1 Utbildningsutvärdering med extern bedömning vid Göteborgs universitet
BEDÖMARUTLÅTANDE FÖR GEOGRAFIÄMNET VID NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
2018-05-14
Dnr. V 2017/922
2
Bakgrund
Bedömargruppen (se nedan) har haft i uppdrag att utifrån universitetets kriterier för utbildningsutvär- dering, enligt policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, vägledning för utbildningsutvärdering och naturvetenskapliga fakultetens riktlinjer, bedöma geografiämnet vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Vid Göteborgs universitet har fakulteten ansvar för kvalitetsgranskningen av utbildningen under en sexårsperiod. Föreliggande utvärdering gäller samtliga program och fristående kurser på grund- och avancerad nivå som ingår i huvudområdet geografi.
Bedömargruppens övergripande uppdrag är att granska utbildningens akademiska och pedagogiska kvalitet samt dess relevans för studenter och samhället. Den kollegiala utvärderingsformen och bedömargruppens samlade rekommendationer är tänkta att bidra till långsiktig kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av universitetets utbildningar. De olika medlemmarna av bedömargruppen bidrar i arbetet med sina skilda perspektiv.
Följande personer har ingått i bedömargruppen:
- Lars-Ove Westerberg, universitetslektor, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet (ordf) - Aina Tollefsen, docent, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet (ordf) - Jessica Coria, docent, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet
- Johan Kling, fil. dr, verksamhetsområdeschef, DHI Sverige AB - Julia Göransson, studentrepresentant, Göteborgs universitet - Ola Sandberg, studentrepresentant, Göteborgs universitet - Zainab Abbas, studentrepresentant, Göteborgs universitet
Inför det planerade platsbesöket vid institutionen lämnade fakulteten och institutionen ett antal doku- ment till bedömargruppen (bilaga 1). Den 16 februari 2018 genomfördes ett förberedande möte där vicedekan Stefan Hult gick igenom uppdraget. Efter upptaktsmötet hade bedömargruppen två för- beredande möten (1 mars och 21 mars) där en övergripande planering inför platsbesöket gjordes.
Gruppen beslutade att Aina Tollefsen och Lars-Ove Westerberg gemensamt delar på ordförandeskapet för gruppen. Platsbesöket genomfördes den 28 mars 2018 (program för platsbesök, se bilaga 2).
Bedömargruppen har därefter, med utgångspunkt i underlag och platsbesöksintervjuer, via e-post och Skype gemensamt utarbetat föreliggande bedömarutlåtande.
Vid en genomgång av underlaget saknades viss information som bedömargruppen önskade få tillgång till. Detta var i första hand studenternas synpunkter på utbildningarna och mer precisa siffror på genomströmning på de olika kurserna. I efterhand har uppgifterna kompletterats och gjorts tillgängliga för bedömargruppen. I ett sent skede upptäcktes att hela den kulturgeogra- fiska lärarstaben fattades i underlaget angående lärarresurserna. Tillgång till denna information fick bedömargruppen den 19 april.
I arbetet med utvärderingen har arbetsgruppen använt de åtta kriterier för åtgärder och bedömningar som ingick i riktlinjerna för uppdraget:
- att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål - att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum
3
- att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet
- att antalet lärare står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll samt att de har aktuell och adekvat ämnesmässig, högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens
- att utbildningen är relevant för studenternas och samhällets behov
- att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen - att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studie- och lärmiljö föreligger - att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs
Rapporten är strukturerad utifrån dessa kriterier och vi har indelat de föreslagna åtgärderna i prioriteringsordning med utgångspunkt i vad vi menar måste, bör respektive kan genomföras.
