Avfallsplan. Antagen av kommunfullmäktige 18 december 163/2012. att gälla fr.o.m. 1 januari 2013

Full text

(1)

Plan

Avfallsplan

Antagen av kommunfullmäktige 18 december § 163/2012

att gälla fr.o.m. 1 januari 2013

att avfallsplan fastställd av kommunfullmäktige

§ 136/1996 upphör att gälla

Tierps kommun 815 80 TIERP  Telefon: 0293-21 80 00  www.tierp.se

(2)

Avfallsplan

antagen av kommunfullmäktige den 18 december § 163/2012 att gälla fr.o.m. 1 januari 2013,

nuvarande avfallsplan fastställd av kommunfullmäktige § 136/1996 upphör att gälla från samma datum ____________________________________________________________________________________

2(17)

F ÖRORD

Föreliggande avfallsplan för Tierps kommun har tagits fram med stöd av Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB på uppdrag av Tierps kommun. Arbetet har drivits av renhållningschef Jens Gissberg.

En intern referensgrupp har löpande följt arbetet och lämnat synpunkter. Referensgruppen har bestått av följande personer:

Ylva Lestander, miljöinspektör

Maria Leopardi Gustavsson, Kostkonsulent Roger Kjettselberg, VD Tierpsbyggen AB Taija Lindfors, Kommunekolog

Helena Gåije, Plangruppen

(3)

S AMMANFATTNING

Nya miljökrav och samhällskrav förutsätter nya lösningar för avfallshanteringen. Genom den nya avfallsplanen vill kommunen lägga grunden för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och en tydligare inriktning mot en hållbar utveckling.

Utifrån bland annat nuläget inom avfallshanteringen i kommunen, nationella miljömål, den nationella avfallsplanen, aktuell lagstiftning, EU:s avfallshierarki samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har mål och åtgärder för avfallshanteringen arbetats fram. Syftet med målen är att flytta avfallet uppåt i EU:s avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö och

resurshushållningssynpunkt. Avfallsplanen innehåller tre målområden med ett inriktningsmål för varje område som inte är mätbart. Under inriktningsmålet finns flera delmål som är mätbara samt åtgärder.

Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden:

1. Ökad resurshushållning 2. Minskad miljöbelastning 3. Kvalitetssäkring och kundfokus

Målområdena är valda utifrån att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Det miljömässigt bästa är att avfall inte uppstår. Det avfall som uppstår ska i största möjliga utsträckning utnyttjas som en resurs. Avfall som innehåller farliga ämnen måste tas omhand på ett säkert sätt. För att avfallshanteringen ska kunna vara långsiktigt hållbar måste sortering och insamling av avfall vara lätt för kunderna att förstå och tillämpa.

Åtgärderna för att nå målen handlar huvudsakligen om information, att kommunen ska förgå med gott exempel inom olika områden, om införande av separat insamling av matavfall, kommunens tillsynsverksamhet samt åtgärder kopplade till nedlagda deponier. Till genomförandet av dessa åtgärder krävs resurser i större eller mindre omfattning.

För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de drygt fyra år som de mätbara målen för denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål med materialhanteringen.

Uppföljning av avfallsplanen kommer att ske årligen.

(4)

4(17) Läsanvisning

Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar:

Syfte och bakgrund beskrivs i kapitel 1. Här beskrivs även grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen samt hur uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske.

Mål, strategi och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen presenteras i kapitel 2.

Konsekvenser på miljön beskrivs i kapitel 3. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga.

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser beskrivs i kapitel 4 och 6. I kapitel 5 presenteras medel och verktyg för att uppnå målen.

Nuläge innefattande bl.a. uppgifter om kommunerna, avfallsmängder och avfallshantering, samt nationella miljömål och lagstiftning beskrivs i bilagor till denna avfallsplan.

(5)

I NNEHÅLL

1 INLEDNING... 1

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 1

1.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN ... 1

1.3 GENOMFÖRT SAMRÅD... 2

1.4 GENOMFÖRANDE AV AVFALLSPLANEN OCH UPPFÖLJNING ... 2

2 MÅL OCH ÅTGÄRDER ... 3

2.1 BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ... 3

2.2 MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN ... 3

2.2.1 Resurshushållning ... 4

2.2.2 Minskad miljöbelastning ... 6

2.2.3 Kundfokus och kvalitetssäkring ... 7

2.3 ÅTGÄRDER ... 8

3 AVFALLSHANTERINGENS MILJÖPÅVERKAN ... 13

4 EKONOMI ... 14

4.1 FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN ... 14

4.2 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM ... 14

5 KOMMUNALA STYRMEDEL ... 14

5.1 LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING ... 14

5.2 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION ... 15

5.3 TAXA ... 16

5.4 TILLSYN ... 16

6 ORGANISATION ... 17

6.1 NUVARANDE ORGANISATION ... 17

6.2 SAMVERKAN ... 17

6.3 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM ... 17

Bilagor

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Bilaga 3 Nedlagda deponier

Bilaga 4 Nationella mål, strategier och lagstiftning Bilaga 5 MKB-dokument

Bilaga 6 Renhållningsordning

(6)

1(17)

1 I NLEDNING

1.1 B

AKGRUND OCH SYFTE

Varje kommun i Sverige ska ha en renhållningsordning, enligt miljöbalken. Begreppet renhållningsordning omfattar både föreskrifter för avfallshanteringen och avfallsplan. Detta dokument med dess bilagor utgör kommunens avfallsplan. Tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshanteringen utgör dessa dokument kommunens renhållningsordning.

Föregående avfallsplan för Tierps kommun antogs av kommunfullmäktige år 1996.

Under senare delen av 1990-talet och 2000-talets första decennium har det skett stora

förändringar inom avfallshanteringen genom bland annat införande av statliga styrmedel som producentansvar, deponeringsförbud för vissa avfallsslag samt högre krav på deponerings- och förbränningsanläggningar.

Lagstiftning som påverkar avfallsplanens innehåll har förändrats under det senaste decenniet.

År 2006 började nya föreskrifter gälla om innehåll i kommunala avfallsplaner. Från år 2006 gäller även ett krav, enligt 6 kapitlet miljöbalken, på miljöbedömning av planer och program.

Allt fler kommuner har infört, eller håller på att införa, separat insamling av matavfall och biologisk behandling med produktion av biogas. Ett led i strävan mot ökad källsortering och resurshushållning och förbättrad service är också att den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och återvinningscentralerna har utvecklats vidare i många kommuner.

Kopplingen till utvecklingen inom EU har under denna period blivit tydligare än tidigare.

Fokus i diskussionerna kring avfall ligger nu i större utsträckning på att minska avfallets farlighet, att minska avfallsmängderna och att underlätta för människor att sortera och lämna avfall. Detta understryks även av den nya nationella avfallsplanen och förändringarna av avfallslagstiftningen som genomförts till följd av EU:s ramdirektiv för avfall från år 2008.

Syftet med avfallsplanen för Tierps kommun är att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

• Ange mål och åtgärder med utgångspunkt i bl.a. nationella mål, regionala/lokala mål, gällande lagstiftning och lokala behov

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

Avfallsplanen är ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål.

Syftet med åtgärderna i avfallsplanen är bl.a. att flytta avfallet uppåt i EU:s så kallade avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö- och resurshushållningssynpunkt.

1.2 I

NNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN

Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6).

Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder.

Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål

(7)

och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Inriktningsmål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärder i första hand avser de avfallsslag kommunen råder över. Kommunen har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom industriavfall och producentansvarsmaterial – vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål.

