1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Full text

(1)

Mänskliga rättigheter i Taiwan 2013

ALLMÄNT

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Taiwan är en ung demokrati som uppvisat en snabb politisk och ekonomisk utveckling sedan 1980-talet. Det undantagstillstånd som Chiang Kai-shek införde när han kom till Taiwan i slutet av 1940-talet hävdes först 1987.

Därefter gick den demokratiska utvecklingen snabbt framåt. Taiwan har en stark ekonomi och levnadsstandarden är hög.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är generellt god. Grundläggande rättigheter – som yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet – skyddas enligt lag och respekteras i praktiken. Den sittande regeringen fäster stor vikt vid mänskliga rättigheter och driver dessa frågor på flera fronter. Samhällsdebatten präglas av mångfald och pluralism. Medie- och informationsfriheten, inklusive på internet, är god. Rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande politiska makten har stärkts de senaste åren.

Korruptionsfall uppdagas, offentliggörs och åtgärdas allt oftare.

Det finns dock områden där brister förekommer. Detta gäller bland annat utländska gästarbetares situation, människohandel, våld mot kvinnor och barn, samt omhändertagande av flyktingar. Barnprostitution förekommer.

Urbefolkningen har lägre livslängd och medelinkomst samt högre arbetslöshet än genomsnittet.

Arbetstagares rättigheter regleras av arbetslagen. De flesta arbetstagare har rätt att bilda fackföreningar, med undantag för vissa yrkesgrupper, såsom

statstjänstemän. De cirka 440 000 legala utländska gästarbetarna i Taiwan har dock i allmänhet svårare arbetsvillkor. Hushållsarbete, som det ofta handlar om, omfattas inte av arbetslagen.

Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.

Utrikesdepartementet

(2)

Människohandel, framför allt handel med kvinnor, är ett stort problem. Enligt berörda myndigheter, akademiska experter och sakkunniga från enskilda organisationer, har människohandel under de senaste åren minskat. Problemen kvarstår emellertid, både beträffande Taiwan som slutdestination och som transitland.

Problem med kommersiell sexuell exploatering av barn kvarstår, trots myndigheternas uttalade vilja att vidta åtgärder.

Flyktingars och asylsökandes rättigheter tillvaratas inte på ett tillfredsställande sätt. Taiwan saknar helt asyllagstiftning och ett fungerande regelverk för hur asylsökande ska behandlas.

Utvecklingen vad gäller tillämpningen av dödsstraffet har varit negativ på senare år. Efter en period 2006-2009 utan några verkställda avrättningar

återupptogs dessa 2010. Under 2013 avrättades sex personer, och ytterligare tre personer dömdes till dödsstraff. EU verkar för att avskaffa dödsstraffet i Taiwan.

Taiwan är inte medlem i FN. Det medför att Taiwans arbete med mänskliga rättigheter inte direkt kan relateras till FN:s konventioner eller övriga arbete för mänskliga rättigheter. Från taiwanesisk sida är emellertid utgångspunkten att anpassa lagstiftningen efter internationella konventioner. Taiwans politiska status omöjliggör ett aktivt deltagande i arbetet för de mänskliga rättigheterna inom FN:s ram. Målsättningen är att på sikt finna samarbetsformer med det internationella samfundet.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventions-

kommittéer

Taiwans lagstiftande församling har ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR, och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESCR, och överlämnat till FN:s generalsekreterare för deponering. Mot bakgrund av Taiwans politiska status är dock deponering i dagsläget inte möjligt.

Åtgärder som krävs för att de två internationella konventionerna ska kunna genomföras fullt ut i Taiwan har vidtagits.

I syfte att ytterligare driva utvecklingen av mänskliga rättigheter i Taiwan framåt och korrigera befintliga lagar så att de blir förenliga med Taiwans nya konventionsåtaganden, har en kommitté inrättats, Human Rights Consultative Committee. Kommittén består av tjänstemän från justitie- och

(3)

utrikesdepartementet och företrädare för allmänheten. Kommittén utvecklar riktlinjer och författar rapporter om frågor relaterade till mänskliga rättigheter.

