• No results found

Kulturdoulor skapar trygghet och bygger broar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kulturdoulor skapar trygghet och bygger broar"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2019-06-26 08:30 CEST

Kulturdoulor skapar trygghet och bygger broar

I flera år har kulturdoulorna i länet varit en trygghet och ett stöd för kvinnor som inte talar svenska före, under och efter en förlossning. Fartuun Mohamed brinner för att hjälpa kvinnor och har varit kulturdoula i Lycksele ända sedan projektets början hösten 2015.

En kulturdoula är en kvinna som har egen erfarenhet av förlossning och är tränad i att ge stöd och information under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt. Hon är etablerad i Sverige och har samma språk,

ursprung, kultur och tradition som patienten. Eftersom hon tolkar språk och signaler utifrån ett kulturellt perspektiv ökar förutsättningarna för en bra dialog under förlossningen.

(2)

När Eva Karlsson som är barnmorska på Lycksele lasarett skulle rekrytera kulturdoulor till Lyckseleområdet kom hon att tänka på Fartuun Mohamed.

Eva var Fartuuns barnmorska och var med när hon födde två av sina barn.

Tack vare att de båda talade swahili fick de bra kontakt och kunde lära känna varandra.

Fartuun uppfyller alla krav och när Eva frågade om hon ville börja arbeta som kulturdoula tackade hon ja utan att tveka.

– Jag fick börja med att gå en sex veckors kurs i Umeå med träff en gång i veckan. Jag fick bland annat lära mig om tystnadsplikt, preventivmedel, omskärelse och dess konsekvenser, sjukdomar i samband med graviditet och ord som är vanliga vid förlossning, berättar Fartuun Mohamed.

Vill bli barnmorska

När Fartuun inte arbetar som kulturdoula är hon undersköterska inom hemtjänsten, något hon valde att utbilda sig till efter att hon blev kulturdoula.

– Det bästa med att vara kulturdoula är att jag har lärt mig jättemycket. Jag kommer ihåg första gången jag fick vara med i ett operationsrum, det var en bra erfarenhet. Jag vill vidareutbilda mig till sjuksköterska och så småningom till barnmorska för då kan jag hjälpa ännu fler kvinnor. Att hjälpa andra känns viktigt för mig, säger Fartuun Mohamed.

Kulturdoulan ger inte bara stöd och information till kvinnan utan tar även hand om hennes närmaste.

– Det gäller att kunna skapa ett förtroende i familjen så att de respekterar mig och lyssnar på det jag säger. Det brukar fungera bra, berättar Fartuun Mohamed.

– Vissa kvinnor som kommer till förlossningen och ska föda är ensamma, då är kulturdoulan någon de kan prata med och få extra bra stöd av, säger Eva Karlsson.

Ny ansvarig i Lycksele

(3)

Eva som varit ansvarig för kulturdoulorna i Lycksele har nyligen lämnat över ansvaret till sin kollega Veronica Bjuhr som också hon är barnmorska.

– Kulturdoulorna är det bästa som har hänt förlossningsvården! När kvinnan kan slappna av och känna sig trygg under en förlossning så uppstår mindre komplikationer och det blir en trevligare upplevelse för alla inblandade. Det känns roligt att arbeta vidare med detta, säger Veronica Bjuhr.

Eva Karlsson (tv) och Veronica Bjuhr (th).

Utvärdering gav goda resultat

För att utvärdera projektet fick personal som jobbat med kulturdoula,

kulturdoulor som haft uppdrag och kvinnor som fått hjälp svara på en enkät under hösten 2018.

Bland annat frågade man hur samarbetet mellan vårdpersonal och

kulturdoula fungerat, om kulturdoulan har mött några svårigheter och hur kvinnan som fått hjälp upplevde att det fungerade.

Samtliga svar är positiva vilket Maria Trotsman, barnmorska vid

kvinnokliniken i Umeå och projektledare för Kulturdoula Västerbotten, tycker är glädjande.

(4)

– Jag hoppas att kulturdoulorna blir en permanent del av verksamheten. Jag anser att det är något vi som offentlig sektor ska erbjuda, alla har rätt till en god och jämlik hälso- och sjukvård oavsett bakgrund, säger Maria Trotsman.

Bygger broar

Förutom att vara ett stöd under graviditet och förlossning hjälper kulturdoulorna många kvinnor att komma in i det svenska samhället, exempelvis genom att följa med till öppna förskolan.

– Kulturdoulan gör ett viktigt integrationsarbete när hon bygger broar mellan kulturer och skapar en djupare förståelse för varandra, säger Eva Karlsson.

Vid projektets början var det tolv utbildade kulturdoulor som tillsammans talade nio språk, nu fyra år senare finns det 26 kulturdoulor som tillsammans talar 42 språk. Språken som dominerar är arabiska, dari/persiska, somali, tigrinja och sorani/badinani/kurmanji.

Projektet startade i Umeå och Lycksele och har nu spridit sig till fler orter.

Kulturdoulor erbjuds i Skellefteå, Umeå, Vilhelmina, Sorsele, Storuman och Lycksele både inom öppen och sluten vård. Under 2018 hade kulturdoulorna 194 uppdrag.

– Jag mötte en gång en kvinna i förlossningsvärkar som var nyanländ. Vi kunde inte kommunicera. Jag kallade in en kulturdoula för att få hjälp. Det var fantastiskt att se hur den här kvinnan öppnade sig och ändrade

sinnesstämning så fort kulturdoulan kom, och hon kunde göra sig förstådd och förstå. Kulturdouolornas arbete gör verkligen nytta, avslutar Maria Trotsman.

Mer information

Maria Trotsman Barnmorska

Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, Region Västerbotten 072-242 36 06

Veronica Bjuhr

(5)

Kvinnokliniken, Lycksele lasarett, Region Västerbotten 0950-396 11

Eva Karlsson Barnmorska

Kvinnokliniken, Lycksele lasarett, Region Västerbotten 070-685 37 72

Presskontakt

Linn Johansson Kommunikatör

Kommunikationsstaben, Region Västerbotten 072-214 43 47

Bildbank

Förutom pressbilder som är kopplade till ett visst pressmeddelande hittar du andra bilder, illustrationer och profilmaterial i vår bildbank. Den innehåller hundratals bilder från våra verksamheter samt bilder på tjänstemän och politiker.  Till bildbanken

Kontaktpersoner

Presskontakt rörande coronafrågor Presskontakt

regionvasterbotten.se/coronavirus/aktuellt-vardlage-i-region- vasterbotten-covid-19

090-785 71 75

(6)

Thomas Jonsson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp thomas.a.jonsson@regionvasterbotten.se

070-612 18 48 Ulrika Johansson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

ulrika.j.johansson@regionvasterbotten.se 070-582 70 62

Gabriella Bandling Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

gabriella.bandling@regionvasterbotten.se 073-049 46 53

Per Strömbro Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, Skellefteå per.strombro@regionvasterbotten.se 072-5540595

Anja Hansen Knutsson Presskontakt

Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

anja.Hansen.Knutsson@regionvasterbotten.se 070-6857233

Micaela Löwenhöök Presskontakt

Regionala utvecklingsfrågor, opinionsbildning micaela.lowenhook@regionvasterbotten.se +46 (0)70- 316 37 01

(7)

Cecilia Stenström Presskontakt Forskningsfrågor

cecilia.stenstrom@regionvasterbotten.se 072-453 03 59

Thomas Hartman Presskontakt

Chef Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor

thomas.hartman@regionvasterbotten.se 070-666 49 95

Malin Åberg Presskontakt

Kommunikationsdirektör

malin.aberg@regionvasterbotten.se 070-240 91 55

References

Related documents

Material våg med en eller två decimaler, vatten, brustabletter (typ C-vitamintabletter), sockerbitar, bägare eller liknande kärl, mätglas, större skål som rymmer mätglaset

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Uppsatsen skall presentera en sammanhängande bild av hur det går till när ”systemet för handling” på detta sätt förhandlas fram och konstrueras av aktörerna själva,

Jag färgar mina varpflätor och inslagsgarn innan jag sätter upp väven för att få fram färg som jag vill arbeta med genom hela varpen och med inslag?. Men också för att få en

Under förarbetet inför essän hade jag visualiserat ett upplägg där varje sida skulle vara ett objekt.. Somliga objekt mer knutna till varandra än andra,

Vi avtäcker också berg, för att kunna spränga oss fram genom terrängen på delar av sträckan. Skydd

Eleverna i kontrollgruppen hade inte tillgång till något konkret material under tiden de genomförde uppgiftern Skulle eleverna fastnat på samma sätt som några elever

Att kollektivet nyligt invandrade inte ses som en potentiell målgrupp kan leda till en brist på svaga band som är viktigt för att skapa sociala nätverk och som i sin tur kan