”På äldris får de baka och
spela tv-spel, det är orättvist!”
Ett utvecklingsinriktat arbete om att ge eleverna mer inflytande i den planerade verksamheten på fritidshemmet.
Författare: Johanna Johansson Handledare: Marina Wernholm
Självständigt arbete inom
grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete i fritidshem, 15hp
Abstrakt
Med stöd i aktionsforskningen har detta utvecklingsarbete genomförts på ett fritidshem som vänder sig till elever i förskoleklass och årskurs 1.
Utvecklingsarbetets grund har legat i att hitta en struktur som ger eleverna mer inflytande och delaktighet i den planerade verksamheten. Detta har genomförts med hjälp av småskaliga aktioner eleverna har fått leda med stöd av mig. Arbetet har dokumenterats med hjälp av arbetsbok samt
fotografering av de material som har använts under aktionernas gång. I nulägesanalysen framhävs att eleverna inte ges mycket möjlighet till
inflytande och påverkan i fritidshemmet och att verksamheten utgår mycket från vad personalen planerar, vilket har resulterat i att eleverna uppfattar verksamheten som likadan hela tiden. Med hjälp av intervjuer, både enskilt och i grupp samt dagliga samtal med eleverna utformades en struktur för att göra det möjligt för eleverna att känna ett större inflytande och påverkan.
Utifrån resultatet av intervjuerna är elevernas känsla att deras inflytande och påverkan har ökat under den tid detta arbete har fortgått. Resultatet av arbetet indikerar att eleverna har varit nöjda med upplägget och strukturen samt att de har känt sig mer delaktiga och involverade i verksamheten.
Nyckelord
barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet, elevledda aktiviteter, fritidshem, inflytande, påverkan.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Nulägesanalys 3
2.1 Gruppintervjuer 4
2.1.1 Fördelar och nackdelar med att intervjua i grupp 4
2.1.2 Resultat av gruppintervjuer 5
2.1.3 Utdrag och tankar kring gruppintervjuer 5
3 Syfte 8
4 Tidigare forskning 9
4.1 Elevers inflytande och delaktighet 9
4.2 Fritidshemmet - en kompletterande verksamhet 11
4.3 Fritidshemmet - en öppen arena 12
4.4 Barns perspektiv och barnperspektiv 12
5 Metod 14
5.1 Aktionsforskning 14
5.2 Teoretisk utgångspunkt 15
5.3 Teoretiska analysbegrepp 15
5.4 Teoretisk modell 16
5.5 Samtycke och missivbrev 16
6 Planera 18
6.1 Planering och struktur 18
7 Genomföra 19
7.1 Aktion 1 - Tipspromenad 19
7.2 Aktion 2 – “Grej of the week” 20
7.3 Aktion 3 – Tipspromenad 22
8 Observera 25
8.1 Dokumentation 25
8.2 Resultat av dokumentation 26
9 Reflektion och diskussion 27
9.1 Sammanfattande diskussion 27
9.2 Pedagogiska implikationer 29
10 Framtida forskning 31
11 Referenslista 32
Bilagor 35
Bilaga 1 Missivbrev och samtyckesblankett Bilaga 2 Frågor till gruppintervju
Bilaga 3 Enskilda intervjuer
1 Inledning
Detta utvecklingsarbete syftar till att eleverna på det berörda fritidshemmet ska få möjlighet att få mer inflytande i den planerade verksamheten. Eleverna ska utifrån egna önskemål få vara med och planera strukturerade aktiviteter där jag var ett stöd för eleverna. I läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, 2019) nämns följande:
Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem (Lgr11, 2019).
Eleverna ska ges inflytande i verksamheten enligt läroplanen och genom att erbjuda en god struktur för detta finns möjligheten att detta kan fortgå även efter avslutat utvecklingsarbete. Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att lärarna på fritidshemmet ska våga ge eleverna mer inflytande i verksamheten och inte enbart ta del av deras önskemål till saker de vill genomföra. För att de visioner som fritidshemmet har ska kunna bli verkliga krävs det att personalen på fritidshemmet ser ett värde i sitt uppdrag och är medveten om vikten av att se och bekräfta de elever som befinner sig i verksamheten (Skolverket, 2014).
Genom att arbeta med att bekräfta eleverna är min förhoppning att lärarna i fritidshemmet ska kunna ge eleverna mer inflytande i verksamheten på den nivå eleverna själva behärskar.
Om eleverna ges inflytande över sitt eget lärande kan detta generera i en större medvetenhet om sitt eget lärande. I samband med detta har forskare också sett att lärande kapaciteten hos elever kan komma att utökas efter ett samspel mellan lärare och elev (Håkansson, 2018). Sammantaget går det att säga att ett samspel och tillit mellan lärare och elever är en förutsättning för att eleverna ska kunna få inflytande i skolans/fritidshemmets miljö.
I en rapport från Skolinspektionen (2010) lyfts det att i två av tre fritidshem har man inte nått långt i arbetet kring att elevernas möjlighet att påverka och ta ansvar för verksamhetens utformning, vilket kan anses som ett problem då det är tydligt att inflytande ska ges till eleverna i fritidshemmet. Eleverna ges ett visst inflytande genom att personalen försöker läsa av vad det finns för intressen i gruppen, eleverna får sedan utan att personalen belyst det för dem inflytande i verksamheten.
Att elever ska ha inflytande över sitt eget lärande är något som kan vara av stor vikt för fritidshemmets verksamhet. Elvstrand (2009) lyfter vikten av elevinflytande i verksamheten vilket även Skolverket (2019) gör i sin rapport.
Skolverket menar att det under en tioårs period finns stor ökning i hur mycket man har forskat på området elevinflytande och delaktighet. Skolverket (2019) pekar också på att det finns en rad studier som påvisar en positiv effekt av att göra eleverna delaktiga i undervisningen både på nationell och internationell
nivå och att det genom detta finns positiva kopplingar mellan elevernas delaktighet, ansvar och motivation men även kring områden som lärande och förändringar. Vidare går det i den forskning som bedrivits de senaste tio åren sett att ett elevinflytande inte enbart är positivt för eleven utan att lärarna även har en positiv effekt i det, detta bland annat för relationerna mellan eleverna och lärarna har stärkts (a.a).
Vidare går det att diskutera frågan om hur lärandet på fritidshemmet är planerat för att eleverna ska känna att de har inflytande i verksamheten.
Skolverket (2014) nämner att informellt, formellt och situationsstyrt lärande är alla tre lärandestilar som är möjligt att implementera i fritidshemmet.
Lärande som anses betydelsefullt är skapande, rörelse och lek i olika former.
Skolverket menar att en utgångspunkt gällande lärandet i fritidshemmet är att lärandet sker hela tiden och inte enbart i uppstyrda situationer.
2 Nulägesanalys
I detta kapitel kommer den skola där utvecklingsarbetet ska genomföras presenteras närmare.
Fritidshemmet och dess verksamhet
Fritidshemmet detta utvecklingsarbete berör ligger i sydöstra delarna av Sverige i en mellanstor stad. Skolan har verksamhet från förskoleklass upp till årskurs 9. Skolgården är stor och man har delat in den i olika delar där vissa fritidshem får vara på en del och andra fritidshem på en annan. På den del av skolgården där det berörda fritidshemmet håller till finns gungor, klätterställningar och en fotbollsplan. Det finns också möjlighet för eleverna att genomföra olika typer av bollspel på de ritade spelplanerna i asfalten på skolgården. Det finns möjlighet för eleverna att låna olika typer av material såsom spadar, hinkar, hopprep, bollar och cyklar ur de olika förråden som finns på skolgården. Totalt sett har skolan fem olika fritidshem likvärdiga i storlek.
Fritidshemmet där utvecklingsarbete ska genomföras har ca: 50 inskrivna elever. Dessa elever går i förskoleklass och årskurs ett, här arbetar tre fritidspedagoger och en resurs som arbetar mot en specifik elev. Totalt sett är det tre lärare som styr och planerar den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet. Planeringstiden dessa lärare har tillsammans är en timme varje vecka och utöver detta har lärarna sin egen planeringstid insprängt under övriga veckan. Samtliga av dessa tre lärare på fritidshemmet är också verksamma som antingen resurser eller undervisande lärare i skolan.
