Skogsutredningen 2019 – Läget och vägen framåt
PM till regionstyrelsen för LRF Västra Götaland 2020-12-16.
Martin Gustavsson Innehåll
• Allmänt om statliga utredningar
• Skogsutredningen 2019
o Kommittédirektiv 2019:46 o Utredning M 2019:02 o Betänkande SOU 2020:73
• Läget
• Bra och dåliga förslag
• Vägen framåt
• Slutord och frågor
Allmänt om statliga utredningar
Den normala processen för en statlig utredning är
1. Regeringen beslutar att tillsätta en utredning vars uppdrag och omfattning regleras i ett s.k. kommittédirektiv. Till utredningen kopplas en kommitté (ofta representanter från de politiska partierna) eller en ensam utredare som kallas för särskild utredare, det kan också tillsättas ett utredningssekretariat och experter som tillsätts av Regeringskansliet.
2. När utredningen är klar presenterar den sina förslag genom rapporter som kallas för betänkanden som publiceras i serien SOU (Statens offentliga utredningar).
3. Innan regeringen tar ställning till utredningsförslag skickas de på remiss till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten.
4. Regeringskansliet behandlar betänkandet och remissvaren, och därefter väljer regeringen att gå vidare i frågan t.ex. genom proposition till riksdagen.
5. Riksdagen beslutar om förändringar i lagar och skatter.
Skogsutredningen 2019 Kommittédirektiv 2019:46
Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2019
Ämne: ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”
Sammanfattning: ”En särskild utredare ska undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär
bioekonomi. Syftet med utredningen är att värna och stärka den privata
äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för
inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.
Syftet är också att belysa eventuella målkonflikter och att synergier nyttjas mellan internationella och relevanta nationella åtaganden om biologisk
mångfald och en växande cirkulär bioekonomi. Utredaren ska dessutom föreslå hur incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken kan skapas. Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell bio-massa från den svenska skogen.”
Regeringens pressmeddelande hänvisade till januariavtalet punkt 26.
Utredning M 2019:02
Utredningen valde att kalla sig ” Skogsutredningen 2019” och att sprida information via www-platsen https://skogsutredningen.se/
Särskild utredare Agneta Ögren (lagman) Utredningssekretariat
Jon Karlsson, huvudsekreterare (hovrättsassessor, utbildad inom mark och miljödomstolarna)
Karin Tormalm, utredningssekreterare (jägmästare och näringspolitisk utredare från Skogsindustrierna)
Kristina Dreijer, utredningssekreterare (rättssakkunnig, utbildad inom mark- och miljödomstolarna)
Tommy Ek, utredningssekreterare (naturvårdshandläggare, biolog och har arbetat med nyckelbiotoper och skydd av skog)
Experter
Agnetha Alriksson, kansliråd, Näringsdepartementet
Björn Jonsson, Chef för naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten Conny Öhman, kansliråd, Näringsdepartementet
Elisabeth Hammar, chefsjurist, Kammarkollegiet
Emma Berglund, ansvarig för samhällskontakter, LRF t.o.m. 16 mars 2020 Gunnar Lindén, naturvårdspolitisk expert, LRF fr.o.m. 16 mars 2020 Erik Petré, förbundssekreterare, Sveriges Häraldsallmänningarsförbund Eva Stengård, kansliråd, Kulturdepartementet
Garbriel Mörner, ordförande Skogskommittén, Sveriges Jordägareförbund Ingrid Backudd, departementssekreterare, Miljödepartementet
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist, Svenska Samernas Riksförbund Johan Wester, senior advisor, Skogsstyrelsen
Jonas Eriksson, medlemschef, Norra Skogsägarna
Leif Öster, naturturismentrepenör, Naturturismföretagarna Linda Berglund, seniorrådgivare, Världsnaturfonden WWF Linda Eriksson, skogsdirektör, Skogsindustrierna
Malin Sahlin, sakkunnig, Naturskyddsföreningen
Max Enander, stiftsjägmästare, Svenska kyrkan Mikael Jakobsson, antikvarie, Riksantikvarieämbetet Stefan Henriksson, handläggare, Naturvårdsverket
Ylva Birkne, departementssekreterare, Miljödepartementet Betänkande SOU 2020:73
Titel: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen Överlämnad till regeringen 30 november 2020
Sammanfattning: Betänkandets omfattning är cirka 1 200 sidor. ”Utredningens principiella ställningstaganden och huvudsakliga förslag framgår av
sammanfattningen (34 sidor).”
Bevarande av fjällskog: I betänkandet föreslås att cirka en halv miljon hektar av de stora, sammanhängande naturskogarna i anslutning till den fjällnära gränsen ska bevaras.
Nyckelbiotoper: Utredningen har kunnat konstatera att den nuvarande
nyckelbiotopsinventeringen vilar på svag rättslig grund och bör ersättas med en mer ändamålsenlig inventering.
Läget
Det som verkar ha hänt med Skogsutredningen är att utredaren och
sekretariatet tidigt gjorde en tolkning av Sveriges internationella åtaganden om naturvård och biologisk mångfald, och att detta förde med sig långtgående förslag om formellt skyddad natur.
Max Enander (expert från Svenska kyrkan), Jonas Eriksson (expert från Norra Skog), Linda Eriksson (expert från Skogsindustrierna), Gunnar Lindén (expert från LRF), Gabriel Mörner (expert från Sveriges Jordägareförbund) och Erik Petré (expert från Sveriges Häradsallmänningsförbund) har skrivit ett
gemensamt särskilt yttrande där de bl.a. framför
• ”Vår bedömning är att sammanfattningen […] är mera nyanserad och allmänt hållen än de enskilda kapitlen i utredningen.”
• ”Vi skogsbruksföreträdare anser inte att utredningen lever upp till utredningsdirektiven vad avser uppdraget att lämna förslag som stärker äganderätten och bidrar till en växande bioekonomi.”
Vi kan förvänta oss att Regeringskansliet (d.v.s. Miljödepartementet) skickar betänkandet på remiss under våren 2021. Därefter följer en politisk
förhandling, först inom regeringen och därefter i riksdagen. Enligt januariavtalet skall ny lagstiftning gälla från 1 juli 2021.
Bra och dåliga förslag Bra förslag
Gunnar Lindén m.fl. har skrivit på sidan 1188 i betänkandet om några särskilt bra förslag som helt eller delvis bör tillvaratas, dessa är:
• En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen (9.4).
• Rådgivningskampanj (9,6).
• Klövviltsförvaltning (9.7).
• Ett politiskt ställningstagande om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen (9.10).
• Frivilligt formellt skydd som det huvudsakliga arbetssättet för skydd av skog (10.2).
• Skogsstyrelsen bör upphöra med nyckelbiotopsregistreringar (12.2.3- 12.8).
• Förslag till tydligare lagstiftning för tillstånd till avverkning i fjällnära skog – att skogsbruk är pågående markanvändning och att ersättningen behandlas redan i tillståndsbeslutet (15.6).
Dåliga förslag
Resultat av samtal den 4 december 2020 med Gunnar Lindén:
1. Kunskapskrav
• Egentligen är det ett redovisningskrav som leder till mer byråkrati och ökade kostnader för konsultstöd.
• Dessutom risk för dubbelanmälan i samband med avverkning, d.v.s.
nytt krav om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken om avverkningen kan komma att väsentligt ändra naturmiljön - vilket kan leda till att skogsägare i onödan känner sig tvungna att anmäla, eller avstår från att avverka av rädsla för konsekvenserna.
2. Undantag från frivillighet
• Trots att utredningen framhåller frivillighet så förs det samtidigt fram en massa undantag.
3. Naturvärdesinventering som ersätter nyckelbiotopsinventering
• Utredningen har dragit slutsatsen att nyckelbiotopsinventering är en form av myndighetsbeslut som saknar rättsligt stöd och som därför skall upphöra. Bra!
• Men, även en enklare naturvärdesinventering kommer innebära en bedömning som i sin tur riskerar att försvåra skogsbruk, d.v.s. vi är tillbaka i samma problem som för nyckelbiotoper.
4. Tolkning av internationella åtaganden (kapitel 8)
• Utredningen har dragit slutsatsen att det måste skapas stora mängder formellt skyddade skogsområden (nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, skogliga biotopskyddsområden och naturvårdsavtal), vilket i sin tur medför förslagen om undantag från frivillighet (se ovan).
• Om man istället gör samma tolkning som andra länder gör i sin redovisning av skydd av biologisk mångfald, så kan t.ex. frivilliga avsättningar räknas in och kanske t.o.m. strandskyddet m.m. (se rapport från LRF Skogsägarna ”Sveriges internationella åtaganden om skydd av natur” 2020-05-25). Och med en sådan tolkning har Sverige med råge uppfyllt sina internationella åtaganden.
Vägen framåt
Samma dag som betänkandet presenterades (30 november 2020) reagerade skogsgruppen inom LRF Västra Sverige med filmer, pressmeddelanden och debattartiklar. Det blev t.o.m. framträdande i värmländsk TV. Nu förbereds aktiviteter för januari och februari 2021.
LRF:s linje är inte att betänkandet skall kastas i papperskorgen. Det finns dåliga förslag, men det finns också bra förslag (se ovan). Vårt hopp står till politikerna och vi kommer inrikta oss på att förklara för riksdagsledamöter vad som är bra och vad som är dåligt. Särskilt representanter från S och L är viktiga att träffa, medan vi räknar med att det kommer vara relativt lätt att få med sig representanter för C, M och KD (telefonkontakt). Kan vi få S, C, L, M och KD att anamma LRF Skogsägarnas tolkning av internationella åtaganden och få gehör för kritik av mer byråkrati så kommer helheten vara ganska bra.
Per Carlsson och Martina Philip håller på med att bjuda in riksdagsledamöter från S och L i de olika valkrets till möte i skogen. Fokus på följande punkter:
• Alla skyddsformer ska kunna tillgodoräknas internationella åtaganden, om de inte räknas (för att de anses sakna betydelse för mångfald och ekosystemtjänster) bör restriktionerna tas bort
• Skydd av skog – endast efter skogsägares medgivande.
• Tillvarata utredningens förslag om nyckelbiotoper, men ge skogsägare rätt att begära att befintliga nyckelbiotoper avregistreras om staten inte vill ge dem ett formellt skydd mot ersättning.
Slutord och frågor
Ett betänkande från en statlig utredning är omfattande och SOU 2020:73 är inget undantag. För den som vill bilda sig en uppfattning rekommenderas sammanfattningen (34 sidor) i kombination det särskilda yttrandet som undertecknats av Gunnar Lindén m.fl. (sida 1187–1197).
Eftersom så mycket handlar om tolkning av internationella åtaganden om biologisk mångfald så rekommenderas rapporten” Sveriges internationella åtaganden om skydd av natur” från LRF Skogsägarna 2020-05-25.
Är det någon som har synpunkter på våra kontakter med riksdagsledamöter?
Är det någon som har kontakt med riksdagsledamöter från Liberalerna?
Vårt arbetssätt för att bilda opinion kanske kan användas som modell för framtida reaktioner avseende artskydd, strandskydd, vattendirektivet etc.?