Den första rapporten publicerades 2012 och en grupp internationella experter på mänskliga rättigheter ombads lämna kommentarer, vilket skedde i början av 2013. Gruppen välkomnade rapporten och dess samlade bedömning av

utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter i Taiwan var mycket positiv, samtidigt som enskilda förslag till förbättringar presenterades.

MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER

3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr

Brottsbalken förbjuder våld, hot, utpressning och andra olagliga

påtryckningsmedel mot frihetsberövade personer. Personer som blivit utsatta för fysisk misshandel i samband med frihetsberövande har lagstadgad rätt att anmäla. Enligt lagen har frihetsberövade personer rätt till juridiskt ombud, som bland annat närvarar under förhör för att se till att ingen misshandel sker.

Frågan tas på stort allvar. Myndigheterna har installerat videoövervakning samt ljudupptagningsapparatur i flertalet förhörsrum i syfte att alla förhör om möjligt ska spelas in och filmas. Samtal mellan juridiska ombud och deras klienter får inte övervakas av fängelsemyndigheten eller återges för åklagare.

Anklagelser om att ett erkännande erhållits på illegalt sätt ska utredas innan det får åberopas i en rättegång.

Taiwans fängelser håller generellt god standard, jämförbar med internationell standard. Manliga och kvinnliga fångar hålls åtskilda, likaså ungdomar och äldre intagna. De senaste åren har regeringen genomfört både strukturella

förändringar och rent fysiska förbättringar av fängelserna. Trots detta kvarstår problemet med överbelagda fängelser, liksom brister i fängelsernas sjukvård.

Justitiedepartementet uppger att det i november 2013 fanns 65 511 interner, vilket är 20 procent mer än den officiella fängelsekapaciteten.

Människorättsorganisationen Chinese Association for Human Rights, CAHR, genomför sedan 1997 årligen fängelsebesök för att belysa internernas villkor.

Interner har laglig rätt att ta emot besök en gång i veckan och till regelbunden religionsutövning i fängelset. En del fängelser ger även interner möjlighet att delta i kurser eller arbetsträning för att öka möjligheterna till återanpassning efter frigivning. Vissa fängelser har öppnats för besök från allmänhet och medier, vilka fritt har kunnat besöka och se förhållandena i fängelserna.

4. Dödsstraff

Taiwan tillämpar dödsstraff. Mellan 2006 och 2009 utfördes inga avrättningar, men dessa återupptogs 2010, vilket föranledde negativa reaktioner från bland

(4)

annat EU. Under 2013 avrättades sex personer i Taiwan, och ytterligare tre personer dömdes till dödsstraff.

Dödsstraff kan idag utdömas för ett femtiotal brott, däribland mord, väpnat rån, knarksmuggling, våldtäkt och spionage. För närvarande är 52 personer dödsdömda i Taiwan. Tre av dessa dömdes under 2013. Justitieministern måste personligen godkänna alla avrättningar och kan i praktiken därigenom

förhindra att avrättningar genomförs. Avskaffande av dödsstraffet skulle kräva en lagändring i straffskalan. Flera ändringar har dock genomförts i brottsbalken rörande dödsstraffet, bland annat har det högsta tidsbestämda fängelsestraffet när dem avkunnats om dödsstraff höjts från 20 till 30 år och straffen har skärpts för återfallsbrottslighet. Gravida kvinnor och minderåriga (under 18 år) kan inte längre dömas till dödsstraff.

EU-länderna har vid flera tillfällen agerat mot dödsstraffet i Taiwan. Enligt Taiwan Alliance to End the Death Penalty, TAEDP, har myndigheterna påverkats av inhemska och internationella kampanjer mot dödsstraff. President Ma Ying- jeou uppger att den långsiktiga ambitionen är att avskaffa dödsstraffet, men att detta måste ske gradvis. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av de taiwanesiska medborgarna vill behålla dödsstraffet.

5. Rätten till frihet och personlig säkerhet

Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden och det finns inga rapporter om att det skulle förekomma i Taiwan. Pass utfärdas rutinmässigt efter ansökan. De enda resebegränsningar som föreligger gäller män som fyllt 15 år, men som ännu ej gjort militärtjänst; de måste anmäla sin avsikt att resa utomlands till migrationsmyndigheten. Tillstånd beviljas regelmässigt och stämplas in i vederbörandes pass.

6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen

För att minska det politiska inflytandet över landets domare har åtgärder vidtagits och domarna är numera förhindrade att delta i politiska aktiviteter.

Rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande politiska makten får anses ha stärkts betydligt de senaste åren. Korruptionsfall uppdagas, offentliggörs och åtgärdas allt oftare. Ett av de mest kända fallen gäller den förre presidenten Chen Shui-bian som fällts för korruption och nu avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff. Detta fall ledde till ökad granskning. Det medförde även en debatt om transparens i juridiska procedurer, tjänstefel bland åklagare, frihetsberövande i väntan på rättegång och informationsläckor från åklagare.

(5)

7. Straffrihet

Korruption inom rättsväsendet utgör alltjämt ett problem i Taiwan, men ansträngningar görs för att komma till rätta med problematiken. Enligt Transparency Internationals Index över frihet från korruption rankas Taiwan 2013 som nr 36 i världen.

Flera fall av korruption inom rättsväsendet har avslöjats på senare år. Samtidigt har rättsväsendets oberoende gentemot den politiska makten stärkts.

Sammantaget är straffrihet inte ett uppmärksammat problem i Taiwan.

8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet

Rättigheter som yttrande-, press- och informationsfrihet skyddas enligt lag och respekteras i praktiken. Alla kan utsättas för medias ibland mycket intensiva bevakning och granskning. Sedan 2005 är det inte tillåtet för politiska partier, regeringen eller militären att vara verksamma inom media. Det finns dock en stark förankring bland de politiska partierna hos media. Hela spektrumet av politiska åskådningar finns också företrädda inom media. Taiwan har ett mycket stort utbud av tv-kanaler, radio och tidningar.

I etermedia sänder flera kanaler nyheter, politiska debatter och diskussioner dygnet runt. Samhällsdebatten som helhet präglas av mångfald och pluralism.

Medie- och informationsfriheten är väl tillgodosedd. Även om det finns lagstöd för att stoppa utgivning av material som kan anses vara ”moraliskt stötande eller störande för den politiska ordningen”, finns inte några indikationer på att utgivning stoppats av politiska skäl.

Internettillgängligheten är god i Taiwan och användningen hög.

Yttrandefriheten på internet är densamma som för media i övrigt.

Taiwan har plats 47 av 179 länder i Reportrar utan gränsers index över pressfrihet

9. Mötes- och föreningsfrihet

Full organisationsfrihet råder, vilket innebär att det inte finns några hinder för att bilda en enskild organisation. Mötesfriheten skyddas av konstitutionen och respekteras. Tillstånd krävs för offentliga möten utomhus och beviljas

rutinmässigt. Ett lagförslag som syftar till att öka rätten att arrangera offentliga möten är under behandling i den lagstiftande församlingen.

10. Religions- och övertygelsefrihet

Religionsfrihet råder enligt Taiwans konstitution och respekteras i hög grad.

(6)

11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna

I Taiwan hålls val till lagstiftande församling, president, lokala borgmästare och andra företrädare. Flerpartisystem är väl etablerat.

Den lagstiftande församlingen, Legislative Yuan, består av 113 representanter, varav sex mandat är reserverade för företrädare från urbefolkningen. Minst en medlem ska väljas från varje kommun eller stad. Även på lokal nivå är de styrande folkvalda. Politiken är generellt starkt partibunden. Den stora

skiljelinjen utgörs av hur man betraktar sin identitet, dvs. som taiwanesisk eller kinesisk.

I slutet av 2013 är partiernas representerade i den lagstiftande församlingen enligt följande: Kuomintang 65, Demokratiska framstegspartiet 40, övriga sju, samt en vakant plats. Totalt sitter 74 män och 38 kvinnor i den lagstiftande församlingen.

De båda stora partierna, Kuomintang och Demokratiska framstegspartiet, har gjort ansträngningar för att öka andelen kvinnor. Fler kvinnliga kandidater har nominerats. Personvalsystemet har dock medverkat till att utfallet i valen inte alltid har motsvarat förväntningarna.

EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor

Arbetstagares rättigheter och arbetsgivares skyldigheter regleras av arbetslagen, The Labor Standards Law, LSL. Rådet för arbetsfrågor, The Council of Labor Affairs, CLA, är den myndighet som ansvarar för att lagen efterföljs.

Fem dagars arbetsvecka gäller för anställda inom den offentliga sektorn och för en majoritet av den privata sektorn. Det maximala antalet arbetstimmar har fastställts till 84 timmar uppdelat på två veckor.

Lagen ger i teorin en arbetstagare möjlighet att lämna en arbetsplats där det råder brister i säkerheten utan att riskera sin anställning. Rådet för arbetsfrågor har dock kritiserats för att lagen inte fått tillräckligt genomslag på

arbetsmarknaden, eftersom det råder brist på inspektörer med uppgift att kontrollera efterlevanden på arbetsplatserna. En svårighet i rådets arbete är att många av Taiwans småföretag utgörs av familjeföretag, där majoriteten av de anställda är släkt eller bekanta med ägaren och därför inte benägna att

rapportera om dåliga arbetsförhållanden. Rådet arbetar dock kontinuerligt för att öka arbetstagares medvetenhet om sina rättigheter och för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatser.

(7)

I enlighet med lagen för bildande av fackföreningar har de flesta arbetare i Taiwan rätt att bilda fackföreningar. Fortfarande råder dock vissa

inskränkningar för en del yrkesgrupper, såsom lärare och vissa statstjänstemän.

Enligt uppgift är omkring 30 procent av den arbetsföra befolkningen ansluten till en fackförening. Arbetslösheten var i oktober 2013 drygt fyra procent.

Enligt arbetslagen är 15 år lägsta tillåtna ålder för förvärvsarbete.

Det finns enligt uppgift över 440 000 legala utländska gästarbetare i Taiwan.

De indelas enligt föreningen för utländska arbetare, Taiwan International Workers Association, i fyra kategorier utifrån bransch: hushållsarbete, vård och omsorg, fabriksarbete samt fiskeindustrin. Utländska gästarbetare ska enligt lag täckas av samma skydd som lokala arbetare. För hushållsarbete finns dock inget skydd enligt arbetslagen. Risken för avsked, vilket kan innebära utvisning, gör att många hushållsarbetare väljer att stanna kvar trots ibland usla förhållanden.

Flera organisationer, exempelvis Amnesty International, rapporterar om de dåliga förhållanden som många utländska gästarbetare får utstå. I media förekommer rapporter om sexuella övergrepp, misshandel och brott. Lagen Household Service Act syftar till att reglera villkoren för arbete inom hushållssektorn, men den har ännu inte antagits av den lagstiftande församlingen. Rådet för arbetsfrågor har inrättat en hjälptelefon dit utländska gästarbetare kan vända sig för kostnadsfri juridisk rådgivning.

För de utländska gästarbetare (omkring 37 500) som vistas i landet illegalt är villkoren ännu svårare. Dessa har en mycket utsatt ställning eftersom de riskerar att utvisas om de kontaktar myndigheterna.

13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Den offentliga sjukvården i Taiwan anses hålla en mycket hög standard och alla taiwaneser omfattas av en nationell sjukvårdsförsäkring. Såväl sjukvård som tandvård är kraftigt subventionerade.

14. Rätten till utbildning

Grundutbildning för barn i åldrarna 6-15 år är obligatorisk och avgiftsfri. En förlängning av den obligatoriska skolgången övervägs. Andelen elever som går vidare till gymnasienivå är redan hög, drygt 95 procent.

15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Levnadsstandarden i Taiwan är hög. Inkomstskillnaderna är stora, men ändå lägre än i flertalet andra asiatiska länder och i flera europeiska länder.

Traditionellt återfinns de grupper som lever under knappa ekonomiska

(8)

förhållanden främst bland urbefolkningen och bland gästarbetare från länder som Filippinerna, Indonesien, Vietnam och Thailand.

SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter

Taiwanesisk lagstiftning förbjuder könsbaserad diskriminering och

jämställdhetsfrågor uppmärksammas i den politiska debatten. Likabehandling ska gälla och eftersträvas inom samhällssektorer som arbetsplatser, utbildning och hälsovård.

Särskilt problematiskt är kvinnomisshandel och våldtäkt i hemmet, vilket uppges vara vanligt förekommande. Domare har laglig rätt att utfärda besöksförbud samt att ställa en misstänkt gärningsman inför rätta för offrets räkning, utan offrets medgivande. Straffet för våldtäkt är minst fem år i fängelse, normaltiden som utdöms är mellan fem och tio år. Eftersom denna typ av brott av många betraktas som familjeangelägenheter - den traditionella uppfattningen är att lagen inte gäller innanför hemmets väggar - är problemet emellertid svårt att åtgärda. Inrikesdepartementet räknar med att det totala antalet sexuella övergrepp är tio gånger större än vad som rapporteras till polisen. Misshandlade kvinnor har numera rätt att kräva skydd av polisen, vilket också utnyttjas i allt högre utsträckning.

Andelen förvärvsarbetande kvinnor är hög i Taiwan. Enligt arbetslagstiftningen gäller lika lön för lika arbete. Inom den offentliga sektorn finns regler som föreskriver att minst 25 procent av de anställda på olika nivåer måste vara kvinnor. Lagen ger alla kvinnor rätt till åtta veckors betald föräldraledighet och två års obetald föräldraledighet. Kvinnor är underrepresenterade i högavlönade yrken. I vissa stora företagsgrupper har ledningen, i samband med grundarens frånfälle eller pensionering, övergått till en dotter och inte per automatik till äldste sonen.

Att sälja sexuella tjänster är olagligt i Taiwan, däremot inte att köpa. Förslag på att legalisera och reglera prostitution har förts fram av vissa grupper.

Omfattningen av prostitutionen i Taiwan är svår att verifiera då verksamheten sker i det fördolda. En stor andel av de prostituerade har invandrat illegalt från det kinesiska fastlandet och andra närliggande länder.

Människohandel, framför allt handel med kvinnor, är ett stort problem. Enligt berörda myndigheter, akademiska experter och sakkunniga från enskilda organisationer, har människohandel under de senaste åren minskat. Problemen

(9)

kvarstår dock, både beträffande Taiwan som slutdestination och som en knutpunkt för vidare transport av människor till andra länder. Taiwan har ingen heltäckande lagstiftning mot människohandel. Det finns endast möjlighet att åtala personer som bedrivit människohandel med stöd av lagarna mot slaveri.

17. Barnets rättigheter

Taiwans konstitution innehåller bestämmelser som syftar till att skydda barns rättigheter. Lagarna täcker enligt de taiwanesiska myndigheterna i stor

utsträckning innehållet i FN:s barnkonvention. Barnnämnden vid

inrikesdepartementet, Childrens Bureau, CBI, har det övergripande ansvaret för att värna om barns rättigheter. Myndigheterna strävar efter att ständigt förbättra situationen för barn, och man har ett nära samarbete med enskilda organisationer inom områden som berör barnets rättigheter.

En lag mot våld i hemmet antogs 1999 i syfte att förhindra barnmisshandel genom ett antal åtgärder. De sociala myndigheternas befogenheter har utökats.

Enligt lag måste den person som upptäcker fall av barnmisshandel rapportera detta till polis eller till sociala myndigheter. Sociala myndigheter är skyldiga att meddela relevanta myndigheter inom 24 timmar, och dessa myndigheter ansvarar för att vidta åtgärder inom ytterligare 24 timmar. En jourtelefon, öppen dygnet runt, har inrättats för att ge hjälp åt utsatta barn. Barn i behov av stöd kan även söka sig till särskilda center.

Kommersiell sexuell exploatering av barn förekommer. Det handlar främst om barn i åldrarna 12-17 år. Myndigheterna har befogenhet att omhänderta barn som bevisligen far illa. I de fall där vårdnadshavare varit inblandade i

övergreppen kan domstol fatta beslut om fråntagande av vårdnaden. Detta kan göras efter begäran av sociala myndigheter eller den minderårige själv.

Taiwanesiska medborgare som gjort sig skyldiga till sexköp av barn utomlands kan dömas i Taiwan. Taiwans sexköpslagstiftning stadgar även att namnen på de personer som döms för barnsexbrott ska publiceras i tidningar. I regel efterlevs de lagar och bestämmelser som finns. Det finns dock vissa kryphål i lagstiftningen, som innebär att problemet med kommersiell sexuell

exploatering av barn kvarstår, trots myndigheternas uttalade vilja att åtgärda det. Lagtekniskt stöd för ingrepp mot trafficking av barn och ungdomar finns i The Statute for the Prevention of Child and Juvenile Sexual Trafficking.

ECPAT Taiwan är den enskilda organisation som i huvudsak driver kampen för att stoppa kommersiell sexuell exploatering av barn, barnpornografi samt transnationellt sexuellt utnyttjande. Under de senaste åren har organisationen bland annat uppmärksammat problemet med kommersiell sexuell exploatering av barn och barnpornografi på taiwanesiska webbplatser. Taiwans president tilldelade 2012 ECPAT Taiwan priset ”Asia Democracy and Human Rights Award”

(10)

för organisationens insatser, och i början av 2013 fick ECPAT i uppdrag att bistå den taiwanesiska migrationsmyndigheten i dess ambition att stävja trafficking-problemet.

Militärtjänsten omfattar alla män som fyllt 18 år.

18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk

Taiwans malayo-polynesiska urfolk uppgår till ungefär 430 000 personer, vilket motsvarar cirka två procent av befolkningen. Urbefolkningens ställning har successivt uppgraderats, och deras politiska och civila rättigheter skyddas av konstitutionen. Totalt har elva olika minoritetsgrupper erkänts, varav en så sent som 2002.

Rättigheterna för urbefolkningen har under senare år stärkts, bland annat genom rätten att använda ursprungliga icke-kinesiska namn på offentliga dokument. Detta har tidigare inte varit tillåtet. Under 2001 antogs en lag som ger rätt till hemspråksundervisning. Under 2002 beslutades att personer som tillhör urbefolkningen har rätt till ledighet på sina egna högtider. Dessutom firas urbefolkningens dag den 1 augusti. Det har beslutats att

urbefolkningsgrupper numera kan ansöka om skadestånd på upp till en miljon NTD för brott mot upphovsrättslagar samt för att förhindra att deras kulturarv utnyttjas eller förstörs.

Urbefolkningen är dock fortfarande en socialt utsatt grupp, som har lägre livslängd, lägre medelinkomst och högre arbetslöshet än genomsnittet. De är överrepresenterade när det gäller missbruksproblem, prostitution och andra sociala missförhållanden samt underrepresenterade inom högre utbildning.

19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Homosexualitet är inte kriminaliserat i taiwanesisk lag, och lagstiftningen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Ett förslag om möjlighet för homosexuella att ingå äktenskap behandlas under 2013 i den lagstiftande församlingen. Enligt opinionsundersökningar stöds förslaget av en majoritet av befolkningen.

Hbt-personer kan ge uttryck för sin läggning. Sedan 2003 arrangeras varje år Pride-festivalen.

Samtidigt präglar konfucianska traditioner det taiwanesiska samhället, inte minst beträffande synen på familjen, varför homosexualitet fortfarande på sina håll kan vara föremål för stigmatisering.

(11)

20. Flyktingars rättigheter

Flyktingars och asylsökandes rättigheter tillvaratas inte på ett tillfredsställande sätt. Taiwan saknar helt asyllagstiftning och ett fungerande regelverk för hur asylsökande ska behandlas. Eftersom Taiwan står utanför FN har

flyktingkommissarien UNHCR inte heller något inflytande över hanteringen av flyktingärenden i landet. Människorättsgruppen Chinese Association for Human Rights, CAHR, påpekar att avsaknaden av lagstiftning gör att beslut fattas från fall till fall. Det finns dock en ambition hos de ledande politiska aktörerna att förbättra situationen. Ett förslag till ny flyktinglagstiftning är under utarbetande i den lagstiftande församlingen.

Endast ett fåtal asylsökande anländer till Taiwan varje år. Majoriteten av de asylsökande kommer från Folkrepubliken Kina och anländer till Taiwan illegalt. Ofta ertappas flyktingarna av kustbevakning eller gränspolis. Det innebär att de i första hand betraktas som illegala invandrare och skickas till någon av Taiwans tre förläggningar för illegala invandrare. I formell mening är dessa anläggningar inte flyktingförläggningar, men de fungerar i praktiken som sådana.

Flertalet migranter till Taiwan uppges komma av ekonomiska skäl. De som kommer från Folkrepubliken Kina ska enligt överenskommelse återsändas dit.

Kritik riktas dock mot Taiwan för att detta ofta drar ut på tiden och under tiden hålls personerna kvar på förläggningarna. Från taiwanesisk sida hänvisas till att svårigheter i kontakterna med myndigheterna på fastlandet medför att ärendena drar ut på tiden.

En förening för mänskliga rättigheter, Taiwan Association for Human Rights, TAHR, har vid flera tillfällen engagerat sig för asylsökande individer. TAHR besöker asylsökande regelbundet.

21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Diskriminering av personer med mentala eller fysiska funktionsnedsättningar är förbjudet i lag. Enligt en uppdatering av tidigare lag från 2008 är offentliga organisationer med fler än 34 anställda ålagda att låta minst tre procent av arbetsstyrkan utgöras av personer med funktionsnedsättning. I privata företag med över 67 anställda ska minst en procent av arbetsstyrkan utgöras av personer med funktionsnedsättning. Åtföljs inte lagen, är företaget skyldigt att betala en straffavgift till en statlig fond med ändamålet att öka antalet anställda med funktionsnedsättning.

För att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning antogs 1999 en plan för en hinderfri miljö i kollektivtrafiken. En lägesrapport om

(12)

situationen görs årligen till berörda myndigheter och parlamentets kommitté för personer med funktionsnedsättning. Enligt lag påbjuds att nya offentliga byggnader och transportmedel ska vara tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Detta krav uppfylls i de flesta fall.

ÖVRIGT

22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter

Taiwan har huvudsakligen två organisationer som verkar för att stärka de mänskliga rättigheterna - Taiwan Association for Human Rights, TAHR, samt Chinese Association for Human Rights, CAHR. Organisationerna verkar huvudsakligen för att avskaffa dödsstraffet samt för att stärka fångars rättigheter. TAHR förknippas även med arbete som syftar till att motverka polisbrutalitet. Båda dessa organisationer ger även ut årliga rapporter om utvecklingen beträffande mänskliga rättigheter i Taiwan.

Förutom dessa övergripande organisationer, finns det också en rad enskilda organisationer såsom Taipei Association for the Promotion of Women's Rights,

TAPWR, Taiwan International Workers Association, Taiwan Association to End Death Penalty, Taiwan Tongzhi Hotline Association, Taiwan Women’s Resque Foundation, Taiwan Foundation for Democracy, ECPAT Taiwan, Warm Life Association for Women, Taiwan Gay and Lesbian Association, Gender and Sexuality Rights Association, Judicial Reform Association, Child Welfare League Foundation och Amnesty

International Taiwan.

23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter

Taiwans internationella status förhindrar FN att verka i Taiwan. EU-kontoret i Taipei genomför gemensamma uppvaktningar om dödsstraffet tillsammans med medlemsstaternas kontor.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :