Gd har ordet: En tydlig och skarp tillsyn 3. Året i korthet 7

(1)

Årsredovisning 2015

(2)

INNEHÅLL

Gd har ordet: En tydlig och skarp tillsyn 3

Året i korthet 7

Om Finansinspektionen 9

Finansinspektionens uppdrag 9

Så finansieras FI 10

Organisation och ledning 11 Styrelsens sammansättning

samt styrelsearvoden

och övriga ersättningar under 2015 12 Läsanvisningar 14 Resultatredovisningens indelning 14 Mätmetoder 14 Kostnader, intäkter och tid 14 Tabeller och diagram 14 Finansiell redovisning 15 Övergripande Finansinspektionen 16 Samlad Bedömning FI 16 Ökade resurser för tillsyn 17 Företagsenkäten 17 Ärendestatistik 18 Effektivitet 18 Ekonomiskt resultat 19 Tillsyn 22 Verksamhetsöversikt 22

Prestationer 23

Bankområdet 27 Försäkringsområdet 28 Marknadsområdet 30 Konsumentskyddet 32 Gränsöverskridande tillsynssamarbete 33 Ärenden anmälda till Ekobrottsmyndigheten (EBM) 33 Rapportering 34 Sanktioner 35 FI-forum 35 Resultatbedömning 35

Regelgivning 37 Verksamhetsöversikt 37

Prestationer 37

Föreskriftsarbete 38

Internationell reglering 39 Europeiska tillsynsmyndigheterna 40 Regionalt samarbete 41

Globalt arbete 42

Resultatbedömning 42 Tillståndsprövning 44 Verksamhetsöversikt 44 Prestationer 45 Handläggningstider 46 Resultatbedömning 48

Övrig verksamhet 49

Finansiell folkbildning 49 Samordning mot penningtvätt 51 Finansmarknadsstatistik 53 Samhällsskydd och beredskap 53 Avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 54 Övrig återrapportering 55 Lokalförsörjning 55 Avgiftsredovisning 55 Rapporterade uppdrag 57 Kompetensförsörjning 64 Resultatbedömning 65 Finansiell redovisning 67 Resultaträkning 67 Balansräkning 68 Balansräkning fortsättning 69 Anslagsredovisning 70 Tilläggsupplysningar och noter 71 Sammanställning över väsentliga uppgifter 79 Intygande om

intern styrning och kontroll 80 Vårt ställningstagande 81

2

(3)

GD HAR ORDET

I denna årsredovisning finns en samlad genomgång av Finansinspektio- nens verksamhet under 2015. Vi redovisar hur vi använt tilldelade resurser, i vilken utsträckning vi nått våra mål och vi beskriver de olika utmaningar som myndigheten stått inför under förra året.

I vår årliga utvärdering har vi krav på oss att redovisa hur vi delar upp våra resurser på avgiftsfinansierad tillståndsprövning å ena sidan, och anslagsfinansierad tillsyn och regelgivning å den andra. Det är rimligt mot bakgrund av att dessa olika delar av verksamheten finansieras på olika sätt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte finns en skarp gräns mellan de två huvudområdena utan att de ofta går in i varandra.

När vi exempelvis prövar en banks riskmodell (en tillståndsprövning) lär vi oss mycket om bankens interna styrning. Det hjälper oss när vi bedriver tillsyn.

Finansinspektionen har två huvudsakliga uppdrag: att värna finansiell stabilitet och att säkerställa ett gott konsumentskydd. Två på pappret olika perspektiv på finansmarknaden. Men vår erfarenhet är att dessa två uppdrag i grunden hänger ihop. När vi stärker konsumentskyddet, exempelvis genom att införa bolånetaket, stärks också den finansiella stabiliteten. Och omvänt stärks konsumentskyddet när vi säkrar att bankerna har en god kapitaltäckning.

De uppgifter vi utför är ofta starkt sammankopplade och det är därför viktigt att hela Finansinspektionen förmår att arbeta nära tillsammans.

Inför 2016 har Riksdagen beslutat att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Här ska vi på Finansinspektionen inom vårt

En tydlig och skarp tillsyn Gd har ordet:

Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen.

”En stor finanssektor

är en stor utmaning för samhället”

3

(4)

GD HAR ORDET

ansvarsområde kartlägga och analysera vilka möjligheter vi ser för att kunna bidra till det övergripande målet. Detta kommer att ske i dialog med övriga aktörer inom det finansiella systemet. För mig personligen är detta en fråga som ligger varmt om hjärtat. Det är en fråga som jag tidigare varit engagerad i och en fråga som är viktig för hela samhället.

Låt mig nu, eftersom detta är mitt första ”Gd har ordet”, ge mina reflek- tioner inför framtiden på Finansinspektionens uppdrag, verksamhet och utmaningar.

Finansinspektionen har under de senaste fem åren vuxit från 290 till cirka 460 medarbetare. Det är motiverat. Sverige har – i relation till eko- nomins storlek – ett av Europas största finansiella system. Bankernas samlade tillgångar utgör cirka 400 procent av BNP, dvs. omkring 15000 miljarder kronor. Försäkringsföretagens samlade tillgångar uppgår till 3900 miljarder kronor. Den svenska valutamarknaden är bland de 15 största i världen och Stockholmsbörsen har en omsättning som är större än de andra nordiska ländernas börser sammantaget. Dessutom har Sve- rige ett clearinghus under Nasdaqs ägande med en genomsnittlig clearad volym på cirka 125 miljarder kronor per dag.

Listan skulle kunna göras längre, men bilden är entydig: Sverige har ett stort finansiellt system. En orsak är att Sverige och Stockholm har blivit ett nav för nordisk bank- och börsverksamhet. Många tycker det är bra;

det ger arbetstillfällen och det lockar till sig andra viktiga tjänstesekto- rer. Det är ingen tillfällighet att Sverige också har stora revisions- och advokatbyråer. Sverige är inte ett globalt finansiellt centrum, men ställ- ningen som regionalt finansiellt centrum har stärkts. I Sverige finns dessutom Nordea, en av 30 banker i världen som klassas som globalt system- viktig.

Om den stora finanssektorn är till glädje för många, inte minst för de hushåll och företag som efterfrågar sektorns tjänster, så är den också en stor utmaning för samhället. En viktig uppgift för finansföretag är att ta över risker från sina kunder. Dessa risker måste sedan hanteras på ett bra och ansvarsfullt sätt. När så inte sker kan allvarliga problem uppstå.

Erfarenheten från den svenska finanskrisen på 1990-talet och från den globala krisen som inleddes 2008 visar med all önskvärd tydlighet att undermålig riskhantering i finanssektorn kan orsaka stor skada, till och med mycket stor skada. Och med en stor finanssektor är det oundvikligt att skadorna kan bli desto mer omfattande.

Det var med den kunskapen i bakhuvudet – eller kanske trots den kunskapen – som jag sökte jobbet som generaldirektör på Finansinspektio- nen. Många frågar säkert varför någon vill leda den myndighet som har att säkerställa finansiell stabilitet och ett gott konsumentsskydd i ett land med mycket stor finanssektor. Visserligen har regelverken och tillsynen förbättrats efter finanskrisen. Men det är ofrånkomligt att uppdraget kan föra med sig hård kritik om målen inte uppnås, kritik som inte alls motsvaras av den uppskattning som Finansinspektionen får om allt går bra.

En förklaring är att det är ett viktigt och spännande jobb. Det finns också goda förutsättningar att göra jobbet bra, inte bara för att vi numera arbetar med ett bättre regelverk, utan även för att organisationen rymmer många duktiga medarbetare. Finansinspektionen är en väl- skött myndighet som under min företrädare Martin Anderssons ledning haft en stark utveckling. Den analytiska skärpan har förbättrats. Beslu-

4

(5)

GD HAR ORDET

ten har varit motiverade, rättssäkra och riktiga. Respekten för Finans- inspektionen har ökat.

Finansinspektionen står således stark, men trots det kan vi bli bättre. Vi ska fortsätta att jobba med en tydlig och skarp tillsyn. De företag som står under vår tillsyn ska märka det. De ska känna att med ett tillstånd att agera som bank, försäkrings- eller värdepappersföretag följer krav.

Det handlar om ordning och reda och om att etablera en sund företags- kultur. Ytterst handlar det om att företagen inte bara ska verka för kort- siktiga intressen, utan att de ska ha en långsiktig syn där omsorg om stabilitet och kunder är central. Att bedriva finansiell verksamhet är ingen mänsklig rättighet, det är något som vissa får rätt att göra efter en pröv- ning. Och förtroendet att hantera kunders pengar och att vara en del av ett stort finansiellt system med inneboende stabilitetsrisker kräver ansvarstagande. Finansinspektionen ska övervaka bolagen, men en viktig del av en stabil och välfungerande finansmarknad handlar om att led- ningar och styrelser tar sitt ansvar.

Finansinspektionen ska under 2016 bli bättre på att kommunicera med marknadens aktörer. Vår företagsenkät, som redovisas i denna årsredo- visning, visar att alltfler företag inte är nöjda med sin dialog med oss. Vi ska vara tydligare med vilken typ av dialog som branschen kan räkna med, liksom med vilken typ av information vi inte kan ge. Vi kommer aldrig bli konsulter till marknadens aktörer, men vi ska kommunicera tydligare och bättre med branschens aktörer. Det är ett viktigt mål för mig och myndigheten.

Finansinspektionen har sedan 2014 ansvaret för makrotillsyn. Det inne- bär lite förenklat att vi också ska försöka dämpa de makroekonomiska riskerna som kan uppstå vid en alltför hög eller låg kredittillväxt. Mak- rotillsyn kan ses som en komplettering till vårt etablerade ansvar: att verka för finansiell stabilitet. Om vi med makrotillsynsåtgärder – exempelvis det kommande amorteringskravet – lyckas dämpa den pågående snabba skulduppbyggnaden i hushållssektorn, minskar risken för att eventuella husprisfall eller andra störningar ska rubba balansen i sam- hällsekonomin. På så sätt minskar även risken för finansiell instabilitet.

Under 2016 ska vi fortsätta att utveckla vårt analytiska ramverk för makrotillsynen. Men viktigast för oss och för Sverige är att Finansin- spektionen snarast får de verktyg som behövs för att fullgöra uppdraget.

Som turerna kring förslaget om amorteringskrav visat har så inte varit fallet. Vi kommer därför under 2016 fortsätta att för det politiska systemet påtala vikten av att det snarast fattas beslut som möjliggör för Finansinspektionen att vidta lämpliga åtgärder för att uppfylla det uppdrag vi fått.

Låt mig avslutningsvis beskriva hur jag ser på Finansinspektionens inre liv. Finansinspektionen har stora maktbefogenheter. Det innebär att vi måste arbeta systematiskt och värna rättsäkerheten. Vi måste också värna vår integritet. Det lägger ett stort ansvar på oss alla som arbetar på Finansinspektionen. Det finns få organisationer där den gamla klyschan

”personalen är vår viktigaste resurs” är så sann som för Finansinspektio- nen. Vår tillsyn och vår regel- och tillståndsgivning bygger på att vi har de bästa analytikerna, de bästa juristerna, medarbetare som ser till att vi har säkra it-system och så vidare.

Finansinspektionen kan rekrytera toppkrafter, men vi har varit sämre på att behålla duktiga medarbetare. En viss personalomsättning skapar

5

(6)

GD HAR ORDET

dynamik och nya medarbetare gör att vi får in nya perspektiv. Men nu har det varit för många som slutar. Vi kommer under 2016 att jobba med olika åtgärder för att minska personalomsättningen.

För en tillsynsmyndighet med ett stort ansvar och mandat är nyfikenhet, analytisk spänst och högt i tak inte bara viktigt, det är avgörande. Det är min ambition att vi ska behålla och vidareutveckla just en sådan kultur.

Då har vi alla förutsättningar att lyckas.

Erik Thedéen Generaldirektör

6

(7)

ÅRET I KORTHET

Året i korthet

JANUARI

FI lämnar förslag på remiss till nya och ändrade föreskrifter för försäk- ringsföretag med anledning av EU:s Solvens 2-direktiv.

FEBRUARI

FI beslutar att alla banker ska redovisa ett snitt av den ränta deras bolå- nekunder faktiskt betalar. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2015.

FI ändrar praxis för mer transparens på företagsobligationsmarknaden.

MARS

FI publicerar den första i en serie rapporter som beskriver risker och tillsyn inom olika områden. Den första rapporten behandlar tillsyn av vär- depappersmarknaden.

FI skickar ut förslag om amorteringskrav på remiss.

APRIL

Försäkringsföretag och försäkringsgrupper ges möjlighet att få beslut i vissa frågor innan de nya Solvens 2-reglerna ska tillämpas den 1 januari 2016.

FI publicerar den första av en serie FI-analyser. Den första analysen handlar om värdet av den implicita statliga garantin till systemviktiga banker.

Martin Andersson slutar som generaldirektör på FI och Martin Noréus utses till vikarierande generaldirektör.

FI publicerar årets bolånerapport som analyserar utvecklingen på bostadsmarknaden och beskriver hushållens skulder och amortering.

FI gör bedömningen att FI:s befogenheter behöver förtydligas och går inte vidare med förslaget om amorteringskrav.

MAJ

Nordea varnas och Handelsbanken får en anmärkning för brister i sitt arbete för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

FI konstaterar i sin konsumentskyddsrapport på Konsumentskyddsda- gen att behovet av oberoende finansiell rådgivning samt bra och enkel information om finansiella tjänster och produkter är stort.

FI publicerar en rapport om risker och tillsyn på försäkringsområdet.

JUNI

FI presenterar årets första stabilitetsrapport och konstaterar att det svenska finansiella systemet fungerar väl och att bankerna har en till- fredsställande motståndskraft mot störningar. Samtidigt behövs åtgär- der för att minska riskerna kopplade till hushållens skuldsättning.

FI beslutar att höja den kontracykliska kapitalbufferten till 1,5 procent (beslutet börjar gälla den 27 juni 2016).

7

(8)

ÅRET I KORTHET

JULI

FI beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land.

SEPTEMBER

FI tillsammans med värdlandstillsynsmyndigheter avslutar utvärde- ringar av storbankernas solvens och likviditet (SREP).

FI påbörjar granskning av storbankernas återhämtningsplaner.

OKTOBER

Regeringen utser Erik Thedéen till generaldirektör för FI.

FI förelägger låneförmedlarföretaget Trustbuddy att upphöra med verksamheten sedan det uppdagats oegentligheter och företaget kommit på obestånd.

FI identifierar de fyra svenska storbankerna som systemviktiga institut i enlighet med den europeiska bankmyndigheten, Ebas, riktlinjer, NOVEMBER

Sverige redovisar som första EU-land de faktiska kapitalkraven för de tio största bankerna.

FI bedömer att svenska livföretag kan hantera ett fortsatt lågt ränteläge, efter att ha granskat ett antal utvalda företag.

FI beslutar om ett antal nya föreskrifter som inför reglerna från EU:s Sol- vens 2-direktiv för försäkringsföretag i Sverige. De nya föreskrifterna gäller från och med den 1 januari 2016.

Justitieombudsmannen (JO) granskar FI:s ärendehantering och diariefö- ring.

FI redogör i en rapport till regeringen för hur bankerna tar hänsyn till hållbarhet och miljö i sin kreditgivning

DECEMBER

FI presenterar sin andra stabilitetsrapport för året och konstaterar att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande.

Dock innebär kraftigt ökande priser på bostäder att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar.

I en rapport till regeringen om gräsrotsfinansiering anser FI att det finns behov av att komplettera regleringen för de plattformar som erbjuder andels- eller lånebaserade investeringar till konsumenter.

FI skickar ett förslag om amorteringskrav på bolån på remiss.

8

(9)

OM FINANSINSPEKTIONEN

Om Finansinspektionen

FINANSINSPEKTIONENS UPPDRAG

Finansinspektionen (FI) är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Myndighetens uppdrag är att bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Myndigheten har ansvar för makrotillsynen. Det innebär att FI ska vidta åtgärder för att motverka finansiella obalanser i syfte att stabilisera kreditmarknaden, men med beaktande av åtgärdernas effekt på den ekonomiska utvecklingen.

Av förordningen (2009:93) med instruktion för FI framgår att myndigheten ansvarar för tillsynen, regelgivningen och tillståndsprövningen som rör finansiella marknader och finansiella företag. FI ansvarar för samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (samordning mot pen- ningtvätt). FI ska också stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell utbildning. I årliga regleringsbrev från regeringen framgår mål och uppdrag för FI:s verksamhet. Utöver detta kan uppdrag även ges genom särskilda regeringsbeslut.

De regelverk som FI disponerar över ska vara kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag att förstå och följa. Vidare ska FI ha effektiva och tillförlitliga rutiner för att underlätta rapportering och för att ta emot rapporter om överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten i kreditinstitut och värdepappersbolag som anges i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

FI ska biträda regeringen med yttranden och utredningar samt lämna särskilda rapporter enligt instruktionen. Årligen lämnas två rapporter som avser myndighetens analys och bedömning av den finansiella stabiliteten (Stabilitetsrapporterna) och en som avser FI:s erfarenheter från tillsynsarbetet avseende konsumentskydd (Konsumentskyddsrapporten).

I uppdraget ingår även uppgifter enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och uppgifter enligt 22 § första stycket atomansvarighetslagen (1968:45).

FI ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordningar, bland annat det som rör samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för kon- sumentskyddslagstiftningen, europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande.

Det finns också ett ansvar för FI att aktivt delta i samarbetet inom den Europeiska unionen. Detta sker inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn enligt fyra förordningar:

■■■

■ förordning (1092/2010) om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd,

■■■

■ förordning (1094/2010) om inrättande av Europeiska bankmyndigheten,

9

(10)

■■■

■ förordning (1094/2010) om inrättande av Europeiska försäkring- och tjänstepensionsmyndigheten och

■■■

■ förordningen (1095/2010) om inrättande av Europeiska värdepap- pers- och marknadsmyndigheten.

SÅ FINANSIERAS FI

FI tar ut avgifter från de finansiella företag och personer som verkar i Sverige, dels årliga avgifter och dels avgifter för prövningar av ansök- ningar och anmälningar.

FI får ett förvaltningsanslag för verksamheterna tillsyn, regelgivning, finansiell folkbildning och finansmarknadsstatistik. FI får också ett anslag för att betala medlemsavgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska försäk- rings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värde- pappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Båda anslagen ska täckas med årliga avgifter. För att finansiera verksamheten samordning mot penningtvätt disponerar FI en separat anslagspost som inte ska täckas med årliga avgifter.

De årliga avgifterna som tas ut av de företag och personer som står under FI:s tillsyn levereras vidare till statsbudgeten. På sikt ska avgifterna mot- svara de utgifter som FI redovisar mot förvaltningsanslaget och anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter.

Tillståndsavgifter ska täcka kostnaderna för prövning av ansökningar och anmälningar på några års sikt. FI disponerar själv över intäkterna från denna del av verksamheten.

Den verksamhet som avser samhällsskydd och beredskap finansieras till största delen av bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Inom verksamheten tillsyn redovisar FI intäkter av avgifter och bidrag som avser det nordiska samarbetet mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige avseende det gemensamma transaktionsrapporteringssystemet (NTRS) för rapportering till EU. Länderna har kommit överens om att FI har huvudansvaret för att utveckla och förvalta systemet.

10

(11)

ORGANISATION OCH LEDNING

FÖRSÄKRING OCH FOND BANK FÖRSÄKRING GENERALDIREKTÖR

INTERN- REVISION STYRELSE

MARKNADER ADMINISTRATION

OCH PERSONAL

KONSUMENT- SKYDD

BITRÄDANDE GENERALDIREKTÖR

EKONOMISK ANALYS JURIDISK SAMORDNING KOMMUNIKATION

FI:s verksamhet har under året varit organiserad i fem verksamhetsom- råden och tre staber.¹ Områdena är Bank, Försäkring, Marknader, Kon- sumentskydd samt Administration och personal. Staberna är Ekonomisk analys, Juridisk samordning och Kommunikation.

Verksamheten leds av en styrelse och en generaldirektör. I april slutade generaldirektör Martin Andersson och biträdande generaldirektör Mar- tin Noréus utsågs till vikarierande generaldirektör från och med den 16 april. I oktober utsåg regeringen Erik Thedéen till ny generaldirektör.

FI:s verksamhet finns lokaliserad i Stockholm och antalet anställda var 460 personer vid utgången av 2015. FI:s internrevision arbetar på styrelsens uppdrag.

Området Bank ansvarar för tillsynen av banker och övriga kreditinstitut.

Området Försäkring ansvarar för tillsynen av försäkringsföretag och understödsföreningar samt för pensionsstiftelser.

Området Marknader ansvarar för tillsynen av värdepappersmarknaden och dess infrastruktur och för att de finansiella företagen vidtar åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt har det samord- nande ansvaret för FI:s redovisningstillsyn. Inom området finns också Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Området Konsumentskydd ansvarar för att utöva tillsyn inriktad på konsument- och investerarskydd på finansmarknaden. Området har också ansvar för tillsynen av fondbolag, fonder, värdepappersbolag, för- säkringsförmedlare, betalningsinstitut, utgivare av elektroniska pengar, konsumentkreditföretag samt hantering av upplysningar från konsumenter samt för verksamheten kring finansiell folkbildning.

Staben Ekonomisk analys ansvarar för en övergripande system- och makroekonomiskt analys. Staben Juridisk samordning ansvarar för en övergripande samordning och ledning av juridiska frågor. Kommunika- tionsstaben ansvarar för intern och extern kommunikation.

Området Administration och personal är en administrativ stödfunktion för bland annat personalfrågor, it, ekonomi- och löneadministration samt rapportering av finansiell data från företagen under tillsyn. Inom de fem verksamhetsområdena utförs även den tillståndsprövning och det 1 FI har den 1 februari 2016 gjort en förändring i organisationen. Personalavdel-

ningen bryts ut och blir en stab under generaldirektören samt vissa rapporte- ringsvägar ses över. För gällande organisationsschema se fi.se.

11

(12)

regelgivningsarbete som är kopplat till respektive verksamhetsansvar.

FI leds av en styrelse med fullt ansvar för myndighetens verksamhet. Sty- relsen beslutar i principiella frågor och i frågor som är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner, budget och planering av FI:s verksamhet. Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten.

Styrelsens ledamöter utses av regeringen, vanligen för tre år i taget. Sty- relsen bestod i slutet av 2015 av sju ledamöter.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING SAMT STYRELSEARVODEN OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR UNDER 2015

Ledande befattningshavare och styrelseledamöters övriga uppdrag

Styrelseledamöter Arvoden och övriga ersättningar

Sven-Erik Österberg, ordförande 100 000 kr

Sonja Daltung, från och med 2015-04-01 41 250 kr

Astri Muren 55 000 kr

Hans Nyman 55 000 kr

Anna Pettersson Westerberg, vice ordförande 56 250 kr

Gustaf Sjöberg 58 234 kr

Kristina Ståhl, till och med 2015-09-10 41 250 kr

Martin Andersson, generaldirektör FI,

t.o.m. 2015-04-16. Anställningen upphörde 2015-10-15. 1 240 461 kr Erik Thedéen, generaldirektör FI, fr.o.m. 2015-10-21 309 553 kr Martin Noréus, vikarierande generaldirektör FI, 2015-04-16--10-21 1 386 522 kr Representanter från de fackliga organisationerna deltar i styrelsens sammanträden.

12

(13)

Ledande befattningshavares och styrelseledamöters övriga uppdrag

Redovisningen avser övriga uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag med mera.

Kristina Ståhl (styrelseledamot till och med 2015-09-10): Vice ordförande i Granskningsnämnden för Radio och TV, ordförande i Rikspolisstyrelsens etiska råd.

Astri Muren: Ledamot i Mark- nadsdomstolen och i styrelsen för Stockholms universitet, ekonomisk expert vid Förvaltnings- domstolen vid mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Sven-Erik Österberg, ordförande: Ledamot i arbets givarverkets styrelse.

Anna Pettersson Westerberg, vice ordförande (styrelseledamot från och med 2015-04-01):

Inga övriga styrelseuppdrag.

Hans Nyman: Vice ordförande i Trafikskadenämnden.

Sonja Daltung (styrelseledamot från och med 2015-04-01): Inga övriga styrelseuppdrag.

Gustaf Sjöberg: Ersättare i Revisorsnämndens tillsynsnämnd och styrelseordförande i Sjöbergs Konditori i Gävle AB.

Martin Noréus (vikarierande general- direktör 2015-04-16 till 2015-10-20):

Inga övriga styrelseuppdrag.

Erik Thedéen, generaldirektör (började 2015-10-21): Ledamot i Arbetsförmedlingens styrelse och i Bromma IF:s styrelse.

Martin Andersson (slutade som generaldirektör 2015-04-16):

Ledamot i Högskolan Väst, styrel- seordförande i Andante massage &

friskvård AB.

13

(14)

LÄSANVISNINGAR

Läsanvisningar

RESULTATREDOVISNINGENS INDELNING

Resultatredovisningen inleds med ett avsnitt, Övergripande FI, som redovisar resultat och återrapporteringskrav på en myndighetsövergri- pande nivå. Därefter återrapporteras prestationer för FI:s tre huvudsakliga verksamheter: tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Avsnittet Övrig verksamhet innehåller återrapportering av FI:s övriga verksamheter.

Verksamhetsavsnitten inleds med en beskrivning av uppdragen, enligt årets regleringsbrev, för de tre huvudsakliga verksamheterna och för finansiell folkbildning samt enligt instruktionen för de övriga verksamheterna. Avsnitten inleds med en kort beskrivning av verksamheten och avslutas med en sammanfattande bedömning av resultatet för 2015.

I avsnittet Övrig återrapportering redovisas FI:s avgiftsbelagda verksamhet och myndighetens lokalförsörjning samt särskilda återrapporte- ringar (rapporter) som gjorts under året.

Avsnittet om FI:s kompetensförsörjning utgår ifrån de tre definierade områdena i FI:s kompetensförsörjningsstrategi: attrahera och rekrytera;

behålla, tillvarata och utveckla; samt avsluta. Avsnittet avslutas med en sammanfattande resultatbedömning.

MÄTMETODER

I tabellerna redovisas data för åren 2013, 2014 och 2015. FI har bedömt att treårsserierna ger tillräckligt underlag för att bedöma resultatet och dess utveckling.

KOSTNADER, INTÄKTER OCH TID

Det ekonomiska utfallet och utfallet av arbetad tid har hämtats från eko- nomisystemet Agresso. Indirekta intäkter och kostnader har fördelats på de olika verksamheterna utifrån en fördelningsnyckel. Fördelningsnyck- eln baseras på redovisad tid på tidkoder som är kopplade till verksamheterna.

TABELLER OCH DIAGRAM

Tidigare tabell 1, kostnad för internationellt arbete, har tagits bort.

Detta med anledning av det borttagna återrapporteringskravet, i regleringsbrevet, att redovisa kostnaderna för internationellt arbete.

Föregående års tabell 9 har utgått och tabellerna 8 och 10 från föregå- ende år har slagits samman till en och samma tabell, nummer 8 i denna årsredovisning. Föregående års tabell nummer 11 har samma uppbygg- nad som föregående år, men har nummer 9 i denna årsredovisning.

Anledningen till förändringarna är att tabellerna blev mycket stora och svåröverskådliga. Årets struktur är tillräcklig för att svara upp mot FI:s återrapporteringskrav och ger en bra bild av FI:s måluppfyllelse när det gäller heltäckande tillsyn.

I tabell 10 (ärenden anmälda till Ekobrottsmyndigheten (EBM)) har raden med misstänkt utebliven rapportering av misstänkta transaktioner tagits bort eftersom det inte funnits någon redovisning av detta sedan 2007.

14

(15)

LÄSANVISNINGAR

FINANSIELL REDOVISNING

FI:s finansiella redovisning består av resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, noter och sammanställning av väsentliga uppgifter.

Redovisningens innehåll och utformning följer de krav som ställs i för- ordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetun- derlag.

Resultaträkningen redovisar i sammandrag FI:s samtliga kostnader och intäkter. Balansräkningen redovisar i sammandrag tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anslagsredovisningen omfattar FI:s redovisning mot anslag på statsbudgeten. Under rubriken Anslagsredovisning, Redo- visning mot inkomsttitel, redovisas de intäkter som tas in av FI men som levereras till statsbudgeten. Under noter redovisas specifikationer av vissa poster i resultat- och balansräkning. Slutligen redovisas en sam- manställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräk- ning och anslagsredovisning. Denna innehåller bland annat uppgifter om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal.

15

(16)

ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN

SAMLAD BEDÖMNING FI

FI gör den samlade bedömningen att myndigheten i allt väsentligt har nått de övergripande verksamhetsmålen och att uppgifter och uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev har genomförts.

FI:s riskbaserade tillsyn har fungerat bra och följt den fastställda strategin. Nedlagd tid på tillsyn har ökat med 11 procent under året. Målet om heltäckande tillsyn är uppnått eller mycket nära att nås när det gäller stora företagskategorier med stora kundkretsar. Det behövs dock ytterligare insatser framöver för att mindre aktörer ska nås av tillsynsaktiviteter från FI enligt målet om kontinuerlig och heltäckande tillsyn.

Bedömningen av FI:s regelarbete är att myndigheten tagit fram och beslutat om föreskrifter och allmänna råd med god kvalitet och enligt de krav som ställs av europeiska regelverk. Ett mycket stort arbete med införande av Solvens 2-regelverket som pågått under flera år har slutförts och ett antal nya föreskrifter trädde i kraft den 1 januari 2016. Myndig- heten har också i regelarbetet verkat i enlighet med sitt ansvar för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. För att minska riskerna med hushållens skuldsättning har FI under året arbetat aktivt för att åstad- komma regler om amorteringskrav på bolån. FI har under året gått ut med ett nytt omarbetat förslag efter det att statsmakterna formulerat ett tydligare mandat för FI att reglera området. Genom införda regler om bolåneaktörers redovisning av snitträntor har FI bidragit till ökade möj- ligheter för konsumenterna att fatta bättre grundade beslut om bostads- krediter.

För tillståndsärenden totalt sett har FI under året underskridit målnivån som är 90 procent. Men av tillståndsärenden med lagstadgade rikttider har 92 procent handlagts inom rikttiden och för de tillståndsärenden som kan medföra rättsliga konsekvenser om de inte handläggs i rätt tid

Diagram 1: Verksamheternas andel av FI:s totala kostnader

Procent 8 p bold Regelgivning 18 %

Tillsyn 58 %

Tillstånd 16 %

Finansmarknadsstatistik 2 % Finansiell folkbildning 1 %

Samordning mot penningtvätt 1 %

Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 2 % Samhällsskydd och beredskap 2 %

Procent 6.5 p bold Procent 6 p bold

2 p ram

Övergripande Finansinspektionen

Mål 1 i regleringsbrevet

Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt

som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Återrapportering

Redovisa hur arbetet med att öka insatserna av finansiell tillsyn har

bedrivits och hur stor del av de ökade resurserna som tillförts i samband med budgetpropositionen för 2015 har använts för detta ändamål.

■

■Enligt Finansinspektionens regleringsbrev

16

(17)

har 99 procent handlagts i rätt tid. Det är 1 procent lägre än föregående år. När det gäller övriga tillståndsärenden, där FI som en vägledning själv fastställt rikttider för handläggningen, är utfallet sämre. Stora ären- deinflöden och arbete med nya regelverk har påverkat handläggningsti- derna negativt.

ÖKADE RESURSER FÖR TILLSYN

I budgetpropositionen för 2015 fick FI ett resurstillskott på 33 miljoner för att bland annat öka insatserna inom tillsynsverksamheten. Utfallet visar att kostnaderna för tillsyn har ökat med cirka 48 miljoner kronor.

Tillsynsverksamhetens andel av de totala kostnaderna uppgår till 58 procent jämfört med 53 procent 2014. Tillsynen har alltså ökat både i abso- luta och relativa termer, något som varit en uttalad målsättning. Möjlig- heterna att ytterligare öka tillsynsinsatsernas andel har dock begränsats av att regelgivningsarbetet fortsatt varit mycket omfattande, till stor del beroende på EU-krav. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det i praktiken inte finns några helt skarpa gränser mellan FI:s olika huvud- aktiviteter tillsyn, tillståndsgivning och regelgivning, eftersom de ytterst har samma mål och nära påverkar varandra.

Den arbetade tiden inom tillsynen har ökat med 11 procent. Det har lett till ökad tillsyn, bland annat har den tid som lagts ned på undersök- ningar ökat. Det har genomförts omfattande insatser mot de större finansiella företagen, som normalt har störst påverkan på det finansiella systemet. Det gränsöverskridande tillsynssamarbetet har också innebu- rit fler insatser eftersom flera svenska finansiella företag har en relativt omfattande internationell verksamhet.

De nya europeiska regelkraven för med sig ökade rapporteringskrav på företag under FI:s tillsyn men också ökade krav på rapportering från nationella tillsynsmyndigheter till de europeiska myndigheterna. Till följd av de ökade rapporterings- och regelkraven har resursförstärk- ningen inom tillsynen även använts för investeringar i it-system och arbete för att hantera rapporteringen. Syftet med investeringarna i it-system är också att bättre utnyttja den data som rapporteras till FI och ge förutsättningar för ökad och fördjupad analys.

FÖRETAGSENKÄTEN

TABELL 1 Enkätsvar från företagen, andel

2015 2014 2013

Andel som har förtroende för FI:s sätt att sköta arbetet 77 80 82 Andel som anser att FI ger ett professionellt bemötande 77 81 86 Andel som anser att FI håller hög kvalitet på analyser och beslut 60 60 71 Andel som anser att FI:s föreskrifter och allmänna råd är ändamålsenliga 55 60 71 Andel som anser att FI är tydlig med vilka regler som gäller 48 56 64 Andel som ger FI:s webbplats ett positivt omdöme utifrån sitt behov 70 75 82 Källa: Markör (2014–2015) Demoskop (2013)

Kommentar: De frågor som redovisas utgör ett urval av frågorna i enkäten

FI genomför årligen en företagsenkät för att mäta hur företagen under tillsyn uppfattar FI:s verksamhet. Resultatet av enkäten används i FI:s arbete med att utveckla verksamheten.

Under oktober månad fick drygt 500 finansiella företag genom telefonin- tervjuer svara på ett antal frågor om FI:s tillsyn. Enkätsvaren visar att

17

(18)

förtroendet 2015 jämfört med tidigare är fortsatt högt, men har fortsatt att minska.

I en analys av årets undersökning framgår att det finns en tydlig skillnad mellan stora och små företag där mindre företag har ett klart lägre för- troende än stora. Förklaringar till minskat förtroende bland mindre företag kan vara att de liksom de större berörs av nya regelverk och omfattande rapporteringskrav, men har mindre resurser för att möta kraven. Andra förklaringar kan finnas i att FI tydliggjort sitt ställnings- tagande i olika frågor som till exempel provisionsförbud.

För att bättre kunna analysera resultaten har FI valt att följa upp enkäten med ett antal intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer pekar på att det finns en fortsatt stor efterfrågan på dialog, rådgivning och tydlighet kring regelverk.

FI har som fortsatt ambition att vara tydlig och proaktiv i dialogen med företagen när det gäller förändringar i lagar och regler. Ett led i detta är att återkommande bjuda in till FI-forum kring dessa frågor samt att ha återkommande möten med branschföreträdare och i samband med större regelprojekt även referensgruppsmöten. Under 2016 har FI också ambitionen att sjösätta en förbättrad webbplats med fokus på att det ska vara enkelt för besökarna att hitta information om regler och FI:s ställ- ningstaganden.

ÄRENDESTATISTIK

TABELL 2 Ärendestatistik, totalt antal ärenden, antal och andel

2015 2014 2013

Totalt antal nya ärenden 17 449 17 597 14 640

Totalt antal avgjorda ärenden 15 664 16 549 13 655

Antal avgjorda ärenden med rikttider 13 406 14 565 11 822 Antal ärenden som hanterats inom rikttiden 8 514 10 564 9 924

Andel inom rikttiden (%) 64 73 84

Källa: Platina

Den tidigare trenden med ett ökat ärendeinflöde har mattats av och inflödet har stabiliserats under 2015. Antalet ärenden som hanterats inom rikttiden har minskat i jämförelse med 2014. En förklaring är att 2014 års höga ärendeinflöde även påverkar 2015. Det är först när ett ärende beslutas som det faller in i statistiken för avgjorda ärenden. En annan förklaring är att arbete med nya regelverk har påverkat handlägg- ningstiderna negativt.

EFFEKTIVITET

FI strävar löpande efter att utveckla och förbättra såväl verksamheten som organisation och resurser i takt med uppkomna behov och föränd- ringar i omvärlden. När det gäller 2015 kan bland annat nämnas att FI startat ett projekt för att se över och kvalitetssäkra FI:s rikttider för ären- dehandläggning. Målet är att kunna ge företagen tydligare information om förväntad handläggningstid och göra det lättare för FI att prioritera i verksamheten. Projektet ska dels beakta effektivitetsaspekter för FI, dels tidsaspektens betydelse för olika typer av tillståndsärenden utifrån ingi- varnas perspektiv. I en första etapp som genomfördes under hösten 2015 utvärderades rikttiderna för handläggning av FI:s tillståndsärenden. I en andra etapp som genomförs 2016 kommer rikttider för övriga ärendety- per att avhandlas.

18

(19)

Ett projekt för att ta fram en ny ekonomimodell har pågått sedan 2014 och avslutades 2015. I inledningen av 2016 kommer den nya modellen att tas i bruk. Den nya ekonomimodellen ska ge bättre förutsättningar att styra, utveckla och följa upp verksamheten och ge en mer rättvisande kostnadsfördelning. Modellen skapar också förutsättningar för att på ett effektivt sätt sköta verksamhetens ekonomi och samtidigt vara så flexibel att den klarar att följa upp verksamheten över tid även om det kommer organisatoriska förändringar.

I november 2015 genomförde Riksdagens ombudsmän (JO) under ledning av chefsjustitieombudsmannen en inspektion av FI. Inspektionen begränsades till ett urval av myndighetens olika ärendeslag. Efter genomförd inspektion summerade JO att det allmänna intrycket av Finansinspektionens verksamhet var positivt. JO framhöll särskilt att myndigheten skriver mycket välmotiverade och välformulerade beslut samt att granskningen visade att myndigheten arbetar på ett strukture- rat sätt och att det finns processer och metoder som främjar en säker ärendehandläggning. JO framförde även mer specifika synpunkter på handläggning av vissa ärenden, i de flesta fall inriktade på hur ärenden ska kunna avgöras snabbare.

EKONOMISKT RESULTAT Kostnader och intäkter under året Kostnader

TABELL 3 Verksamhetens kostnader, tkr

2015 % 2014 % 2013 %

Tillsyn 325 238 58 277 303 53 215 180 51

Regelgivning 104 412 18 113 355 22 100 943 24

Tillståndsprövning 88 033 16 78 360 15 62 021 15

Samordning mot penningtvätt 5 040 1 4 671 1 5 718 1

Finansiell folkbildning 6 185 1 7 311 1 7 773 2

Finansmarknadsstatistik 14 075 2 13 749 3 13 869 3 Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 8 565 2 8 068 2 6 789 2 Verksamhet inom

samhällsskydd och beredskap 12 588 2 15 213 3 7 110 2

Totalt 564 136 100 518 030 100 419 403 100

Källa: Agresso

FI:s kostnader för 2015 uppgick totalt till 564 136 tkr vilket motsvarar en ökning med 46 106 tkr jämfört med 2014.

Kostnaderna har ökat för tillsyn, tillståndsprövning, samordning mot penningtvätt, finansmarknadsstatistik och avgift till EU:s tillsynsmyndigheter. De största ökningarna återfinns inom tillsyn och tillstånds- prövning. FI har för 2015 fått ett resurstillskott på 33 miljoner kronor för att bland annat öka insatserna inom tillsyn. Kostnaderna för tillsyn har ökat med 48 miljoner kronor. Ökningen inom tillsyn beror framför allt på en ökning av arbetad tid och satsningar på it-system. Inom tillstånds- verksamheten drivs kostnaderna av ett ökat antal arbetade timmar. Det finns flera faktorer som påverkar att timmarna har ökat trots att antalet tillståndsärenden har minskat 2015. En faktor är att FI under 2015 har arbetat ner ärendebalanser från 2014 där intäkterna har redovisats 2014.

FI har även arbetat fler timmar än beräknat med vissa ärendegrupper varför FI i nästa avgiftsrapport som lämnas till regeringen senast 15 april 2016 kommer att se över avgiftsnivåerna. Handläggningstiden påverkas av typen av ärende som ansökningarna avser eftersom vissa ärenden är

19

(20)

mer komplexa eller avser nya regelverk. Dessutom innebär arbetet med interna modeller fortsatta underskott då tidigare intäkter är upparbe- tade.

Verksamheten Samordning mot penningtvätt har ökat jämfört med före- gående år då verksamheten hade flera vakanser under 2014. Finansmark- nadsstatistik avser köp av statistikproduktion från Statistiska centralby- rån (SCB) och kostnaderna är i nivå med tidigare år. Kostnaderna för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter ökar till följd av att tillsynsmyndigheterna bygger upp sin verksamhet.

Regelgivningen har minskat, men utgör fortfarande en betydande del av FI:s verksamhet. Kostnaderna för finansiell folkbildning har minskat jämfört med föregående år vilket förklaras av vakanser under året.

Verksamheten Samhällskydd och beredskap avser arbete med att säker- ställa samhällets krisberedskap inom den finansiella sektorn. Inom sam- hällskydd och beredskap hanterar FI medel från Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS) och från 2014 hanterar FI även medel för Samverkansområde ekonomisk säkerhet (SOES). Detta förklarar var- för kostnaderna har fördubblats mellan åren 2013–2014. Jämfört med föregående år har kostnaden minskat 2015 vilket beror på att verksamheten har minskat något i omfattning.

Övriga intäkter

TABELL 4 Verksamhetens intäkter, övriga intäkter, tkr

2015 % 2014 % 2013 %

Tillsyn 10 239 10 9 154 7 10 177 12

Regelgivning 487 1 507 1 410 1

Tillståndsprövning 79 191 77 96 835 80 63 367 78

Samordning mot penningtvätt 11 0 17 0 4 0

Finansiell folkbildning 17 0 17 0 20 0

Finansmarknadsstatistik 2 0 2 0 1 0

Verksamhet inom samhällsskydd

och beredskap 12 588 12 15 213 12 7 110 9

Totalt 102 535 100 121 745 100 81 089 100

Källa: Agresso

18 procent av FI:s verksamhet finansieras med övriga intäkter, det vill säga intäkter från avgifter, bidrag, andra ersättningar och finansiella intäkter. FI:s övriga intäkter uppgår till 102 535 tkr 2015 och har minskat med 19 210 tkr mellan åren.

Övriga intäkter inom tillsyn har ökat något jämfört med föregående år och avser huvudsakligen intäkter för det nordiska samarbetet om det gemensamma transaktionsrapporteringssystemet (TRS).

Tillståndsprövningen finanserias helt med avgiftsintäkter och intäkterna har minskat med 18 procent jämfört med 2014. Minskningen beror bland annat på färre nya ärenden och en generell avgiftsänkning med 10 procent den 1 juli 2015.

Samhällsskydd och beredskap finansieras av bidragsintäkter och intäk- terna har minskat som en följd av att verksamheten har haft lägre aktivitet.

20

(21)

Intäkter av anslag

TABELL 5 Verksamhetens intäkter, intäkter av anslag, tkr

2015 2014 2013

Tillsyn 314 999 268 149 205 002

Regelgivning 103 925 112 848 100 533

Tillståndsprövning - - -

Samordning mot penningtvätt 5 030 4 654 5 714

Finansiell folkbildning 6 167 7 294 7 754

Finansmarknadsstatistik 14 073 13 747 13 868

Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 8 565 8 068 6 789

Verksamhet inom samhällsskydd och beredskap - - -

Totalt 452 759 414 760 339 660

Källa: Agresso

FI:s verksamhet finansieras till 82 procent med anslag. FI:s totala intäk- ter av anslag har ökat med 37 999 tkr jämfört med 2014.

Förvaltningsanslaget finansierar verksamheterna tillsyn, regelgivning, finansiell folkbildning och finansmarknadsstatistik. FI har vid slutet av 2015 ett anslagssparande (utgående överföringsbelopp) om 16 459 tkr avseende förvaltningsanslaget varav beräknat disponibelt överföringsbe- lopp uppgår till 13 365 tkr (medel som FI kan använda 2016). Anslags- sparandet förklaras av att antalet timmar inom tillståndsverksamheten har ökat mer än beräknat under hösten varför kostnaderna som belastar andra finansiärer har minskat. Intäkter av anslag har framför allt ökat för tillsyn till följda av ökade satsningar inom området. För regelgivning har intäkter av anslag minskat men är på fortsatt hög nivå. På grund av vakanser under året har intäkter av anslag för finansiell folkbildning minskat. Anslaget för finansmarknadsstatistik är i nivå med föregående år.

Anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter har ökat jämfört med 2014. Tillsynsmyndigheterna befinner sig i en uppbyggnadsfas var- för kostnaderna ökar successivt. Anslagsnivån har höjts under året.

Regeringen har flyttat 2 000 tkr från förvaltningsanslaget till anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Anslagssparandet vid

utgången av 2015 uppgår till 585 tkr men FI får inte ta med sig anslagssparandet till nästa budgetår.

Samordning av åtgärder mot penningtvätt finansieras med en egen anslagspost. Intäkter av anslag har ökat jämfört med föregående år då verksamheten hade flera vakanser under 2014. Anslagssparandet uppgår till 121 tkr och FI räknar med att ta med sig hela beloppet till budgetåret 2016.

21

(22)

TILLSYN

VERKSAMHETSÖVERSIKT

FI bedriver tillsyn över företagen på finansmarknaden. Tillsynen är ett av FI:s verktyg i arbetet för ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader, och som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. FI bedriver tillsyn bland annat genom riskbedömningar, finansiell analys, undersökningar och andra kontakter med företagen.

FI tar regelbundet in uppgifter från de finansiella företagen och genom- för olika tillsynsinsatser. Insatserna är olika till inriktning och omfattning beroende på verksamhetens karaktär och dess betydelse utifrån de samhällsmål – stabilitet och konsumentskydd – som FI har att verka för.

Tillsynen ska vara riskbaserad, d.v.s. prioriteras utifrån vilka effekter – för det finansiella systemet, för konsumenter eller för samhällsekonomin i stort – som problem i ett företag eller en viss aktivitet kan få. Tillsynen ska också vara heltäckande, vilket innebär att samtliga de knappt 1700 företag som verkar på basis av ett tillstånd från FI ska bli föremål för någon form av tillsynsinsats under en treårsperiod.²

FI har också uppgiften att övervaka vissa specifika funktioner och för- hållanden på finansmarknaderna. Det gäller frågor kring marknadsin- formation från företag som handlas på börser och andra marknadsplat- ser, granskning av prospekt, och om att utreda och beivra olika former av marknadsmissbruk. FI har inte något tillsynsansvar för de icke-finansiella börsbolagens huvudverksamheter, men handeln i dessa företags aktier och obligationer såväl som deras hantering av finansiell information i form av prospekt, finansiella rapporter och annan kurspåverkande information, är viktig för väl fungerande värdepappersmarknader. Dessa företag omfattas därför av vissa av de finansiella regelverken och därför även av viss specifik tillsyn. Det handlar således om regelverk som omfattar en betydligt vidare krets av aktörer än de finansiella företagen.

2 På den svenska marknaden finns betydligt fler aktiva aktörer än de som och som inte inbegrips i begreppet heltäckande tillsyn (se avsnittet om heltäckande tillsyn).

Mål 1 i regleringsbrevet Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företa- gens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Återrapportering

Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målet.

Redovisning ska även lämnas för hur tillsynen fördelas på olika typer av tillsynsinsatser och på olika

typer av företagskategorier. Av redovisningen ska det också för varje företagskategori framgå hur stor andel av företagen som blir föremål för någon tillsynsinsats under året.

Återrapporteringskrav i övrigt Redovisning av antalet beslutade sanktioner uppdelat på olika regler.

Redovisa hur de finansiella före- tagen informerat konsumenterna om den reducerade och borttagna avdragsrätten för privat pensions- sparande och andra åtgärder som genomförts med anledning av denna förändring.

Procent 8 p bold Procent 7 p bold standardtext Procent 6.5 p bold Procent 6 p bold

xxx 2 p ram

Källa: xxx

58

_procent

Tillsyn

Diagram 2: Kostnad för tillsyn i förhållande till FI:s totala kostnader

■

■Enligt Finansinspektionens regleringsbrev

22

(23)

TILLSYN TABELL 6 Tid och kostnad för tillsyn, tkr

2015 2014 2013

Timmar Kostnad Timmar Kostnad Timmar Kostnad Tillsynsaktiviteter 153 310 203 973 133 911 168 795 106 913 131 964 -varav undersökningar 51 998 69 181 47 444 60 181 37 411 46 177 -varav sanktioner och ingripanden 11 750 15 633 12 400 15 630 12 582 15 530 Finansiell analys 46 779 62 238 49 075 61 859 37 874 46 748 Internationellt arbete 22 813 30 352 23 472 29 587 15 067 18 597 Metodutveckling 17 330 23 057 10 388 13 094 11 206 13 832 Utbildning 4 223 5 619 3 148 3 968 3 272 4 039 Totalt tillsyn 244 455 325 238 219 994 277 303 174 332 215 180 Källa: Agresso

Antalet timmar som FI lägger på tillsyn har ökat med 11 procent. Mellan 2013 och 2014 var ökningen 26 procent. Mätt som andel av totalt arbetad tid motsvarar tillsynen drygt 40 procent för 2015. Motsvarande siffra 2014 var 39 procent.

PRESTATIONER

TABELL 7 Prestationer för tillsyn, antal

Prestationer 2015 2014 2013

Rapport av finansiell analys 13 9 18

Resultat av tillsynsundersökningar 834 799 736

- varav beslut om sanktion och särskild avgift 183 209 180

- varav övriga beslut 651 590 556

Källa: Platina

Med prestationer för tillsynen menas tillsynsaktiviteter som resulterat i att företaget (eller personen) mottagit ett beslut eller att FI publicerat en rapport. Prestationerna är betydligt fler jämfört med 2014. Samtidigt ska betonas att slutsatser på basis av antalet prestationer ska dras med för- siktighet, eftersom komplexiteten i olika slags prestationer kan skifta betydligt.

Under året har en ny kategori av tillsynsrapporter börjat publiceras för FI:s olika verksamheter³, utöver den rapport för konsumentskyddsområ- det som sedan tidigare publicerats. Syftet är att kunna ge en bredare bild över FI:s tillsynsarbete, bland annat de aktuella frågeställningar som står i fokus på respektive verksamhetsområde och hur tillsynsmetodiken ser ut och utvecklas.

Dessutom har FI börjat publicera en ny rapportserie, FI-analys. I denna serie presenteras utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde. FI-analys ges ut flera gånger om året.

FI:s utveckling av strategier och processer

FI utvecklade och publicerade under 2014 en strategi för riskbaserad tillsyn. Strategin betonar att effektivt förebyggande arbete kräver att man identifierar de hot och risker som kan skapa problem och var samt på vilket sätt problemen kan uppenbara sig. Detta bildar utgångspunkten för planering och prioritering av riskbaserad tillsyn.

Den riskbaserade tillsynen hindrar inte att FI även löpande behöver följa upp olika förhållanden som definierats i olika regelverk, exempelvis att kraven på kapitaltäckning är uppfyllda. FI måste också kunna agera när 3 Tillsynen över värdepappersmarknaden (mars 2015). Tillsynen av försäkrings-

företagen (maj 2015)

23

(24)

TILLSYN

olika typer av incidenter inträffar på finansmarknaderna. Men om tillsynsarbetet skulle domineras av regelstyrda aktiviteter och akuta ären- den finns en uppenbar risk att tillsynen tappar såväl överblick som fram- åtblick och inte förmår uppfylla sin viktiga förebyggande funktion.

Baserat på den övergripande strategin för riskbaserad tillsyn har FI under 2015 påbörjat framtagandet av specifika strategier inom de olika verksamhetsområdena. Arbetet har även fortsatt med utvecklingen av processer och metodik för tillsynsarbetet, såväl övergripande som områ- desspecifikt. Arbetet kommer att fortsätta 2016.

FI:s stabilitetsuppdrag

Finansiell stabilitet innebär att det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner under skiftande ekonomiska förutsätt- ningar. Utöver god motståndskraft i det finansiella systemet har FI getts ett ansvar för att motverka obalanser på kreditmarknaden. Detta utvidgade mål fick FI 2013. Syftet med FI:s arbete är att motverka att problem i det finansiella systemet orsakar samhället stora kostnader i termer av svårare lågkonjunkturer och ökade offentliga utgifter.

Regeringen har inrättat ett finansiellt stabilitetsråd där företrädare för FI, regeringen, Riksbanken och Riksgälden diskuterar riskerna i det finansiella systemet och förslag på åtgärder. FI har under året aktivt bidragit till rådets arbete, bland annat i form av ett antal promemorior där olika stabilitetsfrågor analyseras.

Den diskussion som fortsatt under 2015 när det gäller riskerna med hus- hållens skuldsättning och de åtgärder som vidtagits i detta sammanhang, är ett exempel på FI:s arbete utifrån det vidgade uppdraget. FI har de senaste åren genomfört och aviserat ett flertal åtgärder för att minska de sårbarheter hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden är förknip- pade med. FI införde ett så kallat bolånetak 2010, som då tog sin utgångspunkt i konsumentskyddsmotiv, men som samtidigt haft en viktig roll för att hålla tillbaka utlåningsexpansionen. FI har också använt sig av den kontracykliska bufferten, ett nytt verktyg inom ramen för det nya kapitaltäckningsregelverket, och höjt riskvikterna på bolån. FI har vidare löpande arbetat med tillsyn över bankernas kreditprövningspro- cesser och så kallade ”kvar att leva på”-kalkyler.

Efter det att FI fick sitt utvidgade stabilitetsuppdrag har det uppstått oklarheter om vilka befogenheter myndigheten ska anses ha för att vidta åtgärder. I november 2014 meddelade FI avsikten att införa ett amorteringskrav på nya bolån. I mars 2015 lämnade FI ett förslag, där några remissinstanser ifrågasatte om FI kunde anses ha bemyndigande att vidta sådana åtgärder. FI gjorde då bedömningen att befogenheten behövde förtydligas och gick inte vidare med förslaget, varefter regeringen, i samverkan med oppositionen, arbetade med att formulera ett mandat som ger FI möjlighet att under 2016 kunna införa ett amorteringskrav. Baserat på regeringens lagrådsremiss om amorteringskrav har FI i december 2015 på nytt remitterat ett förslag om föreskrifter om amorteringskrav. FI har dessutom i olika sammanhang påpekat behovet av befogenheter att kunna tillgripa inte bara amorteringskrav utan flera olika typer av kreditmarknadsstabiliserande åtgärder. Utan bemyndigande att kunna ingripa med de olika åtgärder som kan behövas i olika lägen, begränsas möjligheterna påtagligt att kunna stävja riskerna för obalanser på kreditmarknaden.

24

(25)

TILLSYN

Heltäckande tillsyn

FI:s mål är att alla företag ska bli föremål för minst en tillsynsinsats under en treårsperiod. På den svenska finansmarknaden finns dock betydligt fler aktiva aktörer än de som verkar på basis av ett tillstånd från FI. Det handlar främst om utländska finansiella företag, där det pri- mära tillsynsansvaret ligger hos respektive hemlands tillsynsmyndighet.

FI:s möjligheter att påverka och ingripa mot dessa företag är i huvudsak indirekt, via hemlandets tillsynsmyndighet. En andra betydande grupp där FI inte ger tillstånd och inte har något direkt tillsynsansvar är företag (eller enskilda) som agerar som ombud för ett annat företag, som i sin tur har tillstånd från FI. FI kan då bara agera via det företag som är ombu- dets uppdragsgivare⁴.

I tabellerna 8–9 visas utfallet för FI:s så kallade heltäckande tillsyn. För dessa tabeller finns en särskild modell för redovisning som beskrivs i rapporten Återrapportering av tillsynsinsatser, FI dnr 16-1479.

I urvalet ingår samtliga företag med tillstånd från FI förutom företag som på grund av sin begränsade storlek har undantagits från regelverket, exempelvis så kallade kreatursförsäkringsföreningar. Betaltjänsteleve- rantörer och utgivare av elektroniska pengar ingår, men inte företag som är enbart registrerade hos FI som inlåningsföretag.

Endast vissa typer av tillstånd som innehåller godkännanden av interna modeller för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och mot- partsrisker samt ägarprövningar med ett tillsynsvärde ingår i urvalet.

Undersökningarna som redovisas i tabellen motsvarar inte samtliga till- synsundersökningar som resulterat i ett beslut enligt prestationstabellen (tabell 7).

Med sanktioner avses publicerade ingripanden som FI:s styrelse har fat- tat beslut om. Om bolaget exempelvis har upphört under mätperioden kan det få betydelse för antalet sanktioner som redovisas här.

4 Därutöver finns en mindre grupp företag som betecknas som ”registrerade” och som inte behöver något tillstånd för sin verksamhet, vare sig av FI eller av någon utländsk tillsynsmyndighet, och inte heller är föremål för tillsyn. Dock ska FI göra vissa kontroller, bland annat att företagen uppfyller bestämmelserna rö- rande penningtvätt.

25