaras av färre antal inskrivna barn än budgeterat.

Under 2014 fick i genomsnitt 12 föräldrar vårdnadsbidrag, Budgeten täcker vårdnadsbidrag för 11 personer. I början av året var det 16 föräldrar och i december 2014 hade det minskat till 5 st.

Statsbidrag för maxtaxa var 3,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Orsaken var beslut om förändrad skatteutjämning som även påverkade statsbidraget.

Kostnaderna för utvecklingsinsatser var lägre än budgeterat (Budget 2014 var 3,2 mnkr).

Förklaringen är att det inte varit några personer som studerar specialpedagogik. Antalet som studerar till förskollärare var enligt budget. Totalt studerar ungefär 15 personer till förskollärare på deltid men ingen specialpedagogik. Budget var beräknad på 15 personer som studerar till

(11)

förskollärare och ytterligare 15 som skulle studera specialpedagogik. Vidare har det under hösten tillkommit 4 personer som studerar till fritidspedagog (grundlärare med inriktning mot fritidshem).

Antal inskrivna barn, utfall

Antal inskrivna barn,

budget Avvikelse

Förskola och pedagogisk

omsorg 1-2 år 575 558 +17

Förskola och pedagogisk

omsorg 3-5 år 1 352 1 327 +25

Summa 1 927 1 885 +42

3.2 Viktiga händelser i verksamheten

• I samarbetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har Danderyds kommun som första kommun i landet haft en seminarieserie om tillgänglighet för alla förskolor. De har fått en god introduktion till det stödmaterial som SPSM tagit fram.

• Två pedagogisk omsorg avslutade sin verksamhet, Piggelunk AB och Anita Haglunds Familjedaghem.

• Introduktion av lärplattan i förskolan för förskolechefer som följdes upp under hösten med en föreläsning för all personal.

• Kvällsföreläsning om matematik för förskola förskoleklass grundskola år 1-3 samt fritidshem så alla får syn på progressionen.

• Två kurser om matematik för nyfikna barn för förskoleklass och förskolepersonal, varje grupp har träffats tre halvdagar.

• Uppföljningsseminarier om matematik för de som deltagit i tidigare matematikkurser.

• Tre föreläsningar om Läsning i förskolan. Föreläsningarna bygger på forskning och konkreta exempel på hur barnen stimuleras och ges utmaningar i förskolan.

• Två kurser om småbarnsmetodik för förskolepersonal som omfattar tre halvdagar samt en heldag för pedagogisk omsorg.

• Enebybergs förskola, Borgens förskola, Altorps förskola, Kyrkans förskola i Djursholm, Enens förskola och Kyrkbackens förskola har fått en Våga Visa granskning.

• 12 Barnskötare ges möjlighet att utbilda sig till förskollärare på distans men vikarieersättning till enheten en dag/vecka.

• Kyrkans förskolor har tilldelats projektmedel för att gå över från pärmar på avdelningen till en webb baserad lösning när det gäller dokumentationen av barnens utveckling och lärande. Projektet redovisas på projektseminariet i april 2015.

• Inspirationsföreläsning om hållbar framtid, hur man arbetar med återvinningsmaterial och skapar nytt.

3.3 Mål

Inriktningsmål:

3.3.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Förskola och pedagogisk omsorg

I kommunen fanns 42 förskolor varav 2 även hade deltidsförskola, 10 pedagogisk omsorg

(familjedaghem) under våren och 8 under hösten då två av dem avslutade sin verksamhet i augusti 2014. Det fanns 3 öppna förskolor. Förskolorna varierar i storlek, inriktning och drivs av olika huvudmän.

(12)

Ungefär hälften av föräldrarna valde kommunal utförare och den andra hälften fristående utförare.

Omkring 50 barn gick i förskola utanför kommunen samtidigt som ungefär 160 barn från andra kommuner gick i förskola i Danderyd.

Det fanns överskott på platser i förskolor i alla kommundelar, flest tomplatser fanns i Djursholm.

Produktionsstyrelsen har beslutat att stänga Pärlans förskola i Djursholm hösten 2015.

I kundenkäten 2014 svarade 79 procent att det finns tillräckligt stor valfrihet och mångfald i barnomsorgen i Danderyd. Trenden håller i sig med en ökning med 3 % per år. 98 % anger att deras barn går i den förskola de önskar, vilket är samma resultat jämfört med tidigare år.

Omsorg på kvällar, nätter och helger

Föräldrar i Danderyds kommun som har barn mellan 1 år och 13 år har sedan hösten 2013

möjlighet att efter enskild prövning beviljas omsorg på tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

En noggrann prövning av omsorgsbehovet har gjorts i varje enskilt fall av förvaltningen och 5 barn omfattades av omsorgen under året.

Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg 31 december 2014

Kommundel Tillgängliga platser 31 december 2014

Antal inskrivna barn 31

december 2014 Differens

västra Danderyd 542 484 58

Stocksund 486 446 40

Djursholm 745 601 144

Enebyberg 411 370 41

Summa 2 184 1 901 283

Inriktningsmål:

3.3.2 I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Barnen på förskolor och pedagogisk omsorg ges goda förutsättningar till omsorg och fostran i kombination med lärande på ett lustfyllt sätt i enlighet med läroplanen och, skollagen samt

skolverkets allmänna råd . Förutsättningarna för kommunen att följa skollagens kap 3 §3 är goda. "

Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet görs årligen en kundundersökning som besvaras av föräldrar i förskola och pedagogisk omsorg. Personalen i förskolan gör en självvärdering som omfattar samma områden.Informationen är hämtad från Våga Visa-kundenkäterna och förskolans Våga Visa självskattning. Utöver detta lämnar alla förskolor, pedagogisk omsorg samt öppna förskolan in ett kvalitetsdokument. Förvaltningen gör dessutom verksamhetsbesök på minst hälften av alla enheter.

Spindeldiagrammet nedan visar en sammanställning av hur föräldrar och personal i förskolan värderar förskolan utifrån sina olika perspektiv. Både föräldrar och personal ger verksamheten ett gott betyg. Föräldrarna är inte lika nöjd som personalen med samarbetet mellan hemmet och förskolan. Föräldrarna är mer positiva till styrningen och ledningen på förskolan än vad personalen är. När områdena bryts ner mer i detalj framkommer fler skillnader som redovisas under de

konkreta målen; språk, matematik och dokumentation.

(13)

Förskolepersonalens självvärdering jämfört med kundundersökningen (föräldrarna)

Personalen ha en mycket god tilltro till att de gör ett bra arbete på förskolan och ger barnen en trygg tillvaro där barns inflytande och lärande ges stort utrymme. Verksamheten dokumenteras och föräldrarna informeras via utvecklingssamtal om det egna barnets individuella utveckling.

Personalen värderar att samarbetet mellan förskolan och hemmet fungerar bra till 91% medan föräldrarna instämmer till 83%. Denna skillnad har många förskolor kommenterat med att de måste bli bättre på att synliggöra vad de gör så att föräldrarna känner sig välinformerade.

Även om personalen till stor del är nöjda med sitt arbete lyfter de fram utvecklingsområden där de kan bli bättre. Modern teknik är ett sådant område och naturvetenskap och teknik samt arbetet med barn med annat modersmål än svenska.

I förskolan finns inga kunskapskrav att uppnå utan där finns strävansmål inom normer och värden, språk, matematik, naturkunskap och teknik.

96 % av föräldrarna anser att personalen är kompetent och 85 % har förtroende för förskolechefen 11 % har inte förtroende för förskolechefen medan 5 % inte vet. Det är positivt att det är en förbättring med 2 % från föregående år. 83 % av förskolepersonalen uppger i självvärderingen att förskolechefen aktivt leder förskolans pedagogiska utvecklingsarbete. Förtroendet för

förskolechefen är en viktig fråga att analysera. All forskning visar att ledningen har stor betydelse för förskolans kvalitet. Flera av förskolecheferna ansvarar för två eller tre förskolor eller har endast en liten del av sin förskolechefstjänst utanför direkt arbete i barngruppen.Det är avgörande för förskolans kvalitet att det ges förutsättningar att vara aktiva ledare som driver utvecklingsarbetet.

På vissa förskolor har förskolechefen avlastning med viss administration eller har en organisation där stor del av det pedagogiska utvecklingsarbetet drivs av en arbetsgrupp. Det är viktigt att förskolechefen deltar och leder denna grupp för att ledarskapet ska bli synligt för personalen.

Förvaltningen konstaterar att det är svårt att få tillräckligt många pedagoger att delta i olika utbildningsinsatser som förskolelyftskurser på 7,5 högskolepoäng eller andra kortare utbildningar trots förankring i chefsgruppen. Det är viktigt att förskolechefen motiverar och ger personalen förutsättningar att delta i olika former av kompetensutveckling framförallt inom de områden förskolan behöver förbättra sitt arbete.

(14)

88 % av föräldrarna ansåg att barnen uppmuntras till att ta ansvar i förskolan och att deras tankar och intressen tas tillvara medan 11 % inte vet. Även detta är en brist på kommunikation.

Resultatet av kundundersökningen visade att föräldrarna i Danderyd är mer positiva till sina barns förskola än föräldrarna i de övriga kommunerna. Allra mest positiva var föräldrarna i pedagogisk omsorg både i Danderyd och i de andra kommunerna.

Tillgänglighet

I kommunens tillgänglighetsplan har det framkommit behov av fördjupning om vad som avses med tillgänglighet. Danderyds kommun har som första kommun i landet efter ansökan hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fått stöd därifrån med att implementera ett stödmaterial för ett tillgängligt tänkande. Förskolor och skolor har varit inbjudna till en

seminarieserie om tillgänglighetsfrågor under läsåret 2013/2014. Vi har därmed fått tillgång till deras kompetens och förvaltningen bedömer att förskolorna är på god väg i sitt arbete mot en tillgänglig förskola för alla barn.

