To link to this article:

(1)

This article was downloaded by: [UQ Library]

On: 14 March 2015, At: 14:37 Publisher: Taylor & Francis

Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar

Publication details, including instructions for authors and subscription information:

http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Till frågan om Sarektraktens tektonik och bergarter

Axel Hamberg

Published online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Axel Hamberg (1915) Till frågan om Sarektraktens tektonik och bergarter, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 37:1, 119-126, DOI:

10.1080/11035891509443845

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035891509443845

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) contained in the publications on our platform.

However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make no

representations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and views

expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be relied upon and should be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.

Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

(2)

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Downloaded by [UQ Library] at 14:37 14 March 2015

(3)

I

anledning nf tl:r A. GAVELIXS fiiredrag om Ruoutevare- oll~r%lets geologiska fijrhrillanden Yid Geologiska Fiireningcns Sammantriiide den 7 jan. hade j a g n5gra yttranden, soni i Ilnfrudsak iifrerensstiimma med nedanstiiendc framstiillning, 11rill;en dock i iiiigra punkter erfarit ndgon ntridning, hvar- fure j a g ansett liimpligast att gifva den formen af en upp- sats.

RuouterareomrHdet angriinsar direkt till det vidstriickta SarekomrLdeb, ofcer hvars bergarter och fektonik jag fiir fem 6r sedan ntgaf e t t foreliipandc meddelande.' Uppenbar- ligen iiro de biida omrltlenas geologiska fiirhrillanden mycket 6frerensstiimmande.

I brist p i mera detaljerade undersiikningar fiirdelade j a g hii,fjilllens bergarter p i fiiljande enheter: det iistra urberget, de silnrislia sedimenten, syenitskollan och nnifibolitskollan.

D:r (+AvELIS liar i viss m&n bibeh5llit denna indelning, dock har han fijrdelat syenitskollnns bergarter p5 tv& nfdel- ningar: den vssentligt e r n p t i r a anortositplattaii och de sedi- mentiira serebergirterna. Dessa sistniimnda tyclias inom R n o n t e m r e spela e n ganska stor roll, for Sarektrakten i sin helhet spela de i jamforelse ined eruptiren en ganska liten

(1inaTischen Gebirgskette. - G. 5'. F. Bd 32, 1910, S. 6S1.

Gestcine und Tcktonili des Sarekgclrirgcs nebst eincm fibcrblick der skan-

(4)

120 AXEL IIA?dBERG. [Jan. 19 15.

roll och Sir0 i alhn!inhet sb godt som omijjliga a t t i fiiltet skilja frAn de fiirskiffrade ernptiven, dii lirartsiter och kalk- stenar niistan genomgiende saknas bland dern.

Vid Sarelitraktens geologiska u n d e r s h i n g blef det dell nyupptiiclita rikhaltiga serien af delris inycliet vackra e r q - tirbergarter, som fiiretriidesvis li0111 a t t i d r a g n sig min upp- iniirksamhet. Samma eruptirserie gHr nppenbarligen in p i Ruouterareomrtidet, diir, att doma af d:r GAVELINS framst811.

ning, serien tycks vara niistaii lika fnlltaligt representerad som i Rapadalen inom Sarelitrakten, hvarest jag viil funnit samtliga af inig omtalade varieteter. Nigon skillnad i r a - rieteternas frekrens tyckes emellertid inoin de brida omrddena fiireligga. I n o m Rapadalen och Sarektrakten i allniiinhet s p a s syeniterna vara fiirbiirskande, diirnast torde p b b r o r komma i vanlighet. Enligt d:r GAVELINS framstallning s k d l e anortositer rara den ifrtigavarande eruptivformationcns ran- ligaste rcprcsentant i Ruontevareomridet. Dessa bergarter ha i Sarelitrakten cndast en medelmittig frekvens samt iiro diir mycliet ofta fdlkomligt metamorfoserade zoisitkvartsiter.

E n annan olilihet tyckes ligga dari, a t t inom d:r GAVELISS omrHde kalisyeniter och lialigraniter upptriida. Sg vidt jag hittills funnit iiro inom Sarektrakten syeniternn alltid starlit pertitiska och natronhaltiga, d e t t a galler Bfven dc inera spar- samt fijrelrominande graniter som tillhiira syenitsliollan. Dar- emot har jag funnit yngre lialigraniter glngformigt genom- siittande amfibolitformationen.

Denna senare formation synes, a t t doma af d:r GAVELINS beslirifning, vara fullliomiigt likartad inom b5da omrddena och f i r jag liiinvisa till min tidigare beslirifning af den- samma.

Hvad tektoniken betriiffar synes d:r GAVELIX luta A t an- tagandet af miijligast sin& iifverskjutningar samt att hela sedimentliomplexen ntgjordes af siluriska bildningar. D% d:r GAVELIX synes mig gB nastan for l l n g t i sin strafvan efter tektonisk och stratigrafisk fiirenkling, Till j a g hiir klargora

(5)

I j , j 3 7 , 11. I .] SIREKTRAKTESS TCIiTOXIK OCII DERGARTER. 121 mill stiiIlning, i synncrhet som den ej fullkomligt iifvensstiim- mer IIied den af m i g 1910 hyllade, r i d hrillien tidpunlit j a g fralnstfiildc trenne Itypoteser, en underslijiitnings- och en ,,dgr]i(liiings1iypotes sdsom likriirdiga arbetshypoteser. Yid ett besiil;, soly j a g gjorde sommaren 1011 i riistkanten afhiig- fjgilleii siider om Alknvare, fanu jag iii1derslijntningshypotesen BtIlliDstone diir beliraftad.

H u r u jag fiirestiiller m i g telitoniken i e t t m i t t rinlielriitt mot fjiillkedjans Iiingdriktning iitergifves genom bifogade profil iifrer de geologiska fiirhdllandena pd en linje mellan Rissavare, ijfver TjBgnoris, Lnotto, PBrtctjiiklio, Stuor Jgrta, Faundive ocli Xanimatj. Frofilen gor dock endast anspril;

p& att vara helt scheniatisl~

Ofver den otvifrelal~tign siluren i vster I;omnier syenitsliollan. I sin nndre dcl innehdller dcnna talrikn parallell- stroerade bergarter, hiir hufvndsakligen fiirskiffrade eriiptir, sarskildt myloniter. P H sijdra sidan PBrtetjdkko synas verkliga sediment fiirekonima, bildandc tsmligen finliorniga, otyd- ligt Iiristalliscrade, parallellstruerade, ofta af talrika krarts- fyllda spriclior genombrutn a, grKa, stundom @nab tiga bergarter, Iirilkns sammansiittning, af fiirgen a t t diima, kan for- lnotlas niirina sig den 110s en basisk gneis. Territngen $ir p&

sliitten siidcr ocli sydost om Pdrtetj8liko mycliet jordtlickt endast pi. de uppsticliande smH bergen samt i backravinernn Br fast berg att finna. DH dessa smorjiga hergarter i jamforelse med de nyupptiickta, vackert Iiristalliserade ernptiven forefoIlo ritminstone i biirjan af unders6kningen fiiga intressc- Tzeliande, ha de ej blifvit fiiremal fiir ntigon utforligare ut- forskning. Bland de hemfiirda bergartsprofven Sir0 n i g r a f&

som finnde leda tanlien pi% tuffer, men dock troligen endast Bro gnuggstenar.

D e parallellstruerade bergarterna aro i trakten af Pdrte jlimforelsevis miiktiga, men synas mot norr aftaga i utbred- ning.

I

Rapadalen aro frdn och med Spatnek- och Vassja- blicliarna samt vidare inbt dalen de viil kristalliserade stiillvis

(6)

122 AXEL II.13IUERG. [Jan. 1016.

dock s t a r k t dyna~~ometariiorfoseradc djupbergarterna f‘orhgr.

sliande. De storn sycnitomrddena kring Sitojanrc och siider om Stora, L n l c iilfs r a t t e n d r a g h a f r a iifren en alldeles ijfrcr- riigande priigel af ernptiva cljnpbergarter, soin har ocll hr-ar p l grun (1 af ^ijfverskj u t ni ngs rijrelsen och and r a (1 y n am oinet ^8.

iiiorfa inflytanden f5tt n l g o t fiiriindrad priigel.

Den ijfre delen af syenitskollan iir iifrenledes mycket olik.

artadt ntbildad. I Rapadalen angriinsn ernptiven omedelbart t i l l amfibolitsliollan; i PArtefjiilltrakten satnt pb Lnotto iifrer- lagras syenitcn daremot ofta, af gmnatfyllit, Bfrer hrilken dfirpfi rtmfibolitskollans bergarter konima.

Syenitskollan genolusiittes typiskt af cn mot nordriist omkring

IS

h 20” lntande pnrnllellstrnktur, sorn j a g upp- fattat srisom ett sekundiirt strukturelement, som rore a t t stiilla tillsainmans ined ijfrersl;jntningsriirelsen. Emellertid dylier hela forinationen i hiigfjiillen mot riister under amfibolitsliollan. Sanmia fijrhilllande visar iifven deuna senare p%

striickningen sijder om A l k a r a r e , sisom j a g aug. 1911 lionsta- terade i Tjlgnorisjoklis dalgiing, diir anifibolitforinationen dykcr lied under silurformntionen af vastlig facies, nngefgr pri det siitt fig. 1 risar. H u r n amfibolitformationen i detta afseende fiirhiiller sig norr om Blkavnre kiinner j a g ej med risshet, men vill antaga, att den forhiller sig p l samma siitt.

Den sHlnnda utbildade tektoniken synes d:r GAYELIN ^vilja anse slsom af iifverskjutningar jiimfijrelseris obcrord. Elan y t t r a r sig visserligen ej bestiimdt, men han synes lnta b t den

& M e n , att s a m t l i q sedimentbergarter tillhijra silurforma- tionen och de 6fvcr hyolithnszonen liggande eruptiven vara silurisks eller postsiluriska.

I

betralitnnde af nastan samtliga lagers nordvastliga stupning samt fjtilltoppariias hojd (omkr. 2000 ^{a t )} och de tektoniskt ofver de samma 1iggan.de miilitiga silurlagren af vastlig facies sknlle enligt e t t sAdant antagande silurlagrens sammanlagda miiktighet bli hagst be- tydande och uppgB till ritskilliga tusen meter pb den sex mil IHnga striickan niellan S a g g a t och Virihaure.

(7)

I ; ~ 37. 11. 1 .] SAI1EKTRAICTEKS TCKTOSIE OCII BERQAIUER. 123 Fijr n t t bedijmn mijjligheten a f en sri miiktig kontinnerlig merfiiljd sliulle (let vara af intresse a t t lrunna identifiera la, Stterledernas stratigrafislia dlder. Med hittills gjorda fossiln fJvl1d i de lappslia silurlagren torde man e~nellertid ej komma 1;ngt. I hyolithuszonen mellan S a g g a t och Storn Lnle ratten torde j n s t ingra fossil alls blifrit funna. 31en (1% dessn lager riil f& identifieras med den likn besknffnde zonen vid Torne- triisl;, sorn pK grund af

XOBERGS

detaljernde nndersiikning riil fhr anses motsrara sfiriil den kainbriska sanclstensaf(1eIningen som alnnskiffern, sb torde hyolithnszonen r i d Saggat f B an- tagrns tillhijra s a m m a tidrymrler. Inom siluren af t-astlig fa- ties finnes ingen ^srl god titlsbestiimning, d & hiir inga andra fossil iakttagits lin enkrinitleder, hvilka af W n 1 . 4 ~ 1 fijrklarats I;nnna tillhijra livilken period soin helst frdn ocli med nnder- silur a n d s npp i mesozoiknm. GB r i till Jiimtlandssiluren, sB finna r i diirernot ingen vasentlig sfdliiad i Blder inellan silurlagren pB fjiillliedjans ijstra ocli viistrs sidor. Dettn kan visserligen straingt taget ingenting bcrisa angrlendc motsva- rande BldersfiirhBllanden i Lappland, inen bildar dock e t t af.

seviirdt stijd for osannolikheten nf en sri stor iildersskillnad mellati hyolithnszonen i ijster och tle milda skiffrarna i vlister, a t t de mellanliggande skiffrarna skalle kirnnn inrymmas i den

SL

antagna stratigrafiska luckan.

J a g liar redan i min fijreglende nppsats framhlllit ossnno- likheten a € ntt antaga vnre B i g syenitformationen sfisom en under amfibolitsliollan injicierad laliliolit eller nmfiboliterna slsom eruptiv, som genombrutit syenitsliollnn och intriingt i de ijfverligganrle skiffrnrna, och j a g anser det onijdigt a t t har Bterupprepa samina synpnnkter, som j a g fijrut franihhllit.

Annu otroligare synes inig vara n t t antaga gabbrodiabaserna och syenitbergarterna sdsom tillhiirande samma erup- tionsepoli. Det vore i sb fall srlrforklarligt, hrarfor bergarterna med djuphabitus plotsligt upphijrde intill amfibolitgransen HJ. SJOGRES, Enkriuitfynd i fjiillskiffrarna vid Snlitelma. - G . F. F.

Bd 25, 1900, S. 109.

(8)

124 l S E L IIAJIBERG. [Jan. 19 1 s .

vid omkring 1000 L 1300 ¹¹⁾^o.h. och diir gabbrodiabaserna, finkorniga och stiindom porfyriska gdngbergartshabitus yid- toge. Sistniimnda habitns striicker s i g sedan n t a n niLmnv;ird variation till de hiigsta topparnas spetsar i omkring 2000 6. h.

Ehurn d e t iir s r l r t att i brist p i fossil, som medgifva verkliga geologiska tidsbest:imningar, Qstadkomma en fullt bindande logisk berisfiiring ftir nikrnron nf effelitira ofver.

skjjntningar inom den ifriigararande terrtingen, sd anser jag emellertid - sarskildt i betralitande af iifverskjutningarnas vanlighet i bergsliedjornas utl;anter* - sannolikheten tala fiir s5dana.

Det syncs inig sannolilit att syenitsliollan slijutits ofver hyolithuezonen. Harfor tala myloniternn, diakiriterna, och den &lderdornlignre (mera kristalliniska) struktaren hos syenit- skollans sedimenthergarter sarnt friinraron af pyrogena kon- talitverkningar p l hyolithusbergarterna.?

Det synes mig vidare sannolilit, att amfibolitskollan skjutits iifver syenitskollnn, eniedan spiir af en sddan rijrelse Bfven iakttngits i den fiirstngmnda sliollans nndre ~ l e l , ~ men dess- utom emedan gabbrodiabasernas s t m k t n r h'dnvisar pB s& olik- artade genetiska fiirhdllanden emot de underliggande djjup- bergnrternas. De gabbrodiabn'ser, som bildat amfiboliterna ach som iifven i stora miingder finnas kvar hantyda pd en kris- tallisation niira jordytan, syeniterna och de diirmed genetiskt sammanhangande bergarterna hiintyda p B en kristallisation under e t t taclie af berglager af afsevard tjocklek. Dessa olika eruptiva formationer m&ste ha bildats hvar ftir sig.

Sedan djupbergarternas skyddande tiicke eroderats, h a r amfibolitformationen skjutits iifver desamma.

Nellan siluren af v#stlig facies och amfibolitskollan kan

Jamfiir: Die schn-cdische Hochgebirgsfrage nnd die Banfigkcit der Uber-

Jamfiir nppsntsen nf 1910.

Utfiirligare observationer 6fver dennn kontnktyta tiro dock anskvgirda.

schiebongen. - Geol. Rnndschan, Bd 111, 1912, S. 219.

(9)

~d 35. 11. 1.1 S-\REIiTRAIlTESS TEIiTONIK OCII BERGARTER. 125

(10)

126 AXEL I I A J I D E R ~ . [Jan. ^1915.

man visserligen i filt i a k t t a g a spdr af tektoniska rijrelser, nfigra siirsliilda strntigrnfiska skiil fijreligga eiiiellertid ej fGr a n t a g m d e af ijfyer- eller undersl;jutningsrijrelser efter denna griins. SBdaiia Iinnna j u fiir ijfrigt, sasom fiirut framhHllits, h a fijrekominit iifven iiioni de hiir sdsoin enheter betral;tade bergwtskomplexerna, churn de %ro svdrare att fijrfijlja.

Ned den hiir valda tolliningen af Sarelif'jiilltraktens telito- nil; kriifves ej nntagandet af ijfverskjjutningar af mycbet stora dimensioner.

E n blick pH den bifogade profilen rltlagaliigger mijjligheten af en analog strntigrafisli byggnad 110s hvar och en af de antagnn d i o l l o r n m : underst Uldre bergarter, nrbergs- eller algongiska skiffrar, ijfverst knmbrosilur. Xii detta dock en- (last frnmhillas silsom en 16s gissning.

4 h 5 mil skulle yarn tiilriiclilign, ,,