Octave 3.2.4 i kursen experimentella metoder
av Sten Hellman
Omarbetat av Johan Ahrens och Henrik ¨ Oberg
Ovningsuppgifter av ¨
Johan Ahrens, Henrik ¨ Oberg, Elin Berge˚ as Kuutmann, Sten Hellman,
Max Karlovini, Teresia M˚ anson, Jonas Strandberg & Linda ¨ Ostman
ii
1:a upplagan, Stockholm 2011.
c
Sten Hellman, Stockholms universitet.
Inneh˚ all
1 Inledning 1
1.1 Vad ¨ar Octave? . . . 2
1.2 Konventioner . . . 2
2 Att komma ig˚ang 3 2.1 B¨orja jobba med datorn . . . 3
2.1.1 Logga in p˚a datorn. . . 3
2.1.2 Logga ut fr˚an datorn . . . 3
2.2 Att navigera p˚a datorn . . . 4
2.2.1 Minne och h˚arddisk p˚a en dator . . . 4
2.2.2 Skaffa mer diskutrymme . . . 5
2.2.3 Filnamn och S¨okv¨agar . . . 5
2.2.4 Fullst¨andiga filnamn . . . 6
2.2.5 Aktuell katalog . . . 7
2.2.6 Var skall jag spara filer . . . 7
3 Ordbehandling med OpenOffice writer 9 3.1 OpenOffice . . . 9
3.2 Allm¨anna kommentarer . . . 9
3.3 Textbehandling . . . 10
3.3.1 Typsnitt . . . 11
3.3.2 Storlek p˚a texten . . . 11
3.3.3 Fet, kursiv och understruken text . . . 11
3.3.4 Att justera texten . . . 12
3.3.5 Att g¨ora en rubrik . . . 12
3.4 Egna formatmallar . . . 13
3.5 L¨agga till knappar till verktygsf¨altet . . . 14
3.6 Sidbrytning . . . 14
3.7 Sidnumrering . . . 14
3.8 Fotnoter . . . 15
3.9 Numrerade listor . . . 15
3.10 Tabeller . . . 16
3.10.1 Tabelltext . . . 17
3.10.2 Omvandla v¨arden fr˚an Octave till en tabell i OpenOffice . . . 17
3.11 Figurer . . . 19
3.11.1 Ankra bilder . . . 19
3.11.2 Figurtext . . . 19
3.11.3 Infoga figur fr˚an OpenOffice Draw . . . 19
3.12 Speciella symboler . . . 19
3.13 Ekvationer . . . 20
3.13.1 Text i formler . . . 22 iii
iv INNEH˚ALL
3.13.2 Numrera ekvationer och formler . . . 23
3.14 Spara dokument . . . 23
3.15 Spara i pdf-format . . . 23
3.16 ¨Ovningsuppgifter . . . 24
4 Komma ig˚ang med Octave 25 4.0.1 Octaves kommandof¨onster . . . 25
4.0.2 De f¨orsta stegen - ”Hello World” . . . 25
4.0.3 Octaves hj¨alpfunktion . . . 26
4.0.4 Avsluta Octave . . . 26
4.1 B¨orja r¨akna . . . 27
4.1.1 Octave som en r¨aknedosa . . . 27
4.1.2 Operatorer . . . 27
4.1.3 Variabler . . . 27
4.1.4 Konstanter . . . 29
4.2 Milj¨on i Octave . . . 30
4.2.1 St¨ada upp kommandof¨onstret: tyst input, forts¨attningsrader . . . 30
4.2.2 Format och avrundning . . . 30
4.2.3 Octaves “Workspace” . . . 31
4.2.4 ”Play it again Sam”- att upprepa kommandon . . . 31
4.2.5 Att ˚aterkalla kommandon . . . 32
4.2.6 Var s¨oker Octave efter filer . . . 32
4.3 M-filer . . . 33
4.3.1 Editera m-filer . . . 34
4.3.2 Notepad++ . . . 34
4.3.3 Att spara en m-fil p˚a disk . . . 34
4.3.4 L¨asa in och k¨ora en m-fil . . . 35
4.3.5 Kommentarer . . . 35
4.3.6 In- och utmatning av data till M-filer . . . 36
4.3.7 Paus i utskriften . . . 37
4.3.8 Namngivning av M-filer . . . 37
4.4 Ovningsuppgifter . . . .¨ 38
5 Vektorer och matriser Inbyggda funktioner 39 5.1 Litet om vektorer . . . 39
5.1.1 Skapa vektorer . . . 39
5.1.2 R¨akna med vektorer . . . 40
5.1.3 Elementvisa operationer . . . 40
5.2 Kort om matriser . . . 41
5.2.1 R¨akna med matriser . . . 42
5.2.2 Matrisdivision . . . 43
5.3 Inbyggda funktioner . . . 43
5.3.1 Operationer p˚a skal¨arer . . . 43
5.3.2 Operationer p˚a vektorer . . . 43
5.3.3 Operationer p˚a matriser . . . 44
5.4 Ovningsuppgifter . . . .¨ 47
INNEH˚ALL v
6 Programmering 49
6.1 B¨orja programmera . . . 49
6.2 Villkorssatser . . . 50
6.3 Slingor . . . 51
6.3.1 for-slingor . . . 51
6.3.2 while-slingor . . . 52
6.3.3 Att hoppa ut ur en slinga - kommandot break . . . 53
6.4 Funktioner . . . 54
6.4.1 Syntaxen f¨or funktioner . . . 54
6.4.2 help f¨or en funktion . . . 55
6.4.3 Testa antalet argument . . . 55
6.5 Programmeringsfilosofi/teori . . . 56
6.5.1 Design av programmet . . . 57
6.5.2 Dokumentation av programmet. . . 58
6.5.3 Goda vanor . . . 58
6.6 Mer om programmering och funktioner . . . 59
6.6.1 Linj¨ar korrelationskoefficient . . . 60
6.6.2 Viktad anpassning till r¨at linje . . . 61
6.6.3 Viktad anpassning och plottning av r¨at linje. . . 62
6.7 Ovningsuppgifter . . . .¨ 65
7 N¨ar det blir fel 67 8 2D-Grafik 69 8.1 Kurvor i tv˚a dimensioner . . . 70
8.1.1 Att v¨axla mellan f¨onster, och st¨ada i f¨onster. . . 70
8.1.2 plot-kommandot . . . 70
8.1.3 Styra utseendet p˚a grafiken . . . 71
8.1.4 Koordinataxlar . . . 72
8.1.5 Text . . . 73
8.2 Plotta punkter med fel . . . 73
8.3 Histogram . . . 74
8.3.1 Kommandot bar - stapeldiagram . . . 74
8.3.2 Kommandot hist - histogram . . . 74
8.3.3 Kommandot stairs - konturdiagram. . . 75
8.3.4 Kommandot stem - stolpdiagram. . . 75
8.4 Utskrifter av grafik . . . 75
8.5 Spara grafer och flytta till andra program . . . 75
8.5.1 L¨agga in bilder i OpenOffice dokument . . . 76
8.6 Fler Kurvor i samma graf - kommandot hold. . . 76
8.7 Fler grafer i samma f¨onster - kommandot subplot . . . 77
8.8 Rita i grafer . . . 77
8.9 Logaritm-skalor . . . 79
8.10 ¨Ovningsuppgifter . . . 80
9 Ber¨akningar och anpassningar 81 9.1 Enkel statistik . . . 81
9.2 Polynom . . . 81
9.2.1 Hitta r¨otter till polynom. . . 81
9.2.2 Finn polynomuttryck f¨or givna r¨otter . . . 82
9.2.3 V¨arden p˚a polynom . . . 82
9.2.4 Derivator av polynom . . . 82
vi INNEH˚ALL
9.2.5 Produkter och kvoter av polynom . . . 82
9.3 Matrisekvationer . . . 82
9.4 Minsta kvadratanpassning . . . 83
9.5 Minsta kvadratanpassning med matrismetod . . . 85
9.6 Ovningsuppgifter . . . .¨ 87
10 Text-str¨angar, formattera text, mer om grafik 89 10.1 Text-str¨angar . . . 89
10.1.1 Manipulera textstr¨angar . . . 89
10.1.2 Delstr¨angar . . . 89
10.2 Formaterad in- och utmatning . . . 90
10.2.1 L¨as data och str¨angar fr˚an kommandof¨onstret - kommandot input. . . 90
10.2.2 Formatera str¨angar f¨or utmatning - Formatkoder och kommandot sprintf 91 10.3 Avancerad grafik . . . 93
10.3.1 Fler grafikf¨onster - kommandot figure . . . 93
10.3.2 Handtags-grafik . . . 93
10.4 3-D grafik . . . 94
10.4.1 Kurvor i rymden - plot3 . . . 94
10.4.2 Funktionsytor - mesh och surf . . . 95
10.4.3 Att styra utseendet av en 3D-graf . . . 95
10.4.4 Konturplottar och projektioner . . . 96
10.5 ¨Ovningsuppgifter . . . 97
A Syntax f¨or formler i OpenOffice 99 A.1 Unary and binary operators . . . 99
A.2 Relations . . . 100
A.3 Set symbols . . . 101
A.4 Functions . . . 102
A.5 Operators . . . 103
A.6 Attributes . . . 104
A.7 Others . . . 105
A.8 Brackets . . . 106
A.9 Formatting . . . 107
B Svar och l¨osningar 109 B.2 Svar till kapitel 4 . . . 109
B.3 Svar till kapitel 5 . . . 109
B.4 Svar till kapitel 6 . . . 110
B.7 Svar till kapitel 8 . . . 113
B.9 Svar till kapitel 10 . . . 115
Kapitel 1
Inledning
Det h¨ar kompendiet ¨ar avsett att anv¨andas i kursen ”Experimentella metoder i fysiken” som ing˚ar i f¨orsta ˚arskursen i kandidatprogrammet i fysik vid Stockholms Universitet. Kom- pendiet ¨ar inte avsett att vara en komplett kurs i Octave utan str¨avar efter att ge en intro- duktion till programmet och mer detaljerade kunskaper inom de omr˚aden som ¨ar n¨odv¨andiga f¨or kursen ”Experimentella metoder”. Tonvikten ligger inom tv˚a omr˚aden: ber¨akningar f¨or att behandla m¨atv¨arden fr˚an laborationer och grafisk presentation av m¨atdata och resultat, fr¨amst d˚a 2D-grafik. Detta uppl¨agg inneb¨ar att en del omr˚aden n¨astan inte alls kommer att ber¨oras, som till exempel komplexa tal, 3D-grafik, mer avancerade matematiktill¨ampningar och modellering. Vi ¨ar dock f¨orvissade om att man efter att ha f¨oljt kursen har s˚a goda kunskaper i att anv¨anda Octave att det skall vara relativt enkelt att p˚a egen hand l¨asa in andra omr˚aden varefter behovet av det uppst˚ar.
Programmet Octave har en mycket v¨al utvecklad hj¨alpfunktion, men som med alla andra program kan det vara sv˚art att veta vad man skall be om hj¨alp med innan man har n˚att en viss kunskapsniv˚a. Dessutom kan det ibland vara besv¨arligt att vara h¨anvisad till engelska termer. F¨or att tr¨ana upp det interaktiva hj¨alps¨okandet anv¨ander kompendiet h¨anvisningar till Octaves egen dokumentation.
Kompendiet ¨ar skrivet i avsikt att l¨asas i en f¨oljd, m˚anga avsnitt bygger direkt p˚a tidigare avsnitt, en hel del av de exempel som ges f¨oruts¨atter att f¨oreg˚aende exempel har k¨orts.
Kompendiet innehller exempel och ¨ovningsuppgifter som ¨ar skapade med syftet att ge en bra introduktion till det aktuella avsnittet men ocks˚a att ge en grund f¨or att underl¨atta arbetet med laborationerna som ing˚ar i kursen.
Kompendiet har vid det h¨ar laget en l˚ang historia. Tidigare har vi p˚a fysikum anv¨ant Matlab och ComsolScript ist¨allet f¨or Octave. Octave ¨ar ett gratisprogram som anv¨ander samma syntax som kursens f¨oreg˚angare. Har man l¨art sig Octave ¨ar det allts˚a mycket enkelt att anv¨anda Matlab eller ComsolScript, och vice versa. Detta kompendium ¨ar d¨arf¨or i stort sett bara en ¨overs¨attning av den fj¨arde upplagan av motsvarande kompendium f¨or ComsolScript som ¨ar skrivet av Sten Hellman, vilket var en uppdatering av programmeringskompendiet som anv¨andes f¨or Matlab i samma kurs. Det g˚ar i sin tur tillbaka till ett kompendium av Hans M¨uhlen - “MATLAB” - som kom i flera upplagor under ˚aren 1987-93.
Sedan den f¨orsta versionen av Matlab-kompendiet producerades har m˚anga fel rensats ut och m˚anga f¨orb¨attringar gjorts med hj¨alp av de doktorander som arbetat som assistenter p˚a kursen: Elin Berge˚as Kuutman, Erik B¨ackstr¨om, Annelie Ehlerding, Attila Hidv´egi, Max Karlovini, Teresia M˚ansson, Jonas Strandberg och Linda ¨Ostman. Bj¨orn Selld´en har bidragit med en m¨angd korrigeringar och f¨orb¨attringar. Tack f¨or hj¨alpen!
Avsnittet om ordbehandling skrevs ursprungligen av Jonas Strandberg f¨or Microsoft Word.
N¨ar vi v˚arterminen 2006 bytte ordbehandlingsprogram till OpenOffice s˚a har detta kapitel skrivits om av mig, men strukturen g˚ar tillbaks p˚a det ursprungliga kapitlet av Jonas. Elin Berge˚as Kuutman och Linda ¨Ostman har bidragit med flera tips till detta avsnitt.
1
2 KAPITEL 1. INLEDNING
1.1 Vad ¨ ar Octave?
Octave ¨ar en ¨oppen programvara registrerad under GNU GPL som fokuserar p˚a matematiska ber¨akningar och grafisk presentation. Octave-paketet har en m¨angd utbyggnadsm¨ojligheter med f¨ardiga moduler och kan anv¨andas f¨or ett stort antal mer eller mindre specialiserade ber¨aknings- och simuleringsuppgifter.
I den h¨ar kursen, och ¨aven i ¨ovrigt h¨ar p˚a fysikum, anv¨ander vi oss av Octave dels f¨or att skriva program f¨or att genomf¨ora ber¨akningar, till exempel f¨or att bearbeta labbresultat, dels f¨or att presentera resultat i grafisk form.
Som alla andra program har Octave sina styrkor och svagheter. Namnet MATLAB stod urspungligen f¨or MATrix LABoratory, och ¨aven om MATLAB-familjen (dit vi r¨aknar Octave) har utvecklats enormt sedan det d¨optes s˚a ¨ar matrishanteringen fortfarande en av de starka sidorna hos Octave, n˚agot som kommer att komma till stor anv¨andning under den h¨ar kursen.
Rent allm¨ant ¨ar Octave v¨aldigt f¨orl˚atande, man beh¨over till exempel inte - som i de flesta h¨ogniv˚aspr˚aken f¨or programmering - g¨ora skillnad mellan heltal och decimaltal. Man beh¨over inte heller i f¨orv¨ag tala om hur stora vektorer skall vara. Det finns gott st¨od f¨or att producera grafik, men det kan i b¨orjan k¨annas litet avigt att man inte enkelt kan plotta sin(x) mot x, utan f¨orst m˚aste man konstruera en vektor med x-v¨arden och en annan vektor med y-v¨arden och sedan plotta dem mot varandra.
Vi skall ocks˚a komma ih˚ag att Octave ¨ar ett matematikprogram, inte ett ordbehandlingsprogram.
Vi kommer allts˚a att beh¨ova komplettera v˚ar arsenal med ett program som hanterar text och figurer f¨or att kunna producera dokumentationen av v˚ara experiment.
1.2 Konventioner
I detta kompendium anv¨ands endast ett f˚atal typografiska konventioner. En ¨ar n¨ar vi visar exakt hur det ser ut n¨ar man skriver in kommandon i Octaves kommandof¨onster och f˚ar output tillbaks till det f¨onstret. S˚adana exempel visas inom en ram:
> Kommandot som skrivs in Respons fr˚an Octave
Ibland refererar vi till kommandon och variabler i l¨opande text, och markerar d˚a detta med ett s¨arskilt typsnitt: a = sin(x).
Referenser till Octaves manual skrivs med initialt ? och s¨arskilt typsnitt, t.ex.
? 1. A Brief Introduction to Octave
Hur man anv¨ander en s˚adan referens f¨or att s¨oka ett avsnitt i dokumentationen beskrivs i avsnitt 4.0.3.
Notera ocks˚a att Octave anv¨ander den anglosaxiska konventionen d¨ar decimalkommat inte skrivs med komma utan med punkt. S˚aledes ¨ar 2,3 ett talpar medan 2.3 ¨ar ett decimaltal.
Kapitel 2
Att komma ig˚ ang
2.1 B¨ orja jobba med datorn
Efter det f¨orsta data¨ovningspasset skall du kunna:
• Logga in p˚a ditt studentkonto p˚a Fysikums datorer
• Starta Octave
• Anv¨anda Octave som en enkel mini-r¨aknare
• anv¨anda M-filer och spara dessa p˚a disk.
2.1.1 Logga in p˚a datorn.
Hur man loggar in p˚a datorerna p˚a ¨ovningslabbet kommer troligen att variera med tiden.
Det beror ocks˚a p˚a vilket operativsystem den dator du skall arbeta vid anv¨ander. H¨ar beskrivs hur det g˚ar till att logga in p˚a en dator som k¨or operativsystemet Windows under v˚arterminen 2011. Skulle du misslyckas att komma in p˚a det s¨att som beskrivs h¨ar kan det bero p˚a att f¨orh˚allandena ¨andrats, s˚a fr˚aga en assistent om du ¨ar tveksam.
I normalfallet kommer datorn att visa upp en inloggningsruta p˚a sk¨armen som schematiskt kan se ut p˚a de tv˚a s¨att som visas till h¨oger. Du kan v¨axla mellan de tv˚a rutorna genom att klicka p˚a “options”-knappen l¨angst ned till h¨oger. Du ska logga in med
sk¨armen i det l¨age som syns till h¨oger i bilden, med tre rader och pilarna till v¨anster om texten “options”. P˚a den understa av de tre raderna skall du v¨alja WINADSU. Skriv sedan in ditt anv¨andarnamn och l¨osenord f¨or ditt SU-konto. Om du inte kan se inloggningsrutan p˚a sk¨armen s˚a prova “Ctrl-Alt-Delete”, dvs tryck samtidigt ned tangenterna “Ctrl”, “Alt”
och “Delete”.
N¨ar du loggar in p˚a detta vis har du full tillg˚ang till dina mappar under SU-kontot. Din hu- vudkatalog p˚a ditt SU-konto kan du hitta under My Computer \ abcd1234 on win.su.se (d¨ar abcd1234 skall bytas ut mot ditt anv¨andarnamn p˚a SU-kontot)
2.1.2 Logga ut fr˚an datorn
N¨ar du har jobbat klart och skall l¨amna datorn trycker du p˚a Windows-symbolen l¨angst ned till v¨anster. L¨angst ned i den meny som kommer upp st˚ar “Log off abcd1234”. Klicka d¨ar.
3
4 KAPITEL 2. ATT KOMMA IG˚ANG
2.2 Att navigera p˚ a datorn
Att h˚alla ordning p˚a alla filer som skapas under ett projekt, som till exempel en laboration eller en Octave ¨ovning kr¨aver disciplin. Det ¨ar naturligtvis extra viktigt att man t¨anker sig f¨or i en milj¨o som den p˚a ett ¨ovningslab, d¨ar m˚anga anv¨andare anv¨ander samma dator.
Innan vi g˚ar igenom hur man b¨or arbeta g¨or vi f¨orst en allm¨an genomg˚ang ¨over hur program p˚a en dator hanterar disk och minne.
2.2.1 Minne och h˚arddisk p˚a en dator
Ett program som k¨or p˚a en dator hanterar tv˚a typer av information, dels ”instruktioner” - det vi i dagligt tal kallar programmet, som styr datorn och p˚a l¨agsta niv˚an talar om f¨or datorn hur den skall utf¨ora olika kommandon, dels ”data” som ¨ar vad programmet opererar p˚a. Sett ur det h¨ar perspektivet h˚aller ett program som t.ex. Octave reda p˚a tv˚a saker n¨ar vi till exempel skriver ”2 + 2” : dels vad instruktionen ”x + y” inneb¨ar och hur programmet skall genomf¨ora den operationen, denna information ¨ar det vi kallar instruktioner. Sedan m˚aste programmet ocks˚a h˚alla reda p˚a vad ”x” och ”y” ¨ar i just den aktuella ber¨akningen, och spara svaret n˚agonstans, den typen av information kallas ”data”. Den h¨ar informationslagringen kan ske p˚a tv˚a st¨allen, antingen p˚a h˚arddisken eller i datorns internminne. Det finns n˚agra skillnader i egenskap hos dessa tv˚a lagringsmedia: h˚arddisken ¨ar permanent, i betydelsen att s˚a l¨ange allting fungerar som det skall s˚a finns all information som lagras p˚a h˚arddisken kvar s˚a l¨ange som man inte uttryckligen raderar den1. Internminnet ˚a andra sidan ¨ar tempor¨art i tv˚a avseenden, dels s˚a ”¨overlever” ingen information i internminnet att datorn st¨angs av, dels
¨
ar det till och med s˚a att d˚a ett program avslutas s˚a raderas all information som programmet sparat i minnet. En annan skillnad mellan h˚arddisk och internminne ¨ar att det g˚ar mycket snabbare att komma ˚at data som finns i minnet (oftast talar man om internminnet som bara
”minnet”) ¨an p˚a disken.
Med det h¨ar som bakgrund kan vi nu f¨orst˚a litet b¨attre vad som h¨ander n¨ar vi k¨or ett program. Eftersom programmet m˚aste finnas kvar varje g˚ang vi startar datorn s˚a m˚aste sj¨alva programmet finnas lagrat p˚a h˚arddisken. Eftersom det tar l˚ang tid att h¨amta instruktioner som finns lagrade p˚a h˚arddisken s˚a vill man inte att programmet skall g˚a och h¨amta varje instruktion f¨or sig fr˚an h˚arddisken, det skulle dels g¨ora programmet mycket l˚angsamt och dels skulle datorns disk st˚a och surra hela tiden. Ett program som startar reserverar d¨arf¨or ett stycke minne f¨or instruktioner och kopierar in de mest centrala dit och l¨aser dem direkt d¨arifr˚an. Skulle programmet tr¨affa p˚a en instruktion som inte finns inkopierad till minnet s˚a g˚ar den ut p˚a h˚arddisken och l¨aser in denna instruktion, men inte bara en enstaka instruktion, utan ett block med instruktioner som ofta anv¨ands tillsammans. Ett v¨alkonstruerat program beh¨over d¨arf¨or inte g˚a ut och l¨asa fr˚an den l˚angsamma disken s¨arskilt ofta, utan h˚aller sig f¨or det mesta till den kopia av instruktionerna som finns i minnet. 2 Samtidigt reserverar programmet en annan del av minnet f¨or att lagra data.
1Kom ih˚ag dock att datorerna p˚a ¨ovningslabb regelbundet “st¨adas” och att alla anv¨andarfiler tas bort.
Det enda st¨alle d¨ar du kan vara s¨aker p˚a att spara dina filer ¨ar p˚a ditt afs-konto.
2N¨ar vi l¨art oss det h¨ar om hur datorer fungerar kan vi f¨orst˚a tv˚a saker: Dels varf¨or vissa program ibland kan g˚a s˚a sagolikt l˚angsamt. Om minnet ”b¨orjar ta slut”, det vill s¨aga om det inte finns n˚agot ledigt minne kvar att reservera, vilket kan h¨anda n¨ar vi k¨or m˚anga program samtidigt, s˚a kan ett program inte reservera tillr¨ackligt stora delar av minnet f¨or att lagra s˚a m˚anga instruktioner s˚a att det kan k¨ora effektivt. Ist¨allet m˚aste programmet ut och titt som t¨att l¨asa instruktioner fr˚an den l˚angsamma disken. Det h¨ar leder till ”sega”
program som svarar l˚angsamt p˚a v˚ara kommandon. Vi f¨orst˚ar nu ocks˚a varf¨or program ”kraschar”. I nio fall av tio (minst) beror det p˚a att program A (ofta tillverkat av Microsoft) har skrivit till exempel data i en del av minnet som program B reserverat f¨or sina instruktioner. I st¨allet f¨or instruktioner om hur programmet skall hantera ”x + y” st˚ar det n˚agonting helt annat, som programmet helt oskyldigt f¨ors¨oker genomf¨ora med resultatet att allting h¨anger sig. Ibland ¨ar program A och B identiska, ett program kan skriva ¨over sina egna instruktioner.
2.2. ATT NAVIGERA P˚A DATORN 5 Eftersom instruktionerna bara ¨ar en kopia av det som finns lagrat p˚a h˚arddisken s˚a p˚averkas inte programmets funktion av en eventuell krasch med efterf¨oljande omstart, det ¨ar ju bara att skapa en ny kopia av instruktionerna fr˚an h˚arddisken. Data d¨aremot flyger all sin v¨ag.
N¨ar programmet avslutas, frivilligt eller ofrivilligt, s˚a ¨ar all information som lagrats i minnet borta. Om man nu har lagrat priserna f¨or ett stort antal olika sorters godis i Octaves arbetsminne och r¨aknar med att beh¨ova anv¨anda den listan igen vid ett senare tillf¨alle s˚a vill man naturligtvis kunna spara listan ¨aven efter det att Octave avslutats f¨or den h¨ar g˚angen.
Det g˚ar att g¨ora, vi kan fr˚an Octave spara inneh˚allet i minnet p˚a h˚arddisken, vi kan ocks˚a skapa separata filer med data och/eller Octave-kommandon som sparas p˚a h˚arddisk och som vi sedan l¨aser tillbaks, sk M-filer. Detta kommer att bli det s¨att vi normalt arbetar med Octave. Genom att spara allt p˚a h˚arddisk ¨ar det enkelt att g˚a tillbaks och g¨ora sm¨arre korrektioner och modifieringar och framf¨or allt: vi kommer att spara mycket arbete genom att vi kan ˚ateranv¨anda kod-snuttar fr˚an tidigare ¨ovningar.
2.2.2 Skaffa mer diskutrymme
Experimentella metoder ¨ar en mycket datororienterad kurs. Ganska snabbt kommer d¨arf¨or ditt tillg¨angliga diskutrymme att ta slut. Du kan enkelt g¨ora det st¨orre genom att logga in via webportalen “Mitt Universitet”. Du loggar in genom att ¨oppna en webbl¨asare och i adressf¨altet skriva in mitt.su.se. F¨orsta g˚angen du g¨or det h¨ar kan det h¨anda att du f˚ar upp varningsrutor om s¨akerhetscertifikatet. Godk¨ann alla certifikaten. Anv¨andarnamn och l¨osenord ¨ar samma som f¨or att logga in p˚a datorn.
N¨ar du loggat in klickar du p˚a l¨anken ”Kontohantering” i mitten l¨angst upp. I den v¨anstra kolumnen finns en rubrik som heter ”Quota” och till h¨oger om den finns en l¨ank ” ¨Andra”.
Klicka p˚a den och ¨andra sedan ditt diskutrymme med hj¨alp av rullisten till h¨oger om ” ¨Oka till”.
2.2.3 Filnamn och S¨okv¨agar
Varje fil p˚a en dator m˚aste ha ett unikt namn som fungerar som en sorts adresslapp. Precis som n¨ar vi identifierar personer genom namn och en hierarki av adresser alltifr˚an gata med portnummer upp till st¨ader och l¨ander s˚a har en datoradress flera niv˚aer. P˚a den l¨agsta niv˚an talar vi om filnamn, som till exempel rapport2.text, laboration4.m osv. Varje fil m˚aste vara placerad i en katalog (engelskans directory, p˚a svenska kan vi ocks˚a kalla det ”mapp”).
Katalogen kan i sin tur vara inplacerad i en annan katalog, och s˚a vidare. Det ¨ar klokt att f¨ors¨oka organisera en tr¨adstruktur av kataloger som logiskt delar upp de filer man ¨ager i avgr¨ansade undergrupper som i exemplet nedan.
6 KAPITEL 2. ATT KOMMA IG˚ANG
labbar
lab1 lab2 lab3
Rapport Rådata
utkast1
Rapport
utkast1
Vi ser hur det finns en textfil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport”. Katalogen ”rapport”
ligger i sin tur i katalogen ”lab1”, som ligger i katalogen ”labbar” och s˚a vidare. I en given katalog kan det bara finnas en fil med samma namn, vilket inte ¨ar s˚a konstigt, hur skulle datorsystemet annars f¨orst˚a t ex vilken fil vi ville skriva ut n¨ar vi ger ett print-kommando.
Men precis som brevb¨ararna inte bara kan hantera en ”Sven Andersson” utan kan h˚alla is¨ar Sven Andersson p˚a Linn´egatan fr˚an Sven Andersson p˚a Kungsgatan, och Sven Andersson p˚a Linn´egatan i G¨oteborg fr˚an Sven Andersson p˚a Linn´egatan i Stockholm s˚a kan datorn, om vi bara ger hela adressen, h˚alla is¨ar en fil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport” i katalogen ”lab2” fr˚an en fil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport” i katalogen ”lab1”.
F¨or att vara s¨akra p˚a att vi och datorn f¨orst˚ar varandra n¨ar vi refererar till filer s˚a m˚aste vi reda ut tv˚a saker. Dels hur man anger att det ¨ar filen utkast1 som finns i tr¨adet under ”lab1”
och inte filen med samma namn i tr¨adet under ”lab2”, det vill s¨aga hur b¨ar vi oss ˚at f¨or att skriva en fils fullst¨andiga namn, inklusive katalogtillh¨origheten (detta kallas p˚a engelska path). Den andra saken vi m˚aste f¨orst˚a ¨ar n˚agot som kallas ”den aktuella katalogen” och som avg¨or hur datorn tolkar v˚ara kommandon n¨ar vi bara ger filnamnet och ingen information om katalogtillh¨origheten.
2.2.4 Fullst¨andiga filnamn
Ett fullst¨andigt filnamn i operativsystemet Windows b¨orjar med namnet p˚a h˚arddisken. Den dator du arbetar p˚a kan n¨amligen ha mer ¨an en h˚arddisk, och det kan ocks˚a vara s˚a att du
¨
over n¨atverket kan ha tillg˚ang till h˚arddiskar som inte fysiskt finns p˚a just den datorn du arbetar vid, som till exempel de filer du lagrar ”p˚a ditt AFS-konto”. N¨ar du loggat in p˚a ditt AFS-konto (se intstruktioner p˚a http://www.physto.se/afs/konton windows.html) s˚a kommer det att se ut som om de filer du lagrat d¨ar ligger p˚a en disk p˚a den dator du jobbar vid med namnet Z. (Observera att vilken bokstav som AFS-disken f˚ar kan variera fr˚an g˚ang till g˚ang, beroende p˚a “historien” p˚a den dator d¨ar du jobbar). I filnamnet f¨oljs disknamnet av kolon, d¨arefter \ (”backslash”) och sedan namnen p˚a katalogerna, separerade med back- slash. Om vi till exempel antar att katalogen ”Sten” ligger i en katalog ”USERS” som inte har n˚agon katalog ¨over sig p˚a Z-disken s˚a blir den fullst¨andiga adressen till filen utkast1:
Z:\USERS\Sten\Expkursen\labbar\lab1\rapport\utkast1 . ¨Aven kataloger kan adresseras p˚a detta s¨att, katalogen f¨or lab1 har adressen Z:\USERS\Sten\ Expkursen\labbar\lab1. De flesta filnamn har ocks˚a en sk. “extension”, dvs namnet har formen namn.extension, till exempel utkast1.txt. Den del av namnet som st˚ar efter punkten, det vi kallar “extension”
2.2. ATT NAVIGERA P˚A DATORN 7 anv¨ands oftast f¨or att ange vilken typ av fil det ¨ar, som t.ex. “.txt” f¨or textfiler, “.pdf” f¨or pdf-filer och “.m” f¨or Octaves m-filer. Det kan vara klokt att inte anv¨anda de m¨ojligheter som bjuds i Windows-systemet att t ex anv¨anda svenska bokst¨aver i filnamn, eftersom det kan skapa sv˚arigheter n¨ar man vill komma ˚at filer via mitt.su. H˚all dig till samma regler som f¨or variabelnamn i Octave, dvs inga svenska tecken och inga mellanslag.
2.2.5 Aktuell katalog
Varje g˚ang vi vill spara en fil fr˚an ett program s˚a finns det ett f¨orstahandsalternativ, en katalog d¨ar programmet vi arbetar i sparar filer om inte anv¨andaren aktivt v¨aljer en annan katalog. Denna katalog kallas ”aktuell katalog” (engelska ”current directory”). Det ¨ar allts˚a h¨ar filer hamnar om vi inte aktivt anger en annan katalog. Exakt vilken katalog som
¨
ar den aktuella kan variera fr˚an fall till fall. De flesta program har en katalog n˚agonstans i den katalogstruktur som h¨or till programmet som anv¨ands i standardfallet. Oppnar vi¨ Microsoft Word och skapar ett nytt textdokument s˚a sparas det i en katalog som h¨or till programmet, snarare ¨an i en katalog som h¨or till dig som anv¨andare. Om vi d¨aremot ¨oppnar ett redan existerande dokument genom att dubbelklicka p˚a det, g¨or n˚agra ¨andringar och sparar det under ett nytt namn s˚a hamnar det i samma katalog som det ursprungliga doku- mentet l˚ag. Oftast bereder det oss inte n˚agon st¨orre m¨oda att h˚alla r¨att p˚a detta, n¨ar vi sparar ett dokument s˚a ¨oppnas ju en dialogruta d¨ar vi tydligt kan se i vilken katalog doku- mentet hamnar, och vi kan v¨alja en annan katalog. Vi kommer att se att det i Octaves kommandof¨onster finns ett antal kommandon som har med kataloghantering att g¨ora. Vi kan finna vilken katalog som ¨ar “aktuell” genom att i kommandof¨onstret skriva pwd . Vi kan se vilka filer som finns i det aktuella katalogen genom att skriva ls . F¨or att ¨andra
“aktuell katalog” ger vi kommandot cd katalognamn . N¨ar vi g¨or det kan vi anv¨anda tv˚a konventioner, antingen ger vi katalognamn som den absoluta adressen, dvs en adress av typen Z:\Expkursen\labbar\lab1, en adress som b¨orjar med namnet p˚a disken och sedan forts¨atter hela v¨agen ned till den katalog eller fil vi ¨ar intresserade av. Alternativt kan vi ge den relativa adressen, det vill s¨aga adressen relativt det som ¨ar aktuell katalog. Om den aktuella katalogen ¨ar Z:\Expkursen s˚a kan vi ge den relativa adressen till samma kat- alog som ovan genom att skriva cd labbar\lab1. Ger vi en relativ adress s˚a m˚aste den b¨orja med en katalog som ligger i det som f¨or tillf¨allet ¨ar den aktuella katalogen. En speciell variant av en relativ adress ¨ar “..” (tv˚a punkter efter varandra) som pekar p˚a den katalog n¨armast h¨ogre upp i strukturen. Om den aktuella katalogen ¨ar Z:\Sten\ Expkursen\labbar s˚a kommer kommandot cd .. att ¨andra den aktuella katalogen till Z:\Sten\Expkursen.
2.2.6 Var skall jag spara filer
Eftersom vi arbetar p˚a datorer som anv¨ands av m˚anga personer m˚aste vi vara noggranna med var p˚a h˚arddisken vi sparar data s˚a att vi inte l¨amnar efter oss en massa ”skr¨ap” som andra inte ¨ar intresserade av. Likaledes ¨ar det kanske inte s¨arskilt attraktivt att beh¨ova
˚aterv¨anda till exakt samma dator vid n¨asta arbetspass. Det finns egentligen bara tv˚a areor som inte ¨ar ”allm¨anna”, det vill s¨aga som anv¨ands av alla som anv¨ander datorn. Den ena ¨ar anv¨andarkataloger p˚a arbetsdisken. Arbetsdisken komer normalt att vara D-disken, och de kataloger som anv¨ands f¨or tempor¨ara filer heter antingen D:\Users, D:\Users\Students eller D:\Students. F¨or tillf¨alligt sparande av personliga filer kan man skapa en underkatalog till denna katalog med sitt eget namn. Men kom ih˚ag att denna katalog bara kan ses p˚a just denna dator. Anv¨and d¨arf¨or den katalogen bara f¨or tempor¨ar lagring under ett arbetspass.
Filer som man vill spara f¨or l¨angre tid och kunna komma ˚at oavsett vilken dator man sitter vid skall sparas p˚a den diskarea som h¨or till ditt SU-konto.
F¨or att ha en rimlig chans att hitta sina sparade data b¨or man ha en tydlig indelning i olika kataloger som var och en h¨or samman med ett tydligt ”delprojekt”. S˚a till exempel b¨or du
8 KAPITEL 2. ATT KOMMA IG˚ANG antagligen ha en katalog f¨or varje kurs du f¨oljer. N¨ar vi kommit ig˚ang med labbandet ¨ar det antagligen bekv¨amt att ha en katalog som heter ”Laboration1” exempelvis med underkata- loger ”data”, ”m-filer”, ”rapport” mm. Under ¨ovandet med Octave b¨or man d¨arf¨or skaffa sig kataloger som t.ex ”pass1” och sedan l¨agga dem i en katalog som kallas ”Octaveovningar”.
Namn p˚a katalogerna ¨ar givetvis helt fritt att v¨alja, men det b¨or vara en logisk struktur d¨ar alla filer i en given katalog ”h¨or ihop”, och har namn som g¨or att man f¨orst˚ar vad det ¨ar f¨or fil utan att beh¨ova ¨oppna den och titta efter.
Vartefter som du b¨orjar bygga upp ett bibliotek av standardfiler (t ex s˚adana som ber¨aknar normalf¨ordelningen) som du tror att du kan komma att anv¨anda i olika projekt s˚a b¨or du kanske spara dessa i en ”bibliotekskatalog” som inte ¨ar direkt associerad med en specifik kurs eller laboration.
Observera att alla filer som sparas p˚a ”allm¨anna” omr˚aden riskerar att raderas, antingen av misstag av n˚agon av dina kollegor, eller ocks˚a av systemansvariga n¨ar de st¨adar upp p˚a datorns h˚arddisk.
Kapitel 3
Ordbehandling med OpenOffice writer
3.1 OpenOffice
OpenOffice ¨ar en serie program som erbjuder ungef¨ar samma funktionalitet som Microsofts Office-paket. P˚a Fysikum har vi g˚att ¨over fr˚an Microsofts produkter till OpenOffice av flera sk¨al: OpenOffice ¨ar en ¨oppen k¨allkod och kan laddas ned gratis. Programmet finns f¨or fler operativsystem ¨an Microsofts produkter, framf¨or allt s˚a finns programmen ¨aven f¨or opera- tivsystemet Linux som ¨ar vanligt att an¨anda p˚a Fysikum. Dessutom ¨ar OpenOffice.writer mycket b¨attre p˚a att hantera formler ¨an vad motsvarande Microsoft produkt ¨ar.
Det ¨ar m¨ojligt att byta filer mellan OpenOffice och Microsofts program men kompatibiliteten
¨
ar inte 100-procentig, i synnerhet inte n¨ar man anv¨ander formler och symboler. Men i dessa fall ¨ar inte kompatibiliteten 100-procentig ¨aven om man bara skulle byta mellan tv˚a Microsoftprogram under olika operativsystem.
F¨or dig som student inneb¨ar det h¨ar att du fritt kan ladda ned OpenOffice till din hemda- tor fr˚an http://www.openoffice.org/. Vi p˚a Fysikum hj¨alper g¨arna till om du st¨oter p˚a sv˚arigheter med detta.
OpenOffice har en hj¨alpfunktion som ¨ar anv¨andarv¨anlig och praktisk. Du ¨oppnar den genom att g˚a in i “Help” menyn och v¨alja “OpenOffice.org Help”. Du f˚ar d˚a upp ett f¨onster d¨ar hj¨alpfunktionerna f¨or hela OpenOffice paketet finns tillg¨angliga.
3.2 Allm¨ anna kommentarer
Du startar OpenOffice genom att f¨orst trycka p˚a knappen som det st˚ar ”Start” p˚a, allts˚a knappen som har Windows-loggan p˚a sig, som sitter i nedre v¨anstra h¨ornet. I den meny som sedan kommer upp trycker du p˚a alternativet ”Programs”, sedan “OpenOffice.org3.0”
och till sist ”OpenOffice.org Writer” i den meny som d˚a kommer upp. Oftast ligger det ¨aven en ikon m¨arkt ”OpenOffice” p˚a skrivbordet, i s˚a fall ¨ar det naturligtvis enklare att bara dubbelklicka p˚a den. L¨angst upp p˚a f¨onstret som ¨oppnas finns en bl˚a list. Om du tar musen och trycker med v¨ansterknappen p˚a listen och h˚aller den nedtryckt s˚a kan du flytta runt f¨onstret tills det att du sl¨apper knappen. Under listen finns OpenOffice’s menyer som heter
”File”, ”Edit”, ”Show” och s˚a vidare. Om du trycker p˚a ett av dessa ord kommer en meny att ¨oppna sig d¨ar du kan v¨alja mellan menyns alternativ. Under raden med menyer finns det som kallas ”verktygsf¨altet”. I verktygsf¨altet finns en m¨angd knappar och vi kommer att n¨amna de viktigaste som du b¨or k¨anna till i detta dokument. Om du f¨or musen ¨over en knapp och h˚aller den still d¨ar utan att trycka p˚a n˚agon musknapp s˚a kommer en liten gul hj¨alpruta d¨ar det st˚ar vad knappen g¨or att visa sig. Testa detta! Under verktygsf¨altet sitter
9
10 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER n˚agot som ser ut som en linjal, denna anv¨ands f¨or att s¨atta bredden p˚a marginalerna p˚a det dokument du ska skriva. Under denna ”linjal” finns slutligen sj¨alva f¨onstret d¨ar du kan skriva in din text. N¨ar du startar OpenOffice ser det bara ut som ett tomt papper. P˚a det tomma pappret kan du se ett blinkande vertikalt streck ”|” som kallas f¨or ”mark¨or”. Mark¨oren talar om var den text du skriver in kommer att hamna. Du kan flytta runt mark¨oren med hj¨alp av piltangenterna, eller genom att klicka med musen p˚a det st¨alle du vill att mark¨oren ska flytta sig till.
3.3 Textbehandling
N¨ar du startat OpenOffice writer ¨ar det bara att b¨orja skriva in text direkt. Man kan ¨andra utseendet p˚a den text man skriver p˚a m˚anga olika s¨att. De vanligaste sakerna man kan vilja
¨
andra p˚a sj¨alva texten ¨ar vilket typsnitt (p˚a engelska ”font”) man anv¨ander, vilken storlek texten har, om texten ¨ar fet, kursiv, eller understruken och hur texten ¨ar justerad (vilket vi visar lite senare).
Att markera text
Flera g˚anger i de h¨ar instruktionerna kommer vi att uppmana dig att ”markera” n˚agon textsnutt. Du markerar text genom att klicka med musen (v¨anster musknapp, n¨ar vi skriver
”klicka med musknappen” avses alltid v¨anster musknapp om inget annat s¨ags) framf¨or det f¨orsta ordet i stycket du vill markera och sedan h˚alla nere musknappen medan du drar musen till det sista ordet du vill markera och sedan sl¨apper musknappen. Testa att skriva in n˚agra ord i OpenOffice och att sedan markera dem. Man kan ocks˚a markera ett helt ord genom att f¨orst klicka n˚agonstans i ordet och sedan dubbelklicka med musen. Klickar man tre g˚anger i snabb f¨oljd markeras hela meningen, medan fyra snabba klick markerar hela stycket.
Klippa ut, Kopiera och Klistra in text
Det ¨ar ofta man vill flytta runt saker man skrivit i ett dokument och d˚a g¨or man det enklast genom att kopiera eller klippa ut den text man vill flytta och sedan klistra in den p˚a det nya st¨allet d¨ar man vill ha texten. Skillnaden mellan att kopiera och att klippa ut en bit text ¨ar att om du kopierar den s˚a finns texten kvar d¨ar den st˚ar fr˚an b¨orjan medan om du klipper ut den s˚a f¨orsvinner den (men du kan alltid klistra in den igen).
F¨or att kopiera en bit text markerar du f¨orst texten. Sedan finns det fyra alternativa s¨att att g˚a till v¨aga och du ska anv¨anda det s¨att du tycker ¨ar bekv¨amast.
Det f¨orsta s¨attet ¨ar att ¨oppna menyn ”Edit” genom att klicka p˚a den, och sedan klicka p˚a ”Copy”. Ett annat s¨att ¨ar att klicka p˚a knappen i verktygsf¨altet. Det tredje s¨attet ¨ar att trycka p˚a Ctrl-C (tryck ner tangenten som heter Ctrl i nedre
v¨anstra h¨ornet p˚a tangentbordet och h˚all den nedtryckt samtidigt som du trycker p˚a tan- genten f¨or bokstaven C). Det fj¨arde s¨attet ¨ar att h˚alla ned Ctrl-knappen samtidigt som du trycker ned musknappen och drar iv¨ag till det st¨alle dit du vill kopiera texten. N¨ar du sl¨apper upp musknappen kopieras texten till det st¨alle d¨ar du ¨ar. Den h¨ar tekniken kallas ”Klicka och dra”.
Att klippa ut en bit text g˚ar till p˚a ett v¨aldigt likartat s¨att som att kopiera text. F¨orst m˚aste du markera den textsnutt som du vill klippa ut. Sedan finns det igen fyra s¨att att
g˚a till v¨aga. Det f¨orsta ¨ar att ¨oppna menyn ”Edit” och sedan v¨alja ”Cut”. Det andra ¨ar att klicka p˚a knappen i verktygsf¨altet och det tredje ¨ar att trycka
p˚a Ctrl-X. Slutligen kan du helt enkelt trycka p˚a ”delete” tangenten (men d˚a g˚ar det inte att klistra in det du har tagit bort p˚a ett annat st¨alle, vill du g¨ora det kan du ist¨allet anv¨anda
“klicka och dra” metoden, men utan att trycka ned ctrl tangenten n¨ar du drar). Efter att du har klippt ut eller kopierat en snutt text ¨ar n¨asta steg att klistra in texten igen d¨ar du
3.3. TEXTBEHANDLING 11 vill ha den. Detta g¨or du genom att flytta mark¨oren till det st¨alle d¨ar du vill att texten ska ligga, och sedan finns det fyra s¨att (blev du f¨orv˚anad?) att klistra in texten. Det f¨orsta ¨ar att ¨oppna menyn ”Edit” och v¨alja ”Paste in”, det andra ¨ar att klicka p˚a symbolen i
verktygsf¨altet och det tredje ¨ar att trycka p˚a Ctrl-V. Det fj¨arde s¨attet ¨ar att helt enkelt markera den textsnutt du vill flytta och sedan ”klicka och dra” utan att trycka ned n˚agon tangent.
Detta sammanfattas i tabellen nedan:
Kopiera Klippa ut Klistra in
S¨att nummer 1 V¨alj ”Copy” i V¨alj ”Cut” i V¨alj ”Paste” i menyn ”Edit” menyn ”Edit” menyn ”Edit”
S¨att nummer 2 Tryck p˚a Tryck p˚a Tryck p˚a S¨att nummer 3 Tryck Ctrl-C Tryck Ctrl-X Tryck Ctrl-V S¨att nummer 4 Klicka och dra med Tryck p˚a ”delete” Klicka och dra
Ctrl nedtryckt
Tabell 3.1: Kopiera, Klippa ut och Klistra in text.
3.3.1 Typsnitt
OpenOffice har flera typsnitt f¨ordefinierade som du l¨att kan v¨alja mellan. I verktygslisten finns en ruta d¨ar det st˚ar ”Times New Roman” som p˚a bilden h¨ar intill, och bredvid finns en ned˚atpil. Om du klickar p˚a ned˚atpilen s˚a ¨oppnas en meny d¨ar du kan se OpenOffice’s alla typsnitt (eng. font ) och du v¨aljer det du vill ha genom att klicka p˚a det. Om du nu skriver in lite text ser du att den ser ut som det typsnitt du valt.
Om man redan har skrivit in text och man i efterhand vill ¨andra typsnittet, eller om man bara vill ¨andra typsnittet p˚a ett ord mitt i ett stycke text (som med engelskans font h¨ar ovan) g¨or man det l¨attast genom att markera den text man vill ¨andra och sedan v¨alja typsnitt i menyn. D˚a kommer bara typsnittet p˚a den markerade texten att ¨andras.
3.3.2 Storlek p˚a texten
Bredvid rutan d¨ar du v¨aljer typsnitt finns en ruta d¨ar du v¨aljer storlek p˚a texten. N¨ar du startar OpenOffice s˚a st˚ar det s¨akert antingen 10 eller 12 i den h¨ar rutan, och bredvid rutan med siffran finns en ned˚atpil. Om du trycker p˚a den s˚a f˚ar du upp en meny med de alternativ som finns att v¨alja mellan f¨or storleken p˚a texten. Det h¨ar ¨ar inget konstigt och du kan s¨akert prova dig fram sj¨alv.
3.3.3 Fet, kursiv och understruken text
Du kan v¨alja att skriva med fet text, kursiv text, eller understruken text, genom att trycka p˚a n˚agon av knapparna. Testa att trycka in en eller flera
av dessa knappar och skriv sedan lite text. Om du vill ¨andra p˚a en redan inskriven text kan du markera texten du vill ¨andra och sedan trycka p˚a knapparna s˚a ¨andras utseendet p˚a den markerade texten. Testa ¨aven detta.
Fet text ¨ar anv¨andbar n¨ar du skriver rubriker och n¨ar du skriver undertexter till tabeller och figurer i dina labrapporter. Kursiv text anv¨ands n¨ar man vill betona n˚agot, men man b¨or anv¨anda detta sparsamt. Vidare anv¨ander man kursiv text n¨ar man skriver ekvationer (Formula Editor anv¨ander automatiskt kursiv text) och det ¨ar ocks˚a snyggt att anv¨anda det
12 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER n¨ar man pratar om variabler i en text, till exempel: ”Vi m¨atte l¨angden x till v¨ardet 10, och tiden t till v¨ardet 5, och ber¨aknade hastigheten v till v = x/t ”. Kursiv text anv¨ands ocks˚a ibland n¨ar man presenterar termer p˚a andra sp˚ak. Understruken text anv¨ands s¨allan och ¨ar dessutom ganska jobbig att l¨asa. Nuf¨ortiden anv¨ands ocks˚a understruken text ofta f¨or att indikera l¨ankar, man b¨or d¨arf¨or vara f¨orsiktig med att anv¨anda understruken text d¨ar det kan missf¨orst˚as.
3.3.4 Att justera texten
Med att justera texten menar man att best¨amma l¨angs vilken kant texten ska ligga, alterna- tivt om den ska ligga i mitten (vara centrerad). N˚agra exempel:
Det h¨ar ¨ar h¨ogerjusterad text.
Den ligger till h¨oger.
Den h¨ar texten ¨ar centrerad.
Ar mer anv¨¨ andbart ¨an h¨ogerjusterad text.
Vanlig text ¨ar v¨ansterjusterad.
Den h¨ar texten ¨ar ”marginaljusterad”
vilket som syns p˚a raden ovanf¨or kan se ganska bedr¨ovligt ut om raderna blir korta, men som ibland anv¨ands i l¨opande text f¨or att f˚a b˚ade rak v¨anstermarginal och h¨ogermarginal.
Anv¨ander man marginaljusterad text och vill ha en enstaka kort rad s˚a avslutar man den med return varvid den korta raden blir normalt v¨ansterjusterad. Man
justerar texten genom att trycka p˚a knapparna. Vanligtvis ¨ar knappen f¨or v¨anstercentrerad text intryckt. Naturligt nog kan
bara en av knapparna vara intryckt ˚at g˚angen, s˚a om du trycker p˚a knappen f¨or h¨ogerjustering s˚a kommer den att tryckas in och knappen f¨or v¨ansterjustering kommer att ˚aka ut. Om du vill ¨andra justeringen p˚a en redan inskriven text kan du som vanligt markera texten och sedan trycka p˚a knappen f¨or den justering som du vill byta till.
3.3.5 Att g¨ora en rubrik
Under Default (i ¨ovre v¨anstra h¨ornet, se bilden h¨ar bredvid) finns ett antal f¨ordefinierade rubriktyper som ni v¨aljer genom att trycka
p˚a ned˚atpilen till h¨oger om ordet Default och sedan klicka p˚a den rubriktyp som ni vill ha.
Som ni ser finns det ett antal rubriktyper att v¨alja mellan, trycker man p˚a “more” s˚a kommer det upp ¨and˚a fler. Trycker vi t ex p˚a “Heading 1” f˚ar vi en rubrik satt med fet stil av litet st¨orre typsnitt, l¨amplig t ex f¨or kapitel rubriker, “Heading 2” ¨ar litet mindre och l¨ampar sig f¨or avsnittsrubriker osv. N¨ar man skriver en labrapport ¨ar detta praktiskt, eftersom man nu l¨att f˚ar samma utseende p˚a alla rubriker i rapporten. Man kan definiera egna typer som man sedan kan spara p˚a de tre platserna i menyn.
F¨or att definiera din egen rubriktyp g¨or du s˚a h¨ar:
• Formattera texten som du vill att den nya rubriktypen skall se ut och markera den.
• ¨Oppna menyn under ”Default” (klicka p˚a ned˚atpilen).
• Klicka p˚a “more. . . ” l¨angst ned i den rullmeny som kommer upp..
• Klicka p˚a symbolen l¨angst till h¨oger i verktygslisten i det f¨onster som d˚a ¨oppnas.
• Klicka p˚a “New Style from Selection”.
• Ge rubriktypen ett namn och klicka p˚a OK.
3.4. EGNA FORMATMALLAR 13 I rullgardinsmenyn f¨or rubriktyper finns nu din nya rubriksort tillg¨anglig. Du kan ocks˚a
¨
andra en av de f¨ordefinierade rubriktyperna, t ex “Heading 4”. F¨or det g¨or du s˚a h¨ar:
• V¨alj den rubriktyp du vill ¨andra och skriv in litet text som formatteras med den gamla rubriktypen.
• ¨Andra formatteringen av texten s˚a att den blir som du vill att den nya definitionen skall motsvara.
• V¨alj “More” pss som ovan, och tryck p˚a symbolen l¨angst till h¨oger.
• V¨alj “Uppdate Style” i den rullgardinsmeny som kommer upp.
Om du vill ta bort dina ¨andringar i rubrikmeny trycker du bara p˚a “Clear Styles”.
Om man i ett dokument har underavsnitt till ett avsnitt b¨or man ha en annan rubriktyp f¨or underavsnitten som ¨ar n˚agot mindre. Man kallar detta att man har olika rubriktyper f¨or olika niv˚aer i dokumentet, eller helt enkelt att det finns olika niv˚aer av rubriker. D¨arf¨or ¨ar det praktiskt att du kan spara mer ¨an en rubriktyp som du har definierat, det kan vara bra att spara en f¨or varje niv˚a som beh¨ovs.
3.4 Egna formatmallar
Egna definitioner av t ex rubriker sparas i n˚agot som kallas “template” i OpenOffice. Men eftersom datorerna i datorsalarna regelbundet st¨adas s˚a kommer OpenOffice’s formatmallar med j¨amna mellanrum ˚aterst¨allas till sina standardv¨arden. Dessutom ¨ar ju de mallar som lagras internt i OpenOffice bara ˚atkomliga just p˚a den dator d¨ar de skapades. Men det g˚ar att spara och komma ˚at egendefinierade formatmallar: I menyn “File” v¨aljer du “Templates”, i det f¨onster som d˚a kommer upp v¨aljer du “save”. Du f˚ar d˚a m¨ojlighet att spara den aktuella formatmallen till disk, f¨or att du skall kunna n˚a mallen fr˚an vilken dator som helst skall du spara mallen p˚a ditt SU-konto. Du kan emellertid inte v¨alja din SU-disk i det f¨onster som ¨oppnas n¨ar du trycker p˚a “save”. OpenOffice har en speciell s¨okv¨ag definierad f¨or att avg¨ora var olika typer av inst¨allningsfiler ligger, s˚a ¨aven f¨or template-filer. F¨or att ¨andra den klickar du p˚a “Tools” i verktygslisten och v¨aljer “options. . . .” i menyn som kommer opp. Klicka p˚a “OpenOffice.org” s˚a att tr¨adstrukturen ¨oppnas, och v¨alj “Paths”. Klicka p˚a raden “Templates” s˚a att den markeras och tryck p˚a “Edit”. Nu har du (¨antligen) m¨ojlighet att l¨agga in din SU-area i s¨okv¨agen. (Det h¨ar ¨ar dock en tempor¨ar ˚atg¨ard, n¨ar datorerna
“st¨adas” kommer denna information att f¨orsvinna). F¨or att kunna anv¨anda mallen n¨ar du arbetar p˚a en annan dator f˚ar du i OpenOffice ¨oppna mallhanteraren och l¨asa in formatmallen fr˚an din SU-disk.
Ett alternativt s¨att att spara egna formatmallar ¨ar att ha ett malldokument (t.ex. f¨or labbrapporter) som man skriver sina rapporter i. Skapa en fil mall.odt, d¨ar du g¨or dina
¨
andringar. Varje g˚ang du ska skriva en ny labrapport kan du ¨oppna filen, spara den med det nya filnamnet (t.ex. labb1.odt) och d¨arefter skriva din rapport.
I ett s˚adant mall-dokument kan du ocks˚a spara t.ex. verktygsknappar som du lagt till i verktygslisten. L¨agg f¨orst till en ny knapp och spara den sedan i filen: G˚a till ’Tools’ i menyraden och v¨alj ’Customize...’. V¨alj ’Save in’ → mall.odt. L¨agg till nya knappar s˚a som det beskrivs i stycke 3.5 i kompendiet. Avsluta med att klicka ’OK’. Nu har ¨andringarna sparats i dokumentet, och kommer finnas d¨ar oavsett var du ¨oppnar det. Samma sak g¨aller
¨
andrade rubrikstilar och liknande.
14 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER
3.5 L¨ agga till knappar till verktygsf¨ altet
I verktygsf¨altet har OpenOffice en m¨angd knappar, de flesta beh¨over man inte s¨arskilt ofta och de viktigaste knapparna saknas! Lyckligtvis kan man sj¨alv l¨agga till de viktiga knapparna till de funktioner man anv¨ander ofta. N¨ar du skriver labrapporter kommer du speciellt att beh¨ova knapparna f¨or ”Formula”, f¨or ”Neds¨ankt” och ”Upph¨ojd” text v¨aldigt ofta.
Formelverktyget Neds¨ankt text Upph¨ojd text
Om dessa inte redan finns i ditt verktygsf¨alt ska du nu f˚a l¨ara dig hur du l¨agger dit dem.
• Klicka p˚a menyn ”Tools”.
• V¨alj ”Customize”.
• Klicka p˚a fliken ”Toolbars”.
• Markera i den ¨ovre halvan av f¨onstret den ”toolbar” d¨ar kommandot du vill ha en knapp f¨or finns. Knapparna f¨or neds¨ankt och upph¨ojd text hittar du under ”Formatting”.
• I den undre halvan av f¨onstret scrollar du ned tills du hittar “superscript” och “sub- script”. Se till att de ¨ar ikryssade och tryck p˚a “OK”.
• Om du vill ta bort en knapp fr˚an verktygsf¨altet s˚a beh¨over du bara “klicka bort” den i samma meny.
Som du ser finns det m˚anga fler verktygsf¨alt ¨an vad som visas i f¨onstret. Vilka som syns kan du styra sj¨alv genom att g˚a in i menyn “View”, v¨alja “Toolbars” och sedan v¨alja om ett visst verktygsf¨alt skall vara aktivt eller inte. Det kan bli ganska tr˚angt i f¨onstret om man v¨aljer f¨or m˚anga aktiva verktygsf¨alt. D¨arf¨or kan man ibland vilja l¨agga till en verktygsknapp i ett f¨alt som man visar, ¨aven om den “egentligen” h¨or hemma i ett annat verktygsf¨alt, som t ex “insert formula” knappen i standard-verktygsf¨altet. F¨or att g¨ora det g˚ar du igen in i
‘‘Tools → Customize” och v¨aljer “Standard” i det ¨ovre f¨altet. Klicka p˚a “add” i den undre halvan. Du f˚ar d˚a upp ytterligare ett f¨onster, d¨ar du kan leta upp det verktygsknapp du vill l¨agga till i “standard”. N¨ar du hittat den l¨agger du enklast till den genom att bara dra symbolen till verktygsf¨altet d¨ar du vill l¨agga till den.
3.6 Sidbrytning
Ibland kan man vilja g¨ora en framsida till det dokument man skriver, ¨aven om en framsida inte ¨ar n¨odv¨andig f¨or kortare dokument som labrapporter. Om man vill tvinga OpenOffice att byta sida och l¨amna resten av sidan tom s˚a ¨ar det b¨asta s¨attet att infoga en sidbrytning (ist¨allet f¨or att bara trycka ”Enter” en massa g˚anger). En sidbrytning hindrar texten att flyta ner under det st¨alle d¨ar du s¨atter din sidbrytning. Du inf¨or en sidbrytning genom att f¨orst ¨oppna menyn ”Insert” och sedan v¨alja alternativet ”Manual break”. Du f˚ar d˚a upp ett litet f¨onster d¨ar du kan markera vilken typ av textbrytning du vill inf¨ora, v¨alj ”Page break”
och tryck p˚a ”OK”-knappen.
3.7 Sidnumrering
Om du vill att OpenOffice ska numrera sidorna i dokumentet du skriver ¨oppnar du menyn
”Insert” och v¨aljer alternativet ”Footer”. L¨angst ned p˚a varje sida f˚ar du d˚a ett omr˚ade som kallas “footer” och som kan formatteras av dig. Om du skriver in n˚agon text d¨ar kommer
3.8. FOTNOTER 15 den att upprepas p˚a varje sida. Du kan ocks˚a l¨agga till vad som kallas “f¨alt”. Ett exempel p˚a
“f¨alt” och som visar hur det fungerar ¨ar just sidnummer. S¨att pekaren i en sidofot och v¨alj
”Insert” → ”Field” → ”Page number”. I varje sidfot kommer nu det aktuella sidnummret att skrivas in p˚a den position d¨ar du lagt in f¨altet. Du kan formattera sidnumret p˚a vanligt s¨att, v¨alja typsnitt, storlek, f¨arg, v¨anster- eller h¨ogerjustering mm mm.
N¨ar du skriver din rapport kan du finna det ¨onskv¨art att ej numrera framsidan. F¨or att starta sidnumreringen fr˚an och med sida tv˚a s˚a g¨or du som f¨oljer: Ta bort sidnumret fr˚an f¨rstasidan genom att st¨alla mark¨oren p˚a f¨orstasidan. V¨alj ”Format” → ”Styles and Formating”. Klicka sedan p˚a ”Page Styles” (fj¨arde ikonen i ikonmenyn l¨angst upp i rutan som dyker upp) och dubbelklicka p F¨orsta sidan i listan som syns i rutan. Nu ska sidfoten p˚a f¨orstasidan vara borttagen. Notera att det ¨ar viktigt att man har mark¨oren p˚a f¨orstasidan innan man v¨aljer F¨orsta sidan i formatmallsrutan.
3.8 Fotnoter
Om du vill inf¨ora en fotnot i din text g¨or du s˚a h¨ar1:
• St¨all mark¨oren d¨ar du vill att den lilla siffran som visar att det finns en fotnot ska finnas (det vill s¨aga den lilla ettan i meningen ovan).
• ¨Oppna menyn ”Insert”.
• V¨alj alternativet ”Footnotes”
• OpenOffice kommer d˚a att ¨oppna ett litet f¨onster d¨ar du v¨aljer att markera alternativen
”Footnote” och ”Numbering automatic”.
• Tryck p˚a ”OK”-knappen.
• Mark¨oren flyttas nu l¨angst ner p˚a sidan d¨ar du kan skriva in det du vill att fotnoten ska s¨aga2.
• F¨or att komma tillbaka till texten d¨ar du inf¨orde din fotnot flyttar du pekaren tillbaks till texten och klickar.
3.9 Numrerade listor
Om man vill g¨ora en punktlista som ser ut s˚a h¨ar:
• F¨orsta saken...
• Andra saken...
eller en numrerad lista som ser ut s˚a h¨ar:
1. F¨orsta saken...
2. Andra saken...
s˚a finns det tv˚a knappar i verktygsf¨altet som du kan anv¨anda, f¨or att g¨ora en punktlista och f¨or att g¨ora en numrerad lista. N¨ar du valt vilken typ av lista du vill g¨ora ¨ar det bara att b¨orja skriva in texten f¨or f¨orsta punkten. N¨ar du trycker p˚a ”Enter” s˚a kommer du till n¨asta punkt i listan, s˚a om en punkt best˚ar av en text med flera meningar ska du inte trycka ”Enter” efter f¨orsta meningen utan bara
1Det h¨ar ¨ar ett exempel p˚a en fotnot
2Det vill s¨aga den h¨ar texten
16 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER forts¨att att skriva. Listan avslutas om du trycker p˚a ”Enter” tv˚a g˚anger i f¨oljd (det vill s¨aga du l¨amnar en punkt tom).
• Ibland
Vill man kunna l¨agga in en radbrytning i en lista utan att skapa en ny punkt. Detta g¨or man genom att h˚alla ned skift-tangenten n¨ar man trycker p˚a ”Enter”
Om du vill kunna v¨alja mellan alla typer av listor som OpenOffice har att erbjuda ¨oppnar du menyn ”Format” och v¨aljer alternativet ”bullets and numbering”. H¨ar kan du v¨alja mellan flera olika utseenden f¨or din punktlista eller numrerade lista och du kan ocks˚a v¨alja att g¨ora en lista med flera niv˚aer. F¨or finliraren kan ocks˚a n¨amnas att du sj¨alv kan byta ut de objekt som anv¨ands som ”punkter” i punktlistan till n¨astan vilken bild som helst.
3.10 Tabeller
Att g¨ora tabeller ¨ar en viktig del av att skriva en bra rapport. I OpenOffice kan man g¨ora ganska snygga tabeller och det finns en hel del finlir man kan g¨ora med tabeller som kan vara bra att kunna. N¨ar du g¨or en tabell ¨ar oftast den b¨asta taktiken f¨orst fylla i dina data i tabellen och sedan bekymra sig om tabellens utseende.
F¨or att skapa en tabell g¨or du s˚a h¨ar:
• F¨orst m˚aste du tala om f¨or OpenOffice att du vill g¨ora en tabell. Det enklaste s¨attet om du bara vill g¨ora en liten tabell ¨ar att klicka p˚a tabellknappen och
sedan dra med musen s˚a att r¨att antal rader och kolumner markeras. Det mer generella s¨attet att infoga en tabell ¨ar att ¨oppna menyn ”Table” och v¨alja alternativet ”Insert”
och sedan klicka p˚a ”Table”. Du f˚ar d˚a upp ett nytt f¨onster d¨ar du kan fylla i hur m˚anga rader och kolumner du vill att din tabell ska ha. Ett tredje alternativ ¨ar att trycka ctrl-F12, d¨ar F12 ¨ar funktionstangenten l¨angst upp p˚a tangentbordet.
• Du f˚ar nu upp ett tomt rutn¨at d¨ar du kan b¨orja fylla i dina uppgifter. Klicka med musen i den ruta du vill b¨orja skriva in dina uppgifter och skriv in det som ska st˚a d¨ar.
Du kan sedan flytta dig runt i tabellen genom att trycka p˚a ”Tab”-tangenten f¨or att komma till n¨asta ruta i tabellen, alternativt kan du klicka med musen i den ruta du vill till.
• Om du klickar n˚agonstans i en tabell s˚a kan du i menyn “Table” v¨alja “Table proper- ties”. D¨ar kan du under de olika flikarna v¨alja bl a:
– Hur tabellen skall linjeras upp i dokumentet (centrerat, v¨anster mm)
– Hur texten skall flyta i tabellen, om man skall till˚ata sidbrytning i tabellen eller inte, om tabellhuvudet skall upprepas p˚a varje ny sida.
– Kollumnvidden kan justeras till en exakt bredd.
– Linjernas tjocklek och f¨arg kan justeras, liksom cellernas bakgrundsf¨arg.
• Under menyn “Table” har du ocks˚a m¨ojlighet att l¨agga till eller ta bort nya rader eller kolumner. Du kan ocks˚a l¨agga till en tabell inuti en cell f¨or att f˚a en mer komplicerad struktur p˚a tabellen.
• Har du valt en cell i tabellen kan du i menyn “Table” v¨alja att dela upp den i fler antingen rader eller kolumner. V¨aljer du tv˚a eller fler celler som ¨ar grannar kan du i
“Table” v¨alja “merge” f¨or att sl˚a ihop dem till en.
N¨ar tabellen ser ut som du vill ha den och du har fyllt i allt du vill ska st˚a i tabellen g˚ar du till n¨asta punkt.
3.10. TABELLER 17
• N¨ar du skrivit in allt du vill ska st˚a i tabellen s˚a s¨atter du pekaren n˚agonstans i tabellen och klickar s˚a att den ¨ar vald. G˚a sedan till menyn ”Table” och v¨alj alternativet ”Auto format”. Du f˚ar d˚a upp ett nytt f¨onster d¨ar du kan v¨alja mellan de olika stilar som finns f¨or tabeller och v¨aljer den som du vill ha och klickar p˚a ”OK”-knappen (t¨ank p˚a att din tabell skall se bra ut ocks˚a n¨ar den skrivs ut i svart-vitt).
• Slutligen skriver du en tabelltext och justerar tabellen (i meningen att du l¨agger den d¨ar du vill ha den p˚a sidan). Oftast vill man ha centrerade tabeller. Det ¨ar i alla fall l¨attast att f˚a tabelltexten under tabellen p˚a ett snyggt s¨att f¨or centrerade tabeller.
Precis som n¨ar du skriver vanlig text kan du best¨amma hur texten i din tabell ska se ut, det vill s¨aga vilket typsnitt, vilken storlek och s˚a vidare.
3.10.1 Tabelltext
Alla tabeller ska ha en tabelltext d¨ar tabellen numreras och det st˚ar en kort beskrivning av vad tabellen inneh˚aller.
I stycket f¨or ”Textbehandling” fanns till exempel en tabell med f¨oljande tabelltext:
Tabell 3.1: Kopiera, Klippa ut och Klistra in text.
Tabelltexten skrivs med ett lite mindre typsnitt ¨an den vanliga texten, vanligtvis tv˚a punkter mindre. Den inleds med tabellens namn, i det h¨ar fallet Tabell 3.1 som ska vara i fet stil.
N¨ar du refererar till din tabell i texten sedan ¨ar det till det h¨ar namnet du refererar. Efter tabellnamnet kan du skriva in en kort beskrivning av vad tabellen inneh˚aller. Det ¨ar klart snyggast om tabelltexten st˚ar centrerad under tabellen.
F¨or att l¨agga till en tabell- eller figurtext s˚a klickar du p˚a figuren eller tabellen. H¨ogerklicka och v¨alj ’Caption...’. Skriv in figurtexten i rutan ’Caption’. V¨alj ’Category’ → ’Table’, s˚a l¨agger OpenOffice in Table N: f¨orst p˚a raden. I allm¨anhet vill man ¨andra typsnitt p˚a figurtexten: f¨or att g¨ora det s˚a klickar du utanf¨or figuren. Markera texten. Byt typsnitt och storlek (rak stil, 2 punkter mindre ¨an l¨optexten rekommenderas). V¨alj ’more...’ i formatlistan (f¨altet d¨ar det vanligtvis st˚ar ’Default’ i ¨ovre v¨anstra h¨ornet). V¨alj ’New style from selection’
i rutan l¨angst till h¨oger p˚a det f¨onster som kommer upp, v¨alj sedan Figurtext och klicka p˚a
’Overwrite’ n¨ar OpenOffice meddelar att stilen redan finns. V¨alj sedan: ’Update style’.
Om man vill referera till tabellen skriver du t.ex. “ som framg˚ar av Tabell “. Sedan, med mark¨oren kvar p˚a det st¨alle d¨ar du vill att siffran f¨or tabellen skall hamna, klickar du p˚a “Insert” i menyraden, sedan “Cross reference”. I den panel som kommer upp v¨aljer du “Table” i den v¨anstra kolumnen, i mittenkolumnen v¨aljer du vilken av dina tabeller du vill referera till och sedan i h¨ogra kolumnen “Number”. Har du lagt in dina tabelltexter automatiskt som beskrivet ovan och refererar till dem p˚a det h¨ar s¨attet s˚a kommer OpenOffice att h˚alla reda p˚a numreringen, ¨aven om ordningen ¨andras. Har du t.ex. lagt in tv˚a tabeller och sedan l¨agger in en ny mellan dessa b¨agge s˚a kommer den tabell som tidigare kallades
“Table 2” att d¨opas om till “Table 3”, och den referens du lade in som “Som framg˚ar av tabell 2” kommer automatiskt att uppdateras till “Som framg˚ar av tabell 3”.
3.10.2 Omvandla v¨arden fr˚an Octave till en tabell i OpenOffice
V¨ardena som Octave spottar ur sig ¨ar s¨allan speciellt snyggt utskrivna, och att klistra in hundra v¨arden, ett och ett, i en tabell ¨ar inte s˚a roligt. H¨ar f¨oljer en metod f¨or att skriva ut v¨ardena i Octave p˚a ett s˚adant s¨att att de l¨att kan omvandlas till en tabell i OpenOffice writer.
18 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER L˚at din m-fil skriva ut v¨ardena i kolumner, separerade av semikolon: 3
%filen utskrift.m
% Definiera v¨ardena som ska inkluderas i textfilen x=(1:0.5:3)’; y=log(x); dx = 0.05*x; dy = dx./x;
% Skriv ut v¨ardena som kolumnvektorer, separerade med semikolon disp(’x (m); dx (m); ln(x [m]); dln(x [m]) ’);
for n=1:length(x)
ut=sprintf(’%0.2f; %0.2f; %0.2f; %0.2f’, x(n),dx(n),y(n),dy(n));
disp(ut);
end
Nu har du f˚att en utskrift i Octave-f¨onstret som b¨orjar s˚a h¨ar:
x (m); dx (m); ln[x (m)]; dln[x (m)]
1.00; 0.05; 0.00; 0.05 ...
Importera detta i OpenOffice:
• Markera utskriften i Octave-f¨onstret och kopiera den (t.ex. med Ctrl+C).
• ¨Oppna ett OpenOffice-textdokument och klistra in v¨ardena (Ctrl+V).
• Markera v¨ardena, klicka p˚a ’Table’ i menyraden, v¨alj ’Convert’ och d¨arefter ’Text to Table’.
• Markera ’Semicolons’ under ’Separate text as’ och klicka p˚a ’OK’.
Nu ¨ar Octave-utskriften omvandlad till en tabell, se nedan.
x (m) dx (m) ln[x (m)] dln[x (m)]
1.00 0.05 0.00 0.05
1.50 0.08 0.41 0.05
2.00 0.10 0.69 0.05
2.50 0.13 0.92 0.05
3.00 0.15 1.10 0.05
F¨or att klistra in en extra kolumn med v¨arden i en befintlig tabell:
• Skriv ut v¨ardena som en kolumnvektor i Octave.
• Klipp ut siffrorna och klistra in dem i textdokumentet.
• Markera siffrorna, klicka p˚a ’Table’ i menyraden, v¨alj ’Convert’ och d¨arefter ’Text to Table’. Klicka ’OK’.
Nu finns dina siffror i en ensam tabell med en enda kolumn, nu skall du klistra in dem i din gamla tabell:
• B¨orja med att skapa en ny, tom kolumn i din gamla tabell, genom att klicka p˚a ’Insert column’ i Table-verktygsf¨onstret, eller genom att v¨alja menyn ’Table’ → ’Insert’ →
’Columns...’
• Markera och kopiera hela den kolumn med siffror som du vill flytta.
• Markera hela den tomma kolumn d¨ar du vill ha dina siffror och klistra in dem.
3Formatterad utskrift med kommandot sprintf beskrivs i kapitel 10.2
3.11. FIGURER 19
3.11 Figurer
Det kommer ofta behov av att inkludera bilder i dina dokument, framf¨or allt plottar du gjort i Octave. Det b¨asta s¨attet ¨ar att i Octave’s grafikf¨onster spara bilden som en fil och sedan inkludera filen i OpenOffice. Om du har bilden sparad som en fil s˚a ¨oppnar du menyn
”Insert”, v¨aljer alternativet ”Picture” och ”From file”. Sedan f˚ar du leta reda p˚a den bildfil du vill infoga p˚a h˚arddisken, markera den och trycka p˚a ”OK”-knappen. N¨ar din bild v¨al ¨ar inne i OpenOffice kan du flytta runt den genom att klicka p˚a bilden, h˚alla nere musknappen och flytta runt bilden med musen tills det att du sl¨apper musknappen. Att f˚a bilder att hamna p˚a r¨att plats kan ibland vara lite sv˚art.
3.11.1 Ankra bilder
Om du skriver in text ovanf¨or bilden kommer bilden att flyta med texten ned˚at, och du kan inte skriva n˚agot p˚a sidorna av bilden. Ofta vill man ha bilden kvar p˚a det st¨alle du har best¨amt och sedan vill man att texten ska flyta runt bilden (om bilden ¨ar liten, ¨ar bilden stor ¨ar det b¨attre att l˚ata texten forts¨atta under bilden). F¨or att f˚a bilden att ligga still och f˚a m¨ojligheten att l˚ata texten flyta runt bilden s˚a m˚aste du ankra bilden. Det g¨or du s˚a h¨ar:
• Markera bilden. Det g¨or du genom att klicka en g˚ang p˚a bilden.
• ¨Oppna menyn ”Format” och v¨alj alternativet ”Anchor”.
• V¨alj antingen “page” om du bara vill f¨orvissa dig om att bilden ligger kvar p˚a sidan, eller “paragraph” om du vill att den skall ligga kvar i det avsnitt d¨ar en ¨ar lagd.
Nu ligger bilden fast i dokumentet och du kan skriva din text hur du vill utan att bilden flyttar sig.
3.11.2 Figurtext
Precis som med tabeller ska varje figur ha en figurtext. En figurtext f¨oljer samma regler som en tabelltext f¨orutom att namnet ska vara Figur 1 s˚aklart.
F¨or att skapa en figurtext g¨or du p˚a samma s¨att som f¨or att infoga en tabelltext, se avsnit 3.10.1
3.11.3 Infoga figur fr˚an OpenOffice Draw
Om du ritar en figur med hj¨alp av OpenOffice Draw kan du inte infoga den direkt i ditt Writer-dokument. Bilden m˚aste f¨orst exporteras till ett hanterligt filformat. N¨ar du har ritat din bild i Draw kan du exportera den genom att v¨alja ’File’ → ’Export’. Spara bilden med ett filformat som OpenOffice Writer k¨anner till, f¨orslagsvis PNG, JPG eller GIF. Bilder i dessa format g˚ar att infoga i OpenOffice Writer p˚a vanligt s¨att.
3.12 Speciella symboler
Om du vill skriva en grekisk bokstav, ett æ eller ¸c eller n˚agot annat tecken som inte finns p˚a tangentbordet s˚a kallas det att infoga en speciell symbol. F¨or att g¨ora detta kan du
¨
oppna menyn ”Insert” och v¨alja alternativet ”Special Character”.Det h¨ar ¨ar n˚agot man g¨or s˚a ofta att man vill ha en knapp i verktygsf¨altet f¨or detta, och den ser ut
s˚a h¨ar . Om den inte finns d¨ar kan du l¨agga till den sj¨alv (se avsnittet om att ”L¨agga till knappar till verktygsf¨altet”). N¨ar du trycker p˚a knappen f˚ar du upp ett f¨onster med massor av symboler. Leta reda p˚a den du ¨ar ute efter och markera den (tryck p˚a den) och tryck sedan p˚a knappen ”OK”. Det finns ett flertal olika kombinationer av typsnitt och “Subset”,
20 KAPITEL 3. ORDBEHANDLING MED OPENOFFICE WRITER du f˚ar helt enkelt pr¨ova dig fram, men en “matnyttig” kombination ¨ar “Symbol” och “Basic greek” d¨ar du kan hitta m˚anga av de vanligaste symbolerna och naturligtvis det grekiska alfabetet.
3.13 Ekvationer
I OpenOffice kan man skriva ¨aven ganska avancerade formler p˚a ett hyggligt snyggt s¨att.
Det ¨ar inte helt okomplicerat och eftersom man beh¨over g¨ora det v¨aldigt ofta ¨ar det bra att tr¨ana en del p˚a det. Vi kommer att beh¨ova verktyget “Formula Editor” ofta s˚a det kan vara bra att ha det verktyget till hands i verktygslisten. Man kan s¨aga
att det finns tre s¨att att skriva formler i OpenOffice, vi skall exemplifiera dem genom att i v˚art dokument s¨atta in uttrycket f¨or Pythagaros sats: a2+ b2 = c2: B¨orja med att placera pekaren d¨ar du vill ha formeln, tryck sedan p˚a symbolen f¨or “Formula Editor”. D˚a h¨ander ett antal saker i ditt OpenOffice f¨onster:
a Huvudf¨onstret delas i tv˚a delar, den ¨ovre delen visar ditt dokumet, den undre ¨oppnar en tom area d¨ar den formel du vill skapa l˚angsamt kommer att v¨axa fram i en symbolisk form som OpenOffice anv¨ander f¨or att visa matematiska formler.
b Ett litet friflytande f¨onster m¨arkt “Selection” ¨oppnas. Om det inte kommer upp f˚ar du sj¨alv g˚a in i menyn “View” och klicka f¨or “Selection”.
c Verktygslisten f¨or huvudf¨onstret ¨andras och du har nu verktygsknappar som anv¨ands n¨ar vi skapar formler aktiva.
Det h¨ar ¨ar dina verktyg f¨or att skapa formler l˚at oss nu skriva in Pythagaros sats p˚a de tre olika metoderna.
1. Anv¨and “Selection” panelen. Den ¨ar indelad i tv˚a halvor, genom att klicka p˚a knappar i den ¨ovre halvan v¨aljer du vilka grupper av verktyg som skall visas i den nedre. Om du l˚ater pekaren sv¨ava litet ¨over knapparna s˚a visas en hj¨alptext. Klicka p˚a knappen l¨angst till h¨oger i den undre av de tv˚a raderna - “Formats”. Du f˚ar d˚a upp ett antal knappar i undre halvan som visar olika formatteringar. Vi vill ha “Superscript Right”, tredje fr˚an v¨anster i ¨oversta raden i den undre panelen. Klicka p˚a den. D˚a dyker
<? > ˆ{<? >} upp i den undre halvan av huvudf¨onstret. <? > ¨ar en “platsh˚allare” som skall ers¨attas av den text vi vill ha i just det h¨ar fallet. G˚a in i det nedre f¨onstret och ers¨att den f¨orsta <? > med “a” och den andra med “2”. Du kan d˚a se att i den ¨ovre halvan av dokumentf¨onstret s˚a visas hur formeln v¨axer fram. Vi forts¨atter och klickar i “Selection” f¨onstret p˚a den ¨ovre v¨anstra knappen - “Unary operators”. I den undre halvan klickar vi d˚a p˚a + a. N¨ar vi g¨or det kommer <? > redan att vara markerat, s˚a vi forts¨atter och klickar en g˚ang till p˚a “superscript right” och skriver in b och 2. Vi forts¨atter sedan genom att klicka p˚a andra knappen fr˚an v¨anster i “Selection’s” ¨ovre rad - relations - och sedan a = b. Vi f˚ar sedan ta bort det f¨orsta <? > och ers¨atta det andra <? > med c2 p˚a samma s¨att som ovan.
N¨ar du ¨ar klar ¨ar det bara att klicka n˚agonstans i ¨ovre halvan av huvudf¨onstret s˚a ¨ar du tillbaks i redigeringsl¨aget.
2. Anv¨and “Selection” panelen och skriv i formelf¨onstret. Text som vi skriver i den undre panelen i huvudf¨onstret kommer att bli en del av formeln. Ett litet enklare s¨att att g¨ora formler ¨ar d¨arf¨or att ta hj¨alp av knapparna i “selection” panelen f¨or att hitta formen f¨or ett uttryck, men sedan skriva in s˚a mycket som m¨ojligt f¨or hand i det undre f¨onstret. Pythagaros sats p˚a det h¨ar s¨attet f˚ar vi in genom att efter att ha klickat p˚a “Formula Editor” knappen g˚a in i “Selection” panelen, trycka p˚a “Formats”