1.3 G

ENOMFÖRT SAMRÅD

Samråd har genomförts. Förslaget har hållits utställt och skickats på remiss till berörda.

1.4

GENOMFÖRANDE AV AVFALLSPLANEN OCH UPPFÖLJNING

Denna avfallsplan är ett verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot hållbar utveckling. Avfallsplanen fastställs av kommunfullmäktige. Uppföljning, och vid behov revidering, av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske regelbundet.

Uppföljning och utvärdering sker årligen och revidering av avfallsplanens mål och åtgärder görs senast 2016.

I det fortlöpande avfallsplanearbetet kommer representanter från olika verksamheter inom kommunen att vara delaktiga. Dialog kan även ske med olika externa intressentgrupper vid behov. Avfallsplanen blir därmed ett levande dokument och avfallsplaneringen sker som en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning, och vid behov revidering, inför den årliga budgetprocessen.

En arbetsgrupp med tjänstemän från de förvaltningar och bolag som ansvarar för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram ska genomföra den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Renhållningen är sammankallande i arbetet. Uppföljningen ska dokumenteras och presenteras för kommunstyrelsen.

Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig för företag och allmänheten på kommunens hemsida.

(8)

3(17)

2 M ÅL OCH ÅTGÄRDER

I detta kapitel beskrivs de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för utvecklingen av avfallshanteringen i Tierps kommun. Beskrivningen baseras på diskussioner som förts under arbetet med avfallsplanen samt de bakgrundsfakta som presenteras i bilagor till avfallsplanen. Avfallsplanen är hela kommunens strategiska plan och därför finns mål och åtgärder där ansvaret för genomförandet inte enbart ligger på Renhållningen utan där ansvaret ligger på olika delar av kommunen.

2.1 B

EHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Ett antal behov och förbättringsområden har identifierats utifrån bl.a. nulägesanalys, samråd samt diskussioner i kommunens referensgrupp. Förbättringsområdena berörs på olika sätt av framtagna mål och åtgärder. Strategiskt viktiga områden där behovet av åtgärder bedömts vara särskilt stort är:

• Införande av insamling av matavfall från hushåll och verksamheter.

• Kvalitetssäkring av insamlingssystemet med digital identifiering av behållare.

• Det ska vara möjligt att sortera avfall vid samtliga kommunens verksamheter. Det har högsta prioritet att det ska finnas möjligheter att sortera avfall vid förskolor,

fritidshem och skolor.

• Minska risken för läckage av miljöfarliga ämnen från nedlagda deponier, exempelvis genom sluttäckning av deponi på Gatmot och åtgärder vid äldre nedlagda deponier.

• Minskad nedskräpning.

• Arbeta med att förebygga avfall och öka återanvändning, exempelvis genom att minska mängden matsvinn från tallrikar i kommunala storkök och utveckla Kretsloppsshopen.

• Information och kommunikation.

2.2 M

ÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN

De mål som presenteras har identifierats som högst prioriterade och ansluter till:

Den nationella avfallsplanen1

De nationella miljökvalitetsmålen2

Identifierade behov och förbättringsområden

Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunen är att:

• Kommunen ska ha rådighet över mätbara mål.

• Inriktningsmål gäller allt avfall inom kommunen, även avfall från verksamheter.

1 Remissutgåvan av den nationella avfallsplanen, daterad 2011-09-12

2 Nationella miljökvalitetsmål är under omarbetning

(9)

Genom dialog med olika aktörer har kommunen även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens inriktningsmål.

Målen har grupperats inom tre områden:

Resurshushållning – ökad källsortering, återanvändning och återvinning med bland annat insamling av matavfall.

Minskad miljöbelastning – åtgärder vid nedlagda deponier, inkl Gatmot, och minskad nedskräpning.

Kundfokus och kvalitetssäkring – information, kommunikation och ökad service samt digital identifiering av behållare.

Inriktningsmål har formulerats till respektive prioriterat område och till varje inriktningsmål hör ett antal mätbara mål. Till de mätbara målen hör övergripande åtgärder. Målstrukturen kan beskrivas enligt följande:

Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden. Detta mål har sikte på år 2025 och ska vara vägledande för såväl kommunen som invånare och företag som genererar avfall.

Mätbart mål. Anger på en mer konkret nivå vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom de mätbara målen kan den kommunala organisationen och närmast berörda förvaltningar eller

kommunala bolag följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen ligger i linje med avfallsplanens inriktning.

Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags verksamhetsplan och budget genom detaljerade aktiviteter. Ansvaret för genomförande av åtgärderna framgår av

åtgärdsprogrammet.

Utvärdering av mål- och åtgärdsuppfyllanden ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt.

Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 1.4. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås.

I det följande presenteras mål för de prioriterade områdena.

2.2.1 Resurshushållning

Inriktningsmål

1. Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen.

2. Matavfall3 ska samlas in från hushåll och verksamheter, separat från annat avfall.

3. Alla hushåll och verksamheter ska ha möjlighet att sortera sitt avfall.

3 Här avses matavfall och annat lättnedbrytbart organiskt avfall.

(10)

5(17)

4. Näringsämnen i lättnedbrytbart organiskt avfall; avloppsslam, slam från enskilda avlopp och matavfall tas tillvara och återförs till, i första hand, åkermark och i andra hand till annan produktiv mark.

Mätbara mål

Numreringen av de mätbara målen hänvisar till inriktningsmålen ovan, d.v.s. mål 1.1. hör till inriktningsmål 1.

1.1. År 2014 ska mängden matsvinn i kommunens skolkök minskat med 10 % jämfört med år 2013

1.2. År 2015 ska omsättningen i Kretsloppsshopen öka jämfört med år 2012.

2.1. År 2013 ska en utredning angående behandling av separat insamlat matavfall ha genomförts.

2.2. År 2013 ska beslut kunna fattas om hur insamling av matavfall ska genomföras.

2.3. År 2014 ska insamling av matavfall påbörjats.

3.1. År 2014 har Centralköket i Aspenskolan och Örbyhus skolkök källsortering med brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast.

3.2. År 2014 har alla kommunens kök, i både skolor och inom äldreomsorg, källsortering med brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast.

3.3. År 2014 ska alla kommunens verksamheter, där det inte krävs ombyggnation för att skapa plats, ha möjlighet att sortera sitt avfall i relevanta avfallsslag, exempelvis brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast.

3.4. År 2015 ska alla kommunens verksamheter kunna källsortera sitt avfall i relevanta avfallsslag, exempelvis brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast.

3.5. Tillsyn av rivningsavfall ska särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan.

3.6. Tillsyn av avfall som omfattas av producentansvar ska särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan.

4.1. En strategi ska tas fram för hur slam från avloppsreningsverket ska hanteras efter att Gatmot är sluttäckt och hur näringsämnen från avloppsreningsverkets slam, från enskilda avloppsanläggningar och från biologiskt behandlat matavfall ska kunna återföras till produktiv mark. Kommunen ska verka för att avloppsslammet håller hög miljömässig kvalitet så att det på sikt ska kunna återföras till produktiv mark.

(11)

2.2.2 Minskad miljöbelastning

Inriktningsmål

5. Den nedlagda deponin på Gatmot ska sluttäckas för att minimera läckage av miljöfarliga ämnen till omgivningen.

6. Samtliga nedlagda deponier inom kommunen ska vara riskklassade och åtgärdade med högst riskklass 4.

7. Nedskräpning på naturmark, gatu- och parkmark samt vid återvinningsstationer ska minska.

8. Avfallets farlighet ska minska och hanteringen av farligt avfall säkras. Det ska inte finnas farligt avfall blandat med annat avfall och farligt avfall, exempelvis överbliven färg och läkemedel, ska inte spolas ned i avloppet.

