Samverkan för en bättre miljö -

Samverkan för en bättre miljö -

Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007- 2011

Halmstad den 30 juli 2011

Ove Svensson Roger Orwén

2 Sammanfattning av utvärderingen

Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram har i stort sett infriat sina mål. Det gäller inte minst omvandlingen av biogas till fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning. Många

lantbrukare verkar stå i startgroparna för att investera i biogas. Biogasutvecklingen i Halland menar vi står inför en dramatisk utveckling, där biogasanläggningen på Plönninge och Bioenergicentrum - med sina nära kontakter till Högskolan i Halmstad och LRF - skulle kunna ha rollen av kunskapsnav, både avseende gasproduktion, rötningsprocesser och affärsutveckling. Kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare, både lokalt och regionalt (kanske också nationellt och internationellt).

Produktion av biogas ur matavfall med en sorteringsanläggning som avskiljer förpackningar ses också som ett viktigt bidrag till biogasutvecklingen. Den för Sverige nya tekniken som hämtats från Österrike har visat sig effektivare än tidigare metoder. Användningen av fossila bränslen reduceras när matavfall i ökad omfattning blir till biogas. När biogödsel, som utgör en restprodukt från processen, används på produktiv åkermark sluts vidare kretsloppet mellan stad och land, vilket är önskvärt ur ett helhetsperspektiv. Avfallets näringsinnehåll nyttiggörs - däribland fosfor som är en ändlig resurs – samtidigt som användningen av handelsgödsel minskar.

Många gånger kan besparingar bidra till en bättre miljö genom reducerade utsläpp. Två åtgärder inom Klimp bidrog till en bättre miljö genom att de medför energibesparingar. Den ena åtgärden handlade om hur man erhåller ökad fjärrvärmeproduktion med samma mängd sopor som tidigare genom installation av rökgaskondensering i processen vid ett

kraftvärmeverk. Effekten var t.o.m större än förväntat. Den andra åtgärden handlar om energibesparingar genom byte av gatubelysningsarmaturer och trafiksignallyktor till energisnåla alternativ. Även här var besparingarna större än förväntat och målen är därmed uppnådda. En rad positiva effekter uppnåddes samtidigt, belysningen blev bättre, underhållet inte lika omfattande, deponeringen av uttjänta lampor minskade samt att användningen av bly reducerades.

Mobilitetskontoret svarade för en åtgärd som syftade till att Halmstadbor skulle upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Det skulle leda till minskat enskilt bilåkande och resultera i minskade utsläpp av koldioxid.

Aktiviteterna utgjordes av Trafikantvecka, Hälsotrampare, Testresenärer, Bemannade posters och utställningar, Informationskampanjer samt Vår- och Höstbiennaler.

Åtgärden Information och folkbildning var även den framgångsrik. Den handlade om ökade kunskaper och förändrade beteenden inom en rad områden och på skilda nivåer i samhället.

Utifrån en samlad bedömning av en imponerande informationssatsning inom åtgärden hävdas att åtgärden infriat sina målsättningar. Klimatsmartkampanjen uppmärksammade relationen mellan mat och miljö och är ett bra exempel på de folkbildande inslagen i åtgärden.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning – Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 5

Samverkan mellan nationell och lokal nivå 5

Halmstads Klimp 5

Utvärderingsrapportens disposition 6

2. Utvärderingsuppdraget 6

Fortlöpande presentation av utvärderingens resultat 7

3. Utvärderingens val av metoder och genomförande 9

En utvärderingstrappa – från aktivitet till måluppfyllelse 9

Måluppfyllelse 11

Kvalitativa kommentarer 11

Intervjuer 12

Observation vid åtgärdsträffar och andra tillfällen 12

Att identifiera vad som påverkar måluppfyllelse 13

Identifiera åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential 13

4. Biogas blir fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning 13

Målsättning 14

Måluppfyllelse 14

Aktiviteter, effekter och resultat 15

Anläggning för framställning av fordonsgas 16

Konvertering av en traktor för gasdrift 17

En inmatningsutrustning till rötkammaren 18

Resultaten av åtgärdens aktiviteter 19

Småskalig biogasproduktion på lantgård – ett utvecklingsområde 20

5. Biogas ur matavfall – utveckling av ny teknik för särskiljande av förpackningar 20

Mål 21

Måluppfyllelse 21

Aktiviteter, effekter och resultat 22

Aktivitet – Nytt gasfordon för insamling av matavfall 24

Information om aktiviteterna och åtgärden 24

Åtgärdens två mål har infriats 24

Sammanfattningsvis om påverkan av resultatet 24

6. Mer energi ur soporna genom rökgasrening 25

Mål 26

Måluppfyllelse 26

Sammanfattningsvis om resultaten 27

Vad har påverkat åtgärden 27

7. Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor 28

En utvärderingstrappa – från aktivitet till måluppfyllelse 28

Måluppfyllelse 29

Reducering av miljöproblem som mål 30

Kvalitativa kommentarer 30

Sammanfattande diskussion och värdering 32

8. Klimatsmarta resor genom insatser av kommunens mobilitetskontor 32

Målsättning 32

Måluppfyllelse 33

Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden 33

Uppfylls Naturvårdsverkets särskilda villkor 40

Måluppfyllelse – några reflektioner 42

4

Vad bidrog till måluppfyllelse 43

9. Information och folkbildning genom en särskild åtgärd 44

Målsättning 45

Måluppfyllelse 45

Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden 46

Bemannade posterutställningar 48

Informationsmaterial 49

Klimatsmart mat 49

Klimps Klimatsmartkampanj har rönt stort intresse 50

Energismartkampanjen 50

Handbok för klimatkommunikation 51

Information och nätverksbygge 51

Administration och samordning av Klimp-åtgärderna 51

Kommunens hemsida för Klimp-programmet 51

Diskussion av åtgärdens resultat och måluppfyllelse 52

Hur kan erfarenheterna från Klimp tas tillvara 53

10. Sammanfattande värdering av Klimp-programmet 55

Har målen med programmet uppnåtts 55

Småskalig biogasproduktion på lantgård – utvecklingsområde med ekonomisk tillväxtpotential 55

Biogas ur matavfall efter avskiljande av förpackningar 56

Ökad energibesparing för en bättre miljö 56

Klimatsmarta resor genom Mobilitetskontoret 57

Information och folkbildning 57

Klimp-programmet och synergieffekter mellan åtgärderna 58

Sambandet med de regionala och nationella nivåer 59

Referenser 60

Bilaga Intervjufrågor 61

5

1. Inledning – Halmstads kommuns Klimat- investeringsprogram

Riksdagen avsatte under åren 2003-2008 nära två miljarder kronor i särskilda program avsedda till klimatinvesteringar för att minska växthuseffekten. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram samt 22 fristående åtgärder i samtliga 21 län. Både kommuner, landsting och företag har medverkat. Programmen omfattar idag 879 åtgärder med en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor.

Regeringen har inte planerat avsätta ytterligare medel till klimatinvesteringar i denna form.

De sista besluten om Klimpbidrag togs i maj 2008 och genomförandet av Klimpprogrammen pågår till och med 2012.

Samverkan mellan nationell och lokal nivå

Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Syftet är att kommuner, företag och andra lokala och regionala aktörer ska stimuleras till långsiktiga investeringar som både minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att det svenska klimatmålet nås, samtidigt som det lokala klimatarbetet stärks.

Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. De löper normalt under fyra år och slutrapporteras därefter. En ambition är att utvecklingen av teknik och styrmedel på sikt kan vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet.

Halmstads Klimp

Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram innehåller teknikutveckling av förnybara energikällor, energieffektivisering och insatser för att stimulera till klimatsmartare resvanor.

Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter (som innebär att alla minskade utsläpp är omräknade till koldioxid) som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet uppgår till ca 6 000 ton/år. Programmet innehåller även informationsinsatser och kunskapsutveckling som syftar till minskade utsläpp och en bättre miljö.

Rådet för investeringsstöd inom Naturvårdsverket beviljade Halmstads kommun ett bidrag om 24 492 500 kronor till ett Klimatinvesteringsprogram. Ansökan avseende utnyttjande av rötslam i energiodlingar avslogs. De sju åtgärder som beviljades medel i Halmstads Klimp- program 2007-2011 var:

1) Biogas blir fordonsgas vid Plönninge biogasanläggning

2) Biogas ur matavfall och utveckling av ny teknik för särskiljande av förpackningar 3) Mer energi ur soporna genom rökgasrening

4) Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor 5) Klimatsmarta resor genom insatser av kommunens Mobilitetskontor 6) Information och folkbildning genom en särskild åtgärd

7) Vetenskaplig utvärdering – som stöd för programmet och bedömning av måluppfyllelse

6 Ingen av åtgärderna bedömdes av berörda sektorsmyndigheter ha ”mycket hög prioritet”, fyra åtgärder bedömdes ha ”hög prioritet” nämligen åtgärd 1, åtgärd 2, åtgärd 3 samt åtgärd 7.

Övriga tre åtgärder bedömdes ha ”låg” eller ”måttlig” prioritet.

Denna utvärderingsrapport kommer att beskriva och värdera utfallet av åtgärderna 1 t.o.m. 6 ovan. I rapporten diskuteras i vilken omfattning åtgärderna har bidragit till att målen för respektive åtgärd har kunnat uppnås och i vilken omfattning hela programmet kunnat infria sina ambitioner. Genomförandet av Åtgärd 7 Vetenskaplig utvärdering beskrivs inledningsvis under rubrikerna ”Utvärderingsuppdraget” och ”Utvärderingens val av metoder och

genomförande”. Denna rapport utgör en del av utvärderingsuppdraget och diskuterar Klimp- programmets och åtgärdernas utfall och värderar i vilken omfattning de satta målen har uppnåtts. ”Utvärderingsuppdraget” i rapporten beskriver även hur utvärdering som åtgärd har bidragit till en fortlöpande spridning av Klimp-programmets resultat.

Utvärderingsrapportens disposition

Efter inledningen följer närmast i avsnitt 2 en beskrivning av uppdraget till utvärdering. I avsnitt 3 redovisas utvärderingens syften och hur utvärderingen genomfördes och de metoder som användes.

Med avsnitt 4 börjar presentationen av de enskilda åtgärderna med Plönninge

Biogasanläggning som en demonstrationsanläggning för produktion av gårdsbaserad

fordonsgas utifrån biogas framställd på en blandning av gödsel och organiskt material. Avsnitt 5 redovisar utvärderingen av en åtgärd som syftade till avskiljande av förpackningar vid produktionen av biogas från matavfall, och där ”biogödsel” som en restprodukt kan återföras till åkermarken.

I avsnitt 6 diskuteras hur mer energi kan utvecklas genom att rökgaser kondenseras vid förbränningen av sopor i kraftvärmeverk. Med avsnitt 7 redovisas hur energi kan sparas genom införandet av energisnål gatubelysning och trafiksignallyktor.

Avsnitt 8 redovisar utvärderingen av Mobilitetskontorets insatser för klimatsmarta resor. I nästa avsnitt, avsnitt 9 Information och folkbildning, redovisas de informationssatsningar som gjordes inom denna åtgärd.

Avsnitt 10 slutligen ger en sammanfattande värdering av Klimp-programmet. Efter denna följer rapportens referenser och som bilaga intervjufrågorna vid utvärderingen.

2. Utvärderingsuppdraget

Halmstad kommuns Klimatinvesteringsprogram (Klimp) genomfördes under perioden 2007- 2011. En av åtgärderna var genomförandet av en vetenskaplig utvärdering. Det finns många uppfattningar om vad en utvärdering är, och hur den ska genomföras. I boken ”Evaluation, An Integrated Framework for Understanding, Guiding and Improving Policies and Programs”

(Mark m.fl., 2000) beskriver författarna syftet som att göra ett program begripligt och möjligt att förbättra. Det har varit en ledstjärna för utvärderingen av Klimp.

7 Det uppdrogs åt fil.dr. Ove Svensson och fil.mag. Roger Orwén vid Högskolan i Halmstad att svara för utvärderingen av Klimatinvesteringsprogrammet. De hade tidigare svarat för

utvärderingen av kommunens Lokala Investeringsprogram (LIP)¹. Utvärderingen av Klimp skulle utformas och genomföras på liknande sätt som utvärderingen av LIP. Det skulle ske som s.k. deltagande följeforskning och utvärderarna skulle kontinuerligt delta på möten och sammankomster inom programmet och härigenom utgöra ett stöd för dess genomförande². Utvärderingen sågs även som en aktiv del i spridningen av programmets resultat under hela programperioden. Patton (1997) menar att nyttan av utvärderingen alltid ska sättas i centrum.

Vi återkommer i rapporten till de metoder som användes under utvärderingen. Roger Orwén svarade främst för fältarbetet och underlagen för uppdatering av utvärderingens hemsida medan Ove Svensson hade huvudansvaret för analysen. Rapporten i sin helhet är dock en gemensam produkt. En förändring av utvärderingsteamet sker efter valet hösten år 2010.

Roger Orwén utsågs nämligen till ordförande för Halmstads Energi och Miljö (HEM). HEM utgör en av åtgärdsägarna inom Halmstads Klimp. För att inte hamna i en situation som skulle innebära att han tvingades värdera åtgärder som han själv skulle vara ansvarig för som

förtroendevald ordförande i HEM, valde han att inte delta i det fortsatta utvärderingsarbetet.

Ett beslut som konfirmerades inom KLIMP på ett av de planeringsmöten som avhölls.

Fortlöpande presentation av utvärderingens resultat

”Transparency” och öppenhet bedömdes som viktiga inslag vid genomförandet av Klimp. Det skulle även gälla utvärderingen. För att underlätta dialogen kring projektet presenterades utvärderingens resultat fortlöpande på kommunens hemsida. En särskild åtgärd inom Klimp syftade dessutom till ”Information och folkbildning”.

Den första datainsamlingen inom ramen för utvärderingen sker under våren 2008 och bestod av intervjuer med Klimp-programmets projektledare och samordnare och med samtliga åtgärdsägare samt med ett urval av övriga berörda intressenter. Datainsamling och intervjuer utgjordes av uppgifter om respektive åtgärd. Vidare genomfördes observationer i samband med gemensamma träffar och studiebesök som dokumenterades i fältanteckningar. Resultatet av dessa insatser publicerades fortlöpande på kommunens hemsida, vilket möjliggjorde för allmänheten att följa programmets utveckling. Whitemore (1998) betonar att information är makt och att tillgång till utvärderingens data och slutsatser skapar möjligheter till ökat inflytande för såväl allmänhet, media, politiker och andra inblandade.

Via kommunens hemsida kunde läsaren följa utvecklingen av de sex åtgärderna och i vilken omfattning de har nått upp till sina målsättningar. Det berättas först om åtgärdens mål och graden av måluppfyllelse vid tillfället för den senaste uppföljningen, och sedan görs en ingående beskrivning av de aktiviteter som gjorts inom åtgärden. Därpå följer analys av och diskussion om hur långt åtgärden har utvecklats i förhållande till sina angivna mål.

1 Orwén, R. & Svensson, O. (2007) Utvärdering av det Lokala investeringsprogrammet i Halmstads kommun.

Lyckade miljöprojekt i förhållande till målen, men också en blygsam början på en gigantisk uppgift? Högskolan i Halmstad. Wigforssgruppen för välfärdsforskning.

2Denna utvärderingsansats brukar benämnas ”formativ utvärdering”. En form av utvärdering som blivit allt vanligare, då det anses som värdefullt att använda utvärderingen för projektutveckling, inte enbart som en bedömning av projektets resultat vid projektets slut när möjligheterna att påverka ett pågående projekt inte längre föreligger. Den utvärdering som enbart bedömer vad som har hänt efter avslutat projekt brukar benämnas ”summativ utvärdering”. Jmfr t ex Ove Karlsson (1999) "Utvärdering - mer än metod" eller Evert Vedung (1991) "Utvärdering i politik och förvaltning".

8 Vid varje intervju- och datainsamlingstillfälle samlas nödvändiga uppgifter in. Det sker en första gång under våren 2008, en andra gång hösten 2009 och en tredje gång hösten 2010.

Datainsamlingen och intervjuerna fullföljs under senvåren 2011.

Graden av måluppfyllelse beskrevs för varje åtgärd på Klimps hemsida både utifrån insamlade data och intervjuerna. För att åskådliggöra måluppfyllelsen angavs denna (se figuren!) på en termometer graderad från 0 % till 100 %. Vidare användes teckningar, bilder och citat för att göra utvärderingsrapporterna intresseväckande.

Figur 1. Termometer som visar måluppfyllelse i procent.

Efter varje intervju- och datainsamlingstillfälle uppdaterades uppgifterna på hemsidan. Den skattning som gjordes av måluppfyllelsen för respektive åtgärd uppdaterades även den för varje gång. En sista uppdatering sker i samband med skrivandet av slutrapporten. I denna återges inga termometrar eftersom deras funktion varit att avspegla förändringen över tid. I slutrapporten har dessutom alla åtgärder uppnått sina målsättningar.

Med en sammanfattande kurva redovisades, efter varje intervjuomgång, hur programmet i sin helhet hade utvecklats och i vilken omfattning samtliga åtgärder lyckats uppnå sina mål. (Se figur 2 som redovisar läget för hösten 2010.) Av figur 2 framgår att i oktober 2010 hade två åtgärder uppnått sina mål. Övriga åtgärder hade mellan 20 och 10 procent kvar innan de nått de uppsatta målen.

Figur 2. Måluppfyllelse i procent för alla åtgärder hösten 2010

9 Utvärderingen baseras på Logical Framework Approach (LFA), en rationell metod som används för planering och utvärdering av program och som i första hand fokuserar på graden av måluppfyllelse, och vad som bidrar till eller hindrar denna. En rationell och systematisk metod bidrar till att hindra, menar Mark med flera (2000), ovidkommande intressen från att påverka utvärderingen. En närmare presentation av utvärderingens metod ges i ansökan om programstöd (Åtgärd 7. Vetenskaplig utvärdering). I avsnitt 3 Utvärderingens val av metod och genomförande ges också en beskrivning av LFA-metoden.

Föreliggande rapport bygger på intervjuer och data som insamlades i samband med dessa, på anteckningar från möten inom KLIMP och från olika arrangemang inom programmet. Efter att programmet operativa inslag avslutats har kompletterande information samlats in.

3. Utvärderingens val av metoder och genomförande

Utvärderingen har fortlöpande publicerat resultaten från respektive åtgärd och från Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram i sin helhet på kommunen hemsida. Detta var ett uttryck för ambitionen att skapa öppenhet kring programmets genomförande och väcka intresse för detta. Men det var även ett inslag i spridningsinsatserna inom programmet. Denna typ av utvärdering, som följer programmet och åtgärderna över tid har tidigare använts i samband med utvärderingen av det Lokala investeringsprogrammet, LIP (2000-2006). Den möttes av ett positivt gensvar av omgivningen. Den upplevdes även som ett stöd för styrning av programmet och som ett sätt att bidra till ett ökat intresse hos respektive åtgärdsägare för utvecklingen av hela programmet och de övriga medverkandes åtgärder. De frågor som belyses i denna slutrapport är bland andra: Varför har programmet och åtgärderna utvecklats på sätt som de gjort? I vilken omfattning ligger förklaringen inom ramen för vad åtgärder och program har kunnat påverka? Vilka förhållanden i omgivningen har påverkat de effekter och det resultatet som uppnåtts? Går det att urskilja och säkerställa några miljöeffekter under programtiden och efter avslutade åtgärder? Det kan gälla reduceringen av koldioxidutsläppen men också andra miljöeffekter som reducering av kväve och andra effekter. Klimp-

programmet relateras även till förhållanden i omgivningen med syfte att identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv.

En utvärderingstrappa - från aktivitet till måluppfyllelse

Logical Framework Approach (LFA) har konstruerats som en logisk utvärderingsmodell som utgår från de aktiviteter som genomförs i ett program och de effekter dessa får i samspel med omgivningen. Resultatet utgörs av de samlade aktiviteternas effekter hos en åtgärd inom programmet. Om resultatet leder till åtgärdens måluppfyllelse är även det något som är beroende av omgivningen. Rossi och Freeman (1993) menar att det är sällan som ansvariga inom ett program har möjlighet att påverka alla förhållanden av betydelse för resultatet. Weiss (1998) betonar att kunskap och god planering kan bidra till att målen uppnås men att det alltid finns utrymme för oförutsedda händelser.

10 LFA-modellen utgår från respektive åtgärd (1 till 6) och de aktiviteter som ingår i dessa åtgärder. Varje aktivitet har omedelbara effekter och miljökonsekvenser som t.ex.

energibesparing eller begränsningen av användningen av bly. Utöver detta noteras effekter på sikt i form av minskade utsläpp och minskat behov av underhåll. I utvärderingen gäller det att beskriva aktiviteterna inom en åtgärd och identifiera effekterna på kort eller lång sikt. Det förutsätter att utfallet av aktiviteterna ses i sitt sammanhang. Det är till exempel inte alltid som den tekniska utvecklingen går i takt med byråkratin. Ska man undersöka om traktorer kan drivas på gårdsproducerad fordonsgas är det självfallet en förutsättning att tillstånd för dylika fordon kan erhållas.

Resultatet av en åtgärd utgörs av dess samlade effekter. För att förstå vad som ligger bakom åtgärdens måluppfyllelse relateras denna även till andra förhållanden som påverkar resultatet.

Ett lyckat resultat som leder till måluppfyllelse kan t.ex. vara en följd av att kommunen skjuter till egna medel. Jämte de omedelbara målen som åtgärderna ska uppnå finns även övergripande mål och en följd av Klimp-programmet i sin helhet. Genom att addera resultaten från samtliga åtgärder kan hela programmets måluppfyllelse beräknas.

Redovisningen av respektive åtgärds måluppfyllelse måste ibland utgå från schabloniserade skattningar. Kompletterande kvalitativa uppgifter bidrar i analysen till att förändringen trots viss osäkerhet kan säkerställas. Att på detta sätt använda sig av olika metoder för att

undersöka ett fenomen brukar kallas för metodtriangulering (Svensson, 2007). Det är en metod som bidrar till att säkerställa kvalitén hos utvärderingen. Kvantitativa metoder bidrar med beskrivningar av olika sociala förhållanden i form antal och frekvenser, medan

kvalitativa metoder bidrar till att skapa mening och förståelse med hjälp av ord.

Figur 3. Utvärderingstrappa – ett exempel

BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START

För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). De mått på förändring som används måste kunna relateras till utgångspunkten eller baslinjen. De variabler som mäter förändringen kan antingen vara förhållanden som följs över tid eller beräkningar av dessa utifrån givna schabloner. Vi vet till

Övergripande mål

Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas.

Mål

Målet är det åtgärden syftar till att uppnå,

exempelvis energibesparing och reducering av bly i miljön

Resultat

Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till.

Effekter

Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till.

Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad elförbrukning och användning av bly.

Sex åtgärder

Det drivs sex åtgärder inom klimp-programmet med ett flertal aktiviteter inom varje åtgärd.

FÖRÄND- RING

11 exempel att Halmstad kommun före KLIMP har cirka 24 000 belysningspunkter med en total elförbrukning om cirka 12 gWh. Det är i relation till detta utgångsvärde som en minskad energiförbrukning om 2,17 gWh blir begriplig inom åtgärden ”Energisnål gatubelysning genom byte av armaturer och trafiksignallyktor”.

Måluppfyllelse

Varje åtgärd, liksom programmet i sin helhet, har angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning utvecklingen av ny teknik, ökade kunskaper eller andra aktiviteter inom åtgärden leder till minskade utsläpp eller energibesparingar. På redovisningen av utvärderingens resultat på hemsidan illustrerades graden av måluppfyllelse för åtgärderna av

"termometrar". På dessa kunde man för varje åtgärd avläsa graden av måluppfyllelse i procent (%) av målsättningen. Hade denna infriats till exempelvis 50 % eller 100 % framgick detta av termometern.

Miljömål anges dock inte alltid som tillstånd som skall uppnås, utan många gånger som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man lyckas t.ex. begränsa energiförbrukningen och utsläppen.

Målen anger i dessa fall en reducering av miljöproblemen. Även i dessa situationer är det viktigt att kunna relatera effekter och resultat till situationen före Klimp och en etablerad baslinje. En reducering av miljöproblemen blir begriplig först när utgångsvärdena är kända.

När det gäller att mäta effekter av ny teknik och etableringen av anläggningar är situationen före åtgärden ofta väl dokumenterad. När det gäller andra förhållanden som kunskapsläget hos kommuninvånarna om miljön är situationen en annan. Det saknas ofta data som kan tas som utgångspunkt (baselinje) för jämförelser över tid. Det är dessutom alltför kostsamt att göra undersökningar enbart för att belägga kunskapsläget hos befolkningen inför en utvärdering.

Det innebär att effekter av brett upplagda informationsinsatser kan vara svåra att säkerställa, medan aktiviteter av mera begränsad omfattning ofta tillåter en dokumentation av utfallet.

Även vid begränsade informationsinsatser kan det vara svårt att belägga effekterna. När det gäller Mobilitetskontorets åtgärder utvärderades dessa med stöd av Vägverkets

rekommenderade utvärderingsstruktur SUMO. Ett rationellt utvärderingsinstrument som i likhet med LFA-metoden fokuserar på åtgärdens måluppfyllelse och vad som bidragit till denna. Vid användningen av SUMO har Mobilitetskontoret utgått från indikatorer på måluppfyllelse som operationaliseras till mätbara data. Ett av målen för hälsotramparna formuleras som – minst 85 % (17 av 20 deltagare) ska använda cykel vid minst 80 % av sina arbetsresor – förhållanden som sedan mättes genom att deltagarna förde dagbok. De resor med cykel som ersatte bilresor kunde även ligga till grund för skattning av miljöeffekter uttryckt i kg minskade utsläpp av koldioxid under åtgärden. Genom uppföljning av i vilken omfattning hälsotramparna fortsatte att använda cykel för sina arbetsresor kunde

miljöeffekten på längre sikt beräknas.

Kvalitativa kommentarer

Det mätbara är dock inte alltid det mest intressanta. En alltför långt driven förenkling av utfallet av miljöåtgärder i kvantitativa variabler och måttenheter riskerar att trivialisera miljöarbetet. Av det skälet kan det vara viktigt att de kvantitativa måtten kompletteras med resonemang baserade på data som lyfter fram kvalitativa aspekter hos miljöåtgärderna. De kvalitativa aspekterna uppfattas många gånger på olika sätt av skilda betraktare. En strävan har därför varit att låta motstridiga synpunkter komma till tals i utvärderingen.

12 En ambition i utvärderingen har varit att inte göra några egna avvägningar mellan olika

intressen, utan att öppet redovisa de synpunkter på programmet som kommit fram genom intervjuer, enkäter eller på annat sätt. En metod som beskrivs av Guba & Lincoln (1989) och som betonar värdet av att ”stakeholders” kommer till tals i en utvärdering. Med stakeholders menar de personer som har intressen att bevaka och riskerar något i samband med en

utvärdering. Istället för att söka en genomsnittlig bedömning av ett program eller en verksamhet menar Guba & Lincoln (a.a.) att olika åsikter öppet ska brytas mot varandra i utvärderingen.

Intervjuer

Utvärderingen har för datainsamlingen använt sig av upprepade intervjuer med de sex åtgärdsägarna och andra berörda personer. Intervjuerna kan närmast beskrivas som

respondentintervjuer med syfte att få fram så mycket fakta och åsikter som möjligt om hur situationen utvecklades inom åtgärderna, och annat av betydelse för bedömningen av dem.

Inför varje intervjuomgång lyftes ett antal teman upp som sedan belystes i intervjuerna med åtgärdsägarna. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som med vissa anpassningar kunde ge struktur åt intervjuerna vid samtliga intervjutillfällen. (Se bilaga 1.) Intervjuerna kan beskrivas som semistrukturerade intervjuer med stort utrymme för respondenternas egna initiativ och funderingar.

Gemensamt för de intervjuade respondenterna var att de gärna delade med sig av sina synpunkter på Klimp-programmet och åtgärderna, även om intervjuerna pågick en till två timmar. De frågorna som ställdes syftade till att fånga upp vad som hade genomförts inom respektive åtgärd och intervjupersonens egen uppfattning av aktiviteter, effekter och resultat i förhållande till de givna målen, eller andra villkor. Intervjufrågorna skickades vanligen för genomläsning cirka en vecka före intervjuerna. I något fall skedde intervjuerna av tidsskäl över telefon, vanligen genomfördes de dock på respondentens arbetsplats. Det uppfattades som angeläget att skapa en avspänd intervjusituation. Intervjuerna dokumenterades under intervjun genom att anteckningar fördes för hand. Anteckningarna skrevs ut direkt efter intervjun.

Respondenterna gavs efter intervjuerna tillfälle att läsa igenom svaren innan de publicerades på hemsidan. De uppmuntrades även att komma med kommentarer till vad som presenteras på hemsidan i övrigt.

Observation vid åtgärdsträffar och andra tillfällen

En del i underlaget till utvärderingen bygger på deltagande vid s.k. åtgärdsträffar som projektledaren och samordnaren för Klimp kallar till, där samtliga åtgärdsägare träffas och delger varandra hur utvecklingen gått hittills. Dessa träffar kombinerades ofta med något studiebesök. Studiebesöken förlades som regel hos någon av åtgärdsägarna. Efter varje sådan träff har utvärderaren skrivit ut fältanteckningar som kompletterat förda protokoll. Det som dokumenteras var information, utbyte av åsikter och tankar av relevans för utvärderingen.

Särskilt studiebesöken gav information som bidrog till att sätta in åtgärderna i ett större sammanhang.

13

Att identifiera vad som påverkar måluppfyllelse

Varje aktivitet inom Klimp leder till effekter. Det kan vara både avsedda och icke avsedda effekter, förväntade och icke förväntade effekter, önskvärda och icke önskvärda effekter. Att försöka identifiera effekterna av en aktivitet kan vara en grannlaga uppgift. Många gånger är dessutom förutsättningarna för att uppnå målen i hög grad beroende av omgivningen. Ny teknik vid Plönninges biogasanläggning kan visserligen leda till att rågas kan användas till fordonsgas. Men även om denna teknik visar sig framgångsrik bidrar den inte tillminskade utsläpp om den inte kommer till användning och ersätter bensin- och dieselfordon. Effekter kan ibland vara beroende av både ekonomiska förhållanden, byråkratiska bestämmelser och regelverk samt av politiska beslutsfattares ambitioner att skapa rimliga förutsättningar för biogasanvändningen på sikt. Även om de tekniska förutsättningarna finns för att driva en traktor på biogas krävs det ett typgodkännande som medger att traktorer kan drivas med annat än flytande bränsle om detta ska kunna prövas i praktiken.

Vad som påverkar ett resultat kan vara enskilda förhållanden, men det kan också vara flera orsaker som sammanfaller. Exempel på sådana orsaker kan vara efterfrågan på en marknad, politiska beslut, en åtgärds organisation och ledning, ledningens och medarbetares

engagemang m.m. Ska ”biogödsel” från rötningsprocessen vid produktionen av biogas komma till användning på åkermarken måste det finnas en efterfrågan av denna.

Identifiera åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential

Utvärderingen har haft ambitionen att identifiera åtgärder med tydlig utvecklingspotential ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Det förutsätter att programmets åtgärder sätts in i ett större sammanhang. Det handlar inte minst om att se vilka regionala resurser och nätverk som skulle kunna bidra till det fortsatta utvecklingsarbetet.

4. BIOGAS BLIR FORDONSGAS VID PLÖNNINGE BIOGASANLÄGGNING

Plönninge biogasanläggning, bild från Halmstads kommuns hemsida

Plönningegymnasiet norr om Halmstad driver en biogasanläggning i Region Hallands regi.

Det är en demonstrationsanläggning som använder gasen för att bidra till uppvärmningen av

14 skolan och numera med Klimp till drift av gårdens fordon. Rötresten, dvs det som blir kvar efter att gas utvunnits, används som gödningsmedel och sprids på markerna som s.k.

biogödsel. Den nya teknik som införs med Klimp utgörs av en uppgraderingsanläggning, med ny inmatningsutrustning för organiskt material samt konvertering av traktor från drift med flytande bränslen till gasdrift.

Det finns cirka 15 gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige, varav många är lokaliserade norröver. Det finns dock bara två som idag producerar både värme, fordonsgas och el. Det är Plönninge och Öknaskolan vid Tystberga gård i Sörmland (norr om Nyköping).

Plönninges uppgraderingsanläggning renar rågas, som uppstår när organiskt material rötas i en lufttät kammare, från koldioxid och andra restprodukter för att erhålla fordonsgas. Denna teknik gör det möjligt att vid gårdsbaserade biogasanläggningar gå direkt från rågas till fordonsgas.

Biogasanläggningen matas främst med gödsel från skolans mjölkkor, men även med små mängder av annat organiskt material, som frukt och grönsaksavfall, hästgödsel, kasserat ensilage och vegetabilisk olja. För en bättre hantering och samtidigt ökad inblandning av fastare material, har en aktivitet inom åtgärden varit att komplettera anläggningen med en ny inmatningsutrustning. Vilket även skapar förutsättningar för ökad gasproduktion.

Målsättning

Åtgärden har bidragit till att utveckla ny teknik vid Plönningegymnasiets biogasanläggning.

Denna är efter aktiviteten en uppgraderingsanläggning för att producera fordonsgas med en inmatningsutrustning för organiskt material. Ett syfte med åtgärden var att demonstrera ny teknik för att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå, inom i första hand det halländska lantbruket. Då mycket tyder på att vi bör överge fossilbränslesamhället, kan lantbruket

komma att spela en väsentlig roll som producent av förnybar energi. Det finns också en ambition vid Plönningegymnasiet att byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon.

Åtgärden syftar sammanfattningsvis till 1. Kunskapsöverföring

2. En anläggning för framställning av fordonsgas 3. Konvertering av en traktor till gasdrift

4. En inmatningsutrustning till rötkammaren

Måluppfyllelse

Åtgärden har genomförts som planerat, bortsett från konverteringen av en traktor till gasdrift som inte kunnat genomföras. Starten av gastankningen firades med en invigning för ett 50-tal inbjudna i april 2009. Där Göran Karlsson, regionstyrelsens ordförande i Region Halland, var en av dem som lovordade satsningen. Åtgärden pågick under september 2007 till december 2009 och ingick i Halmstads kommuns satsning på biogas där kommunen samverkar med det kommunala bolaget HEM AB, Högskolan i Halmstad och Plönningegymnasiet. För

åtgärderna på Plönninge sker även samverkan med LRF, LRF-konsult, Hushållningssällskapet samt Lantmännen Maskin. Åtgärden har fortsatt att utvecklas under 2009 och 2010.

Måluppfyllelsen analyseras enligt LFA-modellen i figur 4.

15 Figur 4. Utvärderingstrappa – Biogas blir fordonsgas vid Plönninge Biogasanläggning

Baslinje – tillstånd före åtgärden vid Plönninge biogasanläggning

Aktiviteter, effekter och resultat

Kunskapsöverföring

Kunskapsöverföringen innefattar framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion, sammanställning och dokumentation av denna, framtagande av utbildningsmaterial och folkbildning av vissa målgrupper. Två målgrupper utpekas särskilt:

• Plönningegymnasiets gymnasieelever ska ges en grundläggande inblick och förståelse för förnyelsebar energi, och då särskilt biogas.

• Lantbrukare med intresse av bioenergi och biogasproduktion. För denna grupp sker kortare utbildningar, seminarier och föreläsningar med fokus på grundläggande kunskaper, ekonomi och tekniska byggnationsfrågor.

Följande ingick i aktiviteten kunskapsöverföring 1. Framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion 2. Sammanställning och dokumentation

3. Framtagande av utbildningsmaterial 4. Folkbildning med målgrupperna ovan

För cirka fyra år sedan bjöd Plönninge in Högskolan, LRF, LRF-konsult, Region Halland och Hushållningssällskapet i Halland i syfte att bilda ett bioenergicentrum på Plönninge, med utgångspunkt från den befintliga anläggningen och erfarenhet av undervisning. Samarbetet har bland annat resulterat i en informationsskrift om gårdsbaserad bioenergiproduktion, en förstudie om rötning av torrare produkter och ett antal seminarier och föreläsningar.

Övergripande mål

Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas.

Mål

Målet med åtgärden är att kunna demonstrera hur biogas kan uppgraderas till fordonsgas och användas i fordonsparken på en lantgård.

Resultat

Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till.

Effekter

Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till.

Exempelvis antas inmatningsutrustningen innebära att

även frukt, grönt, potatis kan finfördelas tillsammans med gödsel.

Aktiviteter inom åtgärden

Åtgärden genomför ett flertal aktiviteter som kunskapsöverföring, framställning av fordonsgas, ny inmatningsutrustning och konvertering av traktor till gasdrift.

KUMULATIV FÖRÄNDRING

16 Tankarna om ett bioenergicentrum lever vidare. Region Halland beviljades medel ur

Regionalfonden inom EU:s strukturfonder för att kunna driva projekt Bioenergicentrum Halland, som skulle utveckla ett centrum med seminarier, work shops, nätverk, mässor m.m.

Vilket också blivit verklighet.

Det har under projekttiden anordnats ett flertal studiebesök vid biogasanläggningen och samarbetet med Bioenergicentrum Halland har fortsatt under 2010 och 2011. De hjälper till med att utarbeta informationsmaterial - som hemsida, broschyrer över anläggningen, nya posters, skyltmaterial utanför anläggningen med Klimp logotyp och flödesschema.

Bioenergicentrum Halland står för både utförande och kostnader.

Under slutet av 2008 och 2009 var aktiviteten i Bioenergicentrum relativt låg, under 2010 har aktiviteten återigen ökat, där exempelvis samverkan med LRF och Högskolan i Halmstad kommit igång på nytt. Vilket upplevs som värdefullt då behov finns av nya arenor för biogassamverkan. Bland annat genomfördes under 2010 en heldag med grundläggande biogaskunskap för cirka 100 lantbrukare. I samarbetet står Plönninge för fackkunskap kring praktisk hantering av biogasanläggningar, LRF har kontakten med lantbrukare och kompetens avseende affärsutveckling, och högskolan svarar för forskning (man undersöker till exempel substrat och rötresters påverkan på åkermarken).

Hemsida

En hemsida - www.plonningebioenergi.se - har startats där aktuella produktionssiffror från biogasanläggningen presenteras. Där finns också ett kalendarium där även annan aktuell information om biogas publiceras. Hemsidan vid Region Hallands enhet för Energi och Miljö presenterar också Bioenergicentrum Halland, tillsammans med många andra satsningar inom området bioenergi: www.energyconcepthalland.se. Denna hemsida har efter hand tagit över och blivit den som uppdateras.

Dyr utrustning men samverkan gav ökade medel till kunskapsöverföring

De största utgiftsposterna är uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen, vilka blev något dyrare än beräknat. Bland annat ökade kostnader för rostfritt material. Ett sätt att hantera detta blev att Bioenergicentrum bidrog med kompletterande medel för en satsning på kunskapsöverföringen i exempelvis hemsida och informationsmaterial. Så har bland annat en interaktiv modell tagits fram som åskådliggjort processen vid gasframställning för användning inom lantbruket.

Under perioden har uppmärksamheten främst riktats mot lantbrukare, medan det varit svårt att hinna med alla gymnasieelever och integrera kunskapsområdet i undervisningen. Dock är intresset stort och det är obligatoriskt för alla elever att besöka biogasanläggningen. På Plönninge biogasanläggning har man sammantaget tagit emot ca 1 500 personer som besökt anläggningen och erhållit information om minst 1 timma under programperioden.

Anläggning för framställning av fordonsgas

Plönninges biogasanläggning framställer idag biogas i utbildningssyfte, även om en mindre del av skolans vatten värms upp med biogas. Aktiviteterna inom åtgärden syftar till att kunna

17 öka anläggningens användningsområde och komplettera denna med ett steg där framställd gas kan uppgraderas till fordonsbränsle.

Den nya anläggningen består av utrustning för uppgradering av biogas till fordonsgas med efterföljande gaslager och tankningsutrustning. Uppgraderingsanläggningen består av en vattenskrubber med cirkulerande vatten. Reningssteget består av en åtta meter hög kolonn där gasen renas från koldioxid och övriga föroreningar. Därefter torkas och komprimeras gasen.

Läs mer om denna process på www.regionhalland.se, under rubriken energi och biogas.

Biogas till egna fordon

Tankning av gas har pågått regelbundet under programperioden, med endast mindre problem.

Fordonsgasen används internt inom Region Hallands två skolor, som dagligen transporterar lärare och elever. Sex fordon på Plönningeskolan drivs med gas, fem personbilar och en skåpbil, och fler av Plönningegymnasiets fordon kommer att ersättas med gasdrivna fordon, när avskrivningar är klara.

Anläggningen har kapacitet att producera motsvarande 250 liter diesel per dygn. I praktiken produceras gas motsvarande drygt 150 liter diesel per dygn. Skolan har nio bussar och fyra bilar. Dagens producerade energimängd skulle räcka till att förse alla dessa fordon med gas och ändå bli över till värme för skolan.

Uppgraderingsanläggningen är den största utgiftsposten i projektet, med Biorega som entreprenör. Anläggningen är på plats och löper på bra, dock med behov av viss injustering.

Exempelvis har svavelhalten i gasen varit något hög (som för övrigt motverkats med att tillsätta pulver med järnoxid, ett tips från ett studiebesök inom Klimp på en biogasanläggning i Falkenberg).

Bioenergicentrum vill av både miljö- och ekonomiska skäl öka konsumtionen av fordonsgas, vilket därför är ett område i nuvarande affärsplan. Det förs även diskussioner om vad som ska hända efter Klimp-programmets slut år 2011. En utvidgning av gasanvändningen skulle kunna vara att erbjuda alla Region Hallands fordon möjlighet att tanka på Plönninge.

Sommaren har visat sig vara ett dilemma för gasproduktionen, eftersom kor går på fälten och därmed finns mindre gödsel att röta. En lösning skulle vara att tillsätta rent ensilage, vilket dock bara kan blandas in i rötningsprocessen till den grad det går att pumpa fram rötmassan.

Uppgraderingsanläggningen är installerad och Plönningegymnasiets fordon tankar på gården.

Med vissa mindre tekniska justeringar har allt löpt på enligt plan. Aktiviteten har genomförts enligt plan och de förväntade effekterna har infriats. Resultatet av aktiviteten visar på

måluppfyllelse.

Konvertering av en traktor för gasdrift

En aktivitet i åtgärden skulle vara att bygga om en traktor till gasdrift. Syftet med denna konvertering var att efter åtgärden kunna demonstrera hur en mindre gastraktorer skulle kunna användas på en gård. Det skapas närhet till tankstället, ger rena avgaser för inomhusarbete och är tystare än en konventionell traktor. Ett annat syfte var att praktiskt demonstrera traktorn för elever och andra intresserade.

18

Det har inte byggts om en traktor till gasdrift. Detta på grund av att regelverket inte tillåter gasdrift bara flytande bränslen för traktorer. Gasdrivna traktorer går inte att besiktiga eftersom de inte kan få något typgodkännande. Transportstyrelsen har i kontakterna sagt att de ser över regelverket och undersöker möjligheterna till godkännande av gasdrivna traktorer. Det har skett påtryckningar från bland annat Bioenergicentrum för att påskynda utvecklingen. Vid uppvaktning av Jordbruksministern uppgavs att efter den 1 jan 2011 ska arbetet påbörjas med att förändra regelverket gällande gas om säkerhet, bränsle m.m. En annan traktor har dock fått dispens vilket även Plönninge hoppas få om processen med ett generellt typgodkännande inte visar sig vara framkomlig.

Aktiviteten har inte genomförts på grund av omständigheter som visat sig ligga utanför Klimp´s och åtgärden´s räckvidd. Målet med aktiviteten har inte kunnat uppnås.

En inmatningsutrustning till rötkammaren

Före Klimp och åtgärden var biogasanläggningen konstruerad för flytgödsel. För att utveckla alternativa rötningsprodukter behövs ett förbehandlingssteg som finfördelar och blandar råvaran innan den hamnar i rötkammaren. Växtodlingsrester, odlade grödor, frukt och grönt från stormarknader i Halmstad och hästgödsel är exempel på råvaror som kan användas.

Utrustningen består av en nerdelare som skär sönder materialet innan det blandas till lagom konsistens för att sedan tillsammans med gödsel från gårdens kor pumpas in i rötkammaren.

Ny teknik för torrt material

Torra produkter måste föras in i rötkammaren på annorlunda sätt än blöta material. Det måste ske med exempelvis skruvar, tryckare eller elevatorer. Då Plönningegymnasiet har cirka 60 hästar är det, menar åtgärdsägaren, intressant att utveckla en teknik där energigrödor blandas med hästgödsel för att på lämpligt sätt mata rötkammaren.

Några av frågorna som prövats under programperioden är proportioner mellan produkter, grad av finfördelning, separation, torrsubstanshalter och uppehållstider i rötkammaren, där det finns flera tekniska komponenter som måste utvecklas och prövas.

Syftet med den nya inmatningsutrustningen är att pröva och visa att det finns olika typer av råvaror och restprodukter från lantbruket samt restprodukter från närliggande verksamheter som kan användas för biogasproduktion. Det handlar även om att öka gasproduktionen genom exempelvis inblandning av vegetabiliskt fett från tillverkning av rapsolja.

Innovativ verksamhet kräver öppenhet för alternativa lösningar. Det gällde i högsta grad den nya inmatningsutrustning som nu är på plats. Efter försök med flera leverantörer, bland annat en firma i Ängelholm, hittades en bra produkt hemmavid. Bysmeden i Harplinge tillfrågades och tog fram ett förslag i liten skala. Det fungerade bra och en fullskalig utrustning togs fram.

Det är, menar åtgärdsägaren, inget lätt jobb att skapa en fungerande inmatningsutrustning. Det krävs rätt knivar för att få rätt substratstorlek. Det är en kolv som pressar substratet genom ett antal knivar med visst mellanrum. Det har varit ett problem med för stort mellanrum, men nu har det installerats fler knivar, vilket leder till önskvärd partikelstorlek.

19 Inmatningsutrustningen är unik. De flesta har utrustning som sönderdelar materialet i cirka 20 millimeters längder, vilka sedan matas in med spannmålsskruv eller liknande. Då Plönninge använder mer flytande rötningsmaterial har det krävts andra lösningar för att hantera

processen.

Ett utvecklingsprojekt pågår tillsammans med både högskolan och LRF där man undersöker substrat (till exempel olika former av växtavfall, gödsel och organiskt avfall), därefter byggs småskaliga biogasanläggningar (mycket små prototyper) för att prova utfallet vid rötning. Där tanken är, om det faller väl ut, att det kan byggas gårdsbaserade anläggningar med god

kunskap om rötningsbart material. Flera utbildningar har genomförts och utvecklingsarbetet tillsammans med högskolan och LRF har fortsatt under 2010.

Bioenergicentrum har även köpt tjänster av Bioprocesskontroll i Lund, som är världsledande inom området optimeringsutrustning för rötprocesser. Teknik appliceras på befintlig

pilotanläggning som testar olika produkter, tryck, metanhalt, flöden, temperaturer, olika recept på blandningar av material m.m. Allt för att få ut så mycket metan som möjligt.

Det pågick i november 2010 en upphandling av ny biogasanläggning, främst för torrt gräs och ensilage. Det skulle innebära att det fanns två biogasanläggningar med möjlighet att

vetenskapligt testa olika former av rötning både för flytande och torrt material.

Inmatningsutrustning är på plats och fungerar bra, även om mindre finjusteringar pågår. Det pågår dessutom en ständig utveckling för att utveckla och lära mer om rötningsprocesserna, både tillsammans med högskolan och externa konsulter. En ny biogasanläggning skulle ge ytterligare möjligheter att lära mer om optimering av rötprocesserna. Aktiviteten har infriat de förväntningar som ställts på denna och målsättningen har uppnåtts.

Resultaten av åtgärdens aktiviteter

Förutom utebliven konvertering av gastraktor, har åtgärden löpt på enligt plan. Både

uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen är på plats och används. Dessutom pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lära mer om rötningsprocesser och den metanhalt som kan utvinnas. En kommande biogasanläggning, vars användning dock ligger utanför Klimp, kan komma att ge ökade möjligheter att exempelvis pröva nya substrat och undersöka gasmängd, gaskvalitet och rötresternas påverkan på åkermarken.

Införandet av ny teknik är ofta förknippat med omfattande testverksamhet. I en snabbt

växande bransch med många nya aktörer - där alla inte är seriösa - kan det vara lurigt att hitta rätt. Till slut fanns lösningen för inmatningsutrustningen hemmavid i Harplinge, med fördelen att lättare kunna göra ändringar på plats.

För att biogasanläggningen ska bli användbar - exempelvis att få avsättning för gasen - krävs samarbete med ett flertal aktörer. Samarbete har skett med bland annat Plönningegymnasiet, Högskolan i Halmstad, LRF och Biorega.

Vad påverkade resultatet

Nyckelord för framgång verkar ha varit engagemang, kunskap, samverkan och lokal innovation. Åtgärdsägaren betonar betydelsen av goda samarbetspartners som exempelvis Biorega med ”glöd” för sitt jobb. Men bra verktyg måste också finnas tillgängliga. Första

20 inmatningskvarnen fungerade inte, sedan hittade man en innovativ, entusiastisk och positiv bysmed. Detta var viktigt. Denne visade sig vara intresserad av utveckling och att lära nytt, följa upp och ändra om nödvändigt. Han kunde erbjuda en bättre anpassad produkt än den som massproducerats för marknaden.

Småskalig biogasproduktion på lantgård – ett utvecklingsområde

Många lantbrukare verkar stå i startgroparna för att investera i biogas. Kommande

riksdagsbeslut om att införa certifikatsystem liknande vindkraft, troligtvis cirka 20 öre/kWh, kan leda till att många fler aktörer kan räkna hem sina investeringar. Biogasutvecklingen i Halland och Sverige kan stå inför en dramatisk utveckling, där biogasanläggningen på Plönninge och Bioenergicentrum - med sina nära kontakter till högskolan och LRF - skulle kunna ha rollen av kunskapsnav. Både för affärsutveckling och sina ingående kunskaper om rötningsprocesser.

Det finns planer på en ny biogasanläggning och fördjupat samarbete med högskolan och LRF.

Åtgärden visar att det fanns ett behov av kurser i bioenergi och en demonstrationsanläggning på Plönningeskolan. Spridning av kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare, både lokalt och regionalt (kanske också nationellt och internationellt). Mycket har redan gjorts. Bland annat för de cirka 100 lantbrukare som har gått grundläggande biogasutbildning under 2010.

Ett annat utvecklingsområde är att gårdar tillsammans investerar i en biogasanläggning, för att både använda och sälja gas till en extern aktör, antingen för uppvärmning eller för fordonsgas.

I exempelvis Tvååker och söder om Laholm är två nätverk på väg att skapa nya lösningar.

5. BIOGAS UR MATAVFALL – UTVECKLING AV NY TEKNIK FÖR SÄRSKILJANDE AV FÖRPACKNINGAR

Foto: Lars Andersson

21 Vid det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) utvecklades inom denna åtgärd en effektiv teknik för att ta tillvara livsmedelsavfall för produktion av biogas för fordon och uppvärmning. En anläggning har upprättats för mottagning och förbehandling av

matavfall. Tilltänkt material är i första hand emballerat matavfall från matvarubutiker, grossister, livsmedelsproducenter eller matavfall levererat i säck från storkök och

restauranger. HEM ska inom ramen för åtgärden även investera i ett gasdrivet fordon för insamling av organiskt avfall.

Det förpackade matavfallet gick före åtgärdens genomförande vanligen från industri och butiker till förbränning för fjärrvärme. Hanteringen innebar att en del av energiinnehållet togs tillvara, men växtnäringsämnen försvann ur kretsloppet och hamnade på deponi. Genom att skilja förpackningen från dess innehåll av gammal korv, ost och mjölk och andra matvaror kan man vid produktionen av biogas ta vara på allt matavfall och erhålla en mer miljövänlig process.

Miljövinster sker när biogas används istället för bensin/diesel i fordon. En miljövinst uppstår även genom att rötrester - det som är kvar när gasen har utvunnits – biogödseln återförs till åkermarken som värdefulla näringsämnen och ersätter handelsgödsel.

Inom åtgärden har det utvecklats ett system för att samla in avfall, upphandla och anpassa teknik för sortering av förpackningar samt skapa system för användningen av bortsorterat avfall. Efter att förpackningar från matavfall har avskiljts, transporteras det rena organiska avfallet till en biogasanläggning. Där utvinns dels biogas, dels kan rötresterna tas tillvara som biogödsel för växtnäring.

Mål

1. Utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat matavfall.

2. Köpa in och använda ett nytt gasfordon för insamling av matavfall.

Måluppfyllelse

Analysen av åtgärdens måluppfyllelse sker med hjälp av LFA-modellen, figur 5.

Tillståndet före åtgärden

Halmstads Energi och Miljö AB utgår från att Halmstads kommun uppfyller miljömål som handlar om god bebyggd miljö, med delmål som innebär att senast 2010 ska minst 35 % av hushållens organiska avfall samlas in och behandlas biologiskt. Den potentiella mängden matavfall har beräknats genom att addera den teoretiska mängden matavfall från hushåll i Halmstad kommun, det vill säga 100 kg/person och år, med den uppskattade mängden matavfall från storkök och restauranger som uppgår till ca 2 500 ton per år. Detta resulterar i 4 025 ton/år. Det är en resurs för omvandling av matavfall till fordonsgas efter en effektiv förbehandlingsteknik och det ger också en betydande mängd rötrester eller biogödsel som kan spridas på åkerjorden.

22 Figur 5. Utvärderingstrappa – biogas ur matavfall efter avskiljande av förpackningar

BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START

Aktiviteter, effekter och resultat

Den nya förbehandlingstekniken framstår som en helhetslösning för alla typer av förpackningar. Plast (t ex ketchupflaska), kartong (t ex mjölkförpackning), frigolit och plastfilm (t ex inpackad fläskfärs), metallburkar och glas. Den nya tekniken visar sig ha förutsättning att bli en demonstrationsanläggning, där en prototyp provas i drift och där vunna erfarenheter sprids till övriga Sverige. Efter åtgärdens start skapades en referensgrupp som identifierade tre utvecklingssteg.

• Det först steget var att finna teknik för det rena matavfallet, som inte var paketerat och inte samlades in.

• Det andra steget handlade om lösningar för förpackat avfall från främst livsmedelsbutiker.

• Det tredje steget handlade om huruvida man i framtiden ska etablera en egen biogasanläggning för HEM eller att fortsätta transportera avfallet till Laholms och Falkenbergs biogasanläggningar.

Under åtgärdsperioden diskuterades ett tag att använda välkänd teknik, även om den var ny för Halmstads kommun. En diskussion som utgick från att det gällde att finna den mest lämpliga metoden för Halmstads förhållanden. Ambitionen har dock under senare delen av åtgärdsperioden höjts. Den formuleras som att åtgärden ska bli ett demonstrationsprojekt med en (för Sverige) ny teknik. Under senare del av åtgärdsperioden har därför uppmärksamheten riktats mot Österrike där bättre teknik med färre driftsstörningar används, och därmed har åtgärden åter närmat sig den ursprungliga tanken.

Övergripande mål

Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas.

Mål

Målet med åtgärden har uppnåtts genom att anläggningen etablerats och är i drift, samt att ett gasfordon för transport av avfallet inhandlats.

Resultat

Resultatet är att även förpackat matavfall kan användas för produktion av biogas, och att ett slutet kretslopp skapas mellan stad och landsbygd när biogödsel används på åkermark.

Effekter

Effekter av avskiljandet av förpackningar är att mer matavfall kan tas tillvara och att även rötresterna kan tas tillvara som växtnäring på åkermark.

Aktiviteter inom åtgärden

En anläggning etableras för mottagning av matavfall och avskiljande av förpackningar. Ett biogasfordon för transport av matavfall inhandlas.

KUMULATIV FÖRÄNDRING

23 Den nya tekniken består i att tjocka kättingar istället för traditionella knivar delar sönder mat och matförpackningar och skiljer dem åt. Anläggningen i Österrike som är först med tekniken har färre driftstörningar än knivsystemet. I Österrike används den nya förbehandlingstekniken även på glasförpackningar. I Halmstad ingår dock inte glas i produktionen av biogas och biogödsel en första omgång. Glassplitter i rötresterna skulle medföra problem vid spridning på åkrarna. Redan risken att detta skulle kunna inträffa hade försvårat marknadsföringen av biogödseln från anläggningen.

Efter interna diskussioner inom företaget antogs en principskiss för en ny anläggning.

Konkreta förslag till tekniska lösningar undersöktes tillsammans med en kostnadsberäkning.

Beslut togs i slutet av 2009 om att påbörja arbetet med den sorteringsanläggningen som nu är i bruk. Det har dock tagit längre tid än beräknat att ta anläggningen i bruk, på grund av tidskrävande upphandling och komplikationer med matarskruv och press i samband med provdriften under våren 2011.

En lämplig och godkänd lokal har man funnit där en blästerfirma tidigare haft sina lokaler.

Istället för att bygga har denna lokal hyrts. Det har sänkt kostnaderna för investeringar rejält.

Lokalen lämpar sig väl för verksamheten med högt i tak och en travers. Det var dock inte lätt att hitta en lokal som inte innebar några störningar för närboende. Det första alternativet låg för nära bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gav därför inget tillstånd. Boende i närområdet var rädda för störande lukt och andra olägenheter. Hyreskontraktet för lokalen på Stålverksgatan löper till 2014. Lokalen är sanerad och utrustning är upphandlad.

Effekter och resultat av aktiviteten

En sorteringsanläggning - både för förpackat och annat matavfall - är i drift. Allt avfall läggs i en tratt som leder till en rund behållare där kättingar maler runt och slår sönder avfallet.

Avfallet utgjordes till en början av organiskt avfall från storkök, restauranger och regementen samt av förpackat livsmedelsavfall. Det kan dock i framtiden även komma att innefatta förpackningar av glas. En effekt av sorteringsanläggningen är att användningen av fossila bränslen kan reduceras när matavfall i ökad omfattning blir till biogas. Användning av biogas för fordonsdrift minskar utsläppen av luftföroreningar, vilket kan vara av särskild betydelse för den lokala luftkvaliteten.

När biogödseln används på produktiv åkermark sluts kretsloppet mellan stad och land, vilket är önskvärt ur ett helhetsperspektiv. Avfallets näringsinnehåll nyttiggörs - däribland fosfor som är en ändlig resurs - och användningen av handelsgödsel minskar. Detta medför även att behovet av energi för framställning av kvävegödselmedel minskar. Det innebär även att markens odlingsegenskaper ökas genom tillförsel av mullbildande ämnen till odlingsmarken.

Lokalt där ett intensivt jordbruket bedrivits och utarmat marken på mullämnen kan detta vara av stor betydelse.

Framställning av biogödsel för odlingsändamål kan också öka förutsättningarna för ekologisk livsmedelsproduktion, eftersom det i dagsläget råder brist på gödselmedel som är godkända för ekologisk odling. Användning av t.ex. biogödsel inom ekologisk odling förutsätter att gödselmedlet är kvalitetssäkrat.

Den potentiella mängden matavfall har beräknats genom att addera den teoretiska mängden matavfall från hushåll i Halmstad kommun, det vill säga 100 kg/person och år, med

uppskattad total mängd från storkök och restauranger som är ca 2 500 ton per år. Detta

24 resulterar i 4 025 ton/år. Utifrån de 4 025 ton matavfall/år produceras ca 7 500 – 10 500 ton slurry/år beroende på förbehandlingsteknik. Producerad mängd slurry kan uppskattningsvis ge 450 000 Nm3 rågas vilket kan uppgraderas till ca 280 000 Nm3 fordonsgas. Cirka 6 500- 9 500 ton rötrest uppkommer vid rötning av matavfallet. Mängden producerad fordonsgas är likvärdig med den förbrukade mängden drivmedel per år för Halmstads Energi och Miljö AB.

Beräkning utgår endast från situationen i Halmstads kommun. Målsättningen är, enligt åtgärdsägaren, att anläggningen ska knyta till sig andra avfallsaktörer i regionen.

Aktivitet - Nytt gasfordon för insamling av matavfall

Ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har inhandlats och har under 2011 varit i drift några månader. Det har uppfyllt alla specifika villkor som ställts som t.ex. helt tät hantering av avfallet. Dock har någon kund efterfrågat en tjänst med kärltvätt. En positiv bieffekt av inköpet av det nya gasfordonet var att detta bidrog till en förbättrad arbetsmiljö. Kärlen för matavfall lyftes innan med ”säckakärra” vilket var tungt och gav mycket kladd med små runda tunnor. Det nya säcksystemet med insatssäckar innebar en förbättring av arbetsmiljön.

Det nya säcksystemet medgav att avfallet tömdes på plats i fordonet, vilket underlättade hanteringen för de anställda som slipper lyfta och dra kärlen.

Information om aktiviteterna och åtgärden

Informationen kring åtgärden upplevs ha gett resultat. Samtliga berörda avfallsaktörer inom regionen har kännedom om åtgärden. Åtgärden har bl.a. diskuterats vid seminarium med branschorganet ”Avfall Sverige” samt med Jordbruksverket gällande animaliska biprodukter.

Information om åtgärden har också spridits genom

· Klimp-programmets hemsida, www.halmstad.se/klimat

· Miljökalendern som går ut till alla kommunens hushåll och företag

· Klimattidning 2008 och kommunens informationstidning Hjärtefrågor som går ut till alla kommunens hushåll

· Bemannade posterutställningar, bl.a i anslutning till Sopoperan 2008, vid Marinfestivalen 2009 och 2010, Energismart 2010 och 2011

· Utställningsmaterial och broschyrer som spritts i samband med alla Klimp-aktiviteter och på kommunens alla bibliotek

· Information i dagspress och lokal TV om olika åtgärder

· Föredrag och work-shops

Åtgärdens två mål har infriats

En anläggning för att ta bort emballeringen från förpackat material har etablerats och tagits i drift. Därmed har målet med den aktiviteten uppnåtts.

Gasfordonet för insamling av matavfall har varit i drift några månader och har uppfyllt alla specifika villkor och önskemål för uppgiften. Därmed har målet med den aktiviteten uppnåtts.

Sammanfattningsvis om påverkan av resultatet

De två målen att utveckla en teknik för att ta bort emballering från förpackat livsmedelsavfall och att köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har infriats fullt ut. HEM har upphandlat lämplig teknik för den nya sorteringsanläggning samt funnit en lämplig lokal för

25 denna. De tekniska lösningarnas snabba utveckling inom avfallsområdet i Sverige påverkade utvecklingen inom åtgärden. Det upplevdes svårt att finna pålitliga leverantörer.

Det pågick i Halmstads kommun, jämte åtgärden inom Klimp, även andra projekt avseende produktion av biogas. En biogasutredning för hela kommunen har genomförts, med nya politiska förslag om att använda slam till biogas från Västra strandens reningsverk och planer på etablering av en biogasanläggning med externa aktörer. Sannolikt skulle utvecklingen ha vunnit på att det funnits en gemensam strategi för alla satsningar, exempelvis för lokalisering av anläggningar och hur den nya energin ska tas tillvara.

Åtgärder av den här omfattningen inom områden som expanderar snabbt och där lösningar måste anpassas efter lokala förhållanden kan inte detaljregleras. Det förutsätter tvärtom att åtgärdsbeskrivningar skrivs med ett visst handlingsutrymme för utveckling och anpassning under programperioden. Detta är dock inte alltid lätt att hantera under genomförandefasen.

Det har funnits kritik mot åtgärdsbeskrivningen som uppfattats som alltför opreciserad. Den uttrycker, menade kritikerna, en vision utan att bekymra sig om vägen dit. Det saknades bl.a.

en detaljerad förstudie som kunnat ge vägledning. Många problem har istället fått lösas efter hand. Det vida handlingsutrymmet öppnade för många, delvis motstridiga idéer, vilket gjorde att genomförandet tog längre tid än beräknat. Ansökan verkade vidare, enligt kritiken, inte ha varit tillräckligt förankrad på organisationens alla nivåer.

6. MER ENERGI UR SOPORNA GENOM RÖKGASRENING

Bild på förbränningsanläggningen i Kristinehed, från Halmstads kommuns hemsida.

När rökgaser kondenseras i rökgasreningen på Kristineheds kraftvärmeverk (panna 3) kan mer energi utvinnas ur samma mängd sopor. Genom att spara spillvärme som annars bara skulle ha kylts bort och ta tillvara den energi som före åtgärden släpptes ut genom skorstenen ökar anläggningens energiproduktion markant. Den ökade fjärrvärmeproduktionen i panna 3 ökade med 9 MW.