Efter att själv ha varit på den berörda skolan i olika sammanhang under förra året har jag observerat att eleverna inte ges mycket inflytande i den planerade verksamheten. Det finns mycket planerade och styrda aktiviteter såsom utflyktsdagar, fritidsgympa, högläsning och skapande. Eleverna ges här av det jag observerat inget inflytande i vad som ska göras. Detta är en frågeställning som jag har diskuterat med en av lärarna i fritidshemmet som menar att eleverna alltid har möjlighet att lämna önskemål på vad de önskar att göra på fritids. Deras önskningar är dock inte alltid praktiskt genomförbara och av den anledningen stannar oftast önskningarna vid just en önskning och lärarna går på sin egen planering.
Samlingar på fritidshemmet är ingenting som finns idag utan direkt när skoldagen är slut har man ett upprop i klassrummet och därefter är det mellanmål och sedan startat aktiviteterna För mig är det viktigt att eleverna blir involverade och ges inflytande i verksamheten, något som kan bli svårt när det mesta i verksamheten redan är planerat och det saknas forum för eleverna att lyfta sina egna tankar och åsikter i. Elevernas chans till inflytande i verksamheten hänger helt på dem själva då de på eget initiativ får lyfta det
de önskar att genomföra. Att eleverna självmant ska ha kommit till sina lärare med önskemål om vad de vill göra är inga situationer jag har observerat under den tid jag har befunnit mig på den berörda skolan.
Efter att ha diskuterat ingången i mitt arbete med min handledare har responsen varit positiv kring arbetets upplägg. Skolverket (2014) lyfter att när aktiviteter planeras och genomför bör man utgå från både gruppens och individens behov samt att det finns en samverkan med verksamhetsgrenar på skolan. Det fritidshemmets uppdrag bottnar i är att lärarna ska stödja elevernas utveckling kring ämnen som normer, värden, ansvarstagande och inflytande.
Sammantaget går det att konstatera att lärarna på det berörda fritidshemmet utgår från fritidshemmets allmänna råd men att det inte alltid faller ut i den nivån som de hade önskat, vilket då blir ett utvecklingsområde. Med anledning av detta anser jag att mitt utvecklingsarbete innehar stor relevans för verksamhetens fortsatta arbete kring frågor gällande inflytande i verksamheten för eleverna.
2.1 Gruppintervjuer
I nedanstående kapitel kommer delar av den gruppintervju som genomfördes innan utvecklingsarbetets början presenteras. Eleverna som medverkade bidrog med mycket goda tankar och funderingar kring deras eget inflytande på fritidshemmet.
2.1.1 Fördelar och nackdelar med att intervjua i grupp
Denscombe (2018) lyfter i sin litteratur lyfter fördelarna med att hålla gruppintervjuer. Han menar att genom att hålla intervjuer i grupp istället för enskilt får man en större spännvidd av data att ta del av och tolka, man kan också välja olika deltagare med varierande erfarenheter för att få en större variation i sina svar. Genom att hålla gruppintervjuer kan detta också medföra vissa negativa konsekvenser, en av dessa kan vara att alla deltagare inte kommer till tals och inte vågar göra sig hörda (Denscombe, 2018). Det finns både för och nackdelar med att hålla i gruppintervjuer. Fördelarna är att samtal får mer fritt utrymme och det finns en större möjlighet till informationsinhämtning eftersom deltagarna är fler. Nackdelarna kan bli att alla elever inte kommer tills tals av olika orsaker, vissa elever känner ett obehag i att prata och svara på frågor inför andra och ibland kan gruppdynamiken bli fel. Det som är viktigt för mig som lärare i dessa situationer och för att samtalen ska bli så givande som möjligt är att skapa harmoniska grupper där jag som samtalsledare är den som styr samtalen på ett pedagogiskt vis.
Trots att Denscombe (2018) lyfter fördelarna med gruppintervjuer har även enskilda intervjuer med eleverna genomförts. Fördelarna med enskilda intervjuer är att dessa är betydligt lättare att arrangera och att den information
som framkommer ur intervjuerna blir enklare att hantera då de kommer från en informant. Detta medför att det blir enklare att förstå vad den man intervjuar har för idéer och tankar kring det man intervjuar om (Denscombe, 2018).
2.1.2 Resultat av gruppintervjuer
Innan utvecklingsarbetet startades upp på fritidshemmet höll jag i gruppintervjuer med de eleverna som fått sin tillåtelse att medverka.
Gruppintervjun som genomfördes hade fem medverkande elever från fritidshemmet. I detta samtal framkom det att elevernas upplevelse i deras inflytande på fritidshemmet var splittrad, där någon tyckte att de fick vara med och bestämma mycket och andra endast vissa delar. Gruppen i sig har sina egna personligheter där vissa är mer framstående än andra vilket kan ställa till viss problematik när man sammansätter dessa i en grupp. Som tidigare nämnt finns det fördelar och nackdelar med gruppintervjuer där fördelarna är att man får igång samtal och nackdelarna kan vara att alla elever inte kommer till tals (Denscombe, 2018). De nackdelana jag kan se med den gruppintervju som genomfördes är just att vissa tar mer plats än andra. Ibland har de svårt att vara tysta när andra pratar och bitvis är de också duktiga på att ifrågasätta varandras tyckande.
Sammantaget går det att konstatera att första intervjun blev något spretig, detta tror jag beror på konstellationen av elevgruppen som medverkade då det var elever med starka personligheter och som gärna vill göra sig hörda och pratar i mun på varandra. Detta är inget unikt för just den situationen vi befann oss i utan är en vanligt förekommande situation även från lektionstid i klassrummet.
2.1.3 Utdrag och tankar kring gruppintervjuer
Nedan kommer ett kort utdrag från en av gruppintervjuerna att presenteras. I detta samtal blev det tydligt att eleverna själva önskar mer inflytande i verksamheten och inte bara över verksamheten som sker i gymnastiksalen under fritidsgympan.
Jag: Brukar ni få vara med och bestämma mycket av det som ska vara på fritids?
Elever: Ja, nääe bara fritidsgympan inte jättemycket annat utan bara fritidsgympan.
Jag: Men om ni ska göra andra aktiviteter som skapande till exempel brukar ni få vara med och bestämma vad ni ska göra då?
Elever: Näe.
Elev: Jag ska göra en skapande aktivitet.
Vidare i den första intervjun diskuterade vi elevernas känsla av fritidsverksamhetens innehåll och fall det händer nya saker från och
till. Nedan presenteras elevernas uppfattning av fritidshemmets innehåll.
Jag: Om ni fick vara med och bestämma över fler saker på fritidshemmet vad skulle ni vilja vara med och bestämma om då?
Elever: Att det kan komma något nytt vi kan göra för det är samma gamla saker hela tiden. leka med dockor, spela minecraft, samma målarbilder, gunga, kurragömma.
Jag: Men om ni får nämna några saker ni skulle vilja göra vad skulle det vara då?
Elev 2: Jag tycker det är orättvist för på äldris får de göra massa grejer, varför får de baka men inte vi?
Elev 4: De får spela tv spel.
Elev 2: Idag ska de baka.
Under denna del av intervjun blev det tydligt att eleverna uppfattar innehållet i fritidsverksamheten som lite enformigt och att de önskar att ha ett mer varierat innehåll i det som ska genomföra. När vi ytterligare en gång kom till frågan gällande vad eleverna skulle vilja göra mer av på fritidshemmet blev svaren många kreativa idéer.
Elev: Mer fritidsgympa, det hade varit roligt och få vara med och bestämma mer där.
Elev: Ta en lång promenad varje onsdag där alltid ett barn får bestämma vart vi ska gå.
Jag: Vart skulle vi gå då?
Elev: Man skulle kunna gå i affärer.
Elev: Jag vill spela Fortnite på Nintendo switch.
Elev: Jag hade velat ta en springrunda där vi bara kan springa, eller gå om man skulle vilja det.
Under hela intervjun återkom elevernas ständigt till fritidsgympan och det verkade som är en omtyckt aktivitet där de skulle vilja bestämma lite mer.
Under tiden mellan första gruppintervjun och då mitt arbete skulle starta hade läraren som är ansvarig för fritidsgympan redan börjat ge eleverna mer delaktighet och inflytande över vad som ska ske. Eleverna får skriva sina egna planeringar och förklara för läraren vad de ska genomföra, eleverna förklarar sedan aktiviteten för sina kompisar och läraren är en stöttande hand. Nedan kommer ett sista utdrag ur gruppintervjun att presenteras, här blir det som tidigare nämnt att fritidsgympan är ett omtyckt inslag men även andra kloka tankar funderingar framgick i samtalet.
Jag: Vad får ni vara med och bestämma på fritidshemmet?
Elev: Ibland får vi fråga fröken om vi får hålla i fritidsgympan, just nu håller vi på med en planering till nästa vecka vi är färdiga med den planeringen.
Jag: Är det bara fritidsgympan ni brukar få vara med och bestämma i eller brukar ni få vara med och bestämma vilka lekplatser ni ska gå till när ni ska på utflykt?
Elever: Näe, vi brukar bara gå till bananlekparken för den ligger närmast.
Jag: Skulle ni vilja vara med och bestämma mer vilken lekplats ni ska gå till?
Eleverna: JAA
Utifrån detta och i mina spontana samtal med eleverna är känslan att mycket av det som genomförs är redan bestämt men att det är fritt fram att komma med tankar och idéer kring andra inslag i verksamheten. Min känsla är att lärarna är lyhörda men att allt eleverna önskar inte går att genomföra av praktiska skäl och då kanske fritidsgympan är den delen i verksamheten som är enklast att bjuda in eleverna till.
3 Syfte
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, 2019) kan man läsa följande:
Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (Lgr11).
Syftet med utvecklingsarbetet är att hitta en struktur som möjliggör att eleverna ges inflytande och involveras i den planerade verksamheten på fritidshemmet. Förhoppningen är att eleverna i större utsträckning ska få möjlighet att få sina idéer och åsikter hörda och att de själva tillsammans med personal kan hålla i aktiviteter som de själva finner intressant.
Frågeställningarna som vägleder arbetet är följande:
• Hur kan eleverna ges möjlighet till inflytande i den planerade verksamheten på fritidshemmet?
• Hur uttrycker eleverna sina möjligheter till att ha inflytande i den planerade verksamheten?
4 Tidigare forskning
I kommande kapitel kommer tidigare forskning på området och teorianknytning presenteras. Efter att ha gjort sökningar i bland annat Google Scholar och Swepub kan jag konstatera att det finns forskning inom området och nedan kommer jag presentera det som varit mest relevant för mitt arbete.
Tidigare forskning presenteras utifrån följande teman: elevers inflytande och delaktighet, fritidshemmet - en öppen arena, fritidshemmet - en kompletterande verksamhet och barns perspektiv och barnperspektiv.
4.1 Elevers inflytande och delaktighet
Forskning visar att det finns en problematik gällande elevernas möjlighet till inflytande i verksamheten (Danell, 2006; Rönnlund, 2013). I Rönnlunds (2013) studie framkommer det att elevinflytande är en rättighet och att detta är en väg till att forma framtidens demokratiska medborgare, vidare belyses frågan gällande att ge eleverna inflytande och på vilket sätt kan vara en utmaning i hur detta ska utformas. Rönnlund (2011) menar att så tidigt som 1960/70-talen ställdes kraven på att eleverna skulle få inflytande i skolan och att frågan har stärkts än mer sedan det blev inskrivet i skolans styrdokument, inflytandet lärarna ger eleverna ska givetvis anpassas utifrån elevernas ålder och mognad. Under kraven som ställdes under 1960/70 talet började man också skapa formella organ för elevernas inflytande, dessa var klassråd och elevråd.
Tholander (2005) studerar liksom Elvstrand (2009) frågan om demokrati och elevinflytande. Genom att arbeta med råd av olika slag på skolorna ges eleverna beslutsrätt och på så sätt inflytande i verksamheten. En demokratifostran kan ge eleverna inflytande i verksamheten genom att de får delta i att planera, genomföra och utvärdera den undervisning som bedrivs (Tholander 2005). Elvstrand (2009) nämner att när hon befunnit sig i skolans miljö finns en debatt om demokrati, skola och hur elevernas roll ska synas. De som har deltagit i dessa debatter är dock tills störst del vuxna och som på så sätt blir de som för elevernas talan. Resultatet av detta genererar i att elevernas inflytande blir mindre och de blir exkluderade från att ta beslut som påverkar deras utbildning. Vidare visar Elvstrands resultat att det finns en tro på att ge eleverna inflytande över reella beslut om möjligheten ges. För att känslan av delaktighet och inflytande ska infinna sig hos eleverna krävs att vissa krav och förutsättningar uppfylls. Dessa aspekter är bland annat meningsfullt deltagande vilket utifrån skolan innebär att eleverna ska känna att de lär sig något i skolan och att det som eleverna lär sig är meningsfullt, detta innebär i praktiken att eleverna ska ges möjligheten att delta men att deltagandet ska vara frivilligt (a.a.).
Westerlund (2011) påvisar i sin studie att inflytande i verksamheten handlar om att eleverna får göra sådant de själva anses vara roligt och som de själva
vill genomföra, där de samtidigt kan integrera med andra. Genom att ge inflytande till eleverna får de också en möjlighet till att uttrycka sig själva i det som de finner intressant. Vidare visar resultatet en skillnad på delaktighet och inflytande, delaktighet anses som att man tar del av något som redan är planerat medan man i begreppet inflytande får möjlighet till att påverka verksamhetens innehåll. Delaktigheten riktar sig mot det kollektiva och inflytandet är mer individstyrt. Om man ska koppla dessa två begrepp till det praktiska arbetet i skolan är dess innebörd så gott som det samma och det anses att elevernas möjligheter till att göra egna aktiva val och genom att ta och göra egna val anses som de centrala delarna (a.a).
I sin forskning belyser Holmberg (2017) att lärandet på fritidshemmen idag bygger på situationsstyrt lärande med barninitierat innehåll vilket även går att läsa om i styrdokumenten för fritidshemmet där det också nämns begrepp som inflytande och delaktighet. Holmberg (2017) har likt Elvstrand (2009) varit ute i den verkliga skolmiljön för att samla material till sina studier. Holmberg (2017) har samtalat med en grupp elever som har medverkat i fritidsråd och har i sitt resultat fått fram att dessa råd ger möjlighet till att eleverna får inflytande i verksamheten men att det är omgivet av en struktur. Elevernas inflytande handlar om att de får ge önskningar om verksamheten men det verkliga resultatet blir att eleverna lär sig hur man blir en demokratisk medborgare. Holmberg (2017) menar att resultatet tyder på att fritidshemsråden är ett bra forum för eleverna till att uttrycka sina önskemål om vad de vill göra i verksamheten. Önskningarna måste dock omvandlas för att passa in enligt de styrdokument som fritidshemmet har att luta sig emot och inflytandet måste därför vinklas om och bli mer “lagom” så det faller inom ramarna. Detta “lagom” kan falla inom olika ramar som är: moraliskt försvarbara, verksamhet lojala och utvecklingsfrämjande. Kort sammanfattat innefattar dessa ramar att önskningarna ska passa verksamhetens struktur, de behöver passa in i verksamhetens grundupplägg samt att de behöver bidra till elevernas lärande (a.a).
Haglund (2015) pekar på i sin studie att aktiviteter som bedrivs på fritidshemmet kan delas in i två delar. Dessa är elevernas sinnestillstånd och aktiviteter som ger möjlighet till lärande. Kortfattat innebär detta att personalen på fritidshemmen bör sträva efter att ha balans i undervisningen som bidrar till att det finns ett innehåll där eleverna har en känsla av valfrihet samtidigt som de kan erbjudas aktiviteter som får anses ha en fördelaktig synvinkel. Vidare menar Haglund (2015) att i elevernas deltagande/icke deltagande i aktiviteterna på fritidshemmet kan det finnas viss spänning i frivilliga och valfria aktiviteter. Personalen vill hålla aktiviteter frivilliga men samtidigt vill de att eleverna ska medverka i aktiviteter de egentligen inte finner något intresse i då de anser detta vara en viktig del i elevernas utveckling och ger den en meningsfull fritid (a.a).
4.2 Fritidshemmet - en kompletterande verksamhet
Forskning visar att det är skillnad på den pedagogik som bedrivs i den vanliga undervisningen och den som bedrivs på fritidshemmet. Ackesjö och Haglund (2021) pekar likt som Perselli och Hörnell (2019) på i sin forskning att undervisningen i fritidshemmet är betydligt mer informell än vad den är i skolan och de lärprocesser som sker är inte lika synbara. Undervisningen i fritidshemmet styrs mer av elevernas egna intressen, behov och egna erfarenheter. Lärare i fritidshem kan komma att bädda in sin undervisning i syfte med att den ska bli ett komplement till skolan. I denna inbäddade undervisning kan olika former av lärandet som sker på fritidshemmen flätas samman. Det som dock ska belysas är att denna undervisning inte är oplanerad utan situationsstyrd. Nackdelen med detta kan vara att undervisningen inte blir synbar och svårare att observera än det lärandet som sker under skoltid (a.a).
Vidare menar Perselli och Hörnell (2019) att fritidshemmets uppdrag som en kompletterande verksamhet till skolan innefattar en del aspekter. Dessa är bland annat att ge avkoppling och rekreation från skolan, stödja och att väva samman lärandet som sker i skolan med det lärandet som sker utanför skolan.
Lärandet i fritidshemmet styrs enligt en komplettering av skolan och då också utifrån elevernas egna behov och intressen.
Bergnehr (2019) påvisar i sin studie när det kommer till frågan om elevernas aktörskap är detta en fråga som uttalat sett inte undersöks ofta vilket leder till att frågor som elevers möjlighet till inflytande sällan kommer till ytan. Vidare visar Bergnehr (2019) i sin studie att om en vuxen har förmågan att förstå ett barnperspektiv kan denna också förstå en elevs nyfikenhet, empati och respekt vilket kan leda till att eleverna faktiskt får inflytande eftersom de blir förstådda. Frågan om inflytande kan dock gå åt motsatt riktning om den vuxna i elevernas omgivning saknar förmågan att förstå eleven och dess aktörskap, detta i förlängningen kan bidra till en passivitet från elevens sida.
Sammantaget går det att konstatera att pedagogerna i verksamheterna ska utgå från elevernas intressen och utifrån dessa skapa möjligheter till eleverna att själva kunna välja och bestämma vad de vill göra i verksamheten (Westerlund, 2011). Grunden i mitt utvecklingsarbete kommer vara att ge eleverna inflytande i verksamheten genom att de själva ska få bestämma och planera upp aktiviteter de vill göra tillsammans med sina kompisar. Som verksamheten ser ut nu planeras aktiviteter av personalen veckovis och detta är en struktur jag vill se över möjligheterna till att kunna ändra på. Mycket av den forskning jag har tagit del av pekar på att eleverna växer av inflytande i verksamheten och att detta är en bra utveckling för deras egen person.
4.3 Fritidshemmet - en öppen arena
Saars, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) pekar på att verksamheten på fritidshemmet är en öppen arena för eleverna och att den är dynamisk inför vad de själva är intresserade av att göra, vidare menar författarna att det lärande som sker i fritidshemmets arena ökar elevernas möjlighet till kunskap i den vardagliga verksamheten och bidrar till en nyfikenhet där alla sinnen kommer att involveras. Det verkar dock inte alltid vara självklart att
fritidspedagoger lever upp till de uppdrag som fritidshemmet ska eftersträva utan dessa kan oavsiktligt motarbetas, vilket belyses i en studie av Perselli och Hörnell (Perselli och Hörnell, 2019). Ett problemområde som har uppmärksammats är frågor som rör demokrati och frågor om elevers delaktighet, detta menar Närvänen och Elvstrand (2015). Vidare menar författarna att det har uppmärksammats i styrdokumenten för fritidshemmet att det kan finnas tolkningsutrymme som kan påverka hur fritidspedagogerna tolkar elevernas delaktighet på olika sätt. Detta i förlängningen kan leda till oenighet i arbetslaget, bidra till att elevernas inflytande påverkas och att deras delaktighet i aktiviteter kan försvinna (Närvänen &Elvstrand, 2015).
De som arbetar i fritidshemmet beskriver sin verksamhet som öppen för att ge eleverna möjlighet till deras egna intressen och deras egen vilja. Genom att låta elevernas vilja och egna intressen få ett stort utrymme i verksamheten arbetar man med de delarna som undervisningen i skolan saknar, eleverna får stort utrymme till att påverka eftersom det ofta är deras önskemål som styr verksamheten (Perselli & Hörnell 2019).
Perselli och Hörnell (2019) lyfter i sin studie att aktiviteter som bedrivs i fritidshemmet allt som oftast utgår från en förplanerad struktur men allt eftersom utvecklas mer mot elevernas intressen och idéer om verksamhetens innehåll och blir då ett mer improviserat handlande. Andra studier visar att aktiviteter som planeras i fritidshemmets verksamhet till största del är planerade av personalen för att den ska kvalitetssäkras utifrån vad som anses vara en “god aktivitet” (Haglund, 2015). Utifrån detta och att eleverna har möjlighet till att själva få välja aktiviteter anser författaren att elevernas eget inflytande i verksamheten saknas.
4.4 Barns perspektiv och barnperspektiv
Barns perspektiv och barnperspektivet är två begrepp som har kopplingar till förskolans värld. Barns perspektiv är något som vuxna i fritidshemmet bör sträva efter. Detta når man upp till genom att lyssna in eleverna och ger dem utrymme att förmedla sina tankar, känslor och åsikter. Genom att arbeta med att förstå barns perspektiv kan även frågor som delaktighet och inflytande infrias (Bergnehr, 2019).
Om barns perspektiv är ett begrepp lärarna i skolan bör sträva efter handlar barnperspektivet mer om hur vuxna i verksamheten förstår eleverna.
Barnperspektivet är ett resultat av vuxnas förståelse och deras försök till att förstå eleverna då det kommer till uttryck som språk och handlingar.
Sammantaget är barns perspektiv något som de själva endast kan förmedla och att det är de vuxnas uppgift att förstå dessa (Bergnehr, 2019).
5 Metod
I nedanstående kapitel kommer metoden som använts presenteras. Jag kommer också presentera hur mitt arbete har sett ut, vilka aktioner som har genomförts och hur arbetet har dokumenterats.
5.1 Aktionsforskning
Den metod jag valde att använda mig av i detta självständiga arbete är aktionsforskning. I aktionsforskningen arbetar man småskaligt och i mindre aktioner. Enligt Denscombe (2018) är dock aktionsforskning inte en metod utan mer en strategi hur man väljer att lägga upp sitt arbete och att detta sätt att arbeta ofta kopplas ihop med mindre och småskaliga projekt. Rönnerman (2012) och Denscombe (2018) är eniga i att aktionsforskningen har som syfte att arbeta med frågor och problem som är tagna ur verkligheten som sedan kan arbetas om och användas i praktiskt arbete genom ett förändringsarbete som slutligen kan går att implementera i olika verksamheter. Rönnerman (2012) framhäver att grunden i aktionsforskningen handlar om att förstå det samband som uppkommer mellan tanken och hur man handlar i praktiken. Men även att man ska skapa sig en förståelse om verksamheten för att sedan kunna arbeta för att för att kunna förändra den. Vidare lyfter Rönnerman vikten av att få förståelsen för hur förändringarna går till och vad som kommer hända under arbetets gång Rönnerman (2012).
Även Denscombe (2018) nämner begreppet förändringar i texter om aktionsforskning och menar att förändringarna är en integrerad del i arbetet och att detta kan användas för att identifiera problem som kan komma att uppstå och för att man ska få större kännedom om olika situationer som uppstår. Mitt mål med utvecklingsarbetet var att ge eleverna mer inflytande i fritidshemmets verksamhet där de även har möjlighet att påverka det som de själva önskar att genomföra. Håkansson (2013) pekar på att ju mindre möjligheter eleverna har att styra sin undervisning ju mer behöver de bli ledda av en strukturerad lärandesituation. Vidare menar Håkansson (2013) att om eleverna är medvetna om sitt eget lärande ju mer kan de själva utveckla sina kunskaper efter vad som krävs av dem i skolan.
Sammantaget går det att konstatera att utvecklingsarbetet och aktionsforskning står sig bra tillsammans. Rönnerman (2012) nämner att i aktionsforskning fokuserar man mer på mindre aktioner än vilka som deltar i processen. Mitt mål är att skapa mindre aktioner där så många av eleverna som möjligt vill delta. Givetvis kommer mitt fokus även att ligga på eleverna men om man ska se till den metod/strategi som mitt arbete kommer luta sig mot är det just aktionsforskning.
5.2 Teoretisk utgångspunkt
Utifrån min teoretiska utgångspunkt som är pragmatism har valet landat i aktionsforskning. I pragmatismen läggs större vikt vid det praktiska än det abstrakta när det kommer till frågeställningar gällande kunskap och sanning och man arbetar utifrån att värdet i en hypotes enbart kan mätas av hur väl den fungerar rent praktiskt (Denscombe, 2018).
Kvalitativ forskning genom dokumentation och småskalig forskning genom småskaliga aktioner är grunden till det utvecklingsarbete som ska genomföras.
Säljö (2013) förklarar att pragmatismen har i sin utgångspunkt ett intresse i hur kunskaper fungerar i det vardagliga. Kunskap som anses vara värdefull och intressant är något man sett fungerar väl i det vardagliga livet och kunskapen ska kunna kopplas samman med människors konkreta erfarenheter (Säljö, 2013). John Dewey är en man som kopplas samman med pragmatismen som också har myntat begreppet “learning by doing”. Dewey menar att det är av vikt att skolan anpassas till eleverna och deras egna erfarenheter. Vidare har han betonat att kunskaper växer som ett samspel mellan lärare och elever men även mellan elever och elever, man har alltså en socialkonstruktivistisk syn på kunskapsinhämtning där man anser att lärandet är en del av samvaro mellan olika personer. Dewey hade en stark bild av att lärandet i skolan ska vara en hjälp till att skapa ett demokratiskt samhälle och att skolan ska ge redskapen som behövs för att ha möjlighet att leva ett kunskapsrikt liv (Säljö, 2013).
5.3 Teoretiska analysbegrepp
Det finns vissa begrepp att lyfta in i skolans värld som jag anser vara
viktigare än andra i frågor gällande elever. Dessa är inflytande, påverkan och aktörskap. Nedan kommer dessa att lyftas närmare.
Inflytande, påverkan och aktörskap
När man diskuterar frågan om elevers aktörskap dyker två enligt mig viktiga begrepp upp, elevers inflytande och elevers påverkan. Begreppet inflytande används när man har som mål att undersöka om eleven har inflytande på det som ska genomföras eller på det som ska beslutas, medan påverkan är något som görs hela tiden i samspel med andra i omgivningen (Bergnehr, 2019).
Ett annat begrepp som lyfts i samband med att man diskuterar inflytande och påverkan är aktörskap. Aktörskap är något man föds med och som följer en livet igenom, detta innebär att oavsett om man är en aktör eller en ickeaktör påverkar man ständigt personer i omgivningen (Bergnehr, 2019).
Som mycket annat kan begrepp utvecklas och det kan resoneras vidare kring dessa. Gällande aktörskapet går det att säga att elever ständigt påverkar personer i deras omgivning genom sitt agerande och genom detta formar man
också relationer, detta resulterar slutligen i att eleverna blir utsatta för påverkan och i slutändan påverkar de också andra (Bergnehr, 2019).
Dessa tre begrepp är sådana som kommer lyftas senare i min text och begrepp som belyser hela utvecklingsarbetet. Arbetets grund kommer landa i elevernas inflytande i verksamheten, deras påverkan men även deras aktörskap i den planerade verksamheten på fritidshemmet.
5.4 Teoretisk modell
För att få en tydlig struktur över mitt utvecklingsarbete finns det vissa steg jag måste ta hänsyn till. Som tidigare nämnt kommer arbetets grund luta sig mot aktionsforskning där Rönnerman (2012) har kopplat sina teorier till Kurt Lewins modell om att aktionsforskningen har fyra utgångspunkter. Dessa utgångspunkter innefattar att planera, genomföra, observera och reflektera (se figur 1 nedan).
Figur 1, Egen tolkning av Lewis cykliska modell
Rönnerman (2012) förklarar dessa stegen med att en aktion planeras, genomförs, observeras och slutligen görs en reflektion av aktionerna och dess resultat, där resultatet kan leda till en ny planering utifrån vad resultatet visade, detta kallas en cyklisk process. Detta är en modell som jag anser vara relevant för mitt utvecklingsarbete och som jag kommer att applicera.
5.5 Samtycke och missivbrev
I detta utvecklingsarbete har eleverna på det berörda fritidshemmet blivit intervjuade och på sikt även aktörer under arbetets gång. Efter som eleverna var involverade var jag också tvungen att ta hänsyn till den forskningsetik som finns. Därför hade jag inför arbetet start skickat ut ett missivbrev med avslutande samtyckesblankett om arbetets innebörd till elevernas vårdnadshavare där det tydligt framkom vad de samtycker till (se bilaga 2). I missivbrevet framgår det vad utvecklingsarbetet går ut på, hur arbetet gick till
och hur eleverna kommer involveras att involveras under arbetet gång. Det finns fyra grundprinciper jag var tvungen att förhålla mig till under arbetes gång och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Innan arbetets uppstart använde jag mig av samtyckeskravet. Vetenskapsrådet (2017) nämner att samtyckeskravet innebär att man måste inhämta samtycke från vårdnadshavare om de som ska ingå i arbetet är under 15 år. Det utvecklingsarbete jag genomförde kunde inte påbörjas förens vårdnadshavarna hade lämnat sitt samtycke. Givetvis kan det vara så att alla vårdnadshavare inte vill att deras barn medverkar i intervjuer i mitt arbete och då måste även detta tas till hänsyn, likaväl om det skulle vara så att vårdnadshavare under arbetets gång inte längre samtycker till att eleverna längre ska medverka.
Vetenskapsrådet (2017) nämner också krav som nyttjandekravet, informationskravet och konfidentialitetskravet. Informationskravet innebär att deltagarna har rätt att få information om deras uppgift i utvecklingsarbete samt att de har möjlighet att avsluta sitt deltagande när de själva vill det.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som identifierar en person ska lagras och antecknas på ett sätt som gör att de inte kan identifieras av utomstående personer, det ska också vara omöjligt att utomstående kommer åt dessa uppgifter. Sista kravet Vetenskapsrådet (2017) nämner är nyttjandekravet, detta innebär att de uppgifter jag samlar in inte får användas eller lånas ut till annat eller andra än till de syfte jag har med mitt utvecklingsarbete.
Sammantaget kan man säga att dessa fyra krav är ett måste för att utvecklingsarbetet skulle kunna genomföra. Det som varit viktigt för mig är att se till att de som är involverade i mitt projekt kommer få den informationen som behövs och att jag har funnits tillgänglig om det är någon som haft funderingar under arbetets gång. Allt deltagande för eleverna är frivilligt och som tidigare nämnts kan man avbryta sin medverkan i arbetet när man vill. Det jag tycker är av stor vikt när just elever är involverade är att arbetet bryts ner till deras nivå och att man är lyhörd kring vad som sägs och görs, deltagandet ska inte vara påtvingat utan högst frivilligt.
6 Planera
I kommande kapitel presenteras hur planeringen av utvecklingsarbetet genomfördes och på vilket sätt elevernas vårdnadshavare informerades om arbetet som genomfördes på fritidshemmet.
6.1 Planering och struktur
Utvecklingsarbetet genomfördes under den femte och sista verksamhetsförlagda perioden, dock påbörjades min uppstart något tidigare eftersom en del förarbete var tvunget att genomföras innan eleverna blev involverade. Innan arbetet startades upp samtalade jag både via mail och samtal ute i verksamheten med lärare för att sälja in det som skulle genomföras och för att de ska få en inblick i vad som skulle hända de kommande veckorna.
Den responsen som jag fick var att man är positivt inställd till arbetet. Nedan presenteras en tabell (tabell 1) som förklarar hur arbetet var tänkt att genomföras och hur tidsåtgången såg ut.
Tidsplan
v 1) Strukturera och planera
v 2) Mån: Planera (påsklov) Tor/fre: Genomföra Skolövertagning Skolövertagning v 4) Mån: Planera Tor/fre: genomföra v 5) Mån: Planera tor/fre: genomföra
Tabell 1 – Ovanstående tabell beskriver utvecklingsarbetets tidsåtgång.
För att projektet skulle kunna genomföras med ett gott resultat var behovet av en bra grund, struktur och tanke att luta sig tillbaka emot. Eftersom målet med arbetet var att ge eleverna mer inflytande i verksamheten måste jag ha med mig elevgruppen från start och arbetets början kom att grunda sig i gruppintervjuer/gruppsamtal med eleverna. I dessa samtal var tanken att eleverna skulle få ett forum för att samtala i om hur de upplever sin situation på fritidshemmet idag. Intervjun var styrda av kärnfrågor för att kunna få fram den informationen som behövs för att arbetet skulle kunna ta nästa steg.
Som det nämnts tog arbetet ta sin början redan ett antal veckor innan sista verksamhetsförlagda period påbörjades. Detta genom att samtycken och missivbrev skickades ut till vårdnadshavarna på det berörda fritidshemmet.
Dessa hade jag också som önskemål att få tillbaka i god tid innan arbetet tar sin början för att förberedelserna skulle bli så rättvisa som möjligt.
7 Genomföra
I kommande kapitel kommer aktionerna i utvecklingsarbetet att presenteras.
Dock uppstod en viss problematik redan innan arbetets start då jag enbart hade fem elever vars vårdnadshavare godkänt deras medverkan i projektet.
7.1 Aktion 1 - Tipspromenad
Den första aktionen som genomfördes i mitt utvecklingsarbete var en tipspromenad efter en elevens önskan. Nedan presenteras planering, genomförande och resultat av aktionen.
Planering aktion 1
Planeringen av aktion ett skulle genomföras tillsammans med en elev från årskurs ett. Aktionen var på elevens önskemål en tipspromenad som övriga elever fick välja om de ville gå eller springa. Dessvärre var jag frånvarande under veckan och frågorna till tipspromenaden fick jag själv planera hemifrån utan elevens närvaro. Tanken från början var att låta eleven bestämma frågorna på egen hand och att jag skulle vara behjälplig med att skriva frågorna, laminera dessa och sedan tillsammans med eleven sätta upp frågorna på skolgården. Eleven fick under denna planeringsfas enbart medverka vid att bestämma hur rundan skulle sitta på skolgården.
Genomförande aktion 1
Aktion ett genomfördes på elevernas påsklov. Här involverades hela fritidshemmet - förskoleklass och årskurs ett. Eleven som hade önskat denna aktivitet var behjälplig med att sätta upp frågorna på skolgården och förklarade sedan för sina kamrater på fritidshemmet vad som skulle genomföras och hur rundan skulle se ut. Eleven delade också ut protokollen och samlade in dessa för rättning efteråt.
Resultat aktion 1
Resultatet av aktion ett - tipspromenaden blev inte som det först var planerat men vi fick arbeta utifrån förutsättningarna som var. I efterföljande intervju med eleven framkom det att hen var besviken över att inte ha fått vara med och bestämma frågorna och hade önskemål om att få genomföra en ny aktion där hen fick vara mer involverad.
Jag: Var du nöjd med frågorna som var på tipspromenaden?
Elev: Jag hade velat vara med och bestämma frågorna.
Jag: Vi skulle ju kunna planera upp en ny tipspromenad där du bestämmer frågorna?
Elev: Ja, det låter bra!
Jag: Va bra, då planerar vi in en ny tipspromenad i sluten på nästa vecka.
Utifrån det som framkom i intervjun med eleven tog jag beslutet att genomföra en ny aktion tillsammans med hen utifrån två aspekter, dels ingången på mitt arbete med delaktighet och inflytande men också utifrån elevens önskemål.
Som tidigare nämnts menar Westerlund (2011) att inflytande i verksamheten grundar sig i att eleverna ska få genomföra sådant de själv anser är roligt och som de själva önskar att genomföra. Med det som grund valde jag att återupprepa aktion vid ett senare skede så den berörda eleven skulle känna att den hade inflytande över en aktivitet som hen själv önskat att genomföra och påverka så som den önskar.
7.2 Aktion 2 – “Grej of the week”
“Grej of the week” innebär att läraren (i detta fall eleverna) har lämnat en ledtråd till ett utvalt objekt några dagar innan presentationen ska hållas.
Eleverna i klassen får sedan under det aktuella lektionstillfället gissa på vad de tror är rätt svar och när eleverna har gissat rätt presenteras objektet, detta kan vara ett djur, en händelse, en känd byggnad eller en viktig person. När det utvalda objektet sedan redovisas presenteras den mest relevanta fakta. Detta kan vara storlek på djuret/byggnaden, det kan vara färg, hur den lever, vad personen är känd för, den mest intressanta och relevanta fakta som kan tilltala elever i årskurs ett helt enkelt. Presentationen genomförs sedan i en Powerpointpresentation för att det ska bli så enkelt som möjligt att ta lära sig och ta in den fakta som presenteras.
Planering aktion 2
Planeringen av aktion två stod två elever för helt själva. Dessa elever hade sedan innan bestämt att de ville göra sin “grej of the week” tillsammans.
Eleverna hade valt att giraffen skulle vara deras grej och med stöd av mig hittade de information om giraffen och satt noga och länge för att välja ut perfekta bilder och filmer som de skulle ha i sin presentation. När all fakta var inhämtad, bilderna var valda och filmerna hittade var planeringsfasen för denna aktion färdig. Allt sammanställdes i en Powerpointpresentation som vid ett senare tillfälle i veckan skulle presenteras för övriga klassen.
Genomförande aktion 2
Aktion två genomfördes under skoltid och i den klass jag har varit knuten till under min praktikperiod. Eftersom eleverna redan innan hade planerat upp sin aktivitet var det ett enkelt genomförande under lektionstillfället. Eleverna fick hjälp att koppla upp datorn till smartboarden och sedan redovisade de sin presentation om giraffen tillsammans och med visst stöd av mig. Min huvudsakliga roll under genomförandet var att hålla mig i bakgrunden och låta eleverna agera på egen hand vilket de lyckades väl med.
Resultat aktion 2
Resultaten av aktion två - grej of the week kunde inte genomföras på planerad dag utifrån sjukdom av en av eleverna. Jag hade en diskussion både med klasslärare och den eleven som var frisk dagen för genomförandet hur vi skulle agera. Tankarna gick om aktionen skulle genomföras trots allt men tillsammans landade vi i och främst utifrån elevens önskemål skulle vi vänta tills båda två var på plats igen.
Aktion två genomfördes under min sista dag på VFU VI tillsammans med båda eleverna som varit med och planerat upp sin “grej of the week”. Eleverna genomförde presentationen på egen hand och planerade sinsemellan mellan varandra upp hur de skulle prata och delge informationen om giraffen som var deras valda tema. Klasskamraterna var högt medverkande och intresserade av presentationen vilket i min mening gjorde att eleverna växte av sitt framförande.
Nedan kommer jag presentera en del av det som framkom under den avslutande intervjun med eleverna. Här var det viktigt för mig att försöka få fram en rättvis bild av hur de upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i aktionen.
Jag: Är ni nöjda med hur ni gick genomföra er “grej of the week”?
Elev 1: Ja, ganska nöjd. Jag skulle vilja att vi skulle ha gjort det som vi brukar göra med XX i klassen. Att vi skulle få välja bilder och skriva in i boken och sådär.
Elev 2: Jag är nöjd, klassen lyssnade på oss och ställde många frågor vi fick svara på.
Jag: Tycker ni att jag lät er bestämma allt i aktiviteten eller hade jag kunnat göra något annorlunda?
Elev 1: Du lär oss att bestämma allt. Det tycker jag var bra, sen behövde du inte hjälpa oss så mycket heller bara med datorn och sådär.
Elev 2: Jag tyckte du lät oss bestämma allt vi skulle göra, det var roligt.
Givetvis pågick samtalet med eleverna längre än dessa fraser men detta är det som jag fann som mest intressant. Här lyfter eleverna tydligt att dem var nöjda med upplägget men hade önskemål om att få göra det som klassläraren genomför “grej of the week” varje vecka. Jag kan förstå elevernas tankar kring aktiviteten, men anledningen till att resultatet blev som det blev är att aktiviteten genomfördes under skoltid vilket gjorde att vi fick anpassa oss efter hur klassrumsmiljön såg ut. Skolverket (2019) lyfter i sin rapport vikten av att eleverna får göra sina röster hörda och att de faktiskt ges tillfälle att få inflytande över sitt eget lärande.
7.3 Aktion 3 – Tipspromenad
Aktion 3 blev på elevens önskemål en tipspromenad. Nedan presenteras planering, genomförande och en reflektion över aktionens utgång.
Planering aktion 3
Planeringen av aktion tre genomfördes tillsammans med samma enskilda elev som skulle ha genomfört aktion ett. Under planeringsfasen vid detta tillfälle styrde eleven själv vilka frågor som skulle vara på rundan och även hur den skulle se ut. Min roll här var att vara behjälplig med att skriva frågor på datorn och laminera dessa, rundan klasskompisarna sedan skulle gå bestämd vi tillsammans. Aktiviteten var helt på elevens initiativ och hen fick styra med stöttning av mig i delar som behövdes.
Genomförande aktion 3
Aktion tre genomfördes under skoltid och med elever från årskurs ett. Eleven och jag satte tidigare under eftermiddagen upp rundan i en skogsdunge så som eleven tyckte var det bästa sättet. Tyvärr var eleven tvungen att gå hem strax innan genomförandet skulle ta sin start och jag som lärare fick istället ansvara för genomförandet. Dock hade jag och eleven redan innan pratat om hur det skulle se ut och vad som skulle göras så jag tog dennes tanke och genomförandet skedde under de förutsättningar som fanns för dagen.
Resultat aktion 3
Resultatet av aktion tre blev så nära min och elevens tanke det går att komma med ett hinder på vägen, eleven fick gå hem strax innan genomförandet. Detta resulterade i en besviken elev och att jag som lärare istället fick slutföra aktiviteten. Det positiva med detta var dock att hen som hade planerat tipspromenaden fick förklara och starta aktiviteten för sina klasskamrater och jag fick sedan knyta samman aktiviteten och avsluta denna.
Nedan kommer jag presentera en del av det som framkom under den avslutande intervjun med eleven. Här var det viktigt för mig att försöka få fram en rättvis bild av hur hen upplever sin delaktighet i aktionen eftersom detta blev en upprepning på aktion ett som vi genomförde tillsammans.
Bild 1: Bifogad bild på ett urval av de frågor eleven bestämde till aktion 3
Jag: Nu genomförde vi ju tipspromenaden igen, hur tycker du att det kändes denna gång?
Elev: Bättre nu fick jag ju vara med och bestämma allt. Det var tråkigt att jag behövde gå hem innan tipsrundan bara jag hade velat vara med på den.
Jag: Ja, det är klart och det förstår jag. Men innan det tycker du att du fick vara med och bestämma allt?
Elev: Ja, du lät mig göra frågorna och hjälpte mig att skriva på datorn. Du gav mig bara lite tips på vart jag kunde sätta frågorna men jag tycker jag fick bestämma allt.
Jag: Va bra att du känner så när det blev som det blev första gången vi hade tipspromenaden.
Utifrån den data jag samlat in via enskild intervju med denna elev glädjer det mig att hen upplever att hen fick vara med och bestämma och genomföra aktiviteten på egen hand. Som tidigare nämnt fick eleven som skulle genomföra aktion tre gå hem precis innan genomförandet men hade innan dess hunnit gå igenom med klassen vad som skulle göras. Denna aktion var en återupprepning på aktion ett eftersom den under rådande omständigheter fick genomföras på ett sätt som inte var tanken från början. Eftersom Westerlund (2011) påtalar att elevernas inflytande i verksamheten grundar sig på att eleverna ska få möjlighet att genomföra sådant de själva anser är rolig och har som önskemål ansåg jag att det var viktigt att återupprepa aktion ett för eleven som också var dennes önskemål. Resultatet av aktionen blev också att eleven verkade nöjd och lycklig med att både ha fått bestämma frågor, bestämt hur tipspromenaden skulle se ut samt förklara för klassen hur det skulle gå till. Jag kan känna att även här, likt som aktion två blev ett lyckat genomförande med stort elevinflytande och delaktighet.
Under samtalet med eleven påvisade hen en glädje i att vi faktiskt valde att genomföra tipspromenaden igen och detta tycker jag även tydligt framkommer i svaren hen gav mig. Även en tipspromenad kan anses som en simpel sak att genomföra både under skoltid och på fritidshemmet men någonstans behövs även en lärares engagemang för att det ska lyckas och bli ett bra genomförande för alla inblandade. Att räkna med att en elev i årskurs ett eller förskoleklass behärskar att komma på frågor, skriva dessa, hitta bilder, laminera själv och sätta upp rundan kan man inte räkna med. Även om målet är att ge eleven delaktighet och inflytande i diverse aktiviteter behöver de stöttning på vägen för att lyckas i sitt utövande.
Något Westerlund (2011) pekar på är att lärarna ska försöka hitta former i lärandet som gör det möjligt för eleverna att få inflytande över det som ska läras. Genom att som lärare aktivt ha med sig i tankarna att eleverna ska ges inflytande tror jag att eleverna också får känslan av att de blir sedda i sitt deltagande. Med detta menar jag att vikten av att ge eleverna delaktighet men samtidigt vara närvarande är av stor vikt. Givetvis är detta balansgång att gå
och någonstans måste det läggs på en begriplig nivå både för lärare och elever.
Utrymmet för inflytande och delaktighet blir enligt mitt tycke lättare i fritidshemmet och det är därifrån vi måste ha en tydlig utgångspunkt i hur verksamheten formas.
Det som dock går att konstatera efter att alla tre aktioner har genomförts är hur mycket personalfrågan spelar roll i vad som kan genomföras och vad som inte kan genomföras. Med tätare personaltäthet hade antagligen frågan i att ge eleverna mer delaktighet och inflytande i fritidshemmet haft större möjligheter till att lyckas.
8 Observera
I kommande kapitel redogörs det för hur aktionerna har observerats samt vilken dokumentationsmodell som har använts under arbetets gång.
8.1 Dokumentation
Genom att arbeta med ett utvecklingsarbete kommer det också finnas stora möjligheter till att dokumentera arbetet på olika sätt. De metoder jag kommer använda mig av i dokumentationen av arbetet är främst loggbok och intervjuer och för min egen del dagbok men även till viss del fotografering. Här måste jag dock vara restriktiv med hur jag fotar i förhållande till vad vårdnadshavarna har samtyckt till. Fotografering har endast skett på sådant sätt att det inte kan identifiera eleverna och då exempelvis enbart på händer och material och i situationer där eleverna inte har befunnit sig.
När jag dokumenterade utvecklingsarbetet ansåg jag att det var av stor vikt att ingenting skulle försvinna under processens gång. För min egen skull kommer jag under hela arbetets gång använda mig av en arbetsbok för att anteckna viktiga frågor som framkommer, frågetecken kring min arbetsprocess och annat som kan vara av vikt. När arbetet väl kommer igång ute på fritidshemmet kommer annan dokumentation kompletteras till min arbetsbok, nämligen loggbok och fotografering. Gällande loggbok är detta ett ämne som Håkansson (2013) lyfter. Han menar på att loggböcker och dagböcker mycket väl kan användas som verktyg under arbeten som pågår under en längre tidsperiod.
Detta för att kunna föra dokumentation över iakttagelser bland elever och personal. Min tilltänkta loggbok kommer enbart att användas under och i samband med aktionerna medan min arbetsbok kommer användas kontinuerligt under hela arbetets gång. Eftersom arbetsbok och loggbok är närliggande med varandra vill jag förtydliga att loggboken kommer även andra kunna beskåda och ta del av, denna kommer vara betydligt mer strukturerad och välbyggd än min arbetsbok. Arbetsboken kommer vara till för enbart mig och i den kommer många typer av anteckningar att göras. Detta kan vara en liten notis av någonting som behöver göras eller en kommentar från en lärare eller elev som är värd att lägga på minnet.
Att föra loggbok är säkerligen inte enbart enkelt utan kan komma att medföra vissa nackdelar också. Nackdelar jag kan se kan uppstå är att det i arbetet glömmes att föra anteckningar i loggboken och att det i slutändan sedan kommer saknas material för en ordentlig utvärdering, förhoppningsvis kommer detta inte ske men anser att detta är bra att ha med sig i tankarna att det faktiskt är problem som kan komma att uppstå.
Tidigare har jag nämnt Rönnerman (2012) och att hon lyfter Lewis cykliska modell där de fyra stegen är planera, genomföra, observera och reflektera. Den
metod som passar bäst ihop med användandet av loggbok i min är observation.
I detta kan det uppstå lite problematik eftersom jag kommer vara en av huvudaktörerna i observationerna och inte hinna med att se alla situationer som uppstår. Förhoppningen är att aktionerna ska komma igång väl och sedan styra sig av sig själva så jag kan ta ett steg tillbaka och både vara huvudaktör och observatör till vad som händer.
Inom forskning finns det två typer av data att inhämta, kvalitativ och kvantitativ. I mitt utvecklingsarbete kommer jag luta mig emot den kvalitativa data som innebär att man via intervjuer och samtal inhämtar den information man vill komma åt. Den data som fångas in i en kvalitativ forskning kan spelas in för att sedan transkriberas till text för att kunna använda informationen på ett värdefullt sätt (Denscombe 2018).
8.2 Resultat av dokumentation
För att sammanfatta den dokumentation som genomfördes har denna varit något varierad. Fotografering av aktionerna fanns det inte utrymme till i verksamheten, vilket även var bra då vårdnadshavarna inte samtyckt till detta.
Ambitionen var också att föra dagbok och loggbok för att kunna följa processen ordentligt. Nu i efterhand kan jag konstatera att ambitionen har varit väl men utrymmet har inte funnits till att dokumentera i båda delarna. Den dokumentation som dock blev av är en arbetsbok för min egen del där noteringar och funderingar kring aktionerna och arbetets gång har dokumenterats. Materialet kommer förstöras så fort arbetet med detta utvecklingsarbete är genomfört.
Något som jag såg till att underhålla väl under arbetets gång var insamlingen av kvalitativa data, det vill säga inhämtning av information via samtal och intervjuer (Denscombe, 2018). Eleverna har glatt suttit ner och samtalat tillsammans med mig om deras aktioner och om vad de har tyckt varit bra och mindre bra både spontant och under intervjuformer med förbestämda frågor.
Mitt samlade intryck av dokumentationen som har förts under arbetets gång är att det enklaste sättet att få den informationen man vill komma åt är genom kvalitativa data. Eleverna har varit ärliga och har kommenterat väl i vad de tycker har varit bra och vad som har varit dåligt. Givetvis hade jag för min egen del vunnit på mer på att föra en mer utförlig loggbok men syftet under arbetets gång har varit att nå eleverna och det har jag gjort bäst genom samtal både i grupp och enskilt.
Trots att det inte finns någon dokumentation genom fotografier från själva aktionerna så finns det sparade foton på frågorna från tipspromenad och en sparade Powerpointpresentation från aktion 2 och “Grej of the week”. Här har jag identifierat en viss utvecklingspotential och något jag kommer ta med mig in om det blir aktuellt att dra igång ett liknande projekt i mitt framtida yrkesliv.
9 Reflektion och diskussion
I nedanstående och avslutande kapitel kommer en sammanfattande diskussion av utvecklingsarbetet att presenteras. Det kommer också avslutas med pedagogiska implikationer och hur arbetet hade kunnat utvecklats.
9.1 Sammanfattande diskussion
Covid-19, det säger mycket om det senaste året och är också något som har haft stor inverkan på detta utvecklingsarbete i skolan. Pandemin har bidragit till frånvaro av både elever och personal vilket också har påverkat resultatet av mina aktioner. Målet med utvecklingsarbetet har hela tiden varit att se eleverna och ge utrymme till diskussion, samtal och påverkan i verksamheten men förutsättningarna för att lyckas med detta har inte funnits. Orsaken till detta har bitvis varit avsaknaden av personal och elever och förutsättningarna till att kunna lämna verksamheten för att ge eleverna den tiden de har behövt inte funnits.
Frånvaro är inte den enda aspekten till att arbetet inte fallit i den riktningen jag önskat. Inför arbetets start hade jag skickat ut missivbrev och samtyckesblanketter till vårdnadshavare men fick endast tillbaka fem stycken vilket också försvårat arbetets gång. Här fick jag tänka om från att arbeta med eleverna i grupp till att göra projektet mer individ styrt vilket både medför fördelar och nackdelar. De positiva bitarna får anses vara att aktionerna som genomförts har varit helt på elevernas eget initiativ och önskemål vilket också varit syftet med utvecklingsarbetet. Eleverna verkar vara nöjda med genomförandet och fått aktiviteterna dit de velat ha dem. Annat som får anses som positivt är möjligheten att jag fått tid att sitta ner och samtala med eleverna vid ett flertal tillfällen, både i planerandet av aktiviteterna men även spontana samtal både på fritidshemmet och ute på rasterna under skoldagarna. Eleverna har varit engagerade i det som ska genomföras och det är mycket kloka tankar och ett sug efter att få visa sina planerade aktiviteter som ständigt funnits i luften.
Men med positiva reflektioner medföljer även kritiska tankar och funderingar kring arbetets gång och utveckling. Även om eleverna varit nöjda med sitt inflytande i verksamheten är mina reflektioner att tiden till att kunna ha ett arbete som detta som ett stående inslag långt ifrån en självklarhet. Som tidigare nämnts ser samhället inte ut som vi är vana vid för tillfället men jag anser att allt inte hänger på detta. Efter att ha samtalat med personal, både undervisande lärare och personal på fritidshemmet landar det i att tiden är knapp och barngrupperna stora, målen är höga för vad som ska genomföras och personaltätheten är emellanåt låg. Även om jag tre av dessa veckor arbetet har pågått på fritidshemmet varit utöver den vanliga personalstyrkan har ändå inte
tiden jag önskat kunnat ges till eleverna funnits, verksamheten har varit ständigt på språng och insikten till att göra något liknande när man väl är en av personalstyrkan har i slutänden känts övermäktigt.
Tidigare i texten har jag nämnt begreppet barns perspektiv men anser att det kan vara värt att lyfta igen. Bergnehr (2019) menar att barns perspektiv handlar om att eleverna lyssnas in och man ger dem möjlighet till att förmedla sina känslointryck och åsikter. Bergnehr (2019) menar vidare att genom att arbeta med att förstå barns perspektiv kan även frågor som inflytande och delaktighet infrias i verksamheten. I Skolverket (2019) nämns följande:
Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem (Lgr11, 2019).
Jag tror att min ambitionsnivå i vad som är rimligt att genomföra till vad man faktiskt kan genomföra som elev på fritidshemmet har varit något hög. Nu menar jag inte att eleverna inte ska ha möjlighet till att påverka sin vistelse på fritidshemmet men i den nivån detta arbete har haft sin utgångspunkt i är inte rimlig, oavsett om vi lever i en pandemi eller inte.
Målet med utvecklingsarbetet har varit att detta är ett arbete som ska kunna fortgå även när jag avslutar mitt arbete i skolan. Vid de första samtalen med lärarna på det berörda fritidshemmet positivt inställda till arbetet och menade att det är ett bra projekt och att sådana idéer behöver sätta igång av någon annan eftersom de själva saknar tiden till det. Dock tror jag att ska ett arbete som detta fungera i den riktiga verksamheten behöver man två delar för att få det optimalt, den första är ett stort engagemang från personalen och den andra är att man har personaltätheten till det. Det krävs att en personal agerar som
“spindel i nätet” och stöttar eleverna i sitt planerande av aktiviteterna. Man skulle kunna ge eleverna helt fria händer i sitt planerande och sedan vara en hjälpande hand när de väl ska genomföra sina önskemål, dock tror jag inte det är ett vinnande koncept efter att själv ha samtalat med eleverna kring mina aktioner. Resultatet indikerar att eleverna behöver en stöttande hand på vägen och en person som finns där för att bemöta deras tankar och besvara deras funderingar.
Inflytande och påverkan är två begrepp jag valde att lyfta under teoretiska analysbegrepp. Under hela arbetes gång var dessa två begrepp varit bärande i hur jag har planerat och agerat i mina aktioner. Så som Bergnehr (2019) förklarar begreppen handlar inflytande om att man vill undersöka om eleverna har inflytande i det som ska genomföras/planeras medan påverkan handlar om samspel. Ytterligare ett begrepp som går att koppla samman med inflytande och påverkan är aktörskap. Detta menar Bergnehr (2019) är något man föds med och som sedan följer en genom livet. Begreppet innebär kort sagt att man
