Mötesplats ny PBL april 2013

Mötesplats ny PBL april 2013

13.00 VÄLKOMNA

Dagvatten och miljökvalitetsnorm för vatten Detaljplanering

14.30 FIKA

15.00 Samordnad planering väg, spår och PBL WebbGIS

Strandskydd

Aktuella utredningar

15.45 Övriga frågor

16.00 Avslutning

kulturmiljö och bostadsstöd

planfrågor

samhälls- planering

samhällsskydd och beredskap

Länsstyrelsens organisation – 1 mars 2013

Insynsråd Landshövding

Länsöverdirektör

samhälls- byggnad Avdelningen för

Internrevisor

Länsledningens stab Enheten för analys

Chefsjurist

Miljöprövnings- delegation

Viltförvaltnings- delegation

administration personalfrågor rättsliga frågor personalfrågor

information miljö

miljöanalys

miljöplanering

miljöskydd

naturvård

landsbygd

lantbruksfrågor

länsveterinärer tillväxt

arbetsmarknads- och rättighets- frågor

näringslivs- utveckling

social utveckling

ekonomijuridiska frågor

kundtjänst

tillstånd

tillsyn

överklaganden administration

ekonomi

upphandling och service

Avdelningen för Samhällsbyggnad

♦ Enheten för samhällsskydd & beredskap – Nuvarande avdelningen förutom

klimatanpassning och verksamhetsskydd.

♦ Enheten för kulturmiljö & bostadsstöd

♦ Enheten för planfrågor

– Nuvarande avdelningen förutom ÖP och GIS

♦ Enheten för samhällsplanering

– ÖP, infrastruktur (LTP), bostad,

klimatanpassning och klimat & energi. GIS

Gunilla Holmquist

samhällsbyggnadsdirektör

♦ Enheten för samhällsskydd & beredskap – Ella Kilim

♦ Enheten för kulturmiljö & bostadsstöd – Louise Schlyter

♦ Enheten för planfrågor – Henrik Storm

♦ Enheten för samhällsplanering

– Maria Heymowska

Uppdrag i regleringsbrev 2013

Uppföljning av tillämpningen av PBL

♦ Hur kommunerna tillämpar de nya reglerna om planbesked samt förenklat planförfarande enligt PBL (2010:900)

♦ reglerna om strandskydd i miljöbalken och då särskilt reglerna om områden för

landsbygdsutveckling i strandnära lägen

PBL, dagvatten och

miljökvalitetsnormer för vatten -

exempel Verkaån

♦ Susann Jonsson

♦ Länsstyrelsen Stockholms län

♦ Samhällsbyggnadsavdelningen

♦ Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se

♦

På vilket sätt är MKN vatten reglerat i plan-

och bygglagen ?

Plan- och bygglagen (2010:900)

♦ 2 kap. Allmänna och enskilda intressen

– 10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

♦ 3 kap. Översiktsplan

– 5 § Av översiktsplanen ska framgå… 3. hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer

– 10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 3. verka för …att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs…

– 16 § Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett gransknings- yttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om

förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

miljöbalken inte följs

– 27 § Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §.

Plan- och bygglagen (2010:900)

♦ 5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser

– 14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt …3. verka för…

att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs…

– 22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning

innebär att 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

♦ 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

– 10 § Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om beslutet kan antas innebära att 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs

Exemplet Verkaån

Verkaåns delavrinningsområde

DP Östra Rosersberg

♦ Lättindustri, handel, lager och kontor

♦ Vatten

–Vattenförekomst Fysingen –Skyddsområde för Märsta

drickvattentäkt, grund-

vattenförekomsten

Stockholmsåsen -

Norrsunda

Verkaån som recipient

♦ Verksamhetsområden

– Södra Rosersberg industriområde del 1 – Södra Rosersberg industriområde del 2 – Östra Rosersberg (lättindustri mm)

– Verksamheter vid cirkulationsplats Rosersberg

♦ Infrastruktur

– Ostkustbanan – överlämningsbangård – Kombiterminal

– E4 cirkulationsplats Rosersberg

Utdrag ur planbeskrivningen för Östra Rosersberg

♦ En förutsättning för planens genomförande är att det till detaljplanen anslutande dike, med utlopp i skyddsområdet vattentäktszon, flyttas med en dragning förbi

skyddsområdets föreslagna primära zon till Verkaån.

♦ Recipienten Verkaån kommer genom flera pågående och angränsande detaljplaner för verksamheter samt genom detaljplan för östra Rosersberg att belastas med en ökad mängd dagvatten.

Utdrag ur planbeskrivningen

Ett totalt ökat utsläpp av förorenat dagvatten från flera planerade verksamhetsområden till

avrinningsområdet kan riskera målsättningen att inte försämra status eller upprätthålla status i

vattenförekomsten Verkaån.

Länsstyrelsen granskningsyttrande

Länsstyrelsens dilemma

♦ Svårt att överblicka

–De kumulativa effekterna av

markanvändningen inom avrinningsområdet –Den framtida belastningen på Verkaån

♦ Ouppklarade frågeställningar i detaljplanen –Klarar Verkaån ytterligare belastning?

–Kan MKN följas?

♦ Konsekvens

–Länsstyrelsen kan inte ta ställning till planens

genomförbarhet !

Historia 1 – Detaljplan i kommun D

järnväg väg

grundvatten- magasin

detaljplan

vattenskydds- område

Länsstyrelsens ”krav”

♦ Komplettera planhandlingarna med en samlad bild av dagvattenhanteringen inom Verkaåns avrinningsområde

♦ Beakta befintlig och planerade markanvändning

– Bostadsbebyggelse – Industrimark

– Vägar – Järnvägar

– Kombiterminal och omlastningsbangårdar

♦ Beakta prognostiserade klimatförändringar

♦ Samarbeta över kommungränserna (mellankommunal samordning – PBL)

Planerade verksamheter inom och utanför ARO

• Belastningsområde i Scenario 1

omfattande 566 ha

• Pilarna i överst till höger visar en

eventuell omledning av dagvatten (som inkluderas i Scenario 2) och kan bortses för Scenario 1

Planerade verksamheter inom och utanför ARO

• Belastningsområde i

Scenario 2 omfattande 932 ha

• Omfattar samtliga framtagna exploateringsföretag

• Markytor som idag avvattnas till Fysingen och som

diskuteras att ledas direkt till Verkaån och därför ingår

• ”Worst case” – men en tänkbar utveckling

Resultat

♦ ”Verkaån – vatten och åtgärdsplanering”, Sigtuna kommun

– WRS i samarbete med Naturvatten AB – Nuläge och framtidsscenario

– Belastningsberäkningar – Ekologisk status

– Kemisk status – Åtgärder

♦ Slutsatser

– ”Halter som beräknas måste troligen justeras nedåt …”

– ”Efter en grovhuggen kalibrering……tyder beräkningarna på att god status kan uppnås……förutsatt åtgärder för minskad belastning…”

– ”Exploatering tycks vara möjligt…kommer sannolikt kräva mer omfattande åtgärder än vad som föreslås…”

Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi

♦ Kartlägg planeringsförutsättningarna med hänsyn till MKN vatten

– I och utanför planområdet – Inom avrinningsområdet

– Dagvatten som leds in i avrinningsområdet

♦ Redovisa planeringsförutsättningarna i underlagsmaterial till detaljplanen

– Åtgärder som kommer att genomföras oberoende av detaljplanen (tex.

inom ramen för åtgärdsprogram)

– Åtgärder som kommer att genomföras inom ramen för aktuell detaljplaneläggning

– Åtgärder inom andra detaljplaner (ändring av befintlig plan) – Åtgärder som kommer att genomföras inom/ i anslutning till

Trafikverkets vägområde

– Avtal med exploatörer, verksamhetsutövare…

Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi

Underlaget till planen (MKB , dagvattenutredning etc) kan alltså innehålla uppgifter om förhållanden/åtgärder utanför detaljplaneområdet, om de utgör planeringsförutsättning för aktuell detaljplan.

Även planbeskrivningen kan beskriva viktiga planerings-

förutsättningar, även om det är utanför planområdet. Var dock tydlig med det i dokumentet.

Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi

♦ Planeringsförutsättningar kan utgöras av förhållanden utanför detaljplaneområdet

– Inom ÖP området (dvs. även utanför avrinningsområdet)

– Inom avrinningsområdet (dvs. även utanför kommungränsen)

– Inom detaljplaneområdet eller ovan

♦ Planeringsförutsättningar kan utgöras av beslutade åtgärder/aktiveteter

– Reningsåtgärder

– Insatser i sjöar och vattendra^g

Generellt

♦ Kommunen måste kunna visa upp ett trovärdigt underlag för hur MKN ska kunna följas, t.ex.

– Dagvattenutredning

– Miljökonsekvensbeskrivning

– Beslutade och/eller avtalade åtgärder på andra platser inom avrinningsområdet

♦ Kommunen måste själva ta ställning i frågan – Är underlaget för bedömning tillfyllest?

– Kan miljökvalitetsnormerna följas eller inte?

– Tro på sin egen bedömning!

♦ Länsstyrelsen lämnar synpunkter och tar ställning till – Underlaget

– Kommunens bedömning och deras ställningstagande

Slutligen

♦ Lyft blicken!

– Se markanvändningen som kan påverka som en vattenförekomst ur ett helhetsperspektiv

♦ Tänk nytt!

– Vad kan göras på andra platser som kan påverka vattenförekomsten positivt?

– Kan detaljplaner ändras för att möjliggöra exploatering på en helt annan plats?

♦ Kom fram till en slutsats som ni kan stå för – Kommer ni eller kommer ni inte kunna följa

miljökvalitetsnormerna för vatten?

Kunskapsbanken

♦ Plan- och bygglagen, 2010:900

♦ Förordningar

♦ Boverkets föreskrifter - bindande

♦ Allmänna råd - rekommendation om tillämpning

♦ Kunskapsbanken – VÄGLEDNING,

ibland med hänvisning till lag, förordning eller BFS

Nya planbestämmelser på Kunskapsbanken

Referensgrupp, nya planbestämmelser

♦ Jonas Ladelius, lst Västra Götaland

♦ Magnus Hultegård, Linköpings kommun

♦ Tina Weberg, Sbk Malmö

♦ Regina Laine, Västervik kommun

♦ Yvonne Seger, Sweco

♦ Eije Sjödin, LM HK Gävle

♦ Stina Pettersson, lst Västernorrland

♦ Ingrid Persson, Blekinge Tekniska Högskola

♦ Sebastian Gårdendahl, Fojab

♦ Sven Boberg, Sbk Göteborg

♦ Karin Månsson, Stockholms stad

Några av Boverkets förslag till ändringar i Kunskapsbanken

♦ K - Kontor

♦ R – Kultur och Fritid

♦ Q – utgår

Checklista vid utskick till Länsstyrelsen

• Granskning vid enkelt planförfarande-

bör tydligt framgå av missiv och handlingar

• Planhandlingar vid samråd/granskning–

bifoga relevant planeringsunderlag

• Kommunen som avsändare- inte enbart konsult

Formalia i detaljplaneprocessen 5 kap. PBL

♦ Brister i förfarandet ofta orsak till upphävanden av överklagade detaljplaner

♦ Tillämpas ett undantag? Motivera varför!

Exploatörbestämmelser och § 113

2013-04-24 37

Ett effektivare plangenomförande SOU 2012:91

Betänkande av Plangenomförandeutredningen

♦ Förslag att 6 kap. 3-12 §§ i BPL upphävs

♦ Ersättningssituationer bör avgöras enligt bestämmelser i 4 kap. 3 a § expropriationslagen, ExL

♦ Ovan nämnda förslag kan träda i kraft tidigast 6 mån efter ett riksdagsbeslut

♦ Äldre förordnanden om markavstående enligt 113 § BL bör fasas ut, men först ett år efter ikraftträdandet

♦ Ansökningar om länsstyrelsens prövning bör kunna prövas enligt nu gällande regler tills…

Gissning - lagändringen kan tidigast träda i kraft 1 juli 2014

Strandskydd i detaljplan

- bryggområden för enskilda fastigheter

Strandskydd upphävt inom WB:

Strandskyddet är ofta upphävt i äldre planer. Kommunen kan inte pröva lämplig placering eller

utformning

Strandskydd kvar inom WB:

Ofta i nyare detaljplaner. Risk att dispens inte medges. Behöver stå tydligt i/vid planbestämmelsen att det även krävs strandskydds- dispens för bryggan.

Strandtomt inte särskilt skäl för brygga

Bryggor, särskilt skäl (MB 7:18 c, pkt 3)

♦ Om området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet….

♦ … och behovet inte kan tillgodoses utanför området.

Hårda domar och mer kunskap om kustvattnens värde för djur- och växtlivet har skärpt tillämpningen.

För dispens ska åtgärden vara förenlig med strandskyddets syften (MB 7:26).

För upphävande ska intresset av anspråket väga tyngre än strandskyddsintresset (PBL 4:17)

Detaljplaneläggning inte särskilt skäl

Tätortsutveckling som särskilt skäl (MB 7:18 c, pkt 5)

♦ Om det behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse…..

♦ ….och detta inte kan tillgodoses utanför området.

Dessutom ska intresset av att ta området i anspråk för bebyggelse väga tyngre än strandskyddsintresset

För att det ska vara fråga om ett angeläget allmänt intresse bör den planerade åtgärden långsiktigt ge fördelar för samhället.

Samordnad planering

♦ Kommunal planering och

planering/planläggning av statliga vägar och järnvägar

Susann Jonsson

Enheten för planfrågor

Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se

Förenklingar i planprocessen

♦ Spårväg och tunnelbana

– kan planläggas enbart enligt PBL (LBJ 1:1)

– Förutsättningarna att spåren anges/har angetts i

detaljplanhandlingarna (se författningskommentarerna)

♦ Åtgärder på befintlig järnväg/väg kräver ej järnvägsplan/vägplan om…

– Skriftliga medgivanden om frivillig markåtkomst och – Marginell ytterligare påverkan, utöver vad den befintliga

järnvägen/vägen redan ger upphov till (LBJ 1:2, 10 § VägL)

♦ Undantag från bygglovplikt vid byggande av väg/järnväg

– Upplag, materialgårdar, murar, plank och tranformatorstationer ^{(14 b§}

VägL, 2:2 LBJ)

– Planen ska då innehålla uppgifter som undantas från bygglov (16 a§

VägL, 2:9 LBJ)

Samordning väg-/järnvägsplan och detaljplan

Reglerad samordning

♦ 13 a § VägL, 1;4a LBJ och 2:11 PBL

– Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag, ska samordnas med den planläggningen och prövningen, om det lämpligen kan ske.

– Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap. 19 och 20 §§ miljöbalken.

♦ Författningskommentar (prop. 2011/12:118)

– ”…I bestämmelsen framhålls vikten av samordning i de fall

användningen av ett mark- eller vattenområde även ska prövas enligt annan lagstiftning…”

– ”…Samordningen kan gälla den kommunala planeringen, men även en prövning enligt miljöbalken…”

– ”…Såväl själva planeringsarbetet som den slutliga prövningen av ärendet omfattas av bestämmelsen…”

– ”…Det handlar om att uppfylla lagens krav på ett så effektivt sätt som möjligt genom att undvika dubbelarbete..”

Prop. 2011/12:118, s.108

”Det är den som avser att bygga vägen eller järnvägen (oftast Trafikverket) som bör ha huvudansvaret för att

- ta tillvara möjligheterna till samordning och - åstadkomma ett bra samarbete med berörda

kommuner”

….

” Det är i dessa sammanhang viktigt att

infrastrukturbyggaren och kommunerna är lyhörda

för varandras behov och synpunkter”

Samordnad planprocess med väg- /järnvägsplan

♦ Enkelt planförfarande om planförslaget (detaljplan) är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens

granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och

– …

♦ 3. enbart gäller åtgärder som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

♦ För ett planförslag som avses i 7 § 2 eller 3 behöver

samråd enligt 11-15 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och

– 1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller

– 2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 11 §.

♦ I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet.

Lag (2012:444).

Samordnat samråd med väg-/järnvägs-plan

kap 16 § PBL)

Samordnat samråd med detaljplan (15 b § VägL, 2:6 LBJ)

♦ Samråd om en väg/järnvägs lokalisering och utformning i detalj behöver inte ske om

1. vägplanen/järnvägsplanen enbart gäller åtgärder som också har

prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900),

2. utredningen i detaljplaneärendet är tillräcklig och aktuell för vägplanen, och

3. samråd i detaljplaneärendet sker eller har skett med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 14 b § första och andra styckena.

♦ Om samrådet i detaljplaneärendet är avslutat och samråd inte har skett med alla enligt första stycket 3, är det

tillräckligt att samråd sker med dem som inte har omfattats av samrådet. Lag (2012:439).

Författningskommentar (15 b § VägL, 2:6 LBJ)

♦ ”…För att klargöra huruvida en samordning av samrådet kan ske måste det bl.a. avgöras om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan… ”

♦ ”…Av praxis följer att samrådet utgör en integrerad del av arbetet med upprättandet av en MKB…”

♦ ”…Det bör dock noteras att det samråd som regleras i paragrafen gäller vägens lokalisering och utformning i detalj...”

♦ ”…Brister i tidiga samråd rörande MKB kan inte läkas genom denna bestämmelse...”

Gemensam MKB detaljplan och väg- /järnvägsplan

Det behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen/järnvägsplanen om

– 1. vägplanen/järnvägsplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan

enligt plan- och bygglagen (2010:900), och

– 2. miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplaneärendet tas in i vägärendet och är aktuell och tillräcklig för det ärendet. Lag (2012:439).

Prop. 2011/12:118, s.110

Det är länsstyrelsen som avgör om MKB:n från detaljplane- ärendet är aktuell och tillräcklig även för väg- eller järnvägs- ärendet. Länsstyrelsen ska i vanlig ordning godkänna MKB:n.

Observera beteckningarna på väg- /järnvägsplanekartan

♦ V = område med vägrätt

♦ Vi =område med inskränkt vägrätt

♦ J/Jt = ny järnvägsmark med äganderätt

♦ Js = ny järnvägsmark med servitutsrätt

♦ T = tillfällig nyttjanderätt

♦ Sk= skyddsåtgärd (Sk₁, Sk₂…)

♦ N =undantag från skyddsbestämmelser (N_1, N₂ …)

♦ B= åtgärder som undantas från bygglov (B₁, B_2…)

Sammanfattning

♦ Förenklad planprocess för detaljplan… (5:7 PBL) – om DP enbart gäller åtgärder som har eller ska prövas i en väg-

/järnvägsplan

– Förenkling enligt 15-16 §§, 18 § 2 st., 19 § 3 st., 21 § 2 st., 23 § 2.st PBL

– DP ska vara förenlig med ÖP och lst:s granskningsyttrande

 Förenklat samrådsförfarande för väg/järnvägsplan (^2:6

LBJ , 15 b § VägL)

– Om väg-/järnvägsplanen rör åtgärder som har eller ska prövas i en detaljplan enligt PBL och

– Underlag och samrådskrets i detaljplan är tillräckligt/motsvarar väg/järnvägsärendet (kompletterande samråd OK)

 Gemensam MKB (16 c VägL, 2:11 LBJ)

– Ingen särskild MKB för väg-/järnvägsplan om den enbart gäller åtgärder som har eller ska prövas i detaljplan enligt PBL

Länskarta / WMS

♦ För professionella användare

www.Lansstyrelsen.se/Stockholm/Lanskarta

Webbsida om Länskartan

Innehåll

Bestämmelser

•Fornlämningar

•Byggnadsminnen

•Strandskydd mm.

Riksintressen

•Riksintressen Miljöbalken 3 kapitel

•Riksintressen Miljöbalken 4 kapitel

Vatten

•Markavvattningsföretag

•Djupkurvor

Hälsa och säkerhet

•Bullernätverkets regionala bullerkarta

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Länk >>

Byggs ut hela tiden

Hjälpsidor finns här

Innehållet kan även

läggas till i kommunala GIS-system eller tittskåp

♦ - WMS-tjänst -

♦ Hör med kommunens GIS-samordnare

www.Lansstyrelsen.se/Stockholm/GIS

Webbsida om WMS

Frågor?

♦ Uwe Stephan

♦ GIS-samordnare

♦ Uwe.Stephan@lansstyrelsen.se 08-785 40 43

Strandskydd

Inom del av detaljplan kan strandskydd gälla

Lst:s arbete med utvidgat strandskydd

 Huvudsakligen översyn av områden som idag omfattas av utvidgat strandskydd

♦ Analys utifrån sju punkter (Prop 2008/09:119, sid 99)

♦ Utvidgningarna blir som regel 300 m (liksom idag)

♦ Kommunvisa beslut

♦ Samråd med kommuner, andra länsstyrelser etc

♦ Kungörelsedelgivning för remiss och beslut

Gruppindelning och tidplan

Aktuella utredningar 1

1. Byggkravsutredningen, del 1 (SOU 2012:86) och 2

Utredare: Björn Hedlund (MMD Nacka) Redovisas: 31 december 2012 / 30 april 2013

2. Plangenomförandeutredningen, del 1 (SOU 2012:91) och 2 Utredare: Lars Magnusson (Generaldirektör BKN) Redovisas: 31 december 2012 / 7 maj 2013

3. Utvärdera vissa tillväxt- och konkurrensbestämmelser i PBL Utförare: Boverket Redovisas: 15 april 2013

4. Delegation ska förbättra tillämpning av strandskyddsreglerna Utredare: Lärke Johns (KRUS) Redovisas: december 2015

5. Utvärdering och översyn av strandskyddsreglerna Naturvårdsverket och Boverket Redovisas: 1 augusti 2013 6. Samordning av PBL och MB i fråga om buller

Utredare: Anders Lillienau (MMD Nacka) Redovisas: 31 augusti 2013

Parlamentarisk utredning för ökat bostadsbyggande – översyn av formerna för regionplanering

Direktivskrivning pågår

Parlamentarisk utredning för ökat bostadsbyggande – bred översyn av plan- och bygglagen

Riksdagsbeslut

Statens hantering av riksintressen som hinder för bostadsbyggande Riksrevisionen Klart: december 2013

Översyn av riksintressesystemet Direktivskrivning pågår

Aktuella utredningar 2