07.7. Bilaga 6 Budgetförslag 2017 (V)

(1)

Inför kommunstyrelsens sammanträde den 7:e juni 2016

Budget 2017 Sollentuna kommun

(2)

Innehåll

Politisk inriktnings.2 Resultatbudgets. 6

Skatteintäkter, statsbidrag och kommunekonomisk utjämnings. 7 Finansiella posters. 8

Kassaflödesanalyss. 9 Finansierings. 10

Utdelning ur kommunala bolags. 10 Finansiella måls. 10

Driftsbudgets. 11 Investeringars. 13 Nämndernas. 14 Kommunstyrelsens. 15

Kommunstyrelsens exploateringsverksamhets. 18 Barn- och ungdomsnämndens. 20

Vård- och omsorgsnämndens. 25 Socialnämndens. 28

Kultur- och fritidsnämndens. 30 Miljö- och byggnadsnämndens. 33 Trafik- och fastighetsnämndens. 35

Investeringsbudget för verksamhetsfastigheters. 38 Överförmyndarnämndens. 40

(3)

1 Politisk inriktning för 2017

Sollentuna kommun ska vara en öppen och välkomnande kommun i ständig utveckling. Vi vågar granska, ta intryck av andra och pröva nya vägar för att nå en jämlik och jämställd kommun där alla Sollentunabor ges möjlighet till ett gott liv. Vi ska ta vår del av ansvaret för att ta emot och integrera de nyanlända som kommer till vår kommun.

Det är bra att bo i Sollentuna. Det är många kommuninvånare som har höga inkomster Det finns också stora utmaningar. De ekonomiska och sociala klyftorna mellan Sollentunabor växer. Bostadspriserna stiger. Sollentunabornas bilåkande ökar vilket ytterligare ökar påverkan på miljön.

Genom en ansvarsfull ekonomisk politik där fler kommer i arbete skapar vi ett tryggt och öppet Sollentuna. Ett Sollentuna där du lär för livet och ges stöd och omsorg när du behöver. Vi kombinerar ett ambitiöst bostadsbyggande, i alltmer stadslik form, med att vi prioriterar miljö och klimatfrågor. Då blir Sollentuna en socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbar kommun.

1.1

Ansvarsfull ekonomisk politik

I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna till Sollentunabornas bästa grundläggande och hållbarhetsaspekterna är ledstjärnan i utvecklingen av kommunen. Kommunen prioriterar miljösatsningar som bidrar till en ansvarsfull och långsiktigt hållbar ekonomi. För att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten krävs att kommunen är öppen för innovationer i hur servicen ges till kommuninvånarna, exempelvis genom IT-tekniken.

Sollentuna kommun har i grunden en god ekonomi. Det finns dock utmaningar på kort sikt i form av en osäker världskonjunktur, kostnader i form av bl a stort

investeringsbehov genom den kraftiga befolkningsökningen samt ett större åtagande för att ta emot nyanlända. För att möta dessa utmaningar och för att säkerställa en god kvalitet i välfärden kan det bli aktuellt att justera skattesatsen kommande år.

Kommunen ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den. Sollentuna kommun ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor.

Kommunens fastighetspolitik ska utvecklas. Många skolor och vård- och omsorgsboenden är slitna. Nya förskolor, skolor och andra verksamhetslokaler behöver byggas för att möta befolkningsökningen i kommunen.

Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens initiativkraft, samtidigt som personalen ges chans att utvecklas.

Kommunens personalpolicy ska gälla även för de kommunala bolagen, vilket inte minst är viktigt nu när kommunens utförare av äldre- och handikappomsorg har bolagiserats. De kommunanställda ska ha rätt att jobba heltid. Andelen

visstidsanställda ska minskas. För att garantera en god arbetsmiljö så behöver

kommunen alltid vara beredd att anställa ny personal inom sektorer där det finns högt tryck på de anställda.

(4)

1.2

Fler i arbete

Att ha ett arbete och därmed möjlighet till egen försörjning är en väsentlig del av varje människas liv. Ju fler Sollentunabor som arbetar desto högre blir dessutom de skatteintäkter som ska finansiera vår välfärd.

Vi bejakar ett livskraftigt näringsliv i Sollentuna. Kommunen har en viktig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Arbetet med att utveckla

företagsklimatet i Sollentuna ska fortsätta.. En viktig del i detta är att kommunens service förbättras till exempel genom handläggningstider vid myndighetsutövning kortas. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler för små företag i Sollentuna. Det är viktigt med fler bostäder, särskilt hyreslägenheter, för att underlätta för företag att rekrytera medarbetare lokalt.

Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar, nyanlända och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov. Ingen som kan jobba ska behöva gå på försörjningsstöd.

Rätten till en ny eller kompletterande utbildning är en central del i det livslånga lärandet. Vuxenutbildningen är därför ett viktigt verktyg att få ut fler på

arbetsmarknaden. Några andra verktyg är samarbete med arbetsförmedlingen och en ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska erbjuda fler sommarjobb i den egna verksamheten och bidra till sommarjobb i näringslivet på samma sätt som tidigare.

1.3

Lära för livet

Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. Kommunen ska därför skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Pedagogisk mångfald ska stimuleras. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter.

Hög kvalitet och likvärdiga villkor ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor från förskola till vuxenutbildning, så att alla har möjlighet att nå sin fulla potential. Det ökande antalet nyanlända kommer att ge nya behov av utbildning att tillgodose.

Läsförmågan ska vara utvecklad i årskurs 1 och alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek. Avgiftfri läxläsning ska erbjudas till alla. Mindre klasstorlekar ska eftersträvas. Tillgången till jämlik elevhälsovård ska öka. Specialpedagoger behövs för att säkerställa att alla lär sig läsa och skriva. Barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd de behöver. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status, genom till exempel högre lön och ökade

möjligheter till karriärvägar. Arbetsmiljön, så väl inom- som utomhus, ska vara god i Sollentunas skolor. Det förutsätter att skollokalerna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker i tid.

Barngruppernas storlek i förskolan ska bygga på vetenskaplig grund. Miljön ska vara giftfri. Barnomsorg ska erbjudas på kvällar, nätter och helger.

Fritidsverksamheten behöver rymligare lokaler och mer personal. Det ska finna fritidsgårdar strategiskt utplacerade över hela kommunen öppna både på eftermiddagar och på kvällar för ungdomar i olika åldrar.

Studieförbunden måste ges goda förutsättningar att verka för ökad folkbildning och social gemenskap för alla åldrar.

1.4

Stöd och omsorg

De äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Här spelar seniorträffarna en stor roll. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Vi lever allt längre och antalet äldre ökar. Detta ställer ändrade krav på

(5)

Individen ska få kunskap och redskap samt rättighet och möjlighet att vara delaktig i utformandet av sin äldreomsorg. Boenden ska finnas i alla kommundelar så att man kan fortsätta bo kvar i sin kommundel om man så önskar.

Välfärdsteknologins möjligheter ska tillvaratas. Kommunens ersättning till hemtjänstutförarna behöver sannolikt höjas.

När en äldre behöver hemtjänst eller behöver flytta till ett äldreboende ska tillgången till detta avgöras utifrån individens behov av hjälp. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara ett av skälen till plats på äldreboende. Det ska arbeta välutbildad personal i tillräcklig bemanning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som äldreboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.

Tillsyn och uppföljning är viktiga redskap för att förbättra kvalitén i de valfrihetssystem som finns i Sollentuna idag.

Kommunen ska tillgodose att det finns tillräckligt med boendeplatser för personer med funktionsnedsättning inom LSS-området. Personalen ska vara välutbildad.

Bemanningen ska fylla de behov som uppstår i hemtjänst, boendestöd, serviceboende och gruppboende

1.5

Boende och byggande

En egen bostad är en social rättighet. Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en social bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen.

Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer. Då blir det lättare att hitta en första egen bostad och att byta bostad efter livets olika skeden.

Nya bostäder gör att bostadsbristen minskar. Det behöver i synnerhet byggas fler hyresrätter i Sollentuna, inte minst för att antalet hyresrätter har minskat de senaste åren. Sollentunahem behöver därför ha byggprojekt inplanerade för varje år i olika kommundelar. En stor andel av de bostäder som byggs på kommunens mark i Väsjöområdet bör bli hyresrätter. Behovet av nya bostadslösningar ökar ytterligare i takt med antalet nyanlända som behöver en bostad.

Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun med god boendemiljö. Renhållning och skötsel av grönområden, parker, bostadsområden, centrumområden med mera behöver därför förbättras så att de är attraktiva för Sollentunaborna. Utemiljön vid de äldres och funktionshindrades boenden ska vara god och säker. Naturreservaten ska tillgängliggöras genom skyltar, tavlor med mera.

1.6

Miljö och klimat

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter och vara något kommunen aktivt arbetar med. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg för att följa den nyantagna miljöpolicyn. Kommunen ska tillvarata de kunskaper som samlats in under de senaste åren. Kommunen har även ett stort

informationsansvar gentemot kommuninvånarna.

Arbetet med grön IT, samt val av transporter och produkter som är bra både för hälsa och miljö innebär att kommunen tar ett helhetsgrepp för att minska klimatpåverkan.

Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga. Många av de åtgärder som krävs för att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva. Andra åtgärder kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats för källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information. Det är angeläget att mätning och påverkan av

energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter fortsätter.

(6)

Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete. Det är viktigt att kommunen agerar mot utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Kommunen ska fortsätta verka för att tvärspårväg ansluts till Sollentuna Centrum. Vi vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram alternativ till att bygga ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.

1.7

Tryggare Sollentuna

Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges lika möjligheter att mötas och vara delaktiga i samhället.

Segregation och diskriminering ska bekämpas med utbildning, arbete och stöd till föreningslivet. Vi kan aldrig acceptera att man gör skillnad på människor.

Förebyggande insatser ska prägla socialtjänstens arbete. Barnperspektivet ska vara i fokus. Ungas psykiska hälsa måste förbättras. Tidiga insatser med stöd, råd och behandling ska prioriteras för utsatta barn och unga, samt deras föräldrar. En egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Kommunens arbete mot hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras. Arbetet för att stödja och hjälpa de fattiga EU-migranter som vistas i kommunen måste intensifieras.

Kommunens arbete med att ta emot och integrera nyanlända ska bli bättre.

Flyktingströmmarna ökar och Sollentunas ansvar växer med det. Kommunen behöver skyndsamt lösa bostadsfrågan för denna grupp i lägenheter och tillfälliga bostäder. En individuell kartläggning över behoven för att de ska komma i arbete ska göras.

Ensamkommande barns behov av trygghet, psykosocialt stöd, utbildning och meningsfull fritid medför ett särskilt ansvar för kommunen.

Vi vill skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt. Trygghetsskapande åtgärder i utemiljöerna som till exempel bättre belysning ska prioriteras.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och barnmisshandeln likaså.

Kommunens arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer ska därför prioriteras. Kvinno- och tjejjouren ska få förbättrade möjligheter till långsiktighet i sitt arbete. Nyckelområden för politiken är en egen bostad för de utsatta kvinnorna och barnen, samt förskole- och skolplats för barnen.

1.8

Öppet Sollentuna

I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser.

Föreningslivet är en viktig mötesplats för Sollentunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska öka stödet till föreningslivet i kommunen för att främja deras verksamhet. Den sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor. Kommunens ska stödja lokalt förankrade eldsjälar.

Sollentuna ska vara en levande kulturkommun för alla som vill utöva och uppleva kultur. Biblioteken är en viktig samlingsplats mellan generationer. Kultur för barn bör stimuleras. Barn ska ges ökade möjligheter att möta kultur i förskola och skola. Kulturskolan ska ges utökade resurser. Arbetet med att utveckla

Edsviksområdet ska fortsätta.

Sollentunaborna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling. Tillgänglighet och dialog ska prägla medborgarnas kontakter med kommunen och dess verksamheter. Satsningarna på medborgardialog i form av t ex dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas.

För respektive parti

(7)

Freddie Lundqvist (S)Peter Godlund (MP) Barkat Hussain (V)

(8)

2 Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).

Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå. Sollentuna eftersträvar en högre resultatnivå som en följd av höga investeringsnivåer. Ett högre resultat skapar förutsättningar för en hög grad av självfinansiering av investeringarna. Den valda nivån räcker dock inte till full självfinansiering varför kompletterade finansiering måste till. Resultatbudget

exklusive reavinster 2017.

2.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

I tabellen avseende skatteintäkter och statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år.

Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2016-04-28.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna.

Via inkomst-utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som

överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen. Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2017 ingår en prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekter med 5,6 miljoner kronor.

Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 026 invånare per 2016-11-01 vilket motsvarar en ökning på 964 personer jämfört med 2015-11-01.

Skatteintäkter, generella stasbidrag och utjämning 2017

(9)

2.1.1Statsbidrag för flyktingmottagning

Regeringen presenterade den 13 april, vid sidan av vårpropositionen, en preliminär fördelning mellan kommuner respektive landsting av de tidigare aviserade 10 miljarderna utifrån flyktingsituationen. Pengarna kommer att fördelas dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Cirka 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antalet

asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. För Sollentunas del beräknas statsbidaget bli 33,4 miljoner kronor 2017. Då det ännu inte finns beslut om bidraget läggs det inte in i budgeten i nuläget, utan avsikten är att återkomma med en fördelning när beslut fattats.

2.2 Finansiella poster

De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag.

De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer upplåning att genomföras. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.

Finansiella intäkter och kostnader 2017

(10)

(11)

3 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen. Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna. Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten och genom upplåning.

Kommunens planerar för en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter.

Kassaflödesanalys 2017

4 Finansiering

4.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2016 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,52 respektive 20,75. Det kommunala övertagandet av ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget har gjort att kommunens skattesats höjts med 2 öre och landstingets skattesats har sänkts med motsvarande 2 öre.

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 20 miljoner kronor.

Kommunal skattesats 2016, kronor

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,75 18,52 18,12

Landsting 11,35 12,08 12,08

Summa 32,10 30,60 30,20

5 Utdelning från kommunala bolag

Utdelningen från Sollentuna Energi och miljö AB avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 8 miljoner kronor. Beloppet avser

finansiering av boendesamordnare, tryggt och snyggt samt sociala projekt enligt §5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

(12)

6 Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har tre finansiella mål för budget 2017 som beskriver den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt.

Kommunen har i utgångsläget en stark finansiell ställning. Ett antal år med goda resultat har möjliggjort en stabil utveckling av soliditeten.

Kommunen planerar nu för stora investeringar för att klara kommunens framtida åtaganden till följd av kommunens planerade tillväxt. Finansieringsbehovet för dessa investeringar överstiger vad kommunen själv genererar utifrån den löpande

verksamheten.

De finansiella målen beskrivs nedan.

1. Kommunens soliditet ska inte understiga 60 procent.

2. Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter,

utjämningssystem och generella statliga bidrag samt fastighetsavgift. För budget 2017 är resultatmålet 1,5 %. Från 2018 är resultatmålet 2,5 %.

3. För att inte räntekostnaderna ska ta allt för stort utrymme från verksamheten ska kommunens upplåning för egen räkning inte överstiga 2 miljarder kronor.

7Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2017 avser budget medan hela treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de

nettoanslag som fullmäktige beviljar. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2017

Budget 2017 Vänsterpartiet

Kommunstyrelsen -171,5 -178,5

Barn- och ungdomsnämnden -1 580,0 -1 587,0

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-332,1 -338,1

Vård- och omsorgsnämnden -897,7 -897,7

Socialnämnden -268,1 -270,1

Kultur- och fritidsnämnden -144,4 -149,9

Miljö- och byggnadsnämnden -22,1 -22,1

Trafik- och

fastighetsnämnden

-56,4 -56,4

Överförmyndarnämnden -5,8 -5,8

Summa -3 478,3 -3506,6

Pensionskostnader -87,0 -87,0

Avgår internränta 45,0 45,0

Kommungemensamma poster*

-52,4 -52,4

Totalt -3 572,7 -3601,0

Pris- och lönereserv 0,0 0,0

Effektivisering inköpshantering

0,0 0,0

(13)

KS oförutsedda, bundna medel

-22,4 22,4

KS oförutsedda, ospecificerade

medel/osäkerhetsfaktorer

-30,0 30,0

7.1Kommunstyrelsens oförutsedda

Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.

Kommunstyrelsens oförutsedda 2017

KS-oförutsedda Budget

2017

Bundna medel

- UAN, Yrkesvux -1 000

- UAN, Länsprislistan 2016 -6 000

- UAN, Länsprislistan 2017 -2 500

- UAN, Volymökning 2016 -2 700

- UAN, Modersmålsundervisning -1 200 - UAN, Särskilt stöd och övrigt -500

- VON, OPI 2016 -8 500

Summa bundna medel -22 400

Ospecificerade medel/osäkerhetsfaktorer -30 000

Summa KS-oförutsedda -52 400

8 Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och

verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas

resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera. En fördröjningsfaktor har lagts till för 2017 motsvarande 15 respektive 5 procent.

Investeringsbudget per nämnd 2017

(14)

9 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2017 samt de förändringar av 2016 års budgetram som föreslås. I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. Uppdragen ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2016.

Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder och förändringarna jämfört med budget 2016 har gjorts i fem olika kategorier (se rubriker i tabellen nedan).

2017

Tidigare fattade beslut för perioden-5 020

Effektivisering inköpshantering 2016 6 000

Ombudgetering 2016 mm -14 220

Övrigt 3 200

Summa volymer -23 787

Summa pris- och lönekompensation 2% -69 335

Summa effektiviseringar 55 238

Generell effektivisering 1% 34 429

Effektivisering inköpshantering 2017 6 000

Effektiviseringsprogrammet 14 809

Summa Tillägg/avdrag7 550

Nivåpåverkande förändringar 13 750

Tillfälliga satsningar -6 200

Summa-35 353

(15)

Tidigare fattade beslut för perioden innebär att nämndens ram förändrats efter fullmäktiges budgetbeslut för 2016 (KF 2015-06-11). Förändringsbeloppen ska därför utgöra ingående värden i den preliminära budgeten för 2017.

Summa volymer utgör den ramförändring som utgörs av förändringar enligt befolkningsprognosen. De nämnder som omfattas av volymmodellen; barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden justeras under den här rubriken.

Summa pris- och lönekompensation 2 %. Nytt för 2017 års budgetarbete är att en generell kompensation om 2 procent fördelas till samtliga nämnder. Den

tvåprocentiga ökningen beräknas på 2016 års ram inklusive volymförändring för 2017.

Summa effektiviseringar utgörs av 3 kategorier. En generell effektivisering om 1 procent som utgörs av en minskning av 2016 års budgetram med en procent exklusive volymförändring. I budget 2016 togs beslut om effektivisering av inköpshanteringen som fram till och med 2018 ska ge en sammantagen effektivisering med 18 miljoner kronor. Effektiviseringseffekten är nivåpåverkande och reducerar nämndernas ramar med totalt 6 miljoner kronor per år med start i budget 2016. 2016 års effektivisering (6 mkr) finns under rubriken Tidigare fattade beslut för perioden. 2017 års

effektivisering om ytterligare 6 miljoner kronor finns under rubriken Summa effektiviseringar. Det s.k. effektiviseringsprogrammet utgör den tredje delen av (Summa effektiviseringar) och baseras på nämndernas egna förslag på tänkbara effektiviseringar inom sina respektive ansvarsområden.

Summa Tillägg/avdrag avser de av den politiska majoriteten tillförda medlen i budgeten.

(16)

9.1Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget 2017 (V)

Nettoanslag, tkr -171 467 -178 467

Investeringslimit, tkr -5 200

9.1.1Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter, kommunövergripande utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden. Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är kommunledningskontoret.

9.1.2Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Budgetförslaget för kommunstyrelsen följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På sidan 27 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av kommunstyrelsens budgetram för 2017 utgörs av en uppräkning av 2016 års budgetram med 2 procent. I ramberäkningen för 2017 ingår även en effektivisering på 1 procent av 2016 års budgetram.

Kommunstyrelsens budgetram för 2017 minskas med 2,2 miljoner kronor netto.

Tillförda medel brutto uppgår däremot till 14,2 miljoner kronor. Nettoramen blir lägre p.g.a. effektiviseringar, överföring av intäkter för nyttjanderättsavtal till trafik- och fastighetsnämnden (3,5 mkr) samt att medel för strategiska funktioner trappas ned (1,0 mkr). Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid

kommunledningskontoret tillfördes 2015. Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vartdera året övergår till att finansieras av avgångar.

Kommunstyrelsen får ett ökat anslag med 7,0 miljoner kronor särskilt avsedda för en social fond för inkluderande aktiviteter för nyanlända flyktingar. Fondens syfte är att fördela pengar mellan ideella organisationer inom föreningslivet i Sollentuna som särskilt vill genomföra aktiviteter för att i sin verksamhet, såväl ordinarie verksamhet som riktad verksamhet, inkludera nyanlända barn, ungdomar och vuxna i sin

verksamhet. Beslut om pengarnas fördelning fattas av kommunstyrelsen.

Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017

(17)

Aktivt arbeta med markupplåtelser 150

Minskad ambitionsnivå Mipim 125

Minskad ambitionsnivå SBA 70

Ny timtaxa för PBL-åtgärder 22

Pris som urvalskriterie i samband med upphandlingar 25

Effektivare lagring IT 400

Summa 792

9.1.3Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

• Utred samordning av stöd- och administrativa resurser.

• Översyn av konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning) trafik- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.

• Se över bilinnehav och möjlighet för samordning.

• Redovisa kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatserna på KLK som införts under denna mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna.

(18)

9.1.4Budget 2017 (förändringslista)

9.2Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

Budget 2017

Inkomster 264 028

Utgifter -338 753

Netto -74 725

9.2.1Allmänt

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsavstånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

(19)

9.2.2Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tid.

(20)

9.2.3Exploateringsbudget per projekt

Budget 2017

Inkomster 264 028

Utgifter -338 753

Netto -74 725

varav:

Väsjön Inkomster 128 668

Utgifter -259 754

Netto -131 086

Tidskriften Inkomster 0

Utgifter -22 000

Netto -22 000

Helenelund 6:2 Inkomster 100

Utgifter -300

Netto -200

Tårpilen och Taptot Inkomster 41 700

Utgifter -9 250

Netto 32 450

Tabellen Inkomster 47 700

Utgifter -17 950

Netto 29 750

Kronåsen Inkomster 10 070

Utgifter -2 359

Netto 7 711

Övriga projekt Inkomster 35 790

(21)

Utgifter -27 140

Netto 8 650

Inkomster exklusive markförsäljning

141 738

Utgifter exklusive mark -329 414

Netto -187 676

9.3Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och

ungdomsnämnden

Budget 2017 Vänsterpartiet 2017

Nettoanslag, tkr -1 580 036 -1 587 036

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar.

Budgetförslaget för barn- och ungdomsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2017 utgörs av en uppräkning av 2016 års budgetram (inklusive volymförändring) med 2 procent. I ramberäkningen för 2017 ingår även en effektivisering på 1 procent av 2016 års budgetram (exklusive volymförändring).

Under året tillförs nämnden medel, 7,0 miljoner kronor, för att ta bort alla avgifter som finns i grundskolan. Såväl ofrivilliga som frivilliga avgifter ska i enlighet med skollagen ej förekomma i grundskolan. Medel tillskjuts för att säkerställa denna lags efterlevnad i kommunens grundskolor.

Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017 Barnomsorg på obekväm arbetstid, ny verksamhetsmodell

3 000

Summa 3 000

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknas upp med totalt 17,1 miljoner kronor netto inklusive volymer.

(22)

• Utvärdering av fritidsgårdsverksamheten.

9.3.4Budget 2017

9.3.5Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2017.

Volymmått Budget 2017

Förskoleverksamhet 4 322

Antal barn förskola 4 159

Antal barn pedagogisk omsorg 163

Fritidshem 5 836

Antal barn 6 år 960

Antal barn år 1–3 3 130

Förskoleklass 988

Antal barn 988

Grundskola 9 537

(23)

Särskola 96

Antal barn 96

(24)

9.4Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

Budget 2017 (V) 2017

Nettoanslag, tkr -332 149 -332 749

varav gymnasieutbildning -248 601 -248 601

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i

svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Nämnden hat även ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

Budgetförslaget för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Under året kommer medel att tillföras för att stärka kapaciteten och kompetensen inom kommunens undervisning i SFI (svenska för invandrare). För detta tillskjuts medel, 6 miljoner kronor.

Effektivare metoder arbetsmarknadsenheten 300

Summa 300

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknas upp med 15,9 miljoner kronor netto.

I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsätts totalt 11,4 miljoner kronor för eventuella tillkommande kostnader för yrkesvux (1,0 mkr), höjning av länsprislistan fr.o.m. 1/1-2016 (6,0 mkr), eventuell kompensation av för lågt räknad volymökning (2,7 mkr), modersmålsundervisning (1,2 mkr) samt särskilt stöd och övrigt (0,5 mkr).

För 2017 års uppräkning av länsprislistan har inte specifika medel anslagits.

• Några uppdrag har inte fastställts.

(25)

9.4.4Budget 2017

9.4. Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2016–2019.

Gymnasieskola

Totalt antal elever 2 690

Gymnasiesärskola 46

Totalt antal elever

9.5Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2017 (V) 2017

(26)

Nettoanslag -897 727 -897 727

Investeringslimit -3 700 -3 700

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

Budgetförslaget för vård- och omsorgsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

För att äldre inte ska råka ut för halkolyckor vintertid tillförs medel, 0,5 miljoner kronor, för broddar åt alla över 65 år.

Borttagning av subventionen på matlådor i hemtjänst 580

Reviderade avtal 1 065

Vakans återbesätts inte 641

Summa 2 286

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med 18,0 miljoner kronor netto. Utöver pris- och lönekompensation samt volymkompensation avser den främsta bruttoökningen 3,5 miljoner kronor nämndens ersättning för övertagandet av ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget.

I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsätts totalt 8,5 miljoner kronor för generellt ökade kostnader inom omsorgen (OPI) för budgetåret 2016. Beloppet är även nivåpåverkande för 2017 och åren därefter. För ökning av OPI för kalenderåret 2017 har inte specifika medel anslagits.

• Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS och äldreomsorg. Åtgärder avser både 2017 och 2018.

(27)

9.5.4Budget 2017

9.5.5Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2016–2019.

Andel invånare med

biståndsbeslut, 65 år och äldre, i procent %

17,1

Antal personer med insats enligt SoL, 65 år och äldre

1 938

Snittkostnad per brukare, 65 år och äldre, i tkr

279,5

(28)

9.6Socialnämnden

Socialnämnden Budget 2017 (V) 2017

Nettoanslag, tkr -268 111 -268 311

varav ekonomiskt bistånd -59 763 -59 763

Investeringslimit, tkr -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flykting- och invandrarverksamhet.

Budgetförslaget för socialnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2017 utgörs av en uppräkning av 2016 års budgetram med 2 procent. I ramberäkningen för 2017 ingår även en effektivisering på 1 procent av 2016 års budgetram.

Kvinnojoursverksamheten i kommunen tillförs extra medel, 2,0 miljoner kronor.

Socialnämndens budgetram 2015 har räknas upp med 6,9 miljoner kronor netto för 2017 och 2018. Uppräkningen avser främst en förstärkning (5 mkr) i avvaktan på boende för socialnämndens målgrupper för 2017 och 2018. Medel (0,9 mkr) för tjänsten som flyktingsamordnare som inrättades 2016 är nivåhöjande och avser 2017.

• Se över hur den förebyggande verksamheten kan utvecklas för att bli mer effektiv och uppnå bättre resultat.

• Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser 2017.

9.6.4

(29)

9.6.5Budget 2017

9.7Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2017 (V) 2017

Nettoanslag -144 415 ^-144470

Investeringslimit -1 700

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet,

biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar

(30)

16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt handikapporganisationer.

Budgetförslaget för kultur- och fritidsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Kulturskolan är en viktig del av den kommunala verksamheten, som brobyggare, fritidssysselsättning och nöje. Alla kommunens unga ska ha rätt att gå i kulturskolan, för att göra den avgiftsfri tillförs medel om 3 miljoner kronor.

Det ska vara nära och enkelt för kommunens unga att gå på fritidsgården. För att detta ska vara möjligt behövs fritidsgårdsverksamhet för kommunens 10-12-åringar och för att fritidsgårdar ska finnas i varje kommundel. För att inleda detta tillförs medel om 2 miljoner kronor.

Nämndens budgetram 2016 utökas med 15,8 miljoner kronor netto. Bruttoeffekten blir 31,9 miljoner kronor. I beloppet ingår medel som flyttas från kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel med 10,0 miljoner kronor för att finansiera driften av friidrottshallen, 2,8 miljoner kronor för hallen i Rotebro, 2,8 miljoner kronor för fotbollshallen, 2,5 miljoner kronor för kulturskolans nya lokaler samt helårseffekt för kommunens hyresandel för Sollentuna ridcenter (0,8 mkr). Budgeterade medel (1,4 mkr) för tillfällig friidrottshall tas bort från och med 2017. Detsamma gäller SM i friidrott (0,6 mkr) och Drive in fotboll (0,2 mkr).

(31)

9.7.4Budget 2017

9.8Miljö – och byggnadsnämnden

Miljö- och

byggnadsnämnden

Budget 2017 (V) 2017

Nettoanslag -22 137 -22137

Investeringslimit -2 000

(32)

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för: tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet, bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet, mät- och kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.

Budgetförslaget för miljö- och byggnadsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Inköp egen scanner 80

Inventering datorer 46

Summa 126

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram tillförs 1,1 miljoner kronor netto.

Bruttoökningen uppgår till 1,6 miljoner kronor. Satsningar på utökning av

controllertjänst (0,4 mkr) och finansiering av kartverksamheten (0,6 mkr) ingår. För 2017 anslås 0,2 miljoner kronor för integration till slutarkiv från

verksamhetssystemen.

(33)

9.8.4Budget 2017

9.9Trafik – och fastighetsnämnden

Trafik- och

fastighetsnämnden

Budget 2017 (V) 2017

Nettoanslag, tkr -56 431 -56 431

(34)

Investeringslimit, tkr -830 000 -830 000

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens

parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens mark, inklusive naturreservat, och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens lokaler och anläggningar inkluderande tecknande av hyresavtal.

Budgetförslaget för trafik- och fastighetsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På sidan 47 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Högre felparkeringsavgifter 1 500

Högre markhyror 1 000

Högre parkeringsavgifter 1 000

Minskat beläggningsunderhåll 2 000

Summa 5 500

Minskning av beläggningsunderhållet, med 2,0 miljoner kronor, avser bara 2017. Övriga poster avser 2017 och framåt (se tabell sidan 47).

Kommunen inför komponentavskrivningar från och med 2016. Effekten av en övergång till komponentavskrivning blir att medel som tidigare avsatts till löpande underhåll och redovisats på driften kommer överföras till

investeringsbudgeten. Initialt kommer detta att minska driftkostnaderna för underhåll på fastigheterna med cirka 40 miljoner kronor. Dessa åtgärder kommer att bokföras som investeringar. På sikt kommer dock avskrivningarna att öka och ta detta utrymme i anspråk varför dessa medel inte bör intecknas i verksamheten utan höja resultatet. Det innebär att i budget 2017 och plan 2018-2019 har trafik- och fastighetsnämndens budgetram minskats med 40 miljoner kronor, framöver kommer årligen 4 miljoner kronor att tillföras nämnden för täcka de ökade kostnaderna.

Nämnden kompenseras med 4,5 miljoner kronor på grund av att skatt införs på

egenproducerad elektricitet. Budgetramen utökas också med 3,5 miljoner

kronor eftersom intäkter för nyttjanderättsavtal överförts till kommunstyrelsen

(StBN).

(35)

(36)

9.9.4Budget 2017

(37)

9.9.5Investeringsbudget 2017

Investeringar i fastighet

Investeringsbudgeten för fastigheter baseras dels på kommunens lokalförsörjningsplan som utgår från respektive nämnds identifierade

lokalbehov, dels på fastighetsägarinitierade investeringar som är inom normal fastighetsförvaltning och dels utifrån nuvarande status kring pågående projekt.

För barn- och utbildningsnämnden planeras ett antal skolor och förskolor, där bl.a. Skälbyskolan och Tegelhagens skola är beslutade för genomförande.

För kultur- och fritidsnämnden planeras det bl.a. för nya idrottshallar i samband med ny- och ombyggnad av skolor, investeringar i befintliga anläggningar samt för nya aktivitetsytor.

För vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden planeras och utreds

förutsättningar att skapa nya gruppboenden.

(38)

För utbildnings- och arbetsmarknadskontoret utreds förutsättningar för ökad kapacitet för gymnasiet.

En stor del av fastighetsinvesteringarna avser fastighetsägarinitierade investeringar, dessa omfattar:

-

Hyresgästanpassningar, av nämnderna/hyresgästerna initierade förändringar i byggnad till följd av verksamhetsförändringar.

-

Reinvesteringar i befintliga byggnader som inte hanteras inom ramen för normalt planerat underhåll.

-

Investeringar i byggnader för lägre energiförbrukning eller andra investeringar för ökad miljöhänsyn.

-

Investeringar i byggnader till följd av myndighetskrav, bättre säkerhet eller arbetsmiljö.

Investeringar i gata/park/trafik

Investeringsbudgeten innehåller medel för bl.a. trafiksäkerhetsåtgärder, säkra skolvägar, det s.k. 30-direktivet, handikappanpassningar och parkeringar för befintliga gator/vägar.

För 2017 ingår extra medel för satsning på gång- och cykelvägar.

I övrigt ingår även specialdestinerade medel för renovering av broar och

förbättring av belysning i främst parker.

(39)

9.10Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden Budget 2017

(V) 2017

Nettoanslag -5 882 - 5 882

Investeringslimit 0 0

9.10.1 Nämndens ansvar

I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning samt efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser.

Överförmyndarnämnden är gemensam mellan kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

9.10.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Budgetförslaget för överförmyndarnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 24). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

9.10.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

9.10.4

(40)

9.10.5 Budget 2017