INLEDNING
Allmänt om utbildningen
Geografiutbildningen vid Göteborgs Universitet ges i samverkan mellan Institutionen för geo- vetenskaper och Avdelningen för kulturgeografi. Institutionen för geovetenskaper är den formellt ansvariga institutionen för kandidat- och masterprogrammen i geografi, liksom för fristående kurser i geografi. Det unika med geografiprogrammen är att de består i lika delar av kurser inom naturvetenskap och samhällsvetenskap. De är därmed program som delas mellan två fakul- teter, vilket i sig innebär utmaningar. Att utbildningen är placerad på den naturvetenskapliga fakulteten har viss betydelse för hur geografiprogrammen utformas och vilken profil/ prägel de får. Kandidatprogram i geografi finns för närvarande endast vid två lärosäten i landet, förutom i Göteborg vid Stockholms universitet (ansvarig institution är Institutionen för naturgeografi). Vid de flesta andra lärosäten (och även i Göteborg och Stockholm) kan dock geografi läsas som fristående kurser på grund- och avancerad nivå och som del i andra program, inte minst lärar- utbildningarna. Geografiämnet vid svenska högskolor och universitet är i de flesta fall uppdelat i två separata discipliner, kulturgeografi och naturgeografi. Samtidigt är skolämnet geografi ett sammanhållet ämne där det naturgeografiska och kulturgeografiska innehållet utgör en enhet.
Institutionen för geovetenskaper utgör en sammanslagning av de tidigare separata institutioner- na för geologi och naturgeografi. Den naturgeografiska forskningen vid institutionen omfattar en stark inriktning mot klimatologi, särskilt stadsklimatologi, men framgångsrik forskning sker också inom paleoklimatologi och exogen geomorfologi.
Avdelningen för kulturgeografi utgör en del av Institutionen för ekonomi och samhälle, som sorterar under fakulteten Handelshögskolan. Vid avdelningen bedrivs forskning om globalisering och integration, hållbar utveckling, om regional utveckling och välfärd, kommunikation och transporter, och om fattigdom och utvecklingsfrågor.
Till kandidatprogrammet i geografi antas varje höst mellan 35 och 50 studenter, medan ett tiotal studenter årligen antas till masterprogrammet i geografi. Dessutom antas ett antal lärarstuden- ter, som har geografi som antingen första- eller andraämne, till grundkurser i geografi.
4 Kandidatprogrammet i geografi är upplagt enligt följande:
Termin 1: Geografi baskurs 30 hp
Termin 2: Geografi fortsättningskurs 30 hp
Termin 3-4: valfria kurser (inom eller utanför huvudområdet geografi)
Termin 5: Geografi fältkurs och specialisering fördjupningskurs, 30 hp
Termin 6: Geografi fördjupningskurs, 30 hp (inklusive 15 hp självständigt arbete) De valfria kurser som erbjuds under termin 3 och 4 utgörs i första hand, enligt de handlingar som har tillhandahållits, av kurser som samläses med studenter inom geovetarprogrammet.
Uppgift om kulturgeografiskt inriktade valfria kurser saknas i det oss tillhandahållna materialet.1 Masterprogrammet i geografi omfattar följande obligatoriska kurser:
GE5000 Urban hållbar utveckling (7,5 hp)
KGA108 Geografi, idéhistoria och teori (7,5 hp)
NGN200 Geografiska informationssystem 3 (7,5 hp)
KGA107 Projektledning och projektplanering (7,5 hp)
GEO230/GEO245 Examensarbete (30 hp/45 hp)
Utöver dessa föreligger valbara kurser inom kulturgeografi och naturgeografi, där de senare har ett starkt fokus på antingen GIS/fjärranalys eller klimatologi. Det är dessutom möjligt att läsa kurserna i geografi på grund- och avancerad nivå som fristående kurser.
UTBILDNINGENS FRÄMSTA STYRKOR OCH SVAGHETER SAMT BEDÖMARGRUPPENS REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER Bedömningar och åtgärdsförslag per kriterium (1-8)
1. Att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål
Vid en jämförelse mellan kursplaner, programplaner, undervisningens innehåll, examinationsuppgifter och studieresultat framstår att faktiska studieresultat i stort motsvarar lärandemål och examensmål.
