• No results found

Svensk e-handel Allt du behöver veta om e-handel i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Svensk e-handel Allt du behöver veta om e-handel i Sverige"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svensk

e-handel 2019

Allt du behöver veta om e-handel i Sverige

(2)

INNEHÅLL

MARKNADEN

Marknaden . . . 04

Marknadsstorlek och tillväxt . . . 05

Segment . . . 06

Introduktion till resor . . . . 07

Resor . . . 08

Introduktion till varor . . . 09

Varor . . . 10

Introduktion till tjänster . . . . 11

Tjänster . . . 12

KONSUMENTER

Konsumenter . . . 13

Handel på nätet . . . 14

Prenumerationer . . . 15

Konsumtionstendenser . . . 16

Avbrutna köp . . . 17

Vilka länder handlar vi från . . . 18

Varför vi handlar från utländska webbplatser . . . 19

NORDISK JÄMFÖRELSE

Nordisk jämförelse . . . 26

Total konsumtion . . . . 27

Använda betalsätt . . . 28

Föredragna betalsätt . . . 29

Enklare näthandel . . . 30

Utlandshandel . . . 31

02 04 BETALNINGAR

Betalningar . . . 20

Använda betalsätt . . . 21

Föredragna betalsätt . . . . 22

Varför vi föredrar vissa betalsätt . . . . 23

Enklare näthandel . . . . 24

Framtidens betalning . . . 25

03

01

(3)

Börjar vi bli tjatiga? För det 13:e året i rad konstaterar vi att e-handeln ökar . Rapport efter rapport sedan 2007 har vi kunnat se hur vi konsumenter sakta men säkert förändrar sina köpvanor i grunden . Då handlade vi för 37 miljarder - det är mindre än ökningen för e-handeln i Sverige i år .

Jämfört med förra året är den totala tillväxten 15,7 procent, eller 40 miljarder kronor, samma belopp som hela Sveriges försvarsbudget . Totalt lägger svenskarna 300 miljarder kronor på e-handel i år . För att sätta även den här summan i pers pektiv är det motsvarande det samlade värdet av SpaceX, rymdtransportföretaget som ägs av Elon Musk .

Svensk e-handel är med andra ord big business . En när- mare analys av statistiken för sällanköpsvaror från HUI visar också att e-handeln nu står för hela tillväxten inom handeln . När konsumenterna ändrar sina vanor tillräckligt mycket får fysiska butiker det tufft . Man förstår också varför företagen fokuserar allt mer på nätförsäljning .

Även om den övergripande trenden är densamma från år till år, att e-handeln fortsätter att öka, hittar vi ständigt nya och intressanta utvecklingsperspektiv på marknaden . Perspektiv som kan påverka din verksamhet och som du kan läsa mer om i den här rapporten .

Till exempel minskar summan som spenderas på flyg- resor online . Vi misstänker att detta beror på en ökande miljömedvetenhet hos konsumenterna . En Greta Thun- berg-effekt, helt enkelt .

En annan intressant tendens, som också bidrar till att förklara varför det är svårt för fysiska butiker att konkur-

E-handeln är big business

rera med sina motsvarigheter på nätet, är att e-han- delsmarknaden håller på att mogna . Webbutikerna blir allt bättre på att ge kunderna en bekväm och säker köpupplevelse .

Vi kan till exempel se att andelen personer som har avbrutit ett nätköp har minskat från 45 till 40 procent .

Konsumenterna blir allt mer vana med att handla på nätet, oavsett om det handlar om kläder, bokning av hotellrum eller veckans inköp av mjölk, havregryn och toalettpapper . E-handeln har blivit en naturlig del av vardagen .

Risken är överhängande att vi även nästa år kommer tjata vidare om ännu större e-handel i Sverige . Trevlig läsning!

E-handeln har blivit en naturlig del av vardagen. Det är inte längre någon stor sak, utan en enkel rutin.

Patrik Müller E-handelsexpert, Nets

(4)

INLEDNING

Den svenska e-handeln fortsätter växa i högt tempo.

Den totala konsumtionen har ökat med hela 16 procent från 2018 till 2019. Det betyder att svenska konsumenter sammanlagt handlar för omkring 310 miljarder kronor på nätet. Ett svindlande belopp.

Resor är fortfarande den kategori som svenskarna lägger mest pengar på när de handlar på nätet. 2019 utgör hotellbokningar, flygbiljetter, tågbiljetter m.m.

47 procent av den totala svenska nätkonsumtionen.

Varor är näst störst med 37 procent och tjänster hamnar på tredje plats med 16 procent av konsumen- ternas onlineköp.

I år kan vi konstatera att konsumenterna har blivit ännu mer benägna att köpa resor på nätet eftersom vi ser flera reseformer som ökar både i omsättning och andel som köper dem på nätet.

Även tjänster är populära att köpa på nätet hos de svenska konsumenterna. Från 2018 till 2019 har om- sättningen i den här kategorin stigit med nio procent till totalt 50 miljarder kronor. Omsättningen för varor har också en stabil ökning på sju procent.

Svenskarna lägger mer än 116 miljarder kronor på att köpa fysiska varor på nätet. Det är en ökning med sju procent jämfört med 2018. Exempelvis ser vi en ökning inom byggvaror, liksom inom barnprodukter och tillbehör till bil, båt och motorcykel. Även mat och dagligvaror ökar, vilket tydligt visar att e-handeln spelar en allt viktigare roll för svenskarnas vanligaste vardagsinköp.

Svensk e-handel

på framfart MARKNADEN

(5)

Konsumtion 2018

267.9 MILJARDER

MARKNADEN / Marknadsstorlek och tillväxt

309.9 MILJARDER Konsumtion 2019

E-handeln i Sverige ökar explosionsartat, och det gäller många vitt skilda branscher . 2019 når svensk e-handel en viktig mil- stolpe: svenska konsumenter näthandlar nu för mer än 300 miljarder kronor, en anmärkningsvärd summa . Det enorma be- loppet säger en del om hur stor e-handeln har blivit i Sverige och vilken påverkan e-handeln har på samhällsutvecklingen . Undersökningar från HUI Research (en del av bransch- organisationen Svensk Handel) visar att tillväxten i Sverige sker på nätet . En tendens som vår rapport bekräftar .

Om din verksamhet ska växa bör du satsa hårt på företa- gets digitala närvaro . Det är ju i allt högre grad här kunderna befinner sig . Årets rapport visar att flera segment inom svensk handel har lyckats integrera e-handeln på ett framgångsrikt sätt . Vi kan se markant tillväxt inom så vitt skilda områden som parkering, byggvaror och leksaker . Svenskarnas konsumtion blir ständigt allt mer digitaliserad . Det finns plats för alla i den blomstrande svenska e-handeln .

Tillväxt 2018–2019 01

Metod

Utifrån data som samlats in av YouGov har respondenterna uppgett vad de spenderar under en period på tre månader i olika kategorier. Därefter har vi räknat ut vad genomsnittspersonen inom varje specifik åldersgrupp och kön spenderar och applicerat på hur landets demografi ser ut. Vi har även tagit hänsyn till hur stor andel inom varje åldersgrupp och kön som har tillgång till internet i hemmet. Statistiken över demografi och internet är hämtad från följande källor:

Internet: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens- it-anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-har-tillgang-till-internet-i-hemmet/

Befolkning: http://norden.statbank.dk/popu01

Genomgående tillväxt

Svensk e-handel blir allt större för varje år. Det gäller alla kategorier och 2019 är inget undantag.

Återigen kan vi konstatera en genomgående ökning jämfört med 2018. Resor utmärker sig som kategorin med starkast tillväxt, men varor och tjänster ökar också.

2018

2019

16 % ökning från 2018

till 2019.

(6)

MARKNADEN / Segment

E-handelns fördelning

2019 förväntas den totala svenska e-handeln uppgå till ett värde av 310 miljarder kronor.

Detta rekordhöga belopp är fördelat på tre kategorier: resor, varor och tjänster.

Resor

Tjänster

Varor

16 %

37 %

Omsättning 2019

Omsättning 2019

50

miljarder

47 %

Omsättning 2019

144

miljarder

116

miljarder

Resor populärast 2019

Resor är fortfarande den kategori som svenska e-handels- konsumenter lägger mest pengar på. Hotellbokningar, flyg- biljetter, tågbiljetter m.m. står för 47 procent av den totala konsumtionen, vilket motsvarar 144 miljarder kronor. Den största konsumentgruppen som lägger pengar på hotell, taxi och hyrbil finns i storstäderna. 37 procent av den totala konsumtionen går till varor, vilket mot svarar ett totalt värde på 116,1 miljarder kronor och en ökning med sju procent.

De geografiska skillnaderna när det gäller hur invånare i olika delar av landet handlar varor på nätet är små. Svenska konsumenter blir dessutom allt mer benägna att köpa tjänster på nätet. 2019 ser vi att 16 procent av den totala konsumtionen utgörs av tjänster, vilket motsvarar ett belopp på 50 miljarder kronor. Det är en ökning på närmare fyra miljarder kronor jämfört med 2018 och innebär att konsumtionen av tjänster har ökat med nio procent.

Den totala e-handelns fördelning 2019

02 TICK

ET TICKET

(7)

Inom vissa kategorier skiljer sig köp- mönstren också mellan män och kvinnor . Till exempel betalar mer än dubbelt så många män som kvinnor för hyrbil på nätet, nio procent av männen jämfört med fyra procent av kvinnorna .

MARKNADEN / Introduktion till resor

Ständigt fler som bokar resor på nätet

2019 lägger svenskarna 143,5 miljarder kronor på in- och utrikes resor. Det gör resor till den enskilt största

kategorin inom svensk e-handel. Resor står för närmare hälften av den summa som konsumenterna handlar för på nätet – och det trots att andelen av befolkningen som köper till exempel flygbiljetter på nätet faktiskt minskar.

Svenska konsumenter älskar att köpa resor på nätet . Konsumtionen av resor ökar inom flera områden . Paketresor och charter, kollektiv- trafik, kryssningar och taxi . Inom alla dessa res former ökar svenskarnas konsumtion under 2019 jämfört med 2018 . Det innebär att den totala svenska konsumtionen för resor landar på 143,5 miljarder kronor, mer än nå- gonsin tidigare .

Under de senaste åren har klimatdebatten tagit fart på allvar, och många har börjat fundera på hur deras egen konsumtion på- verkar vår planet . Kanske är det därför flygbil- jetter minskar medan kategorin i övrigt ökar? 11 procent färre svenska konsumenter har köpt flygbiljetter 2019 jämfört med 2018 . Det kan vara en Greta Thunberg-effekt vi ser, den unga klimataktivisten som påverkat många genom sitt starka engagemang . Ett ökat miljöfokus kan vara en del av för klaringen till att vi köper färre flygresor . Dock lägger konsumenterna ändå 44 miljarder kronor på att köpa flygbil- jetter på nätet, så än är det för tidigt att dra alltför stora växlar av årets trendbrott .

Samtidigt har antalet köpta charter resor ökat och kan möjligtvis förklara en del av varför

färre köpt flygbiljetter . I vilket fall som helst blir det spännande att följa utvecklingen under de kommande åren .

En ökande andel av svenskarna beställer och betalar sin taxi på nätet . Det är en intressant utveckling som tydligt visar hur viktigt det är att erbjuda konsumenterna en enkel och smi- dig bokning och betalning . Många taxibolag har utvecklat mobilappar som förenklar köp- processen avsevärt . Därför är det heller inte särskilt överraskande att andelen svenskar som beställer och betalar taxin på nätet har ökat med 16 procent . Omsättningen landar totalt på 2,7 miljarder kronor . En tendens som andra aktörer i branschen och på marknaden i stort kan dra lärdom av: skapa en enkel digital köpupplevelse, så hittar kunderna dit .

Inte helt överraskande betyder konsumenter- nas ålder och kön en hel del för hur resekon- sumtionen ser ut . Exempelvis kan vi konstate- ra att de unga konsumenterna i åldersgruppen 15–34 år lägger klart mest pengar på att resa kollektivt med tåg och buss . Det kan förstås bero på att många ännu inte hunnit skaffa körkort och bil och utnyttjar kollektivtrafik i stor utsträckning .

Greta Thunberg-effekten kan ha bidragit till att andelen

som köpt flygbiljett på

nätet minskar.

(8)

MARKNADEN / Resor

Färre köper flygbiljetter

Resor på nätet stod i det närmaste stilla förra året, men växer nu återigen.

2019 lägger en ökande andel svenskar pengar på att betala taxiresan på nätet. Andelen som köper taxiresor på nätet har ökat med 16 procent under de senaste året.

Andelen som köpt flygresor har minskat med 11 procent jämfört med 2018. Det kan bero på att konsumenterna har blivit mer medvetna om miljökonsekvenserna av att resa med flyg.

Andelen konsumenter som bokat hotell på nätet minskar med en procentenhet 2019, men omsättningen stiger ändå från 30,7 till 36,5 miljarder kronor.

Andel av befolkningen som köper varor på nätet

03 04 Omsättning per kategori

2018 2019

Kollektivtrafik

32 %33 %

Hotell

29 %29 %

Flygbiljetter

26 %29 %

Tåg och buss

25 %26 %

Taxi

12 %14 %

Paket & charterresor

10 %11 %

Kryssningar

7 %7 %

Hyrbil

6 %6 %

8.1 Miljarder kr.

Kollektivtrafik

4

4.4 Miljarder kr.

Kryssningar

6

38.3 Miljarder kr.

Paket & charterresor

2

2.7 Miljarder kr.

8

Taxi

6.3 Miljarder kr.

Tåg och buss

5

2.8 Miljarder kr.

Hyrbil

7

36.5 Miljarder kr.

Hotell

3

44.3 Miljarder kr.

Flygbiljetter

1

(9)

MARKNADEN / Introduktion till varor

Genomgående ökning för varor

Den totala konsumtionen av varor ökar med sju procent, och beloppet för 2019 landar på 116,1

miljarder kronor. Om vi tittar närmare på siffrorna ser vi att nästan alla typer av varor ökar. Exempelvis har andelen svenska konsumenter som köper byggvaror online ökat med 12 procent.

Trots att varor är den kategori som procent uellt ökar minst under 2019 är det ett segment där svenska konsumenter spenderar riktigt stora belopp på nätet . Det finns varu grupper som hela sex av tio konsumenter säger sig ha handlat från de senaste tre månaderna . Utbudet ökar ständigt och skapar ökad konkurrens för före tagen och fler valmöjligheter för konsumenterna . Gradvis flyttar en allt större del av svenskarnas konsum- tion till nätet .

Kläder, skor och accessoarer är precis som tidigare den varugrupp som omsätter mest och som näst flest handlar från . 59 procent av konsumenterna köper kläder på nätet - bara två procentenheter efter kropps- och hälsoproduk- ter som handlas av 61 procent . Sammanlagt läg- ger svenska konsumenter 23,3 miljarder kronor på kläder, skor och accessoarer i webbutiker . Det är framförallt yngre konsumenter som älskar att nätshoppa kläder, sju av tio personer i ålders- grupperna 15–44 år .

Byggvaror, heminredning och varor till barn samt leksaker är områden där den digitala utvecklingen går riktigt snabbt just nu . Butiks- kedjor och företag fokuserar allt mer på den digitala delen av verksamheten eftersom det är

där kunderna finns . En utveckling som även är tydlig i årets rapport, både vad gäller ökad om- sättning och andelen konsumenter som handlar . Exempelvis har andelen svenskar som köper byggvaror på nätet ökat med 12 procent och den totala konsumtionen landar på 7,1 miljarder kronor . 2018 var motsvarande siffra 4,7 miljarder kronor .

Leksaker och barnartiklar ökar också markant under 2019 . Andelen konsumenter som handlat från kategorin minst en gång under en tremå- nadsperiod ökar med sju procent och den totala konsumtionen går från 3,9 till 4,7 miljarder kronor . Det är mycket troligt att handeln i just den här kategorin kommer att öka extra drastiskt under de kommande åren när de konsumenter som är uppvuxna med e-handel själva börjar få barn .

Dubbelt så många män som kvinnor köper elektronik på nätet: 44 procent jämfört med 22 procent av kvinnorna . I gengäld tenderar de kvinnliga konsumenterna i högre grad att köpa kläder, skönhetsprodukter, heminredning och mat än männen . Flera av de mer stereo typa fö- reställningarna kring konsumtions mönster och kön bekräftas alltså av vår nätshopping .

Kläder, skor och accessoarer är precis som tidigare den varugrupp

som omsätter mest och som näst

flest handlar från.

(10)

Kropp och hälsa

59 %61 %

Kläder, skor och accessoarer

59 %60 %

Fysisk media

35 %37 %

Hemelektronik

33 %34 %

Livsmedel och dagligvaror

30 %30 %

Heminredning

28 %28 %

Bil, båt och MC

11 %11 %

Bygghandel

10 %11 %

Erotik

8 %8 %

Sport & Fritid

21 %22 %

Barn/leksaker

18 %19 %

MARKNADEN / Varor

Byggvaror och leksaker ökar

Svenskarnas konsumtionsvanor förflyttas alltmer från den fysiska världen till nätet. Det framgår av företagens agerande, men vi ser det också i tendenserna från årets rapport.

Exempelvis ser vi att området byggvaror är inne i en explosion sartad utveckling. Sedan 2018 har både andelen svenskar som köper byggvaror på nätet och den totala omsättninngen ökat.

En liknande utveckling ser vi för leksaker och barn- artiklar. Här har andelen konsumenter som handlar från kate gorin ökat med sju procent sedan 2018. Så ser det ut inom flera varugrupper. Ett tydligt mönster visar att vi blir bekväma med att köpa nästan alla typer av varor på nätet.

Under de kommande åren kommer den här ut- vecklingen bara fortsätta när de svenskar som är upp- uxna med e-handel kommer ut på arbetsmarknaden och får större ekonomisk kapacitet.

Omsättning per kategori 2019 06

Andel av befolkningen som köper varor på nätet 05

2018 2019

9.0 Miljarder kr.

Bil, båt och MC

6

4.7 Miljarder kr.

Barn/leksaker

10

18.4 Miljarder kr.

Livsmedel och dagligvaror

3

19.8 Miljarder kr.

Hemelektronik

2

11.6 Miljarder kr.

Heminredning

4

Kläder, skor och accessoarer

23.3 Miljarder kr.

1

Fysisk media

4.8 Miljarder kr.

9

1.0 Miljarder kr.

Erotik

11

5.8 Miljarder kr.

Sport & Fritid

8

7.1 Miljarder kr.

Bygghandel

7

10.6 Miljarder kr.

Kropp och hälsa

5

(11)

MARKNADEN / Introduktion till tjänster

Fortsatt stabil utveckling för tjänster

Svenska konsumenter köper tjänster som aldrig förr. Den totala nätkonsumtionen inom denna kategori har ökat med nio procent från 2018 till 2019. Nästan alla typer av tjänster är på framfart, men utbildning och kurser, spel om pengar och parkering ökar mest. Totalt köper svenskarna tjänster för 50 miljarder kronor på nätet.

Utifrån de senaste siffrorna kan vi konstatera att de allra flesta typer av tjänster tilltalar en ökad andel svenska konsumenter . Någon tillbakagång är inte i sikte förutom med ett undantag: biljetter . Utvecklingen visar tydligt att servicebranschen har lyckats med digi- taliseringen och erbjuder kunderna smidiga köpupplevelser . Utbildning och kurser är årets stora vinnare enligt vår undersökning . Här ser vi en markant ökning jämfört med 2018 .

Den tjänst som handlas på nätet av flest är precis som tidigare telekom, som hela 37 procent av svenska konsumenter har lagt pengar på . Det motsvarar en ökning på två procentenheter jämfört med 2018 . Digitala medier är också särskilt populärt och ökar med en procentenhet . Över en tredjedel av svenskarna köper digitala medier på nätet . Med tanke på hur stor del av vår kultur- konsumtion som utgörs av serier och film är det inte särskilt överraskande .

En annan tjänst som verkligen har fått ett grepp om konsumenterna är spel om pengar . Andelen svenskar som lägger pengar på exempelvis nätkasino, betting och poker har ökat från 17 till 20 procent . Den totala kon-

sumtionen har ökat med runt 39 procent och landar 2019 på 5,3 miljarder kronor . De olika spelbolagens satsningar på marknadsföring ser ut att löna sig för dem och tilltalar framför allt många män . 26 procent av männen spelar om pengar på nätet, medan motsvarande siffra bland kvinnor är 13 procent . Den största åldersgruppen är personer mellan 45 och 54 .

En annan tjänst som ökar markant under 2019 är parkering . Det beror framför allt på att de olika aktörerna har blivit så bra på att utveckla användarvänliga digitala plattfor- mar . Till exempel är mobilappar ett mycket användarvänligt alternativ till gammalmodiga myntautomater, och det är inte konstigt att konsumenterna föredrar en digital betalnings- lösning .

Även välgörenhet ökar . 2019 ger svenskarna 2,9 miljarder kronor till välgörenhet online, en utveckling som vi främst kan tacka kvinnor och äldre för . 29 procent av alla kvinnor skän- ker pengar till välgörenhet . Bland män är siffran 19 procent . Intressant nog kan vi se att 30 procent av alla 66–74-åringar skän- ker pengar till välgörenhet på nätet – den åldersgrupp som i övrigt lägger minst pengar

på nättjänster . Totalt sett har andelen som skänker pengar till välgörenhet ökat med fem procent sedan 2018 . Det finns inga större geografiska skill- nader för vilka tjänster som är mest populära att köpa på nätet i olika om- råden . Konsumenter i Stockholm är dock mer benägna att annonsera på köp- och säljtjänster som Tradera och Blocket än invånare i övriga landet . Även biljetter och medlemskap är mest populära i större städer . För andra kate- gorier, som till exempel telekom och spel om pengar, spelar det ingen roll var man bor .

30 procent i åldern 66-74 skänker pengar på nätet till välgörenhet – den åldersgrupp som i övrigt lägger minst

pengar på nättjänster.

(12)

MARKNADEN / Tjänster

2018 2019

Omsättning per kategori 2019 08

Andel av befolkningen som köper tjänster på nätet 07

Telekom

35 %37 %

Digital media

35 %36 %

Parkering

30 %35 % 32 %33 %

Biljetter

Försäkringar

22 %24 %

Välgörenhet

22 %24 %

Medlemskap

19 %20 %

Annonskostnad

19 %20 %

Spel om pengar

17 %20 %

Undervisning och kurser

6 %8 %

Mer pengar på tjänster

2019 lägger svenskarna mer pengar på att köpa tjänster på nätet. Det beror inte minst på de fördelar som en digital köpupplevelse ger konsumenten. Det är försäkringar ett bra exempel på. 2019 köper konsumen- terna försäkringar för 8,7 miljarder kronor.

Det är en ökning med sju procent jämfört med 2018.

Sett ur konsumentens perspektiv finns det flera fördelar med den här utvecklingen. Man kan sitta med telefonen eller datorn och jämföra olika försäkringar, och inte minst priserna på dem. Om man var tvungen att besöka olika fysiska butiker skulle det vara i stort sett omöjligt att få lika bra överblick över priser och urval. E-handeln hjälper alltså konsumenten att hitta rätt produkt till rätt pris. Därför är det helt logiskt att svenskarna köper allt fler tjänster online.

10.2 Miljarder kr.

Annonskostnad

1

9.0 Miljarder kr.

Biljetter

2

8.7 Miljarder kr.

Försäkringar

3

7.9 Miljarder kr.

Telekom

4

5.3 Miljarder kr.

Spel om pengar

5

Undervisning och kurser

5.0 Miljarder kr.

6

4.2 Miljarder kr.

Digital media

7

Medlemskap

4.1 Miljarder kr.

8

Välgörenhet

2.9 Miljarder kr.

9

2.6 Miljarder kr.

Parkering

10

(13)

INLEDNING

E-handel är vardagsmat för svenskarna. Det är den sol klara slutsatsen av siffrorna i årets rapport. Oav- sett åldersgrupp ser vi ett markant tillflöde till e-han- del. Om vi ser på den åldersgrupp som näthandlar minst, 66–74-åringar, har 83 procent köpt varor eller tjänster på nätet under de senaste tre månaderna.

Men kanske inte helt överraskande finns den största andelen konsumenter bland de yngre åldersgrupper- na. 94 procent av svenskarna i åldern 25–44 år har handlat online under de senaste tre månaderna.

Vi ser även en mindre grupp konsumenter som med rätta kan kallas för supershoppare: fem procent av svenskarna handlar på nätet fler än 25 gånger inom loppet av tre månader. Men det vanligaste är dock att shoppa online en eller ett par gånger i månaden.

Oavsett åldersgrupp visar årets rapport att e-handeln har gått från att vara ett fenomen för digitala före- gångare till att bli normalbeteende hos gemene man.

I dag handlar de allra flesta på nätet, även de äldsta konsumenterna. I de äldre ålderssegmenten går också den digitala anpassningen som allra snabbast just nu. Det breda demografiska tillflödet till e-han- deln betyder samtidigt att de flesta företag, oavsett målgrupp, behöver prioritera den digitala delen av verksamheten.

E-handel lockar

alla åldersgrupper KONSUMENTER

(14)

KONSUMENTER / Handel på nätet

På jakt efter ett bra pris

Det finns många anledningar att ersätta den fysiska kundvagnen med en digital och klicka ned varor i den.

Men vilka är de främsta orsakerna till att vi älskar e-handel? Det har vi frågat de svenska konsumenterna.

PRIS: Prisfrågan hamnar överst bland de faktorer som får svenska konsumenter att handla på nätet. 39 procent svarar att möjligheten att spara pengar, antingen genom att hitta lägre priser eller enkelheten att jämföra kostnader, är deras främsta motivation att handla online.

BEKVÄMLIGHET: E-handel sparar tid och är enkelt. Det svarar 37 procent av de svenska konsumenter som har shoppat på nätet under de tre senaste månaderna. De anger den bekväma köpupplevelsen som det främsta argumentet för att handla online. Dessutom är det ju oerhört praktiskt att butikerna aldrig har stängt.

UTBUD: Det stora urvalet på nätet är också en av de fördelar som många svenskar uppskattar. 21 procent av konsumenterna svarar att de handlar på nätet tack vare det stora urvalet och eftersom webbutikerna har varulager som inte kan matchas av fysiska butiker.

Pris och bekvämlighet är alltså konsumenternas främsta argument för att handla på nätet. Det handlar om att spara pengar och tid, men också om att kunna navigera fritt på en stor och transparent marknads- plats. E-handeln gör det lite enklare att få vardagen att gå ihop.

När vi shoppar på nätet ska det gärna vara så bekvämt som möjligt. Bekvämlighet är den största anledningen till att e-handeln är så populär bland svenska konsumenter. Vi sparar tid och besvär, och så är det enkelt att jämföra priser.

Strävan mot enklare vardag

Varför handlar du på nätet?

09

30 %

För att spara tid/

det är enkelt

23 %

Lägre pris

3 %

Annat

Enkelt att jämföra produkter

16 %

och priser

7 %

Alltid öppet

Hittar produkter jag inte kan

13 %

hitta någon annanstans Större produktsortiment

8 %

(15)

KONSUMENTER / Prenumerationer

Tummen upp för musik och Netflix

Abonnemang på musik och streamingtjänster är mycket populärt bland svenska konsumenter. Under 2019 har fyra av tio prenumererat på tjänster som Spotify, Viaplay och Netflix. Särskilt de yngre konsumentsegmenten har tagit till sig de här tjänsterna. Utvecklingen ger en fingervisning om var marknaden är på väg.

Underhållning populärast

När det handlar om abonnemang är svenskarna särskilt förtjusta i musiktjänster samt tv- och video- streaming.

Något som är intressant att titta på är vilka som är de flitigaste användarna av prenumerationstjänster.

Generation Z och millenials leder utvecklingen inom alla områden. De utgör marknadens yngsta och näst yngsta konsumenter och ger en fingervisning om hur utvecklingen kommer se ut närmsta åren. Millenials är nu vuxna och börjar ta sig in på beslutsfattande positioner med möjlighet att påverka företagen.

Tjänster svenskarna prenumererat på

10 11 Andel som prenumererat

44 %44 %

Musikstreamingtjänster (t.ex. Spotify)

TV-/videostreaming (t.ex. Viaplay, Netflix och HBO)

43 %43 % 20 %21%

Transport (t.ex. parkering och buss- och tunnelbanekort)

16%17 %

Digitala tidskrifter och dagstidningar

14 %15 %

Skönhetsprodukter

10 %12 %

Matkasse (t.ex. Årstiderna och Linas matkasse)

10 %10 %

Fitness/träning

9 %9 %

Djurfoder

8 %9 %

Hushållsprodukter

TV-/videostreaming (t.ex. Viaplay, Netflix och HBO).

15-24 25-34 35-44 45-54 55-65

66-74 19 %

30 % 46 %

55 % 55 % 50 %

Musikstreamingtjänster (t.ex. Spotify)

66-74 55-65 45-54 35-44 25-34 15-24

15 % 26 %

50 % 53 %

57 % 55 %

Transport (t.ex. parkering och buss- och tunnelbanekort)

66-74 55-65 45-54 35-44 25-34 15-24

15 % 13 %

21 % 20 %

26 % 22 %

Fördelat på ålder 2018

2019

(16)

Patrik Müller

E-handelsexpert, Nets

KONSUMENTER / Konsumtionstendenser

Om man vill få förståelse för de trender och tendenser som kommer att påverka eller till och med forma nordisk e-handel inom en nära framtid är USA en intressant utgångspunkt . Tidigare har vi sett att ny teknik och innova- tion ofta gör sitt intåg i Skandinavien ett par år efter att ha etablerats i USA . Om den här trenden fortsätter står vi inför verkligt intres- santa tider .

En av de mest framträdande tendenserna på den nordamerikanska marknaden rör samspelet mellan digitala och fysiska butiker . Tidigare var företag antingen digitala eller fy- siska . Men så började fysiska butiker att tänka omnikanal och omfamna en ny närvaro online, samtidigt som de behöll sin fysiska identitet . Det vi ser nu är en motsatt utveckling . Ren- odlade e-handlare med primärt digitalt fokus undersöker möjligheten att utnyttja fysiska butiker aktivt och strategiskt för att vinna marknadsandelar .

Webbutiker börjar experimentera med den fysiska butikens möjligheter att skapa en va- rumärkesupplevelse som kunderna behåller efter att de har lämnat butiken . Låt oss titta närmare på Marine Layer som exempel . De har sitt säte i San Francisco och är kända för

att designa, som de själva uttrycker det, ab- surt mjuka kläder . Marine Layer är i grunden en digital verksamhet, men nyligen började klädtillverkaren att etablera fysiska butiker i några av USA:s största städer .

Men det är inga traditionella butiker . Som kund kan du naturligtvis gå in och köpa kläder, men försäljning är inte det enda affärssyftet . Butikerna är i stället fysiska ambassadörer för varumärket Marine Layer . De är inredda i en retrostil som är unik för Marine Layer och som gör att du verkligen upplever varumärket när du går in i butiken . Du kan till och med hyra en lägenhet ovanpå butiken inredd i samma stil . Medan du bor i lägenheten tipsar butikens ex- pediter om sevärdheter och turistmål i staden . En sådan relation med kunden är svår att uppnå i ett digitalt format där kunden har långt mer begränsade möjligheter att använda alla sina sinnen .

Kommersiellt sett är det intressant att se hur konceptet kan påverka e-handeln . Före- tagens analyser visar att kunder som har besökt fysiska butiker spenderar mer pengar i webbutiken än de kunder som inte har fått en fysisk upplevelse av varumärket . Statisti- ken visar även att närvaron av en fysisk butik

driver nätförsäljning i lokalområdet och att den fysiska upplevelsen av ett varumärke skapar mer lojala kunder även på nätet .

Amazon, världens kanske mest dominerande nätföretag, har börjat etablera fysiska butiker, en tydlig in- dikation på vart marknaden är på väg .

Det krävs förstås en relativt stor budget för att kunna omfamna denna nya form av omnikanal . Fysiska butiker är inte direkt billiga att starta upp, och rätt placering och inredning är ett måste för att göra intryck på den tänkta målgruppen . Det råder dock inget tvivel om att den här strate- gin kommer att göra sitt intåg på allvar även i några av norra Europas största städer . När den väl gör det blir det spännande att se hur företagen genomför den och hur kunderna reagerar .

En titt på morgondagens e-handel

Hur kommer e-handeln i Norden att se ut den närmsta framtiden? I den här artikeln reser vår expert Patrik Müller över Atlanten för att få svar på den frågan, och han upptäcker bland annat en ny typ av omnikanal.

Kunder som har besökt fysiska butiker spenderar även

mer pengar i webbutiken.

(17)

Den totala summan inklusive frakt var för stor

44 %50 %

Butiken erbjöd inte det betalningsalternativ jag ville använda

32 %36 %

Betalningsprocessen fungerade inte

22 %25 %

Det var för krångligt att registrera personuppgifter

22 %24 %

Tekniska problem med webbplatsen

17 %18 %

Osäker på allmänna regler och villkor (t.ex. returpolicy och leveranspolicy)

14 %16 %

Bristande förtroende för butiken

14 %15 %

Annat

12 %12 %

Det gick inte att välja att hämta produkten själv

3 %5 %

KONSUMENTER / Avbrutna köp

Konsumenterna är trygga med e-handel

2019 ser vi en markant minskning av andelen svenskar som avbryter köp på nätet. En indikation på hur vi i allt högre grad blivit bekväma och trygga med att handla digitalt. När konsumenten trots allt avbryter ett köp beror det oftast på att totalpriset visar sig bli högre än väntat.

Mogna företag och kunder

2019 är andelen konsumenter som har avbrutit köp på nätet 40 procent, en minskning med fem procentenheter jämfört med 2018. En mycket positiv utveckling, både för konsumenterna och webbutikerna. Den visar att svensk e-handel

har mognat och nu har mer erfarna företag och kunder.

Svenska webbutiker har blivit bättre på att skapa en enkel, snabb och inte minst trygg köpupplevelse för sina kunder. För de fysiska butikerna utgör utvecklingen däremot dåliga nyheter: De får i framtiden ännu svårare att mäta sig med sina digitala konkurrenter, som kan erbjuda det största utbudet till fantastiska priser.

Har avbrutit köp senaste 3 månaderna 12

40 % har avbrutit köp.

2018 2019

(18)

England

32 %36 % 32 %36 %

Tyskland

27 %29 %

Kina

26 % 39 %

USA

26 %32 %

Danmark

8 %9 %

Frankrike

4 %5 %

Finland

2 %3 %

Spanien

2 %3 %

Från vilka länder handlar svenskarna?

13

KONSUMENTER / Vilka länder handlar vi från

Viss nedgång för utländska webbutiker

2019 vinner de svenska webbutikerna mark jämfört med sina utländska konkurrenter. Vi ser en minskning med två procentenheter av svenska konsumenter som handlar i utländska webbutiker. Framför allt gör de kinesiska webbutikerna en rejäl djupdykning.

Nedgång för Kina och USA

Kinesiska webbutiker får kalla handen av svenska konsumenter under 2019. Andelen konsumenter som har handlat från Kina har nämligen minskat med 49 procent. En viss stor del av förklaringen finns förmodligen i den avgift på kinesiska varor som Post- Nord införde förra året.

Andelen svenska konsumenter som har handlat från USA har fallit från 32 till 26 procent. Det beror antagligen på en svag svensk krona gentemot dollarn.

Intressant nog handlar våra nordiska grannar långt mer från svenska webbutiker än omvänt. Vi antar att förklaringen ligger i svenska produkternas urval och kvalitet i kombination med gynnsamma priser och valutakurser.

procent av svenskarna 38 %

har handlat i utländska webbutiker.

2018 2019

(19)

KONSUMENTER / Varför vi handlar från utländska webbplatser

Stort utbud lockar

När svenska konsumenter handlar från utländska webbutiker är det främst för att spara pengar. Men lägre priser betyder inte lika mycket som tidigare. När utlandet lockar 2019 beror det allt mer på att konsumenterna vill ha en vara som inte finns att köpa i Sverige.

Utländska webbutiker blir för dyra

När den svenska valutan minskar i värde påverkar det konsumenternas köpkraft i utländska webbutiker, vilket är tydligt i år. Jämfört med 2018 svarar tio procenten- heter fler att de inte handlar från utländska webbutiker eftersom det totala priset är för högt. Samtidigt uppger en ökad andel svenska konsumenter att osäkerhet kring total belopp, leveransvillkor och leveranstid hin- drar dem från att handla i utländska webbutiker.

Varför handlar du i utländska webbutiker?

14 15 Varför handlar du INTE i utländska webbutiker?

Lägre priser BANK

51 %

Produkten fanns inte att köpa i Sverige

46 %

Unik produkt/tjänst

27 %

Större urval

25 %

Jag är återkommande kund hos en eller flera utländska butiker

7 %

Produkten kan inte säljas i Sverige

6 %

Snabbare leverans

4 %

Mer kundrecensioner om produkten och butiken

4 %

Mer förtroende

4 %

Vet inte

1 %

Osäker på tullavgifter/moms

35 %

Svårt att returnera produkter

32 %

Osäker på butiksvillkoren (t.ex. retur och leverans)

29 %

Osäker på mina rättigheter som konsument (t.ex. garanti och reklamation)

29 %

Vill stödja butikerna i mitt eget land

28 %

Jag litar inte på utländska nätbutiker

24 %

Lång leveranstid

21 %

Den totala summan inklusive frakt var för stor

20 %

Vill ha support på mitt eget språk

15 %

Vet inte

11 %

(20)

INLEDNING

Numera finns ett brett utbud av väletablerade betal- sätt, men det är fortfarande kort som hamnar på sol- klar första plats. 76 procent av de konsumenter som har handlat på nätet under de tre senaste månaderna har betalat med kort. Därmed är kortet fortfarande det mest använda betalsättet, även om andelen använda- re har minskat med två procentenheter sedan 2018.

Faktura är det näst vanligaste betalsättet, men popu- lariteten minskar. 47 procent av konsumenterna har betalat med faktura under de senaste tre månaderna, vilket motsvarar ett tapp på tre procentenheter jäm- fört med 2018. Totalt motsatt utveckling uppvisar den mobila betalningstjänsten Swish.

Under de senaste tre månaderna har 41 procent av konsumenterna använt betalappen, som därmed ökar med fyra procentenheter. Under 2019 intar Swish topp tre-positionen över de betalsätt som använts av flest konsumenter. Den ökande populariteten är ett bevis på att svenskarna prioriterar det snabba och enkla när de handlar på nätet. Det är precis det som mobila be- talsätt erbjuder. En del av ökningen för Swish handlar sannolikt om tillgänglighet eftersom fler butiker lagt till betal sättet.

PayPal minskar i användning. Den ursprungliga framgången i Sverige berodde på att PayPal tidigt kunde göra det enkelt att betala på ett säkert sätt. Nu finns det många aktörer som erbjuder snabb och säker betalning, vilket gör att PayPal tappar något av sin dragningskraft.

Betalning är

en vanesak BETALNINGAR

(21)

Swish används av allt fler

Utvecklingen har varit stabil de senaste åren med några tydliga toppalternativ.

Kortbetalning är det absolut vanligaste betalsättet i Sverige - nästan 8 av 10 som handlar på nätet har betalat med kort vid minst ett av köpen.

Användningen av Swish har ökat som en raket de senaste åren i takt med att det blir allt mer tillgängligt i webbutiker.

Ökningen sker på bekostnad av nätbank.

Det är ju två betalsätt med ungefär samma funktion – pengarna dras omedelbart från bankkontot.

Kort

76 %

Masterpass

1 %

Apple Pay

1 %

Faktura

47 %

Swish

41 %

Nätbank

39 %

PayPal

26 %

Annat betalsätt

6 %

BETALNINGAR / Använda betalsätt

Swish tar över tredjeplatsen

Använda betalsätt senaste 3 månaderna 16

FAKTURA

(22)

11 %

PayPal

BETALNINGAR / Föredragna betalsätt

Kort mest populärt

Kortbetalning är stort på flera sätt – vi betalar mycket med kort och tycks vara nöjda med det. En tredjedel av svenska konsumenter föredrar att betala med kort när de handlar på nätet. Direktbetalning via internetbank minskar med hela 18 procent och är därmed årets stora förlorare. Vinnaren är Swish.

Kortet en klar ledare

Kort är inte bara ett vanligt betalsätt, utan dessutom ett mycket omtyckt sådant. 33 procent av de konsu- menter som har handlat på nätet under de senaste tre månaderna svarar att kort är den metod de föredrar att betala med. Det är samma andel som 2018.

I synnerhet föredrar män att betala med kort. Här är andelen 39 procent, jämfört med 28 procent för kvinnorna.

Den mobila betalappen Swish ökar med två procent- enheter. En stabil ökning, men kanske inte så stor som vi förväntat oss. Utvecklingen visar att det tar tid att ändra användarnas betalvanor – även om lösningen är praktisk och sparar tid. Exempelvis har Masterpass och Apple Pay ännu inte etablerat sig i svenskarnas vardag.

Föredragna betalsätt 17

33 %

Kort

25 %

Faktura

1 %

Masterpass

Annat betalsätt

3 %

15 %

Nätbank

12 %

Swish

39 %

män föredrar att betala med kort. Mot endast

28% kvinnor.

(23)

BETALNINGAR / Varför vi föredrar ett visst betalsätt

Trygghet är guld värt

Det finns flera skäl till att vi väljer ett visst betalsätt, men de vanligaste handlar om snabbhet, enkelhet och säkerhet. Olika betalsätt uppfyller olika krav. Det visar hur viktigt det är att överväga noga vilka betalsätt man vill erbjuda sina kunder.

Enkelt och säkert

Sett ur konsumenternas perspektiv har de olika betalsätten olika fördelar. Till exempel vinner Swish stort när det gäller snabbhet och enkelhet. Men det är inte många som väljer Swish för att de ser det som den säkraste betalningsmetoden. Faktura vinner när det gäller säkerhet, men ses i gengäld som ett långsamt betalsätt. Kort är en stabil universallösning. Den vinner inte någon parameter, men har inte heller några större svagheter.

Främsta anledningarna till att vi föredrar ett visst betalsätt 18

Säkraste betalsätten

Snabbaste betalsätten Enklaste betalsätten

62 % 62 % 48 %

52 % 56 % 25 %

49 % 48 % 24 %

PayPal

Kort

Kort Faktura

Swish

Swish

Nätbank

Nätbank

Nätbank

(24)

15-24 år

38 %

25-34 år

46 %

35-44 år

44 %

45-54 år

36 %

55-65 år

26 %

66-74 år

20 %

15-24 år

58 %

25-34 år

56 %

35-44 år

55 %

45-54 år

54 %

55-65 år

54 % 58 %

66-74 år

BETALNINGAR / Enklare kortbetalning

Få vill skriva in kortnummer

Har du varit med om att du ligger bekvämt i soffan och ska köpa en ny tröja eller telefon när du plötsligt inser att din plånbok ligger i väskan i hallen? Kanske är det därför så många konsumenter har valt att ha sina kortuppgifter lagrade för att kunna betala utan att behöva rota runt i väskan.

Köp ska vara så enkla som möjligt

Vi vet att konsumenterna gillar e-handel bland annat för att det är enkelt och bekvämt. Därför är det helt naturligt att 56 procent helst vill slippa ange sina kortuppgifter manuellt. En tendens som webbutikerna bör vara uppmärksamma på. Just därför har Nets utvecklat betal lösningen Easy, som sparar kundens kort- och adressuppgifter. Webbu- tiker som integrerar Easy kan låta kunden genom- föra köp med bara ett enda klick.

Andel som sparat kortuppgifter

19 20 Vill slippa skriva in sina kortuppgifter

Fördelat på ålder Fördelat på ålder

36 har sparat sina kort- %

uppgifter i samband med köp på nätet.

56 %

procent vill slippa skriva in sina kortuppgifter

manuellt.

(25)

BETALNINGAR / Framtidens betalning

Framtidens betalningar är ett spännande ämne . I princip är det bara fantasin som sätter gränser . Vem hade till exempel kunnat förutse betalsätt som MobilePay och Apple Pay för 10 år sedan? När vi pratar om fram- tiden är det viktigt att skilja mellan två olika tidsaspekter: nära och avlägsen framtid . Här försöker vi ge dig en bättre bild av båda . Men ju längre in i framtiden vi blickar, desto svå- rare blir det att få en klar bild och ge exakta förutsägelser .

På kort sikt kan vi säga med stor säkerhet att mobila betalsätt kommer att användas för huvuddelen av nättransaktionerna . Det är lätt att tro att betalsätt som MobilePay, Swish och den norska motsvarigheten Vipps är nå- got som alla använder, men i själva verket är de här betalsätten inte så vanliga som många tror . Användarna är ofta konservativa när det gäller betalningar . Även om enklare och snabbare alternativ utvecklas väljer många att hålla fast vid det välkända, till exempel att ange kortuppgifter manuellt vid köp på nätet . Därför är den outnyttjade potentialen fortfa- rande stor . Mobila betalsätt kommer att växa sig betydligt större än de är i dag . Om ett par år utgör den här typen av lösningar majorite- ten av alla e-handelstransaktioner i Norden .

Lite längre in i framtiden, men ändå inte allt- för långt fram, genomför vi betalningar med hjälp av ansiktsigenkänning . Det kan låta som en futuristisk betalningsmetod, men tekniken finns redan . Ansiktsigenkänning kommer att införas i de första butikerna inom bara ett par år . Den stora frågan är hur butikerna imple- menterar tekniken och hur ansiktsigenkän- ning kommer att påverka dynamiken mellan fysiska butiker och e-handel . Det är något som bara tiden kan utvisa .

Om vi tittar närmare på vad som väntar i en mer avlägsen framtid är en av de intres- santaste frågorna i vilken omfattning det överhuvudtaget går att göra betalningen smidigare och snabbare än de redan är . Se till exempel på Apple Pay . Köpet genomförs med mycket liten insats från konsumenten . Eller en betallösning som Easy, som sparar betalnings- och adressuppgifter så att det går att genomföra köpet med några få klick . Kan ett köp bli så mycket smidigare och snabbare än så? Det är viktigt att komma ihåg att det måste finnas någon form av friktion i köpupplevelsen, ett motstånd . De flesta konsumenter skulle känna sig otrygga om betalningen inte innehöll några steg alls, om man bara behövde klicka på en vara för att

köpa den . Därför tror vi inte att just snabbhet och enkelhet nödvändigtvis blir de största fokusområdena på lång sikt . Vi tror i stället att köpprocessen hamnar i fokus när framtidens betalsätt ska utvecklas . Betalsätt som känner kunden och som kan rekommendera, eller avråda, från köp baserat på konsumentens unika historik, behov, intressen, fysik, mentalitet och andra faktorer . En extra dimension till att handla på nätet .

Det betalsätt som kan ge konsumenten detta extra kommer att vinna transaktioner- na . I övrigt är det bara att låta fantasin flöda . Tänk tillbaka på ditt senaste nätköp . Vad hade kunnat förbättra kvaliteten på din upplevel- se som kund under köpet? Det är den stora frågan .

När snabbare och enklare inte räcker till

Vad kommer att känneteckna framtidens betalsätt? Enligt Jesper Kildegaard

Poulsen, head of creation lab och innovation hub på Nets, kommer vi snart att tänka i helt nya banor. Läs mer för att få en blick in i framtiden.

Mobila betalsätt kommer användas för huvuddelen av nättransaktionerna.

Jesper Kildegaard Poulsen

Head of creation lab and innovation hub på Nets

(26)

INLEDNING

E-handeln i Norden är på många sätt dynamisk. De fyra marknaderna växlar ständigt mellan likheter och skillnader. Den mest iögonfallande likheten är också den mest grundläggande: e- handeln växer i alla fyra länder. Med Danmark som ett litet undantag 2019 väx- er hela e-handeln i stort sett i samma takt. I år ligger tillväxten på omkring 12–14 procent i Finland, Sverige och Norge. Om vi dyker djupare hittar vi fler likheter, exempelvis när det gäller betalsätt.

Kort hör till de mest använda betalsätten i alla fyra länder. I Sverige, Danmark och Norge är kort det överlägset mest använda betalsättet. Minst 76 pro- cent av konsumenterna i de här länderna har under de senaste tre månaderna gjort ett köp på nätet med hjälp av kort. I Finland är kort det näst mest använda betalsättet.

Så till skillnaderna. Om vi tittar på Finland har 61 procent gjort ett köp med kort under de senaste tre mån aderna. Det är naturligtvis en hög andel, men samtidigt har 68 procent betalat via nätbank. För finländarna är det nämligen det vanligaste betalsättet, men nätbank ligger inte i toppen i något annat nordiskt land. Det finns alltså nationella undantag att ta i beaktning.

Danskarna väljer till exempel mycket sällan faktura, som är ett populärt betalsätt i de tre andra länderna.

Och så vidare. Likheter och skillnader ger utrymme för både förundran och inspiration över landsgränserna.

Det är just därför det är så intressant att göra den nordiska jämförelsen varje år.

E-handeln växer i

mångsidiga Norden NORDISK

JÄMFÖRELSE

(27)

NORDISK JÄMFÖRELSE / Total konsumtion

Sverige ligger i topp

Oavsett var på kartan över Norden du tittar kommer du se länder där e-handeln växer. Danmark eller Norge, Sverige eller Finland. Det spelar faktiskt ingen roll. I alla de nordiska länderna spenderar man mer pengar 2019 än under 2018. Den totala konsumtionen 2018 låg på svindlande 737 miljarder kronor. 2019 stiger det totala beloppet till en ännu mer ofattbar summa: 831 miljarder kronor.

Det är fortfarande svenskarna som drar det tyngsta lasset: 2019 handlar konsumenterna här för 310 miljarder kronor, en ökning med 16 procent jämfört med föregående år.

Danmark står för 198 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem procent. Norge handlar för 178 miljarder kronor, en ökning med 12 procent. Finland ökar med 13 procent, bland annat tack vare en allmän ekonomisk uppgång i landet. De finska konsumenterna handlar under 2019 för totalt 145 miljarder kronor på nätet. Visst finns det nationella skillnader, men en över- gripande tendens gäller för hela Norden: e-handeln växer i ett rasande tempo. Webbutikerna blir bättre på att utforma smidiga, snabba och säkra kundupplevel- ser, och konsumenterna anammar e-handeln.

E-handeln växer i hela Norden

Sverige eller Norge, Danmark eller Finland. Det gör ingen skillnad. Den totala omsättningen från e-handeln stiger i alla fyra länder. 2019 handlar konsumenterna i de nordiska länderna för 830 miljarder kronor, en ökning med hela 93 miljarder kronor jämfört med 2018.

Nordisk marknadsstorlek 21

Sverige

Danmark

Norge Finland

17 % FINLAND

145

miljarder kr.

22 % NORGE

178

miljarder kr.

37 % SVERIGE

24 % DANMARK

MILJARDER KRONOR 831

Total beräknad konsumtion i Norden 2019

310

miljarder kr.

198

miljarder kr.

(28)

NORDISK JÄMFÖRELSE / Använda betalsätt

Kort solklart störst

I Norge, Danmark och Sverige är tendensen hos konsumenterna tydlig: de betalar oftast med kort när de handlar på nätet. Finland är det stora nordiska undantaget – här är nätbank det vanligaste betalsättet.

Kort fortsatt dominerande

Kort är det totalt sett det mest använda betalsättet i Norden. Med förstaplacering i Danmark, Norge och Sverige och en andraplats i Finland är det svårt att konkurre- ra. Läget är oförändrat jämfört med 2018, men vi ser tecken på att nya betalsätt tar över större delar av marknaden.

I Danmark och Sverige går kortbetalning tillbaka några procentenheter, medan betalapparna MobilePay och Swish ökar. I Norge ligger kortbetalning på samma nivå som föregående år, men Vipps ökar med tre procentenheter.

I Finland ökar MobilePay med fyra procentenheter. Tendensen är tydlig: de mobila betalningsmetoderna är på framfart, men kort har fortfarande en klar ledning. Undantaget är Finland. Här är nätbank ledande och kortbetalning är på framfart.

Använda betalsätt per land 22

Norge

Kort

Vipps PayPal

Faktura

Annat betalsätt

86 % 37 %

33 % 32 % 3 %

Sverige

Kort

Swish Faktura

Nätbank

PayPal

76 % 47 %

41 % 39 % 26 %

68 % 61 % 36 %

29 % 11 %

Finland

Nätbank

Faktura Kort

PayPal

Avbetalning/finansiering

Danmark Danmark

Kort

PayPal MobilePay

Faktura

Nätbank

41 % 18 %

8 % 6 %

90 %

(29)

NORDISK JÄMFÖRELSE / Föredragna betalsätt

Kort leder men mobilt ökar

I de nordiska länderna betalar vi mest med kort, och det är även det betalsätt vi helst betalar med. Så är det åtminstone i tre av de nordiska länderna. Men vi ser en intressant utveckling: Mobila betalsätt växer fortsatt i popularitet.

Betalapparna rycker ifrån

Kort är det sätt de nordiska konsumenterna helst vill betala. I Danmark, Norge och Sverige är kort det mest föredragna betalsättet. Årets rapport visar att de mobila betalsätten återigen ökar i popularitet. Nästan en fjärdedel av de danska konsumen- terna vill helst betala med MobilePay, och motsvarande appar vinner mark i de övriga nordiska länderna. Tendensen visar att konsumenterna söker sig till de betalningsmetoder som ger en snabb och trygg köpupplevelse. Betalappar kräver i regel ingen större insats än att ange ett lösenord, svepa eller trycka en gång innan köpet är genomfört. Den smidiga tillgången till enkel betalning tilltalar konsumenter över hela Norden.

Föredragna betalsätt per land 23

Norge

Kort

Faktura PayPal

Vipps

Annat betalsätt

54 % 20 %

13 % 11 % 2 %

Sverige

Kort

Nätbank Faktura

Swish

PayPal

33 % 25 % 15 % 12 % 11 %

Danmark Danmark

Kort

PayPal MobilePay

Faktura

Annat betalsätt

64 % 23 %

9 % 2 % 1 %

38 % 25 % 15 % 14 % 3 %

Finland

Nätbank

PayPal Kort

Faktura

Avbetalning/finansiering

(30)

NORDISK JÄMFÖRELSE / Enklare näthandel

Spela med öppna kort

Budskapet är tydligt från de nordiska konsumenterna: om webbutiken väntar till sista stund med att avslöja köpets totalbelopp ökar risken för en avbruten transaktion. Det bästa webbutikerna kan göra är att undvika att utsätta kunden för obehagliga överraskningar under köpprocessens gång.

Norge

Totalbeloppet inklusive fraktkostnad var för högt

Registreringsprocessen för att handla var för krånglig Butiken erbjöd inte det betalsätt jag ville ha

Betalningsprocessen fungerade inte

Tekniska problem på hemsidan

52 % 23 %

21 % 16 % 16 %

Sverige

Totalbeloppet inklusive fraktkostnad var för högt

Betalningsprocessen fungerade inte Butiken erbjöd inte det betalsätt jag ville ha

Registreringsprocessen för att handla var för krånglig

Osäker på villkoren (t.ex. regler för retur och leverans)

44 % 36 % 22 % 22 % 16 %

Danmark Danmark

Totalbeloppet inklusive fraktkostnad var för högt

Bristande tilltro till webbutiken

Osäker på villkoren (t.ex. regler för retur och leverans)

Tekniska problem på hemsidan

Annat

48 % 21 %

21 % 16 % 15 %

Dyr leverans ger färre konverteringar

När konsumenterna avbryter ett köp beror det oftast på dyr leverans. Över 40 procent av konsu- menterna som avbrutit köp i Sverige, Norge och Danmark har gjort det eftersom totalbeloppet med frakt inräknat blev för högt. Webbutikerna bör därför visa det totala priset så tidigt som möjligt i köpprocessen så att konsumenten slipper få en chock precis innan köpet ska genomföras.

Främsta skälen till avbrutet köp 24

38 % har avbrutit köp senaste 3 mån.

35 % har avbrutit köp senaste 3 mån.

40 % har avbrutit köp senaste 3 mån.

FRAKT

24 % 20 % 15 % 11 %

Finland

Butiken erbjöd inte det betalsätt jag ville ha Totalbeloppet inklusive fraktkostnad var för högt

Tekniska problem på hemsidan

Betalningsprocessen fungerade inte

10 %

Osäker på villkoren (t.ex. regler för retur och leverans)

23 % har avbrutit köp

senaste 3 mån.

(31)

NORDISK JÄMFÖRELSE / Utlandshandel

En bra affär lockar

När konsumenterna i de nordiska länderna väljer att handla i utländska webbutiker beror det framför allt på lägre priser. Det svarar över hälften av konsumenterna i alla fyra länder. Vi söker oss även ut i världen när en vara inte finns tillgänglig i hemlandet. Unika produkter är den näst största anledningen att shoppa från utlandet.

Norge

Lägre pris

Större urval

Varan fanns inte i Norge

Unik vara/tjänst

62 % 44 % 37 % 29 %

Sverige

Lägre pris

Unik vara/tjänst Varan fanns inte i Sverige

Större urval

51 % 46 % 27 % 25 %

Finland Finland

Lägre pris

Större urval

Varan fanns inte i Finland

Unik vara/tjänst

61 % 42 % 31 % 19 %

Danmark

Danmark

Lägre pris

Större urval

Varan fanns inte i Danmark

Unik vara/tjänst

57 % 45 % 28 % 18 %

Norge

Kina

England USA

Sverige

43 % 34 % 32 % 19 %

41 % 31 % 31 % 23 %

Finland

Kina

Tyskland England

USA

36 % 27 % 26 % 26 %

Sverige

England

Kina Tyskland

USA

Topp 4 orsaker att handla i utlandet per land 25

Topp 4 länder de nordiska konsumenterna handlar i 26

Så många handlar från utlandet

Danmark: 46 % Sverige: 38 % Norge: 54 % Finland: 52 %

45 % 31 % 28 % 22 %

Danmark

England

Kina Tyskland

USA

(32)

Nets Filial Sverige Kungsgatan 32 111 35 Stockholm

Telefon: 08-527 525 00

E-post: ecommerce-sales-se@nets .eu Webbplats: www .nets .se

References

Related documents

Slutsatsen som går att dra utifrån rapporten är att företagen ska hålla det enkelt, inte krångla till det för mycket för att vara så tydliga som möjligt, både

Syftet med denna studie är att undersöka slutkonsumentens inställning till klimatkompenserade vägtransporter vid e-handel av kläder och skor, samt om det finns en betalningsvilja

Vi kunde till exempel använt oss av intervjuer och frågat respondenter personligen varför de har returnerat kläder och skor som de handlat online och vad de skulle ge för råd

Kunderna har inte möjlighet att returnera varor köpta på nätet till en fysisk butik då företaget tror att få konsumenter vill ta sig till fysisk butik för att lämna

På många håll flyttar e-handeln också in i butik, till exempel i form av musik som laddas ner från nätet och bränns på CD- skivor i butik eller att konsumenten får hjälp i butik

För att bryta ner nyttan i steg 3 är det sedan intressant att undersöka vilka motiv företaget då har eller har haft till att starta e-handel, men även till att hålla kvar vid

Studien avgränsar sig även till att endast undersöka användarens upplevelse i positiv eller negativ bemärkelse, det vill säga att studien inte syftar till att undersöka

En av de andra huvudsakliga anledningarna till att Edin inte vill starta upp någon e-handel med dagligvaror är för att det är svårt att lyckas få någon lönsamhet