Flera förskolor beskriver i sitt kvalitetsdokument att de kommer använda stödmaterialet om tillgänglighet för att kartlägga sina förskolor och få hjälp i analysarbetet där det blir ett underlag som de väver in i sitt systematiska kvalitetsarbete. Kartläggningen hjälper till när förskolan organisera sitt arbete utifrån den aktuella personalen och barngruppen (som består av många individer). Pedagogerna kan därigenom ta tillvara sina tidigare erfarenheter. De vet då vad som brukar vara gynnsamt att bibehålla så de säkerställer att de är en förskola där alla barn kan få stimulans utefter sina behov. Genom att ta lärdom av vad som underlättar för tex barn med koncentrationssvårigheter kan vi redan från början tänka in hur vi anpassar verksamheten med tydliga rutiner för att underlätta för dessa barn liksom alla andra barn.

En slutsats som dras från erfarenheterna så här långt är, att även om förskolorna fått en bra start i ett systematiskt förhållningssätt till sin tillgänglighet, behövs det ett fortsatt specialpedagogiskt stöd. Framförallt genom att använda sig av alternativa lärverktyg utifrån barns olika lärstilar och behov av struktur tex bildstöd för att underlätta övergångar från en aktivitet till en annan.

Skoldatatekets stöd har varit mycket uppskattat så här långt och kommer få ett förstärkt uppdrag med att utveckla arbetet. Förvaltningen bedömer att förskolorna behöver bli ännu bättre på att arbeta systematiskt med med sitt förhållningssätt. Det generella arbetet på grupp- och

organisationsnivå gör att man förebygger behovet av senare insatser på individnivå. För att stödja den fortsatta implementeringen av tillgänglighetsperspektivet, behöver frågan kvarstå i nämndens uppföljningar flera år framöver.

Resultatmål:

3.3.2.1 Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 procent.

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Förskolorna nådde inte upp till målet att 50 % av personalen ska ha en förskollärarutbildning.

Andelen förskollärare ökade från 39 % 2012 till 40 % 2013 och de kommunala har 41 % 2014.

Förskolorna rapporterar för första gången in resultaten direkt till SCB så kommunen har inte tillgång till samtliga fristående förskolors siffror ännu. Fortsättningsvis kommer förvaltningen ta in uppgifterna själv från enheterna parallellt med när de skickar uppgifterna till SCB. Förvaltningen gjorde en inventering i maj-juni där förskolorna redogjorde för rekryterings- och löneläget inför 2015. Resultatet visade att det är få sökande till de lediga förskollärartjänsterna och det innebär att det kan vara svårt att hitta en förskollärare som är lämplig för tjänsten. Flera förskolor behöver anställa förskollärare men har barnskötare som har fasta tjänster och därför får avvakta tills det är någon barnskötare som slutar sin anställning innan de kan rekrytera förskollärare. Flera hänvisar till att de har barnskötare som är under utbildning till förskollärare. Vid verksamhetsbesöken lyfter

(15)

förskolorna fram vikten av att vara en bra arbetsgivare som ger personalen goda förutsättningar.

Man önskar sig fler gemensamma utvecklingsdagar och fortsatt satsning på bra kompetensutveckling.

Löneanspråken vid nyrekrytering är höga, det är få som anställt nyexaminerade förskollärare eftersom de kräver ca 30.000 eller mer i lön. Förskollärare med ingen eller liten erfarenhet får högre lön än förskollärare med lång erfarenhet som redan är anställd på förskolan. Flera

förskolechefer bedömer att någon form av karriärtjänst skulle kunna bidra till att öka intresset vid nyrekrytering och vara en möjlighet för redan anställda förskollärare att få nya stimulerande arbetsuppgifter/göra karriär. Ett exempel på nytänkande kommer från Kyrkans förskolor;

personalen talar gott om förskolan och får tidigare kollegor och såna de känner att söka sig till förskolan. De har även en premie till de anställda som tipsar om förskollärare som leder till anställning.

Flera andra kommuner och utförare har infört olika former av karriärtjänster t ex pedagogista, pedagogisk ledare, biträdande förskolechef, projektledare, förstelärare. Barn- och

utbildningsnämnden föreslog att medel för detta tillförs budgeten för 2015 vilket även skedde om än i begränsad omfattning. Viktigt att följa upp och förstärka satsningen.

Nämnden stimulerar barnskötare att utbilda sig till förskollärare på distans. Förskolorna ges vikarieersättning motsvarande en dag per vecka. Intresset att anordna utbildningen har ökat hos högskolorna och fler och fler barnskötare önskar delta i distansutbildningen till förskollärare. När barnskötarna blir klara så omvandlas deras tjänster till en förskollärartjänst alternativt söker de en förskollärartjänst på en annan förskola.

