• No results found

Framtidsverkstad mars 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Framtidsverkstad mars 2015"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Framtidsverkstad mars 2015

(2)

Vad är KUNiS? Lotta inleder:

Ett treårigt Arvsfondsprojekt för utbyte av kunskap och erfarenhet mellan organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborgs- regionen och Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

(3)

Varför framtidsverkstad?

För att vi utifrån vars och ens kunskaper och erfarenheter, idéer och förslag, på jämlika

villkor , ska kunna vara med och förändra och förbättra socionomutbildningen,

men också för att skapa naturliga mötesplatser

där ett givande och tagande av allas resurser

står i centrum.

(4)

Maria och Leif håller i verkstaden, gör en

presentation och beskriver de olika faserna.

Kritikfasen Visionsfasen Handlingsfasen Och

Uppföljningsfasen

(5)

Men först lite uppmjukning

Två och två berättar vi för varandra vilken känsla vi har inför att vara här idag, i grupper om sex

presenterar vi ”den andre”.

(6)

… och slutligen får den som vill dela med sig till alla.

(7)

Men vad är egentligen social ekonomi?

… undrar någon. Bra

fråga!

Ulla-Carin från Institutionen för socialt arbete kan berätta om vad social ekonomi står för.

(8)

Först brainstorming för att få gruppens associationer

Det här föreslår vi:

- Gemensamma värderingar - Vinst ej primärt

- Företagande

- Entreprenörskap - Ideellt arbete - Delaktighet - Kooperativ

- Fördelning av resurser - Alla människor behövs - Hållbarhet

- Samverkan - Socialt företag

(9)

Social ekonomi

• Social ekonomi är ett begrepp som användes inom EU från 1990-talet. Det kommer från

franskans "economie sociale" som funnits sedan mitten av 1800-talet i Frankrike och betyder

samhällsekonomi.

• Social ekonomi omfattar det som vi i Sverige tidigare kallade för "ideella sektorn" eller

frivilligorganisationerna.

(10)

Definition enligt Idékom - Överenskommelsen

• organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är

• organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.

• Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande

• har allmännytta eller medlemsnytta, inte

vinstintresse som främsta drivkraft.

(11)

Exempel

• Stadsmissionen

• Röda korset

• KRIS (Kriminellas revansch i samhället)

• Fontänhusen

• Sociala arbetskooperativ o ekonomiska

föreningar

(12)

Vi värmer upp lite till

med en ”dans” där man ”för” genom att göra rörelser som den andre ska följa. Först den

ena, sedan den andra …

(13)

Nu är vi klara för kritikfasen:

OPERA

Leif och Maria använder metoden ”opera” för att problematisera, rangordna, kategorisera och välja ut områden att arbeta vidare med.

Opera-processen

(14)

Dags att ta fram alla hinder för gemensam kunskapsutveckling som vi kan komma på.

I GRUPPER:

(15)

Hinder för kunskapsutveckling

Gruppindelning (från a-f):

• Var och en tänker först själv ut hinder.

• Sedan två och två.

• Grupper om ca 8 bildas

• Gruppen väljer ut tre problem som skrivs ner på var sin lapp.

(Ingen diskussion)

(16)

”Exponera”

Varje grupp berättar kort om sina

lappar och sätter upp dem i ”sin”

rad på

tavlan.

(17)

Så här blev det:

(18)

”Rangordna”

Två och två:

• välj ut de tre

viktigaste områdena att jobba vidare med och sätt dit ett X.

• Endast ett X får

sättas på något av de egna förslagen.

(19)

”Arrangera”

Lapparna som ”hör ihop” arrangeras under gemensamma teman.

Kvar blev fem teman som fick rubrikerna:

- Snäv kunskapssyn

- Brist på gemensamma arenor

- Vi och dom

- Organisationskultur - Budget

(20)
(21)

Pantomim

Varje grupp väljer en rubrik och gör en pantomim att visa för dom andra, som få gissa vad det föreställer.

Som till exempel ”Vi och Dom”

I stället …

(22)

Visionsfasen

Vi värmer upp med en övning som är lika svår och förvirrande som bilderna avspeglar. Men rolig:

(23)

Brainstorming

”Om allt är fantastiskt”

Hur skulle det då se ut?

Det blir långa

listor och många blädderblad som läggs ut på

golvet för påsyn.

(24)

”Prioritering”

Alla får fem röda klistermärken var. Dessa ska

placeras ut på de idéer man tycker är viktigast att arbeta vidare med.

(25)

Flest ”pluppar” vinner

(26)

Topplistan:

De 10 vinnarna

- Ömsesidigt mentorskap (34 pluppar) - Erfarenhetsbaserade seminarier. Fler

sociala företag och studenter har kurser tillsammans (23)

- Praktik och teori under hela utbildningen (14)

- Byte av roller/liv för en vecka (10) - Ha med brukare vid intervju (av

lärare) (10)

- Införa medborgarlön i stället för bistånd (10)

- Gemensamma utlandsresor + studiebesök (9)

- Gemensamma utbildningar (8) - Införa allmän plikt hos ideella

organisationer, för studenter (6) - Ansökningsförfarandet till

socionomutbildning förändras (6)

(27)

Mentorskap

Temat för dagen är social fobi och rädslor.

Studenten har en mentor.

”Med rätt stöd kan man våga

utmana sina rädslor, t.ex.

hålla föredrag”.

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

(28)

Hur samhället har förändrats till det bättre:

Från

Makt Orättvisa Klyftor Fattigdom Social kontroll

Politisk disciplinering

Diskriminering Till :

Motmakt Frihet Rättvisa Jämlikhet Värdighet Gemenskap Solidaritet

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

(29)

Byta roller

• jag tycker om att resa

• jag älskar naturen

• jag saknar att vara barn

• min favoritmat är potatis

• jag är rädd för älgar

• jag vill göra en resa till Kuba

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

(30)

Ömsesidigt

mentorskap

Musik.

Att lita på att andra tar emot en när man faller.

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

(31)

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

Medborgarlön

”Vi reser buss till Jamaica för att göra slut på pengarna på enklast möjliga vis.”

(32)

Byta roller

”Byta roller för en dag Byta liv i en vecka

Vem är du, vem är jag sen får det räcka

somliga går i trasiga skor andra går i klackar

så nu vet jag hur du bor en erfarenhet, jag tackar.”

Gestalta:

”om fem år när allt är fantastiskt!”

(33)

Handlingsfasen

Temana med flest pluppar har fått

rubriker som läggs ut på golvet.

(34)

Sortering igen

Tillsammans kommer vi överens

ytterligare en gång om vilka

rubriker som ska höra ihop.

(35)

Val av tema

Var och en väljer det tema de helst vill jobba vidare med genom att ställa sig på den

rubrikgruppen.

(36)

Fem temagrupper bildas

• Mentorskap (grupp 1)

• Mötesplatser (grupp 2)

• Öppna akademin (delas i två) (grupp 3)

• Budget (grupp 4)

• Gemensam aktion (grupp 5)

(37)

Grupparbete

Välj ett tema och

Konkretisera:

• VAD?

• HUR?

• NÄR?

• VEM?

Sätts upp på väggen

(38)

Handlingsplaner

på väggen

Grupperna går

runt och tar del av varandras idéer samtidigt som de skriver upp nya synpunkter och idéer.

(39)

”Gruppexpo”

En grupprepresentant

berättar hur gruppen tänkt och lyssnar på vad andra har att säga.

(40)

Uppföljning och avslutning

Framtidsverkstaden avslutas:

Varje grupp utser en sammankallande till nästa möte.

En runda där alla får säga något om dagarna görs.

Och alla tackas för sina

strålande insatser!

(41)

Uppföljningsmöte

Onsdagen den 27 maj kl. 9.00 – 12.00 Plats:

Mötesplatsen GFC, Mellangatan 1, Göteborg

References

Related documents

”De Andra” är de koloniserade som kommer till Väst, i detta fall marockanska gatubarn, de blir underordnade i media genom att konstrueras med negativa diskurser som

BBIC är bra att använda när det gäller barn som man är mycket bekymrad över, för att man då ska kunna täcka in allt och inte missa något som barnet kan ha problem med.. Vid

Det fanns också en tanke bland våra informanter, både från kvinnor och från barnmorskor, om att om kvinnor delar sina erfarenheter och kunskapen ökar så skulle det kunna vara

%) som gör detta högst några gånger i månaden. Bara 2 av 60 svarar att de inte alls instämmer med påståendet. Att många attribuerar sin nykterhet till Gud, kanske inte är så

En ökad förståelse för hur dessa pappor tänker och hur de kan förmås till att förändra sina tankar och sitt beteende skulle säkerligen öka möjligheten till att kunna

På det sättet behövde respondenterna inte använda tid till att exempelvis förklara sjukdomsbegreppet eller förklara hur tillvaron kan se ut för den som är sjuk och för

Antonovsky (2005) menar att för att arbetaren ska få en känsla av hanterbarhet är det viktigt att han eller hon känner att det finns någon att vända sig till då man behöver

En studie (Cook & Doyle. 2002) har gjorts som jämför hur bra relation klient och terapeut får över internet vad avser förmågan att jobba tillsammans med att lösa problemet.