Mätbara mål

Numreringen av de mätbara målen hänvisar till inriktningsmålen ovan, d.v.s. mål 4.1. hör till inriktningsmål 4.

5.1 År 2013 ska utjämningslagret på Gatmots nedlagda deponi vara utlagt.

5.2 Senast år 2014 ska beslut fattats om hur tätskiktet på Gatmots nedlagda deponi ska se ut och vad det ska bestå av.

6.1 År 2016 ska ansvarsutredningar vara genomförda på de högst prioriterade nedlagda deponierna, sex stycken4.

6.2 År 2016 ska de nedlagda deponier som är kommunens ansvar och som omfattas av de sex högst prioriterade objekten, se mål 6.1, omfattas av kontrollprogram vars omfattning och inriktning baseras på tidigare riskklassificering.

7.1 År 2015 ska nedskräpningen i naturmark5, gatu- och parkmark6 samt vid återvinningsstationer minskat jämfört med år 2012.

8.1 Till år 2016 ska tillsyn av farligt avfall hos verksamheter med regelbunden tillsyn enligt miljöbalken särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan.

8.2 År 2015 ska översyn och eventuella förändringar av insamlingssystemet för farligt avfall ha genomförts.

4 De sex deponierna är Tierp (Tierp 2:1, 2:66 och 2:72), Nämmarmossen öst och väst (Österänge 2:28 och Skärmarbo 2:3), Österväga (Hov 1:35>5), Månkarbo (Yttrö 53:2) och Lövstabruk (Skärsättra 1:56 och 1:58>2).

5 Mäts genom antal klagomål som inkommer till kommunen.

6 Mäts genom provrutor enligt SCB:s metod.

(12)

7(17) 2.2.3 Kundfokus och kvalitetssäkring

Inriktningsmål

9. Insamlingssystemet präglas av estetiskt tilltalande insamlingsplatser, god service, tillgänglighet, säkerhet, kostnadseffektivitet och god arbetsmiljö.

Mätbara mål

9.1. År 2013 ska digital identifikation av behållare vara i drift.

9.2. År 2016 ska 90 % av kunderna vara nöjda7 med den insamling som kommunen ansvarar för.

9.3 År 2015 ska samtliga bostadsfastigheter i Tierpsbyggens regi ha källsorteringshus för sortering av hushållsavfall.

7 Mäts genom kundenkät.

(13)

2.3 Å

TGÄRDER

I följande avsnitt presenteras övergripande åtgärder för att uppnå målen. För varje åtgärd anges vilken verksamhet, förvaltning eller bolag som ansvarar för genomförande av åtgärden.

Kommunstyrelsen är ansvarig för att tydligt uppdra till respektive nämnd och kommunalt bolag att åtgärder i denna avfallsplanen ska genomföras när kommunfullmäktige har antagit planen.

Åtgärderna är tematiskt grupperade efter åtgärdsområden.

Följande förkortningar används i åtgärdsprogrammet, tabell 1:

RH Renhållningen

TB Tierpsbyggen AB

FB Tierps Kommuns fastighetsbolag

JN Jävsnämnden

GP Gatu- och parkkontoret Skola Skolkök

(14)

9(17) Tabell 1 Åtgärdsprogram

Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling

till mål Information och omvärldsbevakning

Informationsmaterial till boende om källsortering och dess miljönytta, illustrerat med pedagogiska exempel.

2013 TB 1, 2, 3

Informationskampanj till kommunens hushåll med fokus på ökad återanvändning.

2014 RH 1

Löpande omvärldsbevakning med syftet att tillämpa bästa möjliga teknik med avseende på insamling, sortering och behandling av avfall. Detta avser särskilt utveckling av möjligheter att materialåtervinna exempelvis plast i andra produkter än förpackningar och textilier

Löpande RH 3

Förebygga avfall

Mätning med avseende på matsvinn i skolornas matserveringar ska genomföras en gång varje år.

Årligen Skola 1.1

Tävling med avseende på matsvinn i skolornas matserveringar ska genomföras minst en gång.

2014 Skola 1.1

Upphandling

Genomgång av befintliga/nya upphandlingar m.a.p. på krav på

källsortering och användning av återvunnet material. Vid behov, redovisa eventuellt behov av ytterligare stöd och riktlinjer vid upphandlingar.

2013 Plan 1, 3

Fysisk planering, bygg- och rivningslov

Vid planering för ny bebyggelse utforma avfallshantering i samråd med den kommunala avfallsorganisationen.

Löpande Plan 3

Vid bygg- och rivningslovsärenden ska alltid krav ställas på källsortering av avfallet.

Löpande Plan 3

(15)

Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål Nedlagda deponier

Genomföra fortsatta undersökningar vid sex deponier enligt förslag från utredning gjord 20118.

2013 RH/JN 6

Upprätta kontrollprogram för nedlagda deponier. 2013 RH/JN 6.1

Genomföra ansvarsutredning för relevanta nedlagda deponier. 2014- 2016

JN 6.2

Fortsatt utläggning av utjämningslagret på Gatmots nedlagda deponi. 2012- 2013

RH 5.1

Redovisa underlag för beslut om tätskikt på Gatmots nedlagda deponi. 2014 RH 5.2

Tillsyn

Åtgärder kopplade till tillsyn, regelbundna tillsynsbesök och/eller kampanjer preciseras i kommunens årliga tillsynsplan.

Årligen JN 3.5, 3.6,

8.1 Insamling av farligt avfall

Översyn och eventuell förändring av insamlingssystem för farligt avfall 2014 RH 8.2

Insamling och behandling av matavfall

Utredning om insamlingssystem för matavfall. 2013 RH 1.1

Återföring av näringsämnen från lättnedbrytbart organiskt avfall Framtagande av strategi för hur slam från avloppsreningsverket ska hanteras efter att Gatmot är sluttäckt och hur näringsämnen från avloppsreningsverkets slam, enskilda avloppsanläggningar och från biologiskt behandlat matavfall ska kunna återföras till produktiv mark.

Arbetet ska ske i en arbetsgrupp med representanter från renhållningen,

2014 RH 4.1

8 Bjerking (2011): ”PM Miljöteknisk markundersökning, sex kommunala deponier, Tierps kommun”. De sex deponierna är Tierp (Tierp 2:1, 2:66 och 2:72), Nämmarmossen öst och väst (Österänge 2:28 och Skärmarbo 2:3), Österväga (Hov 1:35>5), Månkarbo (Yttrö 53:2) och Lövstabruk (Skärsättra 1:56 och 1:58>2).

(16)

11(17)

Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling

till mål VA, miljötillsyn och, på sikt, lantbruket. Årtalet anger när arbetsgruppen

ska ha bildats och formulerat ett arbetssätt. Renhållningen är sammankallande för arbetsgruppen.

Kvalitetssäkring

Montering och idrifttagande av digital identifiering av behållare. 2012 RH 9.1

Kundenkät med avseende på hur nöjda kunderna är med kommunens insamlingssystem.

2013, 2016

RH 9.2

Nedskräpning

Uppsättning av sopkorgar på allmänna platser. 2013 GP 7.1

Undersökning av nedskräpning enligt SCB:s metod. 2012, 2015

GP 7.1

Fastighetsnära insamling

Inventering av möjliga, befintliga platser för behållare för källsorterat avfall från skolor, förskolor och fritids. Inventera behov av om- eller tillbyggnad för att få plats.

2013 RH/FB 3.2, 3.3

Åtgärder vid Centralköket och Örbyhus skolkök för att få fungerande fastighetsnära hämtning av sorterade förpackningar av papper, plast, glas och metall.

2012 RH 3.1

Åtgärder vid övriga skolkök för att få fungerande fastighetsnära hämtning av sorterade förpackningar av papper, plast, glas och metall.

2012 RH 3.2, 3.3

Källsorteringshus, befintliga behöver i vissa fall åtgärdas och vissa fastigheter saknar sådant och behöver bygga nya.

2013 TB 9.3

Inventering av möjliga, befintliga platser för behållare för källsorterat avfall från kommunal förvaltning. Inventera behov av om- eller tillbyggnad för att få plats.

2014 RH/FB 3.5

(17)

Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål Åtgärder där så behövs, för att få fungerande fastighetsnära hämtning av

sorterat avfall från kommunala verksamheter.

2014 FB 3.5

(18)

3 A V FALLSH ANTERINGENS MILJÖPÅVERK AN

Avfallsplanen bedöms sammantaget ha övervägande positiva miljö- och hälsoeffekter. Positiv miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa bedöms uppstå främst till följd av åtgärder kopplade till:

• Införande av separat insamling av matavfall

• Sluttäckning av Gatmots nedlagda deponi

Biologisk behandling av matavfall ger ett jordförbättringsmedel och, om avfallet rötas, biogas som kan ersätta fossila bränslen, vilket ger mindre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid och andra miljö- och hälsostörande ämnen till luften. Beroende på hur insamlingen sker kan mängden transporter i insamlingsledet öka något, men de positiva effekterna bedöms överväga de negativa.

På sikt är åtgärder vid nedlagda deponier mycket viktigt, exempelvis med avseende på sluttäckning och tätning av Gatmots nedlagda deponi, men även kontroll och åtgärder vid de sex övriga prioriterade nedlagda deponierna. Dessa åtgärder tar lång tid och är komplicerade, inte minst ur ansvarssynpunkt.

Flera åtgärder i avfallsplanen syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall i syfte att öka källsorteringen. Det tar lång tid att förändra beteenden och utfallet är svårt att bedöma i dagsläget, men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen.

Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara små. De positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de negativa konsekvenserna. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål.

För att motverka negativ miljöpåverkan och optimera positiv påverkan till följd av ökad sortering av avfall föreslås att:

• I utredningen angående val av insamlingssystem för matavfall noga belysa de

miljömässiga konsekvenserna av respektive system i syfte att välja det system som är miljömässigt bäst samt bidrar till hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv.

Utredningen bör även belysa pedagogiken i systemet då detta är viktigt för systemets funktion. Vidare bör systemets återvinningsgrad9 belysas och det system som har en hög återvinningsgrad bör beaktas i vidare diskussioner om val av insamlingssystem.

• Eventuella diffusa utsläpp från de sex prioriterade nedlagda deponierna bör övervakas och vid behov åtgärdas i enlighet de kontrollprogram som föreslås upprättas enligt avfallsplanen.

9 Mängd avfall till biologisk behandling. Ta hänsyn till eventuella förluster från avfallslämnaren till behandling och andelen av den potentiellt utsorterbara mängden matavfall som faktiskt sorteras ut..

(19)

4 E KONOMI

4.1 F

INANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN

Avfallshanteringen finansieras av avfallstaxan som fastställs av kommunfullmäktige.

Avgifterna i taxan ska finansiera insamling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Avgifterna ska även finansiera återvinningscentraler, miljöstationer, planering, utredning, kundtjänst och administration.

Idag har Tierps kommun en av landets lägsta avfallstaxor.

Insamling och behandling av avfall som omfattas av producentansvar finansieras av avgifter på nya produkter och förpackningar. Vissa fastighetsägare och verksamheter betalar avgift för att sorterat avfall, förpackningar och tidningar, ska hämtas vid fastigheten.

Insamling och behandling av övrigt avfall finansieras av de avgifter som företag och

verksamheter betalar till privata entreprenörer eller till kommunen för att omhänderta avfallet.

4.2 K

ONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM

Flera åtgärder i avfallsplanen innebär en kostnad. Kostnaden för vissa åtgärder bedöms rymmas inom ramen för de olika verksamheternas normala budget. Andra åtgärder medför olika typer av investeringar. Det gäller exempelvis:

• Åtgärder för att kommunens samtliga verksamheter ska ha möjlighet att källsortera sitt avfall där det kan behövas ombyggnation i vissa fastigheter för att få plats

• Åtgärder för att miljösäkra nedlagda deponier; utredningar, täckning, tätning, ansvarsutredningar och kontrollprogram. Storleken på dessa kostnader kan inte bedömas i dagsläget och kommande ansvarsutredningar kommer att visa var ansvaret för kostnaderna kommer att ligga.

Avfallstaxan för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall påverkas bland annat av

planerade åtgärder för separat insamling av matavfall. Storleken på förändringen av avgifterna beror på vilket insamlingssystem för matavfall som införs och i vilken takt insamlingen införs. Separat insamling av matavfall medför förändrade kostnader för insamling, behandling och informationsåtgärder. En översyn av avfallstaxan kommer därför att behöva göras i samband med att separat insamling av matavfall införs. Då tar kommunen ställning till om, och hur, avfallstaxan ska differentieras för att stimulera sortering av matavfall.

Avfallstaxan kan också komma att påverkas av andra åtgärder som Renhållningen ansvarar för, exempelvis kvalitetssäkring genom digital identifiering av behållare.

5 K OMMUN AL A STYRMEDEL

I följande kapitel beskrivs de styrmedel som kommunen kan nyttja för att bidra till att avfallsplanens mål ska nås.

5.1 L

OKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING

För varje kommun ska det enligt Miljöbalken finnas en renhållningsordning.

Renhållningsordningen innefattar lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt denna avfallsplan.

Föreskrifterna innehåller de kommunala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifter om avfallshantering är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall och en rättslig grund

(20)

15(17)

i det dagliga arbetet och vid tvister. Här kan exempelvis fastighetsinnehavare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer.

Föreskrifterna utgör komplement till gällande lagstiftning på området.

5.2 I

NFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Information och kommunikation är viktigt i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Många kommuner arbetar idag på ett betydligt mer framsynt sätt med information om avfallshantering än vad som tidigare varit fallet. Kommunerna har också ett lagstadgat ansvar för information om både sådant avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och producentansvar för förpackningar och returpapper.

För att nå ut med avfallsinformation behövs en levande dialog och kommunikation som bygger på helhetssyn. Det kan vara effektivt att koppla information om hantering av avfall till konkret miljönytta.

Effektiv avfallskommunikation måste anpassas till den aktuella målgruppen. För att nå ut med rätt information och kunna bygga upp en aktiv kommunikation kan aktörsanalyser utföras.

Aktörerna kan identifieras utifrån olika perspektiv.

Exempel på perspektiv kan vara:

• Politiskt perspektiv

• Kommunalt förvaltningsperspektiv

• Entreprenörsperspektiv

• Fastighetsinnehavare/boendeperspektiv

• Barnperspektiv

• Tillgänglighetsperspektiv

• Övrig omvärld

I syfte att långsiktigt säkerställa nivån och kvaliteten på informationen bör löpande utvärderingar och kundenkäter genomföras.

Genom information om avfallshantering kan kommunens verksamhet inom avfallsområdet bli både ekonomiskt och miljömässigt effektivare och även bidra till varumärkesbyggande genom en stärkt miljöprofil. Information om avfallshantering kan också på ett påtagligt sätt göra det enklare för människor att göra miljömedvetna val. Exempel på informations- och kommunikationskanaler som används inom avfallshanteringen i Tierps kommun är:

• En ständigt uppdaterad hemsida

• Telefonsamtal med kunder som själva kontaktar kommunen

• Kontakt med kunder i samband med fastighetsförvärvning

Under planperioden kan det bli aktuellt att informera hushållen via Facebook.

Det kommunala bostadsbolaget Tierpsbyggen arbetar aktivt med information genom att ge alla nyinflyttade ett startpaket med information om hur sortering ska gå till och vilka möjligheter som finns. I varje soputrymme finns även information och instruktioner till hur sortering ska ske. I de soputrymmen som sorteringen fungerar mindre bra genomförs särskilda informationsinsatser till berörda hushåll.

(21)

5.3 T

AXA

De vanligaste ekonomiska styrmedlen som förekommer inom avfallsområdet är skatter, miljöavgifter/subventioner, pantsystem och differentierade taxor. En utgångspunkt vid utformandet av ekonomiska styrmedel där syftet är minskad miljöbelastning och/eller ökad resurshushållning är principen om att förorenaren ska betala. Avfallsekonomin regleras i lagstiftningen (Miljöbalken och Kommunallagen) genom självkostnadsprincipen, rätten till miljöstyrning och likställighetsprincipen.

För att kunna stimulera till minskad miljöbelastning från avfallshanteringen och en ökad återvinning av avfall har kommunerna enligt Miljöbalken möjlighet att differentiera avfallsavgiften. Differentieringen bör dock inte vara orimligt stor, d.v.s. alternativen som differentieras måste vara ekonomiskt möjliga för kunden. Dramatiska skillnader i

avgiftsnivåerna riskerar att leda till att hushåll som inte vill bidra till en fungerande hantering väljer en viss avfallshanteringslösning enbart av ekonomiska skäl, vilket ofta innebär att ökad miljönytta i form av exempelvis förbättrad sortering inte åstadkoms. För små skillnader leder å andra sidan inte till avsedd miljönytta.

Tierps kommun har en miljöstyrande renhållningstaxa som ger hushåll med abonnemanget

”miljöservice”, med hämtning 1 gång per månad istället för varannan vecka en betydligt lägre avgift. Därmed stimuleras både sortering av avfallet och hemkompostering av matavfallet.

I samband med att avfallsplanen genomförs och separat insamling av matavfall införs kommer taxan att revideras. För att en differentierad avgift ska uppnå en effektiv miljöstyrning måste den kombineras med kommunikation där syftet och miljönyttan tydliggörs.

Andra ekonomiska styrmedel än de kommunala är skatt på avfall som deponeras, pant på returflaskor, skrotningspremier för bilar, producentansvarets förpackningsavgifter samt avgifter på miljöfarliga batterier. Sådana avgifter och pantsystem är i huvudsak lagreglerade.

Fastighetsägare i Tierp har möjlighet att beställa hämtning av källsorterat avfall,

förpackningar och returpapper, vid fastigheten mot avgift. Därmed blir det lättare för de boende att lämna sitt sorterade avfall.

5.4 T

ILLSYN

Varje kommun tillämpar tillsyn enligt Miljöbalken för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning. Vid rutinmässiga inspektioner av miljöfarlig verksamhet

säkerställs att hanteringen av farligt avfall sker på ett betryggande sätt genom okulär besiktning av lagring av avfallet, kontroll av kvitton på borttransporterat avfall och vilken anläggning som har tagit emot avfallet samt att kompletterande frågor ställs om hanteringen.

Annat avfall än farligt avfall hanteras mera översiktligt genom okulär besiktning av lagring av avfallet, omfattning av nedskräpning på platser där allmänheten har insyn samt kompetterande frågor om avfallets borttransport.

Vid tillsyn enligt Livsmedelslagen på restauranger och i storkök sker tillsynen av

avfallshanteringen mera översiktligt med fokus på att förhindra risken för att avfallet ska attrahera skadedjur.

Viss s.k. projektinriktad tillsyn förekommer i mindre omfattning. Det kan till exempel handla om tillsyn över kemikaliehantering i jordbruk.

Aktuella frågor inom tillsyn är tillsyn av återvinningsstationer, tillsyn om rivningsavfall samt information om återvinning av annat avfall än farligt avfall.

(22)

17(17)

6 O RG ANIS ATION

I detta kapitel beskrivs översiktligt den kommunala avfallsorganisationen. Vidare redogörs översiktligt för de organisatoriska konsekvenserna av genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram.

6.1 N

UVARANDE ORGANISATION

Ytterst ansvarig för kommunal renhållning, tillsyn och annan verksamhet inom kommunen är kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Nedan beskrivs kort hur ansvaret vidare är fördelat inom kommunen.

Det är Utskottet Samhällsbyggnad som har det politiska ansvaret för de frågor inom avfallsområdet som kommunen ansvarar för. Renhållningsenheten är ansvarig förvaltning.

Inom förvaltningen finns tre tjänstemän som ansvarar för frågor som planering, uppföljning, fakturering, kundtjänst och abonnemang. Insamling av hushållsavfall och bemanning av återvinningscentraler sker i egen regi. Slamtömning sker av entreprenör.

Jävsnämnen är ansvarig tillsynsmyndighet och tillsynen utförs av Medborgarservice.

Separat matavfallsinsamling planeras att införas. I samband med införandet av separat matavfallsinsamling kan resurserna inom organisationen behöva kompletteras. Hur

organisationen påverkas beror bland annat på i vilken takt insamlingen av matavfall införs och vilket insamlingssystem som väljs. Ökade resurser för information kommer troligtvis att behövas.

6.2 S

AMVERKAN

Inget formaliserat samarbete med andra kommuner finns idag. Tierps kommun samarbetar med Östhammars kommun i olika ärenden vid behov, exempelvis samordning av

upphandling.

6.3 K

ONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM

Genomförandet av åtgärderna i avfallsplanens åtgärdsprogram förutsätter engagemang från flera olika delar av kommunens organisation. Renhållningsenheten är nyckelaktör i arbetet men flera andra organisationer kommer att behöva vara aktiva i arbetet. Många av åtgärderna bedöms dock kunna genomföras med befintliga personella resurser.

Åtgärdsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder avseende matavfallsinsamling. I samband med införandet av separat matavfallsinsamling kan resurserna inom organisationen behöva kompletteras. Hur organisationen påverkas beror bland annat på i vilken takt insamlingen av matavfall införs och vilket insamlingssystem som väljs. Ökade resurser för information kommer troligtvis att behövas.

__________

(23)

Bilaga 1

Nulägesbeskrivning

(24)

I NNEHÅLL

1 BESKRIVNING AV KOMMUNEN ... 1 1.1 KOMMUNEN OCH DESS INVÅNARE ... 1 1.2 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR ... 2 2 AVFALLSM ÄNGDER ... 4 2.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR ... 4 2.2 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 5 2.3 ÖVRIGT AVFALL ... 5 3 ÅTERANVÄNDNING ... 6 4 INSAM LING OCH BEHANDLING ... 6 4.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR ... 7 4.1.1 Kärl- och säckavfall ... 7 4.1.2 Grovavfall... 8 4.1.3 Latrinavfall ... 8 4.1.4 Slam ... 8 4.1.5 Farligt avfall... 8 4.2 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 9 4.2.1 Tidningspapper och förpackningar ... 9 4.2.2 Däck ... 9 4.2.3 Batterier ...10 4.2.4 Bilar ...10 4.2.5 Avfall från elektriska och elektroniska produkter ...10 4.2.6 Läkemedel ...10 4.3 ÖVRIGT AVFALL ...10 4.3.1 Avfall från kommunal verksamhet ...10 4.3.2 Avfall från annan verksamhet ... 11

(25)

I denna bilaga beskrivs de förhållanden i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning med avseende på antal invånare, antal hushåll i kommunen fördelat på boendeform samt kommunens näringslivsstruktur. Här presenteras också en sammanställning av avfallsmängder och nuvarande hantering beträffande insamling och behandling av avfall från kommunen. I bilaga 2 och 3 finns uppgifter om anläggningar och nedlagda deponier.

1 B ESKRIV N IN G AV KOMMU N E N 1.1 K

OM M UNEN OCH DESS INVÅNARE

Tierps kommun i Uppsala län har ett kustnära läge vid Östersjön, cirka 13 mil norr om Stockholm och 5 mil söder om Gävle. Läget är strategiskt bra med närheten till Uppsala, Gävle och Stockholm som större orter för arbetspendling och god infrastruktur. Motorväg E4, som löper mellan Helsingborg och Luleå, sträcker sig väster om tätorten Tierp och orten har även en järnvägsstation där tåget mellan Sveriges största flygplats, Arlanda, och Stockholm stannar.

Kommunen har cirka 20 000 invånare varav cirka 6 000 invånare i Tierps tätort. Övriga tätorter är Mehedby, Månkarbo, Karlholmsbruk, Skärplinge, Söderfors, Tobo, Upplanda och Örbyhus. Folkmängden har i stort sett varit konstant omkring 20 000 invånare de senaste 30 åren. Befolkningsutveckling i kommunen redovisas i Tabell 1 nedan.

Tierp har unika möjligheter att utvecklas. Här finns fantastiska möjligheter för de som vill bo i en mindre kommun med utmärkta förbindelser till storstaden. Här finns mindre samhällen och tätorter och här finns en levande landsbygd med enskilda gårdar och mindre bybildningar.

Den rika variationen av boendemiljöer och olika boendeformer är en stor tillgång, som kan utvecklas ytterligare. I kommunen finns dessutom god service och goda möjligheter till en rik fritid med närhet till natur och kultur. Det finns också många och framgångsrika företag.1 Tabell 1 Befolkningsutveckling i Tierps kommun. Nuläge och prognos.

År 2000 År 2011 År 2015 År 2020

Tierps kommun 20 171 20 077 21 577 23 077

Tabell 2 Antal hushåll i kommunen fördelat på olika boendeformer.

Källa: ”Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011”. Siffrorna avser år 2009.

Boendeform Tierps kommun

- Villa, en- och tvåbostadshus 6 184

- Lägenhet i flerbostadshus 3 550

- Fritidshus2 1 362

1 Källa: ”Översiktsplan 2010 – 2030”. Antagen 2011-12-14.

2 Källa: Renhållningens kundregister, december 2011.

(26)

2(1)

Bostadsbyggandet under de senaste fem åren har enbart omfattat småhus3, till stor del i naturnära lägen. Andelen fritidshus i kommunen är hög. Under sommarhalvåret och även på helger vintertid ökar antalet invånare med många fritidsboende. Detta ställer stora krav på organisationen för insamling av hushållsavfall för att klara variationerna i arbetsbelastning, se kapitel 4.1.1.

1.2 N

ÄRINGSLIVSSTRUKTUR

I kommunen finns en lång industritradition vilken lever vidare på flera orter i kommunen. Det finns även ett antal små och medelstora företag. Tierps näringsliv utmärker sig med en stor andel sysselsatta inom industri (tillverkning och utvinning) och liten inom företags- och informationstjänster. Dominerande branscher, utifrån antalet anställda, är i fallande ordning:

 Tillverkning och utvinning

 Vård och omsorg

 Byggverksamhet

 Handel

 Utbildning

 Företagstjänster

Avfallet från dessa sektorer bedöms till stor del utgöras av metallskrot, bygg- och rivningsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall samt tidnings- och

förpackningsavfall.

De tio största arbetsgivarna är

4

:

 Tierps kommun

 Atlas Copco Tools AB (Försäljning av industriprodukter)

 Uppsala läns landsting

 Erasteel Kloster AB (Metallproduktion)

 Habia Cable AB

 Scana Steel Söderfors AB

 Swebus AB

 Munters Europe AB (Produkter och tjänster inom inomhusklimat)

 SJ AB

 Samhall AB

Pendlingen är mycket stor. Drygt hälften av de förvärvsarbetande som bor i

kommunen pendlar till en arbetsplats utanför kommunen. Inpendlingen är också stor.

På närmare en fjärdedel av arbetsplatserna inom kommunen arbetar inpendlare.

I Tabell 3 nedan redovisas antal personer som pendlar.

33 Källa: ”Översiktsplan 2010 – 2030”. Antagen 2011-12-14.

4 Källa: ”Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011” www.tierp.se

(27)

Tabell 3 Antal personer som pendlar in till respektive ut från Tierps kommun.

Källa: ”Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011”. Avser år 2009.

Inpendlare Utpendlare

Totalt 1 447 3 291

(28)

4(1)

2 A VFAL L S MÄ N G D E R

2.1 A

VFALL SOM OM FATTAS AV KOM M UNALT RENHÅLLNINGSANSVAR

Nedan redovisas mängder för avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion samt utifrån vilka behandlingsformer som tillämpas.

Tabell 4 Insamlade och behandlade mängder av avfall som omfattas av kommunalt ansvar. År 2011, ton.

Material- återvinning

Biologisk behandling

Förbränning Deponering Totalt

Kärl- och säckavfall 4 952 4 952

Grovavfall 1 338 3145 629 2 281

Matavfall6

Latrinavfall 51 51

Slam från enskilda avlopp7

880 880

Farligt avfall:

- impregnerat trä

- asbest 2 2

- riskavfall

- småkemikalier 42 42

Summa 1 338 931 5 308 631 8 208

Det finns inte tillgänglig statistik för den totala mängden avfall i hela Sverige ännu för år 2011. Det kan dock konstateras att den totala mängden hushållsavfall i Tierp är nära riksgenomsnittet, ca 470 kg per person jämfört med ca 4608 kg per person.

På Gatmots avfallsanläggning tas även emot slam från avloppsreningsverk och rent trä som flisas. Dessa mängder redovisas i kapitel 2.3.

5 Brännbart grovavfall som skickas till Uppsala för förbränning utgör 314 ton. Dessutom tas ca 2 000 ton trä emot och flisas, se kapitel 2.3

6 Ingår i kärl- och säckavfall.

7 Ca 9 240 kubikmeter slam från enskilda avloppsanläggningar hämtades under år 2011.

Andelen torrsubstans, TS, bedöms vara ca 2 %. Här har mängden räknats om till 21 % TS, vilket motsvarar TS-halt för slam från avloppsreningsverket.

8 Källa: Avfall Sverige (2011): ”Svensk avfallshantering 2011”. Uppgiften avser år 2010 för riket.

(29)

2.2 A

VFALL SOM OM FATTAS AV PRODUCENTANSVAR

Nedan redovisas mängder avfall som omfattas av producentansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion.

Tabell 5 Insamlade mängder av avfall som omfattas av producentansvar år 2011. Siffror inom parantes anger riksgenomsnitt för insamlad mängd per person.

Mängd ton

Mängd per person Kg/person Förpackningar samt tidningar, varav:

- Tidningspapper 1 102 55 (38)

- well- och kartongförpackningar 267 13 (12)

- plastförpackningar 70 3,5 (4,8)

- metallförpackningar 25 1,3 (1,7)

- glasförpackningar 314 16 (19)

Däck*

Batterier totalt, varav:

- småbatterier 5,2 0,26

- blybatterier tyngre än 3 kg*

Bilar*

Elektriska och elektroniska produkter, varav:

- kyl/frys 118 5,9

- vitvaror 99 4,9

- lysrör** 2,4 0,12

- glödlampor 0,8 0,04

- diverse elektronik 187 9,3

Summa 2 190 109

* Uppgift saknas.

** Gasurladdningslampor.

2.3 Ö

VRIGT AVFALL

Sammanställda uppgifter om avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar saknas.

Utifrån beskrivningen av kommunens näringslivsstruktur bedöms avfallsmängderna från tillverkningsindustri, och då särskilt från kategorin metallframställning och

metallvarutillverkning där Atlas Copco Tools AB är dominerande aktör, vara märkbar.

(30)

6(1)

Exempel på verksamheter där kommunen eller kommunala bolag är verksamhetsutövare och som är av större betydelse från ett avfallsperspektiv är det kommunala avloppsreningsverket och energianläggningar, vilka genererar slam respektive aska.

Mängden slam från avloppsreningsverk uppgick till ca 2 150 ton, inklusive slam från enskilda avloppsanläggningar.

På återvinningscentralerna tas trä emot och flisas. Under år 2011 togs ca 2 000 ton rent trä emot.

I övrigt bedöms dominerande avfall från verksamheter utgöras av bygg- och rivningsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall samt tidnings- och förpackningsavfall.

3 Å TERAN V Ä N DN IN G

Användbara begagnade saker kan lämnas exempelvis till Kretsloppsshopen som drivs av kommunens Resurscentrum för vuxna. Sakerna kan lämnas direkt till Kretsloppsshopen eller i container vid någon av återvinningscentralerna.

Kretsloppsshopen tar emot allt som förekommer i ett hem med undantag av kläder, sanitetsporslin och vitvaror.

Det finns också flera andra aktörer på second-hand-marknaden, exempelvis Röda korset och diverse loppmarknader.

4 I NSAM L ING OCH BEHAND L IN G

I nedanstående kapitel beskrivs kortfattat avfallshanteringen i kommunen, det vill säga var avfallet uppkommer, hur avfallet samlas in och hur det återvinns eller bortskaffas.

Beskrivningen fokuserar på det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Ett särskilt avsnitt finns om hantering av avfall som omfattas av producentansvar. Beskrivningen av hanteringen av avfall från verksamheter görs översiktligt då avfallet inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar och därmed hanteras av flera olika aktörer.

Indelningen av avfallet i kategorier görs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan.

Sammantaget samlas ca 9 500 ton avfall in från hushåll9; kärl- och säckavfall, grovavfall, avfall som omfattas av producentansvar och farligt avfall. Ca 56 % av avfallet skickas till förbränning med värmeutvinning och elproduktion. Ca 38 % av avfallet skickas till materialåtervinning10, inklusive biologisk behandling och ca 7 % deponeras, se figur 1.

Mindre än en halv procent av den totala mängden hushållsavfall utgörs av insamlat farligt avfall.

9 En viss del avfall från verksamheter kan ingå i uppgiften. Uppgiften inkluderar inte slam från enskilda avloppsanläggningar och träavfall.

10 En del av detta kan skickas till förbränning efter sorteringsanläggning.

(31)

Figur 1 Behandling av insamlat avfall från hushåll i Tierps kommun. Data från tabell 4 och 5 ovan. Avfall till biologisk behandling utgörs av latrin. Matavfall som hemkomposteras ingår inte. Enhet: ton.

4.1 A

VFALL SOM OM FATTAS AV KOM M UNALT RENHÅLLNINGSANSVAR 4.1.1 Kärl- och säckavfall

Med kärl- och säckavfall menas hushållsavfall som normalt läggs i behållare vid fastighetsgräns, exempelvis städsopor och matavfall. Kärl- och säckavfall uppkommer i hushåll och verksamheter.

Insamling av kärl- och säckavfall sker normalt varannan vecka. I tätort kan hämtning av avfallet varje vecka beställas.

Fastighetsägare som komposterar sitt matavfall kan, efter ansökan, beställa hämtning av övrigt kärl- och säckavfall en gång per månad.

Från fritidsfastigheter sker hämtning under perioden maj – september. Hämtning sker normalt varannan vecka, eller en gång per månad under förutsättning att allt matavfall komposteras.

De normala abonnemangen är 140 eller 240 liters kärl för villor och 240 – 660 liters kärl för lägenheter samt verksamheter. Hämtning av avfall i container förekommer också från flerbostadshus och verksamheter. Säck används normalt inte i Tierps kommun, men fastighetsägare kan använda extrasäckar, som köps av renhållningen, vid enstaka tillfällen med extra mycket avfall.

Hemkompostering av matavfall förekommer, främst hos villahushåll.

Insamling av kärl- och säckavfall sker idag i kommunal regi i förvaltning. För att kunna hantera de relativt stora variationerna mellan sommar- och vintersäsong i antal boende, tillämpas arbetsrotation mellan insamlingspersonal och personal vid återvinningscentralerna i kombination med sommarvikarier.

Insamlat kärl- och säckavfall omlastas på Gatmots avfallsanläggning till containrar för vidare transport till förbränning, för närvarande i Uppsala.

(32)

8(1) 4.1.2 Grovavfall

Vid de bemannade återvinningscentralerna vid Gatmot, Tierp, Söderfors eller Skärplinge kan hushåll och verksamheter lämna sorterat avfall. Denna tjänst ingår i hushållens

abonnemangsavgift för hushållsavfall. Företag som önskar lämna och sortera sitt avfall på kommunens återvinningscentraler kan lösa ett återvinningskort som berättigar till att lämna max 2 kbm per avlämningstillfälle och gäller årsvis. Kortet gäller inte för kylmöbler, som skall lämnas på Gatmot mot särskild taxa.

En stor del av det trädgårdsavfall som lämnas vid återvinningscentralerna består av grenar som flisas och förbränns i värmeanläggningar i exempelvis Södertälje och Norrköping.

Den del av grovavfallet som deponeras skickas till Forsbacka avfallsanläggning utanför Gävle.

Hemkompostering av trädgårdsavfall förekommer i stor utsträckning.

4.1.3 Latrinavfall

Latrinavfall från hushåll samlas in i särskilda latrinkärl. Insamlingen sker i egen regi.

Hämtning sker under perioden maj – september.

Latrin körs till Forsbacka avfallsanläggning utanför Gävle där det komposteras.

Hemkompostering av latrin förekommer.

4.1.4 Slam

Slam från enskilda avloppsanläggningar samlas in av entreprenör och töms till avloppsreningsverket. Slam från avloppsreningsverket komposteras på Gatmots avfallsanläggning för att sedan användas vid sluttäckning av den nedlagda deponin.

Slam från fettavskiljare samlas in av entreprenör, för närvarande Relita Industriservice AB, och transporteras till Uppsala reningsverk för behandling.

4.1.5 Farligt avfall

Farligt avfall från hushåll och mindre verksamheter samlas i huvudsak in genom

återvinningscentralerna och via miljöstationerna, se bilaga 2. Exempel på farligt avfall från hushållen:

Oljeavfall: Spillolja från t ex bilar och gräsklippare, oljefilter.

Lösningsmedel: Förtunning, lacknafta.

Färg- och lackavfall: Alla typer av färgrester.

Limavfall: Limrester.

Surt eller alkaliskt: Saltsyra, kaustiksoda.

Avfall som innehåller kadmium: Laddningsbara småbatterier.

Avfall som innehåller kvicksilver: Lysrör, termometrar, småbatterier.

Annat tungmetallhaltigt avfall: Fotokemikalier, bilbatterier.

Avfall som innehåller cyanid.

Avfall som innehåller PCB.

Bekämpningsmedelsavfall: Insektsgifter, ogräsbekämpningsmedel.

Laboratorieavfall.

Kommunen ansvarar för mottagning av hushållens kasserade cytostatika. Sådant

avfall samlas in via återvinningscentralerna och via miljöstationerna. För övrigt

läkemedelsavfall gäller producentansvar och sådant avfall lämnas till apotek, se

(33)

kapitel 4.2.6. Fyllda kanylbehållare kan lämnas till apotek eller till kommunens bemannade återvinningscentraler.

4.2 A

VFALL SOM OM FATTAS AV PRODUCENTANSVAR

Producentansvaret innebär att tillverkaren har ansvar för att produkten samlas in och återvinns när den har förbrukats. Lagstiftningen om producentansvar innebär även en skyldighet för konsumenterna att källsortera och lämna tillbaka förbrukade varor och förpackningar. Syftet med producentansvaret är ytterst att genom att ge producenterna ansvaret för

omhändertagande av uttjänta produkter driva på miljöanpassad produktutveckling och därigenom öka resurshushållningen och minska miljöbelastningen.

Idag finns producentansvar för tidningar, förpackningar (wellpapp, kartongförpackningar, plastförpackningar, träförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar), däck, batterier, bilar, elavfall och läkemedel.

4.2.1 Tidningspapper och förpackningar

Tidningspapper och förpackningar från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningsstationer.

I kommunen finns 12 stycken återvinningsstationer. Till de obemannade återvinningsstationerna lämnas tidningar och förpackningsmaterial (wellpapp, kartongförpackningar, plastförpackningar, träförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar) dygnet runt av hushållen.

Återvinningsstationerna ägs och drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Fastighetsnära insamling sker vid flerbostadshus där fastighetsägaren beställt den tjänsten. De flesta av fastigheterna (90%) i det kommunala bostadsbolaget Tierpsbyggen AB har

fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar.

De flesta kommunala verksamheter saknar idag fastighetsnära hämtning av källsorterat returpapper och förpackningar. Alla kommunala skolor sorterar returpapper och de flesta får detta hämtat. Några av skolorna får även pappersförpackningar hämtade. Sorterade

förpackningar från skolor lämnas i de flesta fall av skolans personal eller vaktmästare till återvinningsstation. Av kommunens 8 skolor uppger 6 skolor att de, förutom returpapper, även sorterar förpackningar av papper, plast och metall. En skola sorterar pappersförpackningar, men inte övriga sorters förpackningar11.

Insamlade tidningar och förpackningar återvinns i stor utsträckning genom

materialåtervinning. Rejekt från sortering återvinns genom förbränning med energiutvinning.

4.2.2 Däck

Däck från hushåll samlas in via återförsäljare av däck och tas inte emot via

återvinningscentral. Insamling utförs av entreprenör på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB, som även ansvarar för omhändertagandet. Däck omhändertas ofta genom förbränning där energin används till uppvärmning alternativt omhändertas däcken genom materialåtervinning.

11 Den åttonde skolan är Kyrkskolan, som anger att de enbart har hämtning av papper och brännbart avfall. Detta har tolkats så att de sorterar returpapper, men inte förpackningar i någon form.

(34)

10(1) 4.2.3 Batterier

Småbatterier från hushåll och mindre verksamheter samlas in via affärer som säljer batterier och via miljöstationerna. Insamling från dessa uppsamlingsplatser sker av entreprenör på uppdrag av El-Kretsen. Småbatterierna sorteras, materialet separeras och återvinns genom materialåtervinning och energiåtervinning.

Blybatterier tyngre än tre kilogram samlas in via återförsäljare, miljöstationer eller återvinningscentraler. Insamlingen sker av entreprenör på uppdrag av BlyBatteriRetur.

Blybatterierna transporteras till en anläggning som krossar batterierna, neutraliserar batterisyran och utvinner bly. Blyet säljs vidare som råvara till blybatteritillverkare.

4.2.4 Bilar

Skrotbilar från hushåll samlas in via bilåtervinnare (auktoriserad bilskrot). Övergivna skrotbilar på kommunal mark faller under kommunalt renhållningsansvar, om skrotbilen bedöms utgöra en olägenhet. På enskild mark eller tomtmark är det markägaren som ansvarar för att den förvaras säkert ur miljösynpunkt. På allmän vägmark, d.v.s. allmänna vägar utanför tätort samt parkeringsfickor och rastplatser längs dessa, är Trafikverket ansvarig för skrotbilar.

På övrig allmän mark är det kommunen som beslutar om hämtning och skrotning av fordonsvrak. Med fordonsvrak menas fordon som är i dåligt skick, övergivet samt har ett mycket lågt värde. Det är alltid ägaren av fordonen som ansvarar för sin egendom, och kostnaden för flytten kan debiteras ägaren. Eventuell skrotningsersättning tillfaller kommunen eller Trafikverket. Däremot ska en ägare beredas möjlighet att själva forsla bort sitt fordon.

Har en ägare inte getts denna möjlighet kan det leda till att ägaren har rätt till ersättning för sitt fordon.

Efter insamling återanvänds vissa delar av bilen, andra materialåtervinns och en liten del förbränns.

4.2.5 Avfall från elektriska och elektroniska produkter

Avfall från elektriska och elektroniska produkter (elavfall), inkl lågenergilampor och lysrör, samlas in via återvinningscentralerna.

Vitvaror från hushåll lämnas till återvinningscentralerna.

Vidare transport från återvinningscentralerna sker av entreprenör på uppdrag av Elkretsen.

Avfallet sorteras och demonteras och materialåtervinns. En mindre del förbränns.

4.2.6 Läkemedel

Läkemedel från hushåll samlas in via återförsäljare (apotek). Återförsäljarna ansvarar för transport och omhändertagande.

Cytostatika (cellgifter) och cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall och omfattas av kommunalt renhållningsansvar.

4.3 Ö

VRIGT AVFALL

Övrigt avfall är avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller

producentansvar utgörs av avfall från industrier och andra verksamheter. Avfallet samlas in via entreprenörer på uppdrag av den enskilda verksamheten och transporteras till en av verksamheternas avtalade anläggningar för omhändertagande.

4.3.1 Avfall från kommunal verksamhet

De flesta kommunala verksamheter, exempelvis förvaltning, vård och omsorg samt skolor, fritids och förskolor ger upphov till avfall som är jämförligt med hushållsavfall samt avfall som omfattas av producentansvar. Hantering av sådant avfall beskrivs i kapitel 4.1 och 4.2.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :