• No results found

Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra"

Copied!
66
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Psykisk ohälsa

– varför ökar den och vad kan vi göra

ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se

(2)

Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom

25 % av befolkningen drabbas

någon gång i livet av ett ångestsyndrom.

Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression.

”Psykisk ohälsa ökar

Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna 16–24 år. ” Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård

samt tandvård – Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 31 mars 2016

(3)

Psykisk ohälsa

Ett begrepp med otydlig innebörd

”Common Mental Disorder” (CMD),

innefa:ar depression, ångestsyndrom,

paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och PTSD (>90% av antalet sjukfall)

•Upp Jll 30 procent har symtom som vid en psykisk sjukdom enligt internaJonella studier

men

enbart e: par procent har varit

sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige

(4)
(5)
(6)

FN WHO ILO

–Psykisk ohälsa är en av de tre främsta orsakerna Jll funkJonsnedsä:ning, sjukskrivning och förJdspension i EU

OECD

Kostnad 2-3 % av BNP

EU

–Europaparlamentet tog 2009 en resoluJon om psykisk hälsa i 50 punkter där å:a rörde arbetslivet

Alla har beskrivit fenomenet och ser allvarligt på kopplingen mellan arbete, psykisk ohälsa och nedsa: arbetsförmåga

Typiskt för Sverige?

(7)

Psykisk hälsa

Familjen Ekonomi

Arbete

Stämning i samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

Skolan Sömn

7

(8)

Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

8

(9)

Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla ?

9

(10)

Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte ?

10

(11)

Det är inte så lätt att vara människa - eller…

(12)

Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan och i

samhället i stort …

Stora förändringar:

(13)

Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

(14)

Vad har hänt med oss människor?

(15)

Jordbruks samhället

(16)

Industrisamhället

(17)

Utveckla dig!

Var social!

Tänk rätt!

(18)

COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som

uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv – både på arbetet och hemma. Att

reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner.

Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

(19)

1. ÄLTA POSITIVT

Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk akJva tankar om a: solen värmer skönt, a: kaffet doXar go: eller a: det känns go: a: hålla di: barns hand i din på vägen hem från dagis.

2. REPRISERA BRA TANKAR

Repetera tankarna! Älta allt som är bra i Jllvaron. Kom ihåg a: hjärnans lyckocenter akJveras varje gång du tänker en posiJv tanke.

3. TA BORT DET NEGATIVA

Ha beredskap ifall de negaJva tankarna kommer. Det kan handla om a: göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sä:a på en maskintvä: eller hi:a på något annat så a: du blir upptagen och distraherad.

4. RING EN VÄN

Ta hjälp av vänner som har en posiJv a]tyd. Ring och prata med någon som är posiJvt lagd!

5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT

Om du drabbas av en motgång: se Jll a: inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa!

6. LEV PÅ HOPPET

Tänk posiJvt i e: längre perspekJv. Skapa dig en bild av en ljus framJd, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är vikJgt och det är du själv som måste inge det.

7. BERÖM DIG

Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra.

8. TÄNK POSITIVT

När du vaknar: Tänk a: den här dagen ska bli en rikJgt bra dag. När du lägger dig: Tänk a: den här dagen var rikJgt bra.

9. VAR NÖJD

Jämför dig inte med andra. A: snegla på lyxyachterna med helikopterpla:a i Monacos hamn gör lä: a: man känner a: man halkat eXer.

10. KÄNN DIG RIK

När du funderar kring din Jllvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt vikJgt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök a: fylla tomrum som handlar om annat.

11. MOTIONERA DIG GLAD

MoJonera för a: hjälpa dina posiJva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder Jll en kemisk reakJon där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar moJon död på stresshormoner.

12. SOV OCH ÄT BRA

Skapa rä: förutsä:ningar för a: orka vara posiJv: Sov å:a Jmmar per na: och ät hälsosamt.

(20)

Tänk positivt

Ungefär 1 590 000 resultat om du googlar

Är glaset halvfullt eller

halvtomt?

(21)

Varför mår vi inte bra?

(22)

Barnet

Människan - - - - Miljön/Samhället

Diagnos - - - - Anpassning av samhället

(23)
(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)

Göteborgsposten 3 juni 2014

(30)
(31)
(32)

Hur ska chefer agera och vilka

stödstrukturer behövs för att främja hälsa?

(33)

Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrift och

allmänna råd

AFS 2015:4

(34)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrift och allmänna råd AFS 2015:4

(35)

De flesta med en psykisk

diagnos eller psykiska symtom är inte sjukskrivna

–Vem som behöver vara sjukskriven för en viss sjukdom beror mycket på

arbetets krav och flexibilitet

Vem kan arbeta med en psykiatrisk diagnos, var kan man arbeta, med vad kan man arbeta, hur arbetar man och varför arbetar man trots besvär?

Psykisk ohälsa och arbete

(36)

Återgång i arbete eXer en sjukskrivning för psykisk ohälsa

Det vetenskapliga stödet för effekten av intervenJoner och rehabilitering är svagt, få studier finns och säkra

resultat är svårt a: uppnå

De studier som har effekt har

involverat arbetsplatsen

Rehsam 2014

(37)

Samhället och hjärnan

+ =

(38)

Psykisk hälsa

Familjen Ekonomi

Arbete

Stämning i samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

Skolan Sömn

38

(39)

39

(40)

40

Carl Cederström, lektor vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet, och André

Spicer vid Cass Business School i London. I boken Wellnessyndromet analyserar de hur vårt fokus på hälsa och lycka har utvecklats till ett slags besatthet och rent av ideologi.

(41)

Förebyggande och hälsofrämjande

–  Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna.

§  Balansgång:

Både stimulera: 1) ”Våga prata om psykisk ohälsa” och ”Berätta hur du mår”

2) ”Känn inte efter för mycket” och ”Vänd fokus utåt”

§  Vem och var diskuterar vi förväntningar på livet, värderingar och existentiella frågor

2015-12-16 Sektionen för vård och socialtjänst 41

(42)

Hur jag dog

-  Och fick klart för mig hur allt hänger ihop Niklas Ekdal

(43)

Chans till ett gott liv – vad betyder det?

43

(44)

44

(45)

45

(46)

En människa . . .

(47)

Stark eller svag… Du eller jag…

(48)

När vi planterar ett frö…

(49)

Luft, koldioxid

Solljus

Vad behöver ett frö för att

gro?

Jord, näring Vatten

Värme

(50)
(51)

Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål

Anställningstrygghet

Balans mellan arbete och fritid.

Balans i vardagen Känna tillhörighet

Ha en uppgift, vara viktig

Faktorer som främjar psykisk hälsa och

välbefinnande

(52)

Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa?

Biologi

Socioekonomiska skillnader Arbetsbelastning på jobbet, Arbetsbelastning hemma

Ojämlikhet i samhället, samhällsstruktur Uttryckssätt – beskriver besvär olika

Sökmönster – mer benägna söka hjälp

(53)

LäkarJdningen 2010

(54)

KEDS

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna.

Formuläret innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden.

Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag.

Sätt ett kryss i rutan framför det svarsalternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste två veckorna. (Se exemplet här nedan.)

(55)

1 Koncentrationsförmåga

Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande.

q 0 Jag har inte svårt att koncentrera mig utan läser, tittar på TV och för samtal som vanligt.

q 1

q 2 Jag har ibland svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet.

q 3

q 4 Jag har ofta svårt att koncentrera mig.

q 5

q 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.

(56)

Specialinsatser

Vid problem

Alla Arbetsgivare, skola, arbetsförmedling

Primärvård, Företagshälsovård, studenthälsa Arbetsförmedling, kommun, psykiatri….

(57)

Tre delar:

Egenvård o förebyggande:

-  Självhjälpsprogram, www.ehälsostudie.se -  Program till arbetsplatserna

Insatser vid lindrigare tillstånd

-  KBT på nätet, plattformen för stöd och behandling

-  Utbildning till primärvården och forskning, Koordinatorer Allvarliga problem och funktionsnedsättning

-  Specialinsatser för de som står långt från arbetsmarknaden

(58)

www.uppdragpsykiskhälsa.se

(59)
(60)

Hur ska samhällets resurser samordnas på bästa sätt?

SIP - Samordnad individuell plan Stora vinster för individen och familjen om insatserna samordnas. Utbildningar, material, webb-utbildning, film Pojken och pappan. Fråga Viveka.

Jobb-SIP ?

(61)

Eller

”en framtidsfråga för ett välmående samhälle…”

(62)

Hur kommer morgondagens arbetslivsstruktur att påverka den psykiska hälsan?

Morgondagens ledare?

Arbetsmiljö?

Individanpassade lösningar?

Nya lösningar…

(63)

Innovation och utveckling Effektiv produktion

(64)

Produktion Innovation

+ BIG DATA

Olika idealchefer

(65)

www.skl.se

(66)

Kultur Fritid Arbete

Förskola – skola

Socialtjänst

Hälso- och sjukvård

Familj – Vänner- Samhälle

Psykisk hälsa – tillsammans fixar vi det!

www.uppdragpsykiskhalsa.se

Företagshälsovård Försäkringskassa Arbetsförmedling

References

Related documents

Biologiska orsaker ansågs viktiga för att en individ skulle fastna i missbruk, sociala samt psykologiska faktorer framhölls främst som orsaker till vidmakthållande

Modellen som är en utvecklingslinje från Shulmans (1986) teorimodell om Pedagogical Content Knowledge (PCK) har nu använts i drygt 10 år och forskning har skett både

Rönnberg (1997) har motsatt uppfattning och menar att när barn tittar på TV behöver de inte ge röst åt någon annans repliker vilket är nödvändigt för bokläsaren.. Författaren

De kan till exempel vara papperslösa, sakna ordnat boende, ha begått kriminella handlingar eller vara på- verkade av olika droger. Den nya studien kommer även omfatta insatser

Detta för att bättre kunna förstå hur fysioterapeuter kan arbeta för att vidmakthålla ett fysiskt aktivitetsbeteende hos personer med psykisk ohälsa. Det är ett viktigt

Det har därför varit intressant att göra en studie kring hur vårdgivare själva, i det här fallet allmänläkare, uppfattar det egna arbetet kring omhändertagande av psykisk

- 35% samt 35% upplever att sin förening aldrig samt någon enstaka gång arbetar med att motverka stigma och negativ kultur kring psykisk ohälsa.. 15% samt

Att det finns ett vetenskapligt stöd för psykologisk behandling för äldre med psykisk ohälsa, så som depression och ångest, visar bland annat Socialstyrel-