Förbundsdirektionen
Granskning av efterlevnad av lagen om skydd mot olyckor (LSO)
På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område.
Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport.
Vår sammanfattande bedömning utifrån genomförd granskning är att förbundet är ändamålsenligt anpassat till lagstiftning enligt LSO.
Sammantaget bedömer vi att förbundet har en välfungerande verksamhet som för- håller sig till aktuell lagstiftning, arbetar systematiskt med att utveckla verksam- heten samt följer samhällsutvecklingen inom verksamhetens område. Mot bak- grund av för granskningen gjorda iakttagelser uppmanar vi förbundet att beakta de rekommendationer som framgår av bifogad rapport i sitt fortsatta arbete.
Vi önskar en skriftlig redovisning av vilka åtgärder som förbundsdirektionen kommer att vidta med anledning av genomförd granskning och lämnade rekom- mendationer. Svaret förutsetts kunna behandlas senast i samband med vår slutre- vision för 2018, dvs i mars 2019.
Rune Lundin
Revisionsrapport
Efterlevnad lagen om sky*
mot olyckor (LSO)
Martin Bernhardtz Robin Karlsson Fredrika Jönander
Brandkåren Attunda
Oktober 2018
pwc
Innehåll
Sammanfattning 2 1. Inledning 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Syfte och Revisionsfråga 4
1.3. Kontrollmål 5 1.4. Revisionskriterier 5 1.5. Avgränsning 5 1.6. Metod 5 2. Organisation 6
3. Iakttagelser och bedömningar 8
3.1. Handlingsprogram 8
3.1.1. Iakttagelser 8 3.1.2. Bedömning 10 3.2. Tillsynsverksamhet 12
3.2.1. Iakttagelser 12 3.2.2. Bedömning 13 3.3. Sotning/brandskyddskontroll och rådgivning 15
3.3.1. Iakttagelser 15 3.3.2. Information och rådgivning 17
3.3.3. Bedömning 17 3.4. Uppföljning av granslming från 2005 18
4. Bedömningar 19 Rekommendationer 19
Bilaga 1 21 Bilaga 2 23 Bilaga 3 25
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
1 av 26
Sammanfattning
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Brandkåren Attunda granskat förbundets efterlevnad gentemot Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).
Vår sammanfattande revisionella bedömning är att förbundet är ändamålsenligt an- passat till lagstiftning enligt LSO. Vi grundar det på bedömningen av kontrollmålen i av- snitt 1.3.
Sammantaget bedömer vi att förbundet har en välfungerande verksamhet som förhåller sig till aktuell lagstiftning, arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten samt följer samhällsutvecklingen inom verksamhetens område.
Mot bakgrund av för granskningen gjorda iakttagelser rekommenderar vi Brandkåren Attunda att beakta följande i sitt fortsatta arbete:
• Överväg att utveckla beskrivningen av farlig verksamhet (enligt LSO 2 kap. 4 §) i kommande handlingsprogram, som i nuläget beskrivs mer utförligt i Riskanalys 2014, samt förmåga för att genomföra räddningsinsatser för dessa. Detta med bakgrund till att handlingsprogrammet bör innefatta risker för olyckor som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt vilken förmåga som finns för att genomföra räddningsinsatser (enligt LSO 3 kap. 3 § och 8 §).
• Fortsätta följa den utveckling som sker inom ramen för uppbyggandet av ert nytt totalförsvar och de uppgifter som kan åläggas kommuners räddningstjänster, samt dokumentera detta i kommande handlingsprogram. Exempelvis vilken förmåga Brandkåren Attunda förväntas ha under händelse av höjd beredskap.
• Som en del i att redovisa hur verksamheten är planerad rekommenderar vi att överväga möjligheten att redovisa volymmål för tillsyner i tillsynsplanen - innefat- tande typ av tillsyn och antal, samt beskrivning för hur tillsynsverksamheten följs upp baserat på dessa. Detta för att tydliggöra hur tillsynsverksamheten är planerad samt att i skriftlig form förtydliga vilket underlag uppföljning av tillsynsverksam- heten baseras på.
• Fortsätt följa utvecklingen om skriftliga redogörelser enligt LSO 2 kap. 3 §. Enligt Statens offentliga utredningar, Betänkande av 2017 års räddningstjänst (SOU 2018:54), framgår att regleringen inte har fått önskvärd effekt och de föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort.
• Överväg att ytterligare utveckla den skriftliga kommunikationen till direktionen för uppföljning av skorstensfejarmästaren. Vi rekommenderar även att förbundet undersöker möjligheten att reglera rengöringen mer genom art specificera tid och precision för att skapa enhetlighet gällande rengöringsarbetet och vilket resultat som förväntas.
• Utvärdera möjligheten att utveckla informationen om sotning och brandskydds- kontroll, vilket diskuterades under revison för sotning under 2017 (Protokoll re- vision 171116 ver 2), exempelvis genom att skicka med informationsutskick till- sammans med aviseringen av sotning och brandskyddskontroll.
• I MSB:s Vägledning för Kommunala handlingsprogram (2011) framhåller MSB vikten av att kommunicera ett handlingsprogram. Enligt LSO 3 kap. 2 § har kom- munen en skyldighet att genom rådgivning och information underlätta för den en- skilde att fullgöra sina uppgifter. Ett handlingsprogram tydliggör kommunens riskbild, prioriteringar och målsättningar vilket kan öka medvetenheten hos den enskilde, dels för kommunens ansvar och åtagande, dels om ansvaret hos den en- skilde. Inför kommande arbete med nästa mandatperiods handlingsprogram re- kommenderar vi att direktionen överväger hur handlingsprogrammet lämpligast kommuniceras för att nå ut brett och samtidigt nå riskutsatta målgrupper. Detta för att sträva efter att informera allmänheten i möjligaste mån, då nuvarande handlingsprogram är omfattande och kan vara svårt att överblicka för en person som inte är insatt i verksamheten.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
3 av 26
lo Inledning
1.1. Bakgrund
Sedan 2004 gäller en lagstiftning, lag om skydd mot olyckor (LSO), som ersätter en äldre räddningstjänstlagstiftning. Bestämmelserna i LSO syftar till att värna medborgares liv och hälsa samt även egendom och miljö. I förstahand sker detta genom att den enskilde själv ansvarar och bekostar åtgärder för att skydda sig mot olyckor och avhjälpa skador när olyckor inträffar. Därtill bistår det allmänna med information, utövning av tillsyn och hantera räddningsinsatser när den ensldlde inte kan hantera olyckshändelsen. Ytterligare ert syfte med lagen är att gå från detaljreglering till en mer målanpassad lokal styrning.
Lagen riktar sig mot tre mottagare; den enskilde, kommunen och staten. Mottagarna har olika skyldigheter i enlighet med lagen. Den enskilde ska värna sin egen säkerhet och är skyldig att vid behov tillkalla hjälp vid fara för någons liv, hälsa, miljö samt brand eller annan olycka. Staten har bl.a. ansvar för fjällräddning, sjöräddning och i vissa fall efter- sökning av försvunna personer.
Kommunen har i grunden sex uppdrag enligt LSO:
Tillsyn av enskildas ansvarstagande
Rådgivning och informering mot enskilda m.m.
Sotning och brandskyddskontroll Genomföra räddningsinsatser
Undersöka, lära av och kartlägga olyckor och insatser
Samordna verksamheten i enlighet med LSO och andra aktörer
Kommunen ska enligt LSO ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. I dokumenten skall anges bl.a. lokala mål, risker för olyckor, resurser samt hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras. Handlingspro- grammet ska antas av den beslutande församlingen för varje ny mandatperiod.
Med utgångspunkt i väsentlighet och risk har revisorerna beslutat att granska förbundets efterlevnad av LSO.
1.2. Syfte och Revisionsfi*åga
Syftet med granskningen är att besvara revisionsfrågan:
Har förbundet en ändamålsenlig verksamhet som säkerställer att lagstift- ningen enligt LSO efterlevs?
1.3. Konti*ollmål
Bedömningen av respektive kontrollmål ligger till grund för besvarandet av revisionsfrå- gan.
Handlingsprogrammet är utformat enligt lagstiftning och lokala förutsättningar, samt tas fram och följs upp ändamålsenligt.
Tillsynsverksamhet planeras, genomförs, följs upp och utvärderas ändamålsenligt och i enlighet med LSO.
Verksamhet som sotning/brandskyddskontroll och rådgivning bedrivs ändamåls- enligt och i enlighet med LSO.
1.4. Revisionskriterier
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)1. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO).
i .5. Avgränsning
Granskningen omfattar räddningstjänstens efterlevnad gentemot LSO och uppsatta kontrollmål.
Granskningen avser endast Brandkåren Attundas verksamhet och inbegriper inte andra enheter inom kommunen som arbetar med skydd mot olyckor enligt LSO.
1.6. Metod
Granskningen baseras på intervjuer och analys av dokumentation. Dokumentanalysen har genomförts av styrande dokument som handlingsprogram, verksamhetsplaner, tillsyns- plan, uppföljningsdokument och rutinbeskrivningar. Förteckning över insamlade doku- mentation återfinns i bilaga 2.
Följande personer har intervjuats för granskningen:
o Förbundsdirektör/Räddningschef o Strateg olycksförebyggande verksamhet
I granskningen ingår en uppföljning av revisorernas granskning från 2005 angående för- bundets anpassning till LSO.
Granskningen kommer även att beröra likvärdighet för medborgarna i fråga om skydd mot olyckor.
1 En utförligare beskrivning av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor återfinns i bilaga 1.
Oktober 2018 5 av 26 Brandkåren Attunda
I
2. Organisation
Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund med sex medlemskommuner: Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Förbundet vill tillsam- mans med kommunerna och dess invånare arbeta för att antalet omkomna och skadade i bränder och olyckor ska minska samt art mindre ska förstöras i samband med sådana in- cidenter. Kommunalförbundets syfte är att tillhandahålla en resurseffektiv räddnings- tjänst som ska erbjuda ett gott skydd mot olyckor inom det geografiska område som om- fattar medlemskommunerna. Förbundets uppgifter fastställs i ändamålsparagrafen (§ 4) i förbundsordningen. Paragrafen vilar på de övergripande nationella målen som redovisas i enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I förbundsordningen förtydligas också ansvarsfördelningen mellan förbundet och medlemskommunerna när det gäller skadeavhjälpande och stödjande arbete.
Ändamålet med kommunalförbundet beskrivs i § 4 i förbundsordningen där det anges
"Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva räddningstjänsten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemskommunerna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen i den pågående regionala utvecklingen inom förbundets verk- samhetsområde. "
Kommunalförbundet har, genom sin direktion, att besluta om ett handlingsprogram för vaije mandatperiod. Programmet utgör förbundets övergripande styrdokument utifrån medlemskommunernas uppdrag och ligger till grund för Brandkåren Attundas verksam- het.
Enligt Handlingsprogrammet Brandkåren Attunda för perioden 20i6-20ig ska Brand- kåren Attunda fortsätta utveckla organisation, arbetsformer, den förebyggande och den skadeavhjälpande förmågan. I verksamhetsplanen nämns även Brandkåren Attundas ef- fektmål som styr vilka prestationsmål som verksamheten sätter upp i syfte att nå dessa effekter i samhället. De två effektmålen lyder följande:
1. Brandkåren Attunda ska utveckla samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera olyckor.
2. Brandkåren Attunda ska bidra till att minska utanförskapet och öka tilliten i sam- hället.
Det är förbundsdirektörens uppdrag att organisera, planera och genomföra verksamhet i linje med effektmålen. Under de strategiska möten där vision, effektmål, inriktningar och utvecklingsuppdrag tagits fram har tidshorisonten varit inställd mot 2030.
Förbundsdirektionen är Brandkåren Attundas motsvarighet till en bolagsstyrelse i ett pri- vat företag. Direktionen utgörs av en ordinarie ledamot med en ersättare från var och en av de kommuner som ingår i förbundet: Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-
Bro och Upplands Väsby. Ledamöter och ersättare väljs av respektive kommuns kommun- fullmäktige.
Varje distrikt består av distriktschef, brandinspektörer, brandingenjörer samt brandgrup- per. Brandkåren Attunda har cirka 270 anställda, varav 200 är heltidsanställda och 70 deltidsanställda.
Brandkåren Attunda har tillsammans med kommunerna upprättat en nollvision avseende bränder och olyckor. Brandkåren arbetar i processer för kvalitetssäkring och verksam- hetsutveckling. Detta görs för att främja systematiskt tänkande där ert arbetsmoment ses som något som kontinuerligt återkommer och arbetet förbättras metodiskt.
En organisationsskiss återfinns i bilaga 3.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
7 av 26
3. Iakttagelser och bedömningar
3.1. Handlingsprogram
Kontrollmål: Handlingsprogrammet är utformat enligt lagstiftning och lokala förut- sättningar, samt tas fram och följs upp ändamålsenligt.
Programmet för räddningstjänsten ska enligt LSO 3 kap. 3 § och 8 § innehålla:
Kommunens mål för verksamheten formulerat i lokala verksamhetsmål.
De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsat- ser.
- Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra rädd- ningsinsatser, samt vilka resurser kommunerna har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Förmågan ska redovisas för såväl förhållandena i fred som under höjd beredskap.
- En beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
Vidare skall handlingsprogrammen antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod och samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Om räddningstjänsten organiseras i kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.
Enligt FSO 3 kap. 3 § ska handlingsprogrammet innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda, samt vid förekommande fall innehålla uppgifter om hamnar och deras gränser till vatten.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har publicerat en skrift som heter
"vägledning för kommunala handlingsprogram", vilken syftar till att stödja kommunerna i det systematiska säkerhetsarbetet. Vägledningen innehåller bland annat ett avsnitt kring vad handlingsprogrammen konkret kan innehålla för att leva upp till lagstiftningens in- tentioner.
3.1.1. Iakttagelser
Brandkåren Attunda har ett handlingsprogram för perioden 2016-2019, Handlingspro- gram Brandkåren Attunda för perioden 2016-2019. Handlingsprogrammet antogs av förbundsdirektionen för Brandkåren Attunda, vilket är i linje med LSO när räddnings- tjänsten är organiserad i ett förbund med flera kommuner. Vidare tas handlingspro- grammet fram för vaije ny mandatperiod.
Handlingsprogrammet är omfattande och grundas på en riskanalys (Riskanalys 2014) som togs fram som underlag till framtagandet av handlingsprogrammet. Utifrån analysen av risker har en riskvärdering genomförts som ingår i handlingsprogrammet, där det framgår risker för olyckor som finns inom förbundet som kan leda till räddningsinsatser.
Riskanalysen behandlar framförallt olyckor som föranleder räddningsinsats och avgrän- sas till olyckor som inträffar inom Brandkåren Attunda geografiska område.
I riskanalysen beskrivs även verksamheter klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 § (anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvar- liga skador på människor eller miljön), där dessa redovisas baserat på vart de geografiskt är belägna inom varje kommun. Farliga verksamheter beskrivs även översiktligt i Hand- lingsprogrammet.
I riskanalysen har de även tagit höjd för hur deras medlemskommuner utvecklas de kommande åren samt övriga omständigheter som kan komma att påverka inträffade olyckor, för vilka Brandkåren Attunda bedömer sig ha påverkansmöjlighet. Exempelvis har de inkluderat kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser i riskanalysen och haft åter- kommande möten med representanter från medlemskommunerna som är med i direkt- ionen.
Riskanalysen har även använts som underlag för att formulera mål för verksamheten samt ett stöd vid verlöamhetsplanering. Handlingsprogrammet innefattar två effektmål som beskriver de effekter som önskas uppnås under handlingsprogramsperioden. Utifrån ef- fektmålen är det förbundsdirektörens ansvar att organisera och planera verksamheten för att nå upp till målen under programperioden. För programperioden 2016-2019 är följande effektmål formulerade:
Effektmål 1 - Brandkåren Attunda ska utveckla samhällets samlade förmåga att före- bygga och hantera olyckor.
Effektmål 2 - Brandkåren Attunda ska bidra till att minska utanförskapet och öka tilli- ten i samhället.
Utifrån effektmålen har Brandkåren Attunda valt att formulera prestationsmål som be- skriver vad organisationen ska prestera för att uppnå effektmålen. Dessa mål beskrivs i årliga verksamhetsplaner (nuvarande Verksamhetsplan och internbudget 2018) som god- känns av förbundsdirektionen. Prestationsmålen gäller alla sex medlemskommuner och tar därmed hänsyn till likvärdighet för medborgarna. Varje distrikt i kommunerna har därefter till uppgift att bryta ned målet för att det ska anpassas till lokala förhållanden.
Vidare följs effektmålen upp årligen och varje mål har en beskrivning för hur mätning och uppföljning ska ske. Resultatet presenteras i årsredovisning och tertialredovisning.
I handlingsprogrammet redovisas även förbundets förmåga att utföra räddningsinsatser.
Exempelvis beskriver de deras insats- och ledningsförmåga utifrån fyra kategorier; re- spons, insatsförmåga, ledningsförmåga och teknik (fordon och utrustning). De har även kategoriserat olyckor utifrån sannolikhet och konsekvens.
Enligt FSO 3 kap. 3 § ska handlingsprogrammet innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda. Samverkan lyfts i hand- lingsprogrammet fram som en viktig komponent för att Brandkåren Attunda ska utföra sitt uppdrag. Utifrån intervjuer framkom flera relevanta samverkansparter för räddnings- tjänstuppdraget - Arlanda flygplats, Försvarsmakten, SL, Trafikverket, Kustbevakningen och Polisen.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
9 av 26
I handlingsprogrammet redovisas även olycksförebyggande arbete, som tydligt beskriver olika områden inom den förebyggande verksamheten. Förbundet har även tillsammans med medlemskommunerna identifierat flera samverkansområden (brand, vattensäkerhet, trafiksäkerhet, krisberedskap, fallolyckor och suicidprevention), där samverkan är viktig för att omhänderta området. Samverkan lokalt, regionalt och nationellt lyfts även fram som framgångsfaktorer och nödvändigt för att slutligen nå effektmål och vision.
Enligt LSO 3 kap. 8 § ska räddningstjänstens förmåga redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. I utvecklande av Handlingsprogram för 2016-2019 framgår att förmåga under höjd beredskap redan då var under utveckling och Brandkåren Attunda avsåg att öka deras kunskap om konselcvenser av storskaligt väpnade attacker och dess hantering. Mycket har hänt i det säkerhetspolitiska läget sedan nuva- rande handlingsprogram utvecklades 2015 och frågan har inte blivit mindre aktuell. Un- der intervjuer framkom att detta område behöver förtydligas, exempelvis vilken förmåga kommuner förväntas ha i händelse av höjd beredskap.
Inom förbundets geografiska område har flertalet kommuner gränser till vatten men de har inga hamnar inom området och således inte dokumenterat detta i handlingspro- grammet.
3.1.2. Bedömning
Vi bedömer kontrollmålet vara uppfyllt. Förbundet har ett handlingsprogram för förebyg- gande verksamhet och räddningstjänst och är utformat enligt LSO kap 3 § och 8 §. Vidare anser vi att handlingsprogrammet är anpassat till lokala förutsättningar, som grundas i riskanalysen och förs över till handlingsprogrammet.
Mål för verksamheten är framtagna och det finns tydlig koppling mellan effektmålen i handlingsprogrammet och prestationsmålen i verksamhetsplanerna som följs upp regel- bundet. Prestationsmålen tar även hänsyn till likvärdighet för medborgarna.
I handlingsprogrammet beskrivs risker för olyckor som kan inträffa i kommunen och kan leda till räddningsinsatser. Vi rekommenderar däremot att i kommande handlingspro- gram överväga att utveckla beskrivningen av farlig verksamhet (enligt LSO 2 kap. 4 §), som i nuläget beskrivs mer utförligt i Riskanalys 2014, samt förmåga för att genomföra räddningsinsatser för dessa. Detta med bakgrund till att handlingsprogrammet bör inne- fatta risker för olyckor som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt vilken förmåga som finns för att genomföra räddningsinsatser (enligt LSO 3 kap. 3 § och 8
§)•
Vidare ser vi positivt på att Brandkåren Attunda följer utvecklingen som sker inom ramen för uppbyggandet av ett nytt totalförsvar och de uppgifter som kan åläggas kommuners räddningstj änster.
I MSB:s Vägledning för Kommunala handlingsprogram (2011) framhåller MSB vikten av att kommunicera ett handlingsprogram. Enligt LSO 3 kap. 2 § har kommunen en skyldig- het att genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att fullgöra sina uppgifter. Ett handlingsprogram tydliggör kommunens riskbild, prioriteringar och mål- sättningar vilket kan öka medvetenheten hos den enskilde, dels för kommunens ansvar och åtagande, dels om ansvaret hos den ensldlde. Inför kommande arbete med nästa
mandatperiods handlingsprogram rekommenderar vi att direktionen överväger hur hand- lingsprogrammet lämpligast kommuniceras för att nå ut brett och samtidigt nå riskutsatta målgrupper. Detta för att sträva efter att informera allmänheten i möjligaste mån, då nu- varande handlingsprogram är omfattande och kan vara svårt att överblicka för en person som inte är insatt i verksamheten.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
11 av 26
3.2. Tillsynsverksamhet
Kontrollmål: Tillsynsverksamhet planeras, genomförs, följs upp och utvärderas ända- målsenligt och i enlighet med LSO.
Kommunen ska enligt LSO 2 kap. 2 - 4 §§ och 5 kap. 1 § och 2 § utöva tillsyn över:
- Att ägare eller nyttjanderättshavare ser till att brandskyddet är skäligt i förhål- lande till den risk verksamheten genererar (håller utrustning för släckning, liv- räddning och i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för art förebygga brand och skador).
- Att ägare av vissa byggnader eller anläggningar lämnar skriftliga redogörelser för brandskyddet.
- Att ägaren eller den som utövar verksamhet på anläggning som är ldassad som far- lig verksamhet, har beredskap och vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador på människor eller miljön.
3.2.1. Iakttagelser
Planering
Kommunalförbundet har en tillsynsplan {Tillsynsplan 2018) som är ett övergripande måldokument för Brandkåren Attundas tillsyn enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Tillsyn är en granskning av brandskyddet i en byggnad eller anläggning och påbörjas i normalfal- let efter det att byggnaden är färdigställd och verksamheten har påbörjats. Tillsynsplanen avser inte tillsyn av de entreprenörer som utför sotning.
Planeringen av tillsynsverksamheten sker med hjälp av systemstöd (Didalos som nyligen ersatt systemet CORE) som innefattar en databas med samtliga objekt samt frist för olika objektkategorier. Databasen uppdateras kontinuerligt och det är ett ständigt pågående arbete. Under föregående år har ett fokusområde varit att identifiera och registrera samt- liga gemensamtboenden, hem för ensamkommande barn och anläggningsboenden i med- lemskommunerna. För att planera in tillsynsbesöken har Brandkåren Attunda utgått från vägledningsdokument framtagna av MSB.
Som en del i redovisningen av hur verksamheten är planerad är frister angivna i Tillsyns- planen utifrån objektkategori. Fristen styrs av typen av risk samt brandskyddsnivån på objektet. Exempelvis är fristen för vård, omsorg och kriminalvård två år och byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden 4 år. Antalet tillsyner som planeras att genomföras beskrivs i Brandkåren Attundas systemstöd för tillsynsverksamheten.
Genomförande
Tillsynsplanen beskriver verksamhetens övergripande styrning av tillsynsverksamheten.
Granskningarna utförs antingen som avgiftsfri kontroll (oanmäld) eller mer formaliserad tillsyn. En avgiftsfri kontroll syftar ofta till att granska specifika delar i brandskyddet me- dan en tillsyn normalt behandlar alla relevanta delar av objektets brandskydd. Beroende av påträffade brister kan tillsynen resultera i förelägganden och/eller nyttjandeförbud.
I normalfallet resulterar inte en avgiftsfri kontroll i något skriftligt underlag till ob- jekt/kund. Kontrollen har två utfall, antingen accepteras brandskyddet eller så finns det brister i den omfattning att de inte bedöms vara acceptabla utifrån lagstiftning. Exempel på verksamheter med regelbunden avgiftsfri kontroll är skolor (utvändigt), badplatser eller lokaler för tillfällig övernattning.
Kontrollens resultat rapporteras till någon av distriktets tillsynsförrättare oavsett resultat och ej acceptabla brister handläggs vidare där. En tillsyn resulterar i en tjänsteanteckning som överlämnas till berörda parter. Beroende på omfattningen av påträffade brister vid en tillsyn kan denna även resultera i upprättandet av ett föreläggande och/eller nyttjande- rättsförbud/hanteringsförbud.
Enligt LSO 2 kap. 3 § ska ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hän- syn till risken för brand eller konsekvenserna av brand är särsldlt stora, lämna in en skrift- lig redogörelse för brandskyddet till förbundet.
Arbetet med att samla in skriftliga redogörelser fungerar väl, men enligt intervjusvar kan dess betydelse ifrågasättas. Enligt MSB:s Vägledning ska den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggöra den enskildes ansvar, bidra till en jämn och bra kvalitet på brandskyddet samt även vara underlag när kommunen analyserar behovet av tillsyn. En- ligt intervjusvar framförs kritik att det är svårt att följa upp om redogörelsen för brand- skyddet verkligen stämmer. Ifrågasättandet av de skriftliga redogörelserna är inget lokalt problem utan problematiken har även uppdagats i Statens offentliga utredningar, Betän- kande au 2017 års räddningstjänst (SOU 2018:54), där det framgår att regleringen inte har fått önskvärd effekt och de föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort.
Uppföljning
Tillsynsverksamheten följs upp månadsvis i form av produktionsuppföljning där samtliga tillsynsbesök rapporteras. Vidare redovisas tillsynsverksamheten i verksamhetsuppfölj- ningen, tertialredovisning och årsredovisning, samt rapporteras till direktionen årligen.
Även tillsynsplanen, som reglerar tillsynsverksamheten, följs upp årligen. Slutligen ge- nomför MSB och länsstyrelsen årlig uppföljning av kommunernas uppgifter enligt LSO, vilket innefattar tillsynsverksamheten. Sistnämnda uppföljning syftar framförallt till att skapa en regional och nationell bild av kommunernas verksamheter, men kan även fun- gera som en del av förbundets egenkontroll.
För 2017 genomfördes 578 regelbundna tillsyner vilket överträffade målet på 561. En bi- dragande anledning kan ha varit inventeringen av gemensamtboenden/hem för ensam- kommande barn/anläggningsboenden, vilket medfört att det tillkommit flertalet tillsyner.
Därtill genomfördes 82 efterkontroller av 172 förelägganden från tillsyner.
3.2.2. Bedömning
Vi bedömer att Brandkårens Attunda bedriver deras tillsynsverksamhet ändamålsenligt och i enlighet med LSO. Förbundet planerar och genomför tillsyn enligt fastställda mål- sättningar och verksamheten regleras av styrande dokumentation och lämpligt system- stöd.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
13 av 26
Vi bedömer även att tillsynsverksamheten följs upp på ett ändamålsenligt sätt och delges direktionen på ett systematiskt vis. Vidare redovisas uppföljning och utveckling av verk- samheten i dokumentation årligen.
Som en del i att redovisa hur verksamheten är planerad rekommenderar vi att överväga möjligheten att redovisa volymmål i tillsynsplanen - innefattande typ av tillsyn och antal, samt beskrivning för hur tillsynsverksamheten följs upp. Detta för att tydliggöra hur till- synsverksamheten är planerad samt redovisa vilket underlag uppföljning av tillsynsverk- samheten baseras på.
Vidare ser PwC positivt på att Brandkåren Attunda fortsätter följa utvecklingen om skrift- liga redogörelser enligt LSO 2 kap. 3 §. Enligt Statens offentliga utredningar, Betänkande av 2017 års räddningstjänst (SOU 2018:54), framgår att regleringen inte har fått önsk- värd effekt och de föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort.
3.3. Sotning/brandsky ddskonfroll och rådgivning
Kontrollmål: Verksamhet som sotning/brandskyddskontroll och rådgivning bedrivs ändamålsenligt och i enlighet med LSO.
Kommunen ska enligt LSO 3 kap 4 § i brandförebyggande syfte:
- Ansvara för art rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar.
Kanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brand- skyddskontroll).
Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
Kommunen ansvarar för att det som skall rengöras enligt första samt andra punk- ten samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras genom brand- skyddskontroll.
Kommunen kan enligt LSO 3 kap 6 § även delegera genomförandet av sotning till entre- prenör. Kommunen får även ta betalt för sotning.
Kommunerna har även enligt LSO en skyldighet att se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns, lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor samt även genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (1 kap 7 § och 3 kap 2 §).
3.3.1. Iakttagelser
Planering
Förbundsdirektören har bland annat rengöring (sotning) och brandskyddskontroll som delegation och ansvarar därmed även för dessa punkter inför förbundsdirektionen. Enligt förbundets handlingsprogram för 2016-2019 ingår rengöring och brandskyddskontroll i kommunens brandförebyggande verksamhet. Efter ett beslut av förbundsdirektionen drivs sotningen inom Brandkåren Attunda med upphandlade entreprenörer som utför brandskyddskontroll samt rengöring. Enligt intervjusvar är det en och samma sötare som vann anbudsupphandlingen för samtliga sex kommuner. Företaget är dock uppdelat och verkar i olika kommuner med olika namn. Åke Huss AB finns i Knivsta kommun och At- tunda Sot & Vent hanterar de andra kommunerna.
Den 1 januari 2015 infördes nya regler i Kommunallagen som ställde utökade krav på kon- troll och uppföljande verksamhet som är utlagd på entreprenad. Till följd av det är separat vägledning för sotningen upprättad, där system för mål, styrning, kompetens och tillsyn av entreprenörerna redovisas (se Adrninistrativt styrsystem sotning, Dnr 2015-83). Utö- ver det har det tillkommit ett krav på att allmänheten ska ges möjlighet till insyn över pri- vata utförare. I särskilda vägledningarna redovisas förutsättningarna för hantering, rikt- linjer och tillsyn över egensotning.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
15 av 26
Tillsyn är en granskning av brandskyddet i en byggnad eller anläggning och påbörjas normalt efter det att en anläggning är färdigställd och verksamheten påbörjats. Tillsyns- planen som skapas gäller dock inte tillsyn av de entreprenörer som utför sotning.
Kontroll av brandskydd sker enligt 3:e kapitlet 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyck- or samt utförs i enlighet med MSB:s föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2014:6) rö- rande brandskyddskontroll, vilket innebär att anläggningar huvudsakligen kontrolleras okulärt. Vid misstanke om felaktigheter som inte kunnat konstateras okulärt kan särskild kontroll, innebärande mätning/provning, behöva utföras. Vid en sådan särskild kontroll redovisas resultatet separat från ordinarie.
System för insyn, styrning och uppföljning av entreprenörerna ska stärkas och börja gälla för avtal upphandlade under programperioden 2016-2019. Nya upphandlingar för sam- ordning av samtliga distrikt ska vara ldar senast 2024. Programmet Administrativt styr- system sotning (Dnr 2015-83) utgör program för sotningsverksamheten.
Prestationsmålet för sotningsverksamheten är att denna ska bedrivas på ett kvalitetssäk- rat, kundanpassat och granskningsbart sätt. Arbetet syftar till att andelen eldsstadsrelate- rade bränder ska minska och är därmed ett förebyggande arbete.
Uppföljning
Enligt intervjusvar sker regelbundna möten med entreprenörerna för att diskutera kvali- tet och arbetsmetoder i enlighet med MSB:s uppföljningsmall. Inför revisionsmötena be- gärs underlag in i form av material, internkontroller och granskningar. Det finns enligt intervjusvar även inspektörer som hanterar klagomål och klagomålshanteringen har gjort att sotningsentreprenörerna och Brandkåren Attunda har ett nära samarbete. Enligt Ad- ministrativt styrsystem sotning (Dnr 2015-83) ansvarar Brandkåren Attunda för kontroll av kvalitet och granskning avseende sotningsverksamheten sker årligen.
Det åligger den upphandlade entreprenören att hålla objektregister inom avtalsområdet.
För att direktionen ska kunna fullgöra sitt uppdrag och ta sitt ansvar för verksamheten där denna är överlåten till en utomstående på entreprenad ska nämnden ha möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Som ovan nämnt sker uppföljning regelbundet, men det saknas i nuläget systematik i form av skriftlig uppföljning till direktionen.
Entreprenörerna utför brandskyddskontroll på delegation av räddningschefen inom Brandkåren Attundas medlemskommuner. Enligt intervjusvar har Attunda Brandkår re- visionsmöten och återkommande möten - dels med sotarna, dels med inspektörerna som hanterar klagomål.
Baserat på intervjusvar framkom att sotning och brandskyddskontroll kan utvecklas, av- seende rengöring, i form av vad som anses vara rent samt tidsaspekt. Enligt intervjusvar är det även i dagsläget den ensldlde som avgör arbetets kvalitet och som godkänner det, vilket lämnar mycket utrymme för tolkning på individuell nivå. I praktiken kan detta in- nebära att samma arbete utförs på olika tid och med olika resultat.
När det kommer till egensotning är det Brandkåren Attunda som innehar det övergri- pande ansvaret på att detta genomförs på ett säkert och korrekt sätt. Enligt intervjusvar efterlevs detta i form av två delar, dels bedömer Brandkåren Attunda den innehavande
förmågan att genomföra sotning när en fastighetsägare ska få tillståndet för egensotning och dels utförs brandskyddskontrollen fortfarande av Brandkåren Attundas sotningsent- reprenör och därigenom finns inspektionen kvar. Det finns råd från MSB om att bedöma förmåga för egensotning, vilka enligt intervjusvar följs under dessa moment.
Årsuppföljningen för 2017 angående kommunernas uppgifter för rengöring och brand- skyddskontroll enligt LSO visade på att det fanns 268 medgivanden om egensotning. Av 18 ansökningar om egensotning avvisades 13. Den vanligaste anledningen till att ansökan avslogs var att det inte genomförts någon brandskyddskontroll.
Enligt intervjusvar är förbundet nöjda med samarbetet med skorstensfejarmästaren.
3.3.2. Information och rådgivning
Enligt Årsredovisningen för Brandkåren Attunda 2017 har externutbildningarna expande- rats och utvecklats. 2017 genomförde Brandkåren Attunda 760 utbildningar eller inform- ationsinsatser. En del av utbildningarna bestod i att utbilda skolelever samt Svenska för invandrare (SFI) om hur de kan skydda sig själva, sin skola eller sitt hem mot brand samt få kunskap om bränders uppkomst och konsekvenser. Inriktningen är att stärka elevers egenmakt, men även att skapa en arena för samtal mellan eleven och räddningstjänsten.
Externutbildningarna riktade sig främst till medlemskommuner och näringsliv och ge- nomfördes i form av allt från hjärt- och lungräddning till systematiskt brandskyddsarbete.
De utbildningar som genomfördes under 2017 var följande: grundläggande brandskydd, praktiskt brandskydd, utrymningsledare, brandskyddskontrollant, SBA-utbildning, heta arbeten, krishantering, D-HLR, Första hjälpen-L-ABC samt ett flertal specialkompone- rade utbildningar inriktade till särskilda behov.
Informationsinsatser som genomförts inkluderar exempelvis marknader, mässor, före- ningsdagar, julkampanjer eller andra informationsinsatser. Brandkåren Attunda har även deltagit i stora utrymningsövningar och samövat med känsliga verksamheter där de utbil- dat och övat nyckelfunktioner. Det har genomförts med syftet att fördjupa distriktets kun- skap om objekt i händelse av larm och därmed informerat allmänheten om förmågan art göra räddningsinsatser.
Brandkåren Attunda arbetar med att genomföra uppsökande verksamhet i form av hem- besök där de informerar om säkerhet och brandskydd. Målet med hembesöken är att sprida kunskap om hur människor ska agera vid händelse av brand eller olycka, men även hur det går att undvika olyckans uppkomst.
3.3.3. Bedömning
Vi bedömer kontrollmålet vara uppfyllt. Vi bedömer att förbundet uppfyller sina åtagan- den i enlighet med LSO kap. 3 § 4 samt kap. 1 § 7 och kap. 3 § 2. Vi finner i granskningen inga indikationer att verksamheten med sotning och brandskyddskontroll inte skulle fun- gera ändamålsenligt.
Vi bedömer även att förbundets uppföljning med skorstensfejarmästaren är ändamålsen- lig, men att resultatet av detta bör kommuniceras skriftligen till direktionen. Vi rekom- menderar även att förbundet undersöker möjligheten att reglera rengöringen mer genom
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
17 av 26
att specificera tid och precision för att skapa enhetlighet gällande rengöringsarbetet och vilket resultat som förväntas.
Vi bedömer att förbundet arbetar ändamålsenligt med information och rådgivning. Under en revision av sotning under 2017 (Protokoll revision 171116 ver 2) som genomfördes av Brandkåren Attunda diskuterades möjligheten att skicka med information, avseende brandskydds- och eldningsinformation, antingen tillsammans med aviseringen av sotning och brandskyddskontroll eller med skorstensfejarmästaren och brandskyddskontrollan- ten. Utifrån detta resonemang rekommenderar vi att Brandkåren Attunda undersöker möjligheten att utveckla informationsutskick angående rengöring samt brandskyddskon- troll.
3.4. Uppföljning av granskning från 2003
I denna granskning har vi följt upp resultatet från revisorernas granskning från 2005 - Granskning av anpassning till lag om skydd mot olyckor. Denna granskning genomför- des i ert tidigt skede efter att lagen (2005:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft och bedömde om förbundet dittills anpassat sig på ett tillfredsställande sätt till LSO.
Vi bedömer att Brandkåren Attunda har omhändertagit samtliga rekommendationer från granskningen 2005. Vi vill däremot kommentera en av rekommendationerna - att Brand- kåren Attunda skulle intensifiera sitt arbete med att få in resterande skriftliga brand- skyddsredogörelser (enligt LSO 2 kap. 3 §). De skriftliga redogörelserna lyftes under in- tervjuer fram som ett moment med förbättringspotential. Enligt intervjusvar saknar de en tydlig funktion och de är även svåra att kvalitetssäkra. Problematiken kring de skriftliga redogörelserna har även uppdagats i Statens offentliga utredningar, Betänkande av 2017 års räddningstjänst (SOU 2018:54), som föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort (se ytterligare i avsnitt 3.2.1).
4. Bedömningar
Vår sammanfattande revisionella bedömning är att Brandkåren Attunda är ändamåls- enligt anpassad till lagstiftning enligt LSO. Vi grundar detta på bedömningen av nedan kontrollmål:
Kontrollmål Kommentar Handlingsprogrammet är utformat en- Vi bedömer kontrollmålet vara upp-
ligt lagstiftning och lokala förutsättning- fyllt. Se avsnitt 3.1.2 för utförligare ar, samt tas fram och följs upp ända- motivering.
målsenligt.
Tillsynsverksamhet planeras, genomförs, Vi bedömer kontrollmålet vara upp- följs upp och utvärderas ändamålsenligt fyllt. Se avsnitt 3.2.2 för utförligare
och i enlighet med LSO. motivering.
Verksamhet som sot- Vi bedömer kontrollmålet vara upp- ning/brandskyddskontroll och rådgiv- fyllt. Se avsnitt 3.3.3 för utförligare ning bedrivs ändamålsenligt och i enlig- motivering.
het med LSO.
Rekommendationer
Mot bakgrund av för granskningen gjorda iakttagelser rekommenderar vi Brandkåren Attunda att beakta följande i sitt fortsatta arbete:
• Överväg att utveckla beskrivningen av farlig verksamhet (enligt LSO 2 kap. 4 §) i kommande handlingsprogram, som i nuläget beskrivs mer utförligt i Riskanalys 2014, samt förmåga för att genomföra räddningsinsatser för dessa. Detta med bakgrund till att handlingsprogrammet bör innefatta risker för olyckor som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt vilken förmåga som finns för att genomföra räddningsinsatser (enligt LSO 3 kap. 3 § och 8 §).
• Fortsätta följa den utveckling som sker inom ramen för uppbyggandet av ett nytt totalförsvar och de uppgifter som kan åläggas kommuners räddningstjänster, samt dokumentera detta i kommande handlingsprogram. Exempelvis vilken förmåga Brandkåren Attunda förväntas ha under händelse av höjd beredskap.
• Som en del i att redovisa hur verksamheten är planerad rekommenderar vi att överväga möjligheten att redovisa volymmål för tillsyner i tillsynsplanen - innefat- tande typ av tillsyn och antal, samt beskrivning för hur tillsynsverksamheten följs upp baserat på dessa. Detta för att tydliggöra hur tillsynsverksamheten är planerad samt att i skriftlig form förtydliga vilket underlag uppföljning av tillsynsverksam- heten baseras på.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
19 av 26
• Fortsätt följa utvecklingen om skriftliga redogörelser enligt LSO 2 kap. 3 §. Enligt Statens offentliga utredningar, Betänkande av 2017 års räddningstjänst (SOU 2018:54), framgår att regleringen inte har fått önskvärd effekt och de föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort.
• Överväg att ytterligare utveckla den skriftliga kommunikationen till direktionen för uppföljning av skorstensfejarmästaren. Vi rekommenderar även att förbundet undersöker möjligheten att reglera rengöringen mer genom specificera tid och precision för att skapa enhetlighet gällande rengöringsarbetet och vilket resultat som förväntas.
• Utvärdera möjligheten art utveckla informationen om sotning och brandskydds- kontroll, vilket diskuterades under revison för sotning under 2017 (Protokoll re- vision 171116 ver 2), exempelvis genom att skicka med informationsutskick till- sammans med aviseringen av sotning och brandskyddskontroll.
• I MSB:s Vägledning för Kommunala handlingsprogram (2011) framhåller MSB vikten av att kommunicera ett handlingsprogram. Enligt LSO 3 kap. 2 § har kom- munen en skyldighet att genom rådgivning och information underlätta för den en- skilde att fullgöra sina uppgifter. Ett handlingsprogram tydliggör kommunens riskbild, prioriteringar och målsättningar vilket kan öka medvetenheten hos den enskilde, dels för kommunens ansvar och åtagande, dels om ansvaret hos den en- skilde. Inför kommande arbete med nästa mandatperiods handlingsprogram re- kommenderar vi att direktionen överväger hur handlingsprogrammet lämpligast kommuniceras för att nå ut brett och samtidigt nå riskutsatta målgrupper. Detta för att sträva efter att informera allmänheten i möjligaste mån, då nuvarande handlingsprogram är omfattande och kan vara svårt att överblicka för en person som inte är insatt i verksamheten.
Bilaga i
Lagen om skydd mot olyckor
Nedan följer några av de viktigaste punkterna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Lagen baseras på ett antal grundprinciper gällande bl.a. ansvar för olika delar av arbetet:
• Minskad detaljreglering i förhållande till den gamla lagen gällande framförallt räddningstjänsten.
• Nationella mål för såväl olycksförebyggande verksamhet som räddningstjänstverk- samhet har införts.
• Handlingsprogram för skydd mot olyckor (räddningstjänst respektive olycksföre- byggande verksamhet) ska upprättas i kommunerna.
• Den enskildes ansvar tydliggörs, exempelvis skyldigheten att dokumentera brand- skyddet i vissa verksamheter samt att kommunens kontroll av säkerheten har änd- rats till en tillsynsfunktion.
• Det olycksförebyggande arbetet ska prioriteras.
• Kommunerna får ett större ansvar att utreda olycksorsaker och utvärdera rädd- ningsinsatser.
Nationella mål är fastlagda i LSO och anges i 1 kap. 1 §:
"Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hän- syn till lokala förhållanden tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor."
I första kapitlet, 3 § framhålls även att; "räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett ef- fektivt sätt."
I LSO 3 kap. 3 § regleras kommunens skyldighet att ta fram och aktualisera handlingspro- gram för skydd mot olyckor:
"En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i
kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod.
Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett vä- sentligt infresse i saken."
1 3 kap. 8 § regleras kommunens skyldighet att ha handlingsprogram för räddningstjänst som även detta ska antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod:
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
21 av 26
"En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser."
Programmet för räddningstjänsten ska innehålla:
• Kommunens mål för verksamheten formulerat i lokala verksamhetsmål.
• De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsat- ser.
• En beslaivning av kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
• Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra rädd- ningsinsatser, samt vilka resurser kommunerna har och avser att skaffa sig. För- mågan ska redovisas för såväl förhållandena i fred som under höjd beredskap.
Kommunen kan välja mellan att ha olika program för det förebyggande arbetet och för räddningstjänstverksamheten eller ert gemensamt program.
På hemsidan för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskrivs reglerna om nationella mål respektive kommunala handlingsprogram på följande sätt:
"Reglerna syftar till att säkerställa ett tillf -edsställande skydd mot olyckor. Området inkluderar räddningstjänst, såväl som den enskildes, kommunens och statens ansvar för bland annat brandskydd och viss farlig verksamhet. Här finns även regler om länssty- relsernas arbete med planer för att hantera översvämningsrisker.
Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet.
Den cenfrala tillsynen utövas av MSB."
"Handlingsprogrammet är också en redovisning för medborgarna av kommunens am- bitionsnivå vad gäller skydd mot olyckor och ett underlag för statens tillsyn av kommu- nen."
Handlingsprogrammen och arbetet med dessa ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Handlingsprogrammen är kommunens styrdo- kument för arbete med skydd mot olyckor. De är tänkta att ge goda möjligheter för kom- munerna att tydliggöra den politiska viljan när det gäller olycksförebyggande och skade- begränsande arbete samt att bedriva effektiv räddningstjänst. Arbetet med handlingspro- grammen förutsätter en bred samverkan inom kommunen som organisation, men också med lokala organisationer och näringsliv samt statliga myndigheter. Syftet är att sam- ordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande verksamhet och åstadkomma en samsyn i fråga om säkerhet och trygghet i kommunen.
MSB nämner slutligen på sin hemsida angående handlingsprogrammen att:
"Det är viktigt att arbetet engagerar såväl politiker som tjänstemän."
I
Bilaga 2
Inhämtad dokumentation:
VP och TP
Verksamhetsplan och internbudget 2018 - Tillsynsplan 2018
Uppföljning LSO
- Verksamhetsuppföljning tom april 2018 - Årsredovisning 2017
- Tertialredovisning per den 31 augusti 2017 - Årsuppföljning LSO 2017
Protokoll revision 171116 ver 2
Sotning - avtal, frist, styrning
- Frister för rengöring (sotning) i Järfälla, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Sigtuna, Sollentuna och Knivsta
- Tjänsteskrivelse sotningsutredning 2014 - Administrativt styrsystem sotning, 2016-2019
- Tjänsteskrivelse uppräloiing av sotningstaxa 2017 dnr 21 - Tjänsteskrivelse om taxor och sotning
- Brandskyddskontroller och sotning för Järfälla, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands-Väsby kommun
Brandskyddskontroll Sigtuna Sotningstaxor 2017
- Brandskyddskontroller och sotning Knivsta
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
23 av 26
RP, HP och VL
Riskanalys 2014
Handlingsprogram 2016-2019 Stegutrymning 2015
Brandvattenförsörjning vägledning 2015
Brandskyddskontroll exempel
Exempel Brandskyddskontroll 4st
Delegationsordning
Delegationsordning för Förbundsdirektionen - Vidaredelegation inom Brandkåren Attunda
Bilaga 3
Organisationsskiss Brandkåren Attunda
Organisation
Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund med sex medlemskommuner, Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Oktober 2018 Brandkåren Attunda
25 av 26
2018-10-19
Martin Bernhardtz Richard Vahul
Projektledare Uppdragsledare