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning

40% 41% 50% 50% 50%

Resultatmål:

3.3.2.2 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Matematik i förskolan

84% av föräldrarna har i kundenkäten svarat att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik, vilket är en ökning men 3 % årligen från 2012 till 2014. 97 % av personalen har i självvärderingen uppgett att de arbetar med att få barnen att förstå matematik. Flera förskolor har dock i kvalitetsdokumentet kommenterat att personalens och föräldrarnas uppfattning inte

överensstämmer. Det är viktigt att synliggöra det pedagogiska arbetet genom att barn och föräldrar får ta del av dokumentationen och processerna.

Förvaltningen har fortsatt satsningen på utbildning av personalen och alla avdelningar på

förskolorna har någon som utbildats. Det har även erbjudits en kvällsföreläsning gemensamt med förskola, förskoleklass, grundskola år 1-3 samt fritidshem för att se progressionen från förskolan och uppåt i grundskolan. Det blir viktigt att fortsätta med tematräffar om matematik där personalen ges möjlighet till erfarenhetsutbyte. Många pedagoger har blivit medvetna om matematikens betydelse och utvecklat metoder som lett till att barnen lärt sig använda de rätta matematiska begreppen och utveckla ett intresse för matematik. Vid verksamhetsbesöken ser vi många exempel på att matematiken fått en konkret plats i vardagen. I kvalitetsdokumenten ges många konkreta exempel på hur detta görs. Många förskolor har arbetat med olika temaarbeten där matematiken lyfts fram.

(16)

Matematik i pedagogisk omsorg

I kundenkäten svarade 92 % av föräldrarna i pedagogisk omsorg att verksamheten stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande. Det är en ökning på 12 % från föregående år. Ett

matematikprojekt under 2012 har bidragit till att flera enheter arbetar mycket medvetet med matematiken och intresset att använda rätt matematiska begrepp i vardagen har levt kvar och utvecklats. I kvalitetsdokumenten exemplifierar många hur de lyfter in matematiken i vardagen så barnen blir förtrogna med de matematiska begreppen. Förvaltningen har fortsatt satsningen på utbildning av personalen och flera från pedagogisk omsorg har deltagit i utbildningen.

Resultatmål:

3.3.2.3 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå

90 % av föräldrarna förskolan och 99 % i pedagogisk omsorg instämmer i att

förskolan/pedagogisk omsorg arbetar med att utveckla barnens språk. Värdet har förbättrats successivt de senaste åren.

100 % av personalen i förskolan uppger i självskattningen att de utmanar och stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling.

I kvalitetsdokumenten beskrivs hur de arbetar med att stimulera barnen. Det sker genom det dagliga samtalet där personalen är mån om att använda ett korrekt språk med barnen och utmana dem med nya ord. Barnen berättar och personalen och andra barn lyssnar och bekräftar. Personalen ställer frågor till barnen och de lär sig att utveckla sitt språk. Det är viktigt att inte ha för bråttom utan att ge barnen en chans att hinna tänka efter och inte ge svaret själva till dem.

I samlingen lär sig barnen att tala inför en grupp och att lyssna på andra barn i gruppen. Samlingen kan ibland bestå av många barn tex i sångsamlingen medan det ibland kanske bara är tre barn om barnen ska lära sig något nytt och behöver tid för att kunna ta till sig budskapet och ställa frågor mm. Rim och ramsor används mycket i alla verksamheterna.

Sagoläsning och dramatisering av sagor samt skapande av egna sagor är något många fler

beskriver i sina kvalitetsdokument i år jämfört med tidigare år. Många använder sig regelbundet av biblioteken. I förskollärarnätverket har förskollärarna lyft fram att det är viktigt att läsa med

inlevelse så barnen blir engagerade och tycker läsningen är rolig. Många lyfter fram att man tittar på bilder, stannar upp och förklarar svåra ord eller vad barnen tror ska hända sen. Barnen är delaktiga i sagan och efter sagan är det vanligt att barnen leker och fantiserar vidare.

Pedagogisk omsorg har haft en uppskattad studiedag som handlade om hur man kan arbeta med språkpåsar för att stimulera språkutvecklingen. Dagen avslutades med att barnbibliotekarien tipsade om bra och intressanta barnböcker som lämpar sig för högläsning för små barn.

Språklekar är vanligt där har barnen getts möjlighet att få träna på olika saker under lekfulla former. Barnen har getts olika uppdrag att utföra så de lär sig lyssna och göra saker i rätt ordning.

Det spelas spel och barnen tränar på turtagning.

Förvaltningen har erbjudit en föreläsning om läsning i förskolan som redovisade aktuell forskning samt konkreta tips på hur man kan utveckla läsningen i förskolan.

Ca hälften av förskolorna arbetar med en metod som heter före Bornholmsmodellen som bas för arbetet med språkutveckling. De har haft språksamlingar i strukturerad form efter Bornholms modellen. Dessa språksamlingar innehåller: Upprop, Ramsa, Språklek, Sång, Saga och avslutning.

Förskoleklasserna arbetar med Bornholmsmodellen som är ett fortsättningsmaterial.

Det är många som lyfter fram förslag på hur de ska utveckla arbetet men språk och

(17)

kommunikation ytterligare under nästa läsår.

Flera förskolor vill utveckla samverkan med biblioteken.

Ett förbättringsområde som kvarstår är arbetet med flerspråkighet. 61 % av personalen uppger i självvärderingen att de stödjer barn med annat modersmål att utveckla sitt modersmål. Vid verksamhetsbesöken lyfter några pedagoger fram sin osäkerhet om hur man kan stötta barnen när man inte kan språket. Skoldatateket har deltagit på flera förskolors personalmöten och visat hur man kan använda sig av digitala hjälpmedel för att stötta dessa barn.

Resultatmål:

3.3.2.4 Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande

I kundenkäten svarar 90 % av föräldrarna på förskolan och 95 % i pedagogisk omsorg : Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas. De föräldrar som instämmer har ökat med flera % per år och genomsnittet för övriga kommuner som deltar i kundundersökningen är 86 % på förskolan och 75 % i pedagogisk omsorg

93 % av personalen på förskolan uppger i självskattningen att de dokumenterar barnets utveckling och lärande.

Portfolio / barnets pärm/barnets mapp

De flesta förskolor har denna dokumentation i pappersform men vissa förskoleavdelningar har prövat att ha dem digitalt. I varje barns portfolio/ barnets pärm samlas deras erfarenheter och kunskaper. Denna portfolio följer barnen hela deras tid på förskolan och fylls successivt på under tiden. På många håll finns det med intervjuer med barnen om deras intressen och tankar och deras egna utvärderingar av olika projekt de deltagit i.

Portfoliopärmen står tillgänglig för barn och föräldrar så de själva kan titta, följa och återblickar i barnets arbeten när de vill. De som har dokumentationen digitalt har upplevt att föräldrarna enkelt kunna ta del av den och följt barnets utveckling men nackdelen har varit att barnen saknat sin pärm de kunnat bläddra i.

Portfolien är ett viktigt underlag på utvecklingssamtalet där föräldrar och personal samtalar om barnens utveckling. Både om var de står idag och hur förskolan ska stötta dem framöver.

Löpande dokumentation

De kommunala förskolorna använder SchoolSoft (en webbaserade plattform där all personal och alla föräldrar har egen inloggning) där de kommunicerar sin information till föräldrarna.

Nackdelen är att de föräldrar som inte läser där missar mycket av informationen om förskolans verksamhet. Flera av de fristående förskolorna använder mail till att skicka ut viktig information som veckobrev och information från föräldramöten av olika slag. Vissa förskolor använder sig av tex "Förskoleappen" eller andra digitala system i sin kommunikation med föräldrarna. Den löpande dokumentationen sker i form av fotografier, veckobrev och barnens "alster". På detta sätt kan även föräldrar följa verksamheten. Tillsammans reflekterar/ återkopplar pedagoger, barn och även föräldrar det som händer på förskolan.

Väggdokumentation/Album

Beskriver ofta kortare eller längre temaarbeten som dokumenteras med fotografier, material ibland även arbetsprocessen och en utvärdering tillsammans med barnen i form av en väggdokumentation eller ett album.

Förskolorna och pedagogisk omsorg använder sig mycket av fotografier i samband med de

(18)

aktiviteter och teman de arbetar med. De upplever att detta får barnen att se sin egen utveckling.

Personalen diskuterar mycket med barnen och återkopplar till tidigare teman och frågeställningar.

Barnen reflekterar och utvärderar sina teman och upplevelser genom teckningar, intervjuer och diskussioner i grupp. Därigenom blir barnen medvetna om sitt eget lärande. De förskolor som använder sig av lärplattor ser att den är mycket enkel att använda tillsammans med barnen, att ta tillvara deras egna kommentarer och skriva in dem direkt i dokumentet med bilder och text.

Flera av förskolorna uttrycker att de behöver mer tid för reflektion med barnen och i

personalgruppen. De vill ta hjälp av dokumentationen så de kan utveckla verksamheten eller det projekt som de arbetar med. Alla förskolor har inte kommit lika långt med sin dokumentation. På vissa avdelningar består dokumentationen mest av fotografier och är beskrivande. Den

pedagogiska dokumentationen behöver där utvecklas genom att bli mer utvärderande och analyserande.

Resultatmål:

3.3.2.5 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga

Alla enheter arbetar med tydliga regler och rutiner så att barnen ska känner igen sig och veta vad som ska ske och hur de kan vara med och påverka. Alla lyfter fram i sina kvalitetsdokument att de arbetar aktivt för att barnen ska känna sig trygga i verksamheten då det är grunden för allt lärande.

Förskolorna arbetar med att skapa planer för att förebygga diskriminering och kränkande

behandling, dessa planer behöver kontinuerligt förankras och hållas levande hos personal, barn och föräldrar. Förskolorna fokuserar på att förtydliga vad som menas och kartlägga verksamheten så det förebyggande arbetet får en allt mer framträdande roll. Alla lyfter värdegrundsarbete som något ständigt pågående.

99 % av personalen i förskolan uppgav att de arbetar målmedvetet för att motverka kränkande behandling av barn vilket är en ökning med 3 % från föregående år. 100 % av personalen svarade i självvärderingen att de bemöter varje barn med intresse och respekt vilket är en ökning med 2 % från föregående år.

98 % av föräldrarna i förskolan och 99 % i pedagogisk omsorg svarade i kundenkäten att Mitt barn känner sig tryggt.

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Kundenkät - Mitt

barn känner sig trygg (förskola)

97% 98% 100% 100% 100%

Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg

(pedagogisk omsorg)

100% 99% 100% 100% 100%

Resultatmål:

3.3.2.6 Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Både i förskolan och pedagogisk omsorg används kameran och digitala fotoramar på olika sätt som ett naturligt inslag i verksamheten. Datorer finns på alla kommunala förskolor och på många av de enskilda förskolorna och pedagogisk omsorg. Arbetet kan utvecklas hos många av dem. På många av förskolorna använder man sig av ljudande tangentbord (Skolstil) för att stimulera

(19)

förberedandet av läsning. När förskolor och pedagogisk omsorg börjar använda lärplattor i

verksamheten är det viktigt att ha en IKT-strategi (Informations- och kommunikationsteknik) och ha bestämt hur datorer och lärplattor ska användas så de blir ett pedagogiskt hjälpmedel vid dokumentation och att de pedagogiska appar som används stärker lärandet och utvecklar kommunikationen mellan barnen.

Modern teknik i förskolan har varit ett utvecklingsområde under många år och är fortfarande ett utvecklingsområde på vissa förskolor. Det finns förskolor som har kommit igång bra och där har lärplattan blivit ett bra pedagogiskt hjälpmedel som underlättat dokumentationen av verksamheten och har hjälpt till att synliggöra lärandet för barnen. Där har man hittat bra appar på lärplattan och barnen spelar pedagogiska spel och hittar information som de söker. De flesta förskolor har köpt in eller planerar att köpa in lärplattor till sina förskolor. Förskolecheferna har deltagit i en föreläsning i juni för att lyfta arbetet med lärplattor i förskolan. Det behövs strategier för hur arbetet ska gå till.

De förskolor som under de senaste åren fått modern teknik som ett förbättringsområde i sina Våga Visa rapporter har tagit till sig av kritiken och utveckla arbetet med modern teknik. Vissa förskolor har börjat använda lärplattan som stöd för barn med annat modersmål. Det är bara 69 % av

personalen i förskolan som ansåg att de använder modern teknik på förskolan som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation och skapande i barnens lärande. Alla förskolor har nu blivit medvetna om den moderna teknikens betydelse så det finns alla möjligheter att hitta ett effektivt arbetssätt där tex lärplattan underlättar arbetet för personalen.

Pärlans förskola fick projektmedel från Barn- och utbildningsnämndens för att utveckla arbetet med dokumentation med hjälp av Modern teknik. Deras erfarenheter redovisades vid

projektseminariet i april och de delade med sig av sina erfarenheter till andra förskolor.

Under hösten deltog ca 250 pedagoger i en föreläsning som handlade om hur man skapar lekfulla och lärorika aktiviteter, hur lärplattan kan användas för dokumentation och kommunikation och blir ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. De flesta kommunala förskolorna hyr lärplattor och i det paketet ingår en introduktionsutbildning för förskolechefer och några pedagoger. På vissa fristående förskolor har några pedagoger gått utbildning och därefter arbetat med att utveckla sitt eget arbete och ibland även introducerat lärplattan för sina kollegor. I förskolornas

kvalitetsdokument framgår att det behövs utbildningsinsatser för personalen så alla känner sig bekväma med tekniken och kan använda den tillsammans med barnen. Vid verksamhetsbesöken har pedagogerna lyft fram det behovet.

Modern teknik i Pedagogisk omsorg är fortfarande ett utvecklingsområde. I sina

kvalitetsdokument lyfter de flesta fram att arbetet inte prioriterats eftersom många av barnen har så god tillgång till lärplattor hemma så de behöver inte använde dem när de befinner sig i pedagogisk omsorg. Flera av dem har använt datorn eller lärplattan för att söka kunskap men den har inte används i så stor utsträckning för dokumentation. Diskussioner med hela gruppen har väckt intresse för att synliggöra lärandet och reflektionen tillsammans med barnen genom användandet av tex lärplattan. Många använder fotografier för att visa det som gjorts och det fyller delvis samma behov men är betydligt mer tidskrävande. Någon har deltagit i utbildning på Skoldatateket om hur lärplattan kan användas i verksamheten.

Förskolorna och pedagogisk omsorg behöver utarbeta tydliga IKT-strategier för användningen av lärplattor, datorer och bildanvändning. De kommunala förskolorna har påbörjat ett sådant

gemensamt arbete under hösten.

Resultatmål:

3.3.2.7 Det är arbetsro i verksamheten

För att få arbetsro i verksamheten strävar både pedagogisk omsorg och förskolorna efter en verksamhet med tydlig struktur och tydliga rutiner så att barnen blir delaktiga i verksamheten och

(20)

där de är förberedda på vad som ska ske. Verksamheten organiseras utifrån att barnen ska erbjudas en stimulerande pedagogisk miljö. Barnen delas upp i mindre grupper så att de ges förutsättningar att komma till tals och koncentrera sig på sitt arbete och träna det sociala samspelet. På många enheter eftersträvar man att det ska finnas lugna platser både inne och ute. Enheterna eftersträvar en låg ljudnivå.

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Kundenkät: Det

är arbetsro i barngruppen (förskola)

85% 85% 85% 85% 85%

Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (pedagogisk omsorg)

96% 98% 85% 85% 85%

Inriktningsmål:

3.3.3 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan

redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser

Kostnaden per inskrivet barn i förskola och pedagogisk omsorg är lägre än genomsnittet i Stockholms län. Personaltätheten är något högre än i länet. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola är lägre än uppsatt mål men i stort sett jämförbar i länet. Föräldrarna är till stora delar nöjda med verksamheten. Förskolornas och pedagogisk omsorgs inre arbete kan förbättras inom några områden. Se utförlig redovisning i bilaga till årsredovisningen.

Förvaltningen bedömer att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå.

Resultatmål:

3.3.3.1 Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta.

Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå

Kostnaden för ett inskrivet Danderydsbarn i förskola (kommunal och fristående) 2013 var 122 500 kr, genomsnittet i Stockholms län var 126 300 kronor.

3.3.4 Barn i behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg

Förskolorna är väl medvetna om rutinerna för att söka tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Innan förskolan har fått tilläggsbelopp har det erbjudits handledning eller konsultation av förskolepsykolog, specialpedagog eller talpedagog. Även Skoldatateket har erbjudit personalen hjälp med att hitta metoder som gör att barnen får bättre stöd i sin vardag på förskolan. Det är flera förskolor som sökt handledning eller konsultation de senaste året och det har inneburit att många av dem inte behövt ansöka om tilläggsbelopp utan de har fått hjälp med att hitta metoder som gör att de kan hitta strategier för att stötta barnen utan att behöva mer personalresurser.

Personalen har gjort en kartläggning av hur förskolan kan anpassa miljö och metoder för att stötta barnet. Förvaltningen bedömer att kartläggningen behöver utvecklas så personalen blir bättre på att synliggöra hur arbetssätt och miljö kan förändras för att stötta barnen på bästa sätt.

(21)

En handlingsplan har upprättats tillsammans med föräldrarna där det satts upp delmål och mer långsiktiga mål. Regelbundna uppföljningar har gjorts för att stämma av att arbetet ger resultat och metoder mm kan utvärderas och eventuellt förändras utifrån barnets behov.

Förskolorna använder oftast tilläggsbeloppet till att öka personaltätheten så barnen kan delas upp i mindre grupper där de ges möjlighet att få extra stöd delar av dagen. Ca 70 % av barnen som beviljas tilläggsbelopp har koncentrationssvårigheter, svårt med impulskontrollen, svårt vid övergångarna från en aktivitet till en annan mm. Dessa svårigheter har ofta sin grund i

neuropsykiatriskt beskrivna hinder. Ca 70 % av dessa barn är pojkar och 30 % flickor, de flesta barn är mellan 3 och 5 år.

Ca 20 % av barnen med tilläggsbelopp har medicinska orsaker; det kan vara rörelsenedsättning eller funktionsnedsättningar rörande hörsel, syn eller epilepsi. Ofta har personalen stöd från Habiliteringen (landstinget) i form av sjukgymnast eller specialpedagog.

Av de sista 10 % har flera barn en språkstörning och de får stöd att utveckla sitt språk utifrån sina särskilda svårigheter. Barnen har oftast även stöd av en logoped från landstinget som föräldrarna besöker tillsammans med sitt barn. Flera av barnen med en språkstörning önskar placering på en språkförskola. Danderyd har ingen egen utan barnen har fått placering i Sollentuna. Alla barn som önskat placering har inte fått plats i år. Kommunen kan ansöka om att starta en egen tal- och språkförskola hos Stockholms läns landsting i april 2015 för att kunna starta i januari 2016.

Tilläggsbeloppet söks som regel för ett läsår. Cirka 75 % av barnen som genererat ett

tilläggsbelopp behåller det under sin förskoletid. Ca 25 % har det bara under en kortare tid och det fasas därefter ut. Om stödet kan sättas in tidigt och stötta barnet till att hitta egna strategier för att hantera sina svårigheter får barnet en tro på sin egen förmåga och en god start i för sitt fortsatta lärande.

Inför övergången från förskolan till skolan brukar förskolan initiera ett överlämningssamtal med skolan tillsammans med föräldrarna för att ge barnet en så bra start som möjligt i skolan.

Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Barn med

individuella stödresurser i kommunala förskolor

25 26 27 28

Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor och pedagogisk omsorg

27 28 28 24

Externt placerade förskolebarn

4 4 3 4

Summa 56 58 58 57

Barnantalet i förskolan är något lägre än tidigare och även antalet barn med behov av tilläggsbelopp har minskat. Personalen erbjuds mer handledning och konsultation av specialpedagog, talpedagog och förskolepsykolog för att kunna hitta strategier utan att behöva ansöka om tilläggsbelopp. Insatsen bekostas av utbildnings- och kulturkontoret

3.3.5 Genomförda Våga Visa-undersökningar 2014

Tre grundskolor och sex förskolor observerades under 2014 med gott resultat. Observatörsrapport och enhetens handlingsplan publiceras på hemsidan när ärendet tagits upp i Barn- och

utbildningsnämden. Resultaten för två av sex enheter blev klara till årsskiftet de övriga redovisas i mars 2015.

Våren 2014 - Enebydungens förskola (fristående)

Det var 114 barn och 24 årsarbetare varav 12 hade förskollärarexamen när förskolan observerades.

(22)

Starka sidor

• Arbetsro som präglas av en kreativitet

• Engagerad och kompetent personal som har barnen i fokus

• Arbetet inom matematik och språk tillgodoser barnens nyfikenhet och utforskande och det finns olika strategier för att ge barnen utmaningar i lärandet

• En väl fungerande organisation som främjar samarbete och kunskapsdelning

• Förskolans medvetna utvecklingsarbete Förbättringsområden

• Ett handlingsprogram för att förebygga och motverka kränkande behandling ska finnas

• Integrationen av modern teknik i den pedagogiska verksamheten

• Ett större utnyttjande av utemiljöns olika pedagogiska möjligheter

• Övergången mellan skolformer

Våren 2014 - Borgens förskola (kommunal)

Starka sidor

• Ett respektfullt förhållningsätt mellan barn och vuxna.

• Lugnt arbetsklimat och alla tar ansvar för en positiv arbetsmiljö.

• Pedagogerna ger barnen möjlighet att utveckla förmågor genom varierande och kreativa arbetssätt.

• Det finns flera exempel på att barnens åsikter, intressen och behovs tas tillvara i pedagogernas planeringar.

• Förskolechefen har god kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet.

Förbättringsområden

• Strategier kring planering, genomförande och utvärdering kring arbete med genusfrågor saknas.

• Likabehandlingsplanen saknar en övergripande vision.

• Dokumentation av barns lärprocesser förekommer sporadiskt och saknar analys och utvärdering

• Formella forum för barndemokrati saknas på förskolan.

• Det systematiska kvalitetsarbetet saknar en djupare analys som grund för pedagogisk och organisatorisk utveckling på förskolan.

Hösten 2014 - Altorps förskola (kommunal)

Starka sidor

• Pedagogernas positiva och respektfulla förhållningssätt gentemot barnen.

• Det finns en mångfald i lärandet och pedagogerna uppmuntrar barnens kreativitet och lust att lära.

• Miljön, såväl inne som ute, är väl genomtänkt och stöder barnens lärande.

• Barns intressen och åsikter tas till vara av pedagogerna.

• Tydlighet i förskolans systematiska kvalitetsarbete och en medvetenhet om förskolans pedagogiska kvalité.

• Förskolechefens demokratiska ledarskap och pedagogernas delaktighet i arbetet med förskolans kvalité.

(23)

• Motverkande av traditionella könsroller/ könsmönster i förskolans planering.

• Möjligheter för barnen att använda modern teknik för sitt lärande.

• Mål och metoder i utvecklingen av den pedagogiska dokumentationen.

• Ansvarstagande för de yngre barnen i de dagliga situationerna, som exempelvis vid lunchen.

• Samarbete mellan avdelningarna och samsyn inom förskolans arbetslag beträffande de förbättringsområden som identifierats under observationen.

Hösten 2014 - Kyrkans tre förskolor (fristående) Enens förskola

23 barn och 6 årsarbetare varav 3 hade förskollärarexamen när förskolan observerades.

Starka sidor

• Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund.

• Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen.

• Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande.

• Förskolans bedriver ett aktiv samarbete med samhället.

• Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete och är mycket uppskattad av alla pedagoger.

• Användandet av modern teknik kan utvecklas på förskolan.

• Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas så den blir mer likvärdig för alla barn.

• Barnens ansvar och inflytande kan öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande.

Kyrkans förskola i Djursholm

Det var 30 barn och 6,2 årsarbetare varav 2,6 hade förskollärarexamen när förskolan observerades.

Starka sidor

• Förskolans gård som inbjuder till utforskande och lärande lek.

• Förskolan behöver utveckla den pedagogiska dokumentationen så den blir mer likvärdig för alla barn.

• Användandet av modern teknik kan utvecklas.

• Barnens ansvar och inflytande kan till viss del öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande.

Kyrkbackens förskola

Det var 27 barn och 6,3 årsarbetare varav 1,7 hade förskollärarexamen när förskolan observerades.

Starka sidor

• Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande.

• Användandet av modern teknik är väl utvecklat på förskolan.