Bedömargruppen har inte i första hand fokuserat på att systematiskt ta del av en stor mängd uppsatser och olika inlämningsuppgifter för att därmed värdera huruvida kvalitén på dessa motsvarar examens- målen och de lokalt formulerade lärandemålen. Vi har i stället lagt huvudsaklig vikt vid frågan om i vilken mån det finns processer och rutiner för att arbeta med kvalitet, mål och måluppfyllelse samt utveckling av kurser i ett framtidsperspektiv (se vidare punkt 8). Det mindre antal uppsatser vi har tagit del av visar emellertid god kvalitet, både de med naturgeografisk och med kulturgeografisk inriktning. I underlaget fanns 19 exempel på examinationsuppgifter, med en tydlig övervikt mot naturgeografiska exempel och mot kvantitativ metodik. Under bedömningsarbetet har det framkommit att fördelningen mellan kultur- geografiskt och naturgeografiskt inriktade uppsatser på kandidatprogrammet är ungefär lika, eller med övervikt mot kulturgeografi (det varierar mellan åren), och på masterprogrammet finns en stark övervikt mot kulturgeografisk inriktning. Underlaget har i så mån inte varit representativt, men det har inte varit något problem för gruppen att kunna ta del av fler kulturgeografiskt inriktade uppsatser i geografi, då de
1 I en broschyr om geografiprogrammet anges dock ”samhällsplanering” som en tänkbar inriktning under år 2.
5
funnits tillgängliga via universitetets hemsida. Dessa har i allmänhet haft mer teori och ett större inslag av kvalitativ metodik.
En aspekt som bedömargruppen tidigt uppmärksammade och som har bäring på frågan om huruvida studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål är att utbildningen och examinationsuppgif- terna (inklusive uppsatserna) har prägel av att vara ”antingen eller”, det vill säga antingen naturgeogra- fiskt eller kulturgeografiskt inriktade. Få kurser, med undantag av fältkursen och vissa moment under basåret, kan uppfattas som integrerat geografiska, i bemärkelsen sammanvävda i termer av natur- och samhällsvetenskapligt innehåll. Vi har uppfattat det som svårt att få en tydlig bild av vilken innebörd institutionen lägger i ämnet geografi, både i nuläget och i ett framtidsperspektiv.
Värt att notera är att lärandemål och examensmål är allmänt hållna. Lärandemål definieras i de dokument som upprättas lokalt av de utbildningsgivande institutionerna, och avspeglar därmed den ambition dessa institutioner har med en given utbildning. Examensmålen, så som uttryckta i Högskole- förordningen, ger endast en övergripande inriktning för lärosätena, på basis av vilken lärandemålen sedan utformas. Ett exempel ur Högskoleförordningens mål med kandidatexamen:
”- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.”
Högskoleförordningen (1993:100) Det lämnas med andra ord åt lärosätena att själva definiera ”huvudområdet” och vad ”kunskap och förståelse”, ”vetenskaplig grund”, ”tillämpliga metoder” och ”aktuella forskningsfrågor” omfattar. Detta kan leda till en omedvetet krass, pragmatisk hållning gentemot Högskoleförordningens examensmål:
”det vi kan göra är det vi definierar som viktigt, och därmed uppnår vi målen.”
Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen i geografi vid Göteborgs universitet i någon mån lider av detta pragmatiska sätt att tolka examensmålen och att utifrån befintlig kompetens upprätta lokala lärandemål. I praktiken innebär detta att utbildningarna i geografi leder till en hög kompetensnivå inom de delar av huvudområdet som representeras av de utbildningsgivande institutionernas forskning, men att huvudområdets fulla bredd sannolikt inte till fullo belyses i utbildningarna. Under platsbesöket fram- kom som redan nämnts ingen tydlig bild av att vare sig institutionsledning eller i geografiutbildningen medverkande lärare hade reflekterat över skillnaden mellan geografi och geografins två deldiscipliner.
Detta ger intryck av en mer eller mindre omedvetet applicerad exklusiv disjunktion (”antingen eller”, XOR) i synen på geografi (Fig. 1). Det värde av interdisciplinär kompetens, som exempelvis avspeglas i studenters attraktivitet på arbetsmarknaden (se vidare punkt 5), förefaller endast till ringa del komma till uttryck i utbildningen.2
2 Det finns dock undantag, t.ex. masterkursen GE5000.
6
Figur 1. Exklusiv disjunktion.
Som ett led i att ta sig an denna problematik menar bedömargruppen att strukturen för utbildningarna bör ses över. Samtliga tillhandahållna kursplaner, gällande de obligatoriska kurserna och de geografiska valbara kurserna under kandidatprogrammets andra år, tillhör formellt Institutionen för geovetenskaper, men lärare från Avdelningen för kulturgeografi medverkar på olika delkurser inom de obligatoriska kurserna. När det gäller kandidatprogrammets andra år (valfria kurser) är det oklart vilket utbud som finns utöver de geovetenskapliga kurser som erbjuds, och som samläses med geovetarstudenter.
Intrycket är att majoriteten av studenterna väljer geovetenskapliga kurser under detta år, och att de därmed exponeras mer för den naturgeografiska delen av geografiämnet än den kulturgeografiska.
Avhopp från geografiprogrammet till geovetarprogrammet lyfts fram som ”ett problem”, vilket kan vara ett resultat av att denna exponering sker så pass tidigt som under termin 3, då övergång till ett annat program fortfarande är praktiskt möjlig. När det gäller avhopp påstods under intervjuerna att vissa lärare rent av rekommenderar geografistudenter att övergå till geovetarutbildningen under år 2. Detta ger ytterligare stöd för bedömargruppens intryck, att geografiprogrammet värderas lägre i förhållande till, exempelvis, geovetarutbildningen. 3
Till skillnad från kandidatprogrammets mer eller mindre omedvetna fokus mot naturgeografi, förefaller masterprogrammet snarare fokusera på kulturgeografi. De inslag som förmedlas av Institutionen för geovetenskaper utgör starkt specialiserade kurser i urbanklimat och geomatik. Ingen breddning av naturgeografisk kompetens erbjuds inom exempelvis hydrologi, geomorfologi, biogeografi eller marklära, och det kan därför ifrågasättas om masterutbildningen i geografi uppnår följande:
”- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området…”
Högskoleförordningen (1993:100, vår kursivering) Bedömargruppen föreslår:
Bedömargruppen menar att de lokala lärandemålen för kurser inom huvudområdet geografi bör förtydligas som ett integrerat ämne.
3 Ett belysande citat från bedömargruppens intervju med lärare: ”Geografi anses inte lika fint som annan undervisning”.
7
Som ett led i detta arbete kan geografiprogrammets (kandidatnivå) struktur ses över. Ett upplägg med tre obligatoriska terminer i följd, kan öka samhörigheten mellan programmets studenter, skapa en tydligare geografisk identitet för studenterna och minska antalet övergångar till geovetarprogrammet, eftersom det praktiskt försvårar för studenter att byta program.
Bedömargruppen föreslår att Institutionen för geovetenskaper och Avdelningen för kulturgeografi i samarbete inrättar kurser av bredare geografisk karaktär som valbara/valfria under det utrymme som blir resultatet av en ny struktur på kandidatprogrammet (se förra stycket). Inom masterprogrammet i geografi förefaller dessutom möjligheten till breddning av kunskaper inom huvudområdet motiverad att utreda.
2. Att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum
Kommunikationen mellan lärare och studenter förefaller överlag fungera väl. Kommunikationen sker via e-post och snabbmeddelanden på Göteborgs universitets lärplattform, men allmän information förmed- las även under lektionstid. Studenterna har en kommunikation med studentrepresentanterna för utbild- ningen via en grupp i ett socialt medium. Utbildningen har varierande undervisningsformer med föreläs- ningar, seminarium, exkursioner, grupparbeten m.m. I samtliga kurser finns bedömningskriterier för alla examinationer. Dock innebär programmets tudelning mellan de två institutionerna att kriterierna för betygsättning varierar, med exempelvis olika procentgränser för skriftliga tentamen (50% för G på kulturgeografi, och 60% för G på naturgeografi). Detta lyftes fram som ett problem (inkonsekvens, oklarhet) av intervjuade studenter. Vidare, ett visst orosmoment som lyftes fram under studentinter- vjuerna är de olika behörighetskraven för geovetenskapliga respektive geografiska kurser. Enligt uppgift från studenterna förefaller geografisstudenter regelmässigt reservplaceras på de geovetenskapliga kurser de söker under år 2, vilket skapar oro.
Uppdelningen mellan de två institutionerna kan ibland orsaka vissa logistiska besvär, speciellt i början av utbildningen (osäkerhet angående lokaler, tentautlämning, administrativ indelning av funktioner etc.).
Dubbel administration av delade kurser kan vara onödigt och kostsamt för administratörer och studen- ter. Vid platsbesöket framkom frågetecken angående det rationella i att administrationen är delad i dessa kursmoment. Förklaringen tycks vara att det ”alltid varit så”. Argumentet som framfördes vid platsbesöket var att även om kurserna är integrerade så skulle inte administrationen behöva vara det. I stället skulle administrationen kunna renodlas i block om 7,5 hp. En sådan administrativ renodling får emellertid inte medföra att de nu gemensamma momenten också renodlas, d.v.s. risken för en än tydligare ”antingen eller-situation” måste hanteras.
Ett återkommande önskemål vid intervjuerna med studenterna var att få mer dokumenterad återkopp- ling på inlämningsuppgifter. Under platsbesöket fick bedömargruppen en känsla av att återkoppling inte i alla avseenden sker systematiskt. En fras som yttrades var att ”det är lättare att be studenterna att komma förbi för att få kommentarerna”, en inställning som med tanke på stora studentgrupper och lärares många andra åtaganden riskerar leda till att många studenter inte får någon annan återkoppling än det givna betyget. Mer tid önskades i stället för organiserad återkoppling i form av skriftliga kommen- tarer på det man skriver, alternativt schemalagd tid för individuell återkoppling. Masterstudenterna, som till antalet är mindre än kandidatstudenterna, angav däremot att de får tillfredsställande återkoppling.
Bedömargruppen menar att skillnader i klasstorlek inte bör vara avgörande; alla ska ha rätt att få individuell återkoppling, oavsett kurs, eftersom det möjliggör en bättre lärprocess.
8
Under platsbesöket träffade bedömargruppen studieadministrationen. I studieadministrationens verksamhet sker ett samarbete med lärarna främst under schemaläggningen. Scheman publiceras minst två veckor innan kursstart. I lärplattformen kan studenterna hitta tidigare kopior av kursen, innan terminen har påbörjats. Det framgick inga större klagomål kring schemaändringar etc. Emellertid beskrevs också under dessa intervjuer exempel på problem med delad administration, t.ex. i samband med resultatrapportering.
Ett problem som framkom under intervjuer med såväl lärare som studenter gällde kursutvärderingar: det är få studenter som besvarar utvärderingsenkäter. En del lärare gör kursutvärderingen på plats med studenterna, vilket har visat sig vara effektivt, även om detta kräver mer arbete vid sammanställningen av resultaten.
Bedömargruppen föreslår:
För att förstärka studenternas lärprocess menar bedömargruppen att arbetet med återkoppling på inlämningsuppgifter måste systematiseras. Låg svarsfrekvens på kursutvärderingar är ett vanligt problem som måste lösas genom schemalagda skriftliga och muntliga utvärderingar. Bedömargruppen menar också att institutionen bör ha som riktlinje att utvärderingarna från föregående kurstillfälle redovisas varje kursintroduktion med kommentarer från läraren om hur man förbättrat kursen från föregående år baserat på studenternas kommentarer. Ett sådant upplägg ger flera positiva effekter.
Studenterna känner att institutionen tar vara på deras åsikter om kurserna, vilket samtidigt ökar viljan att själv utvärdera kursen. Vidare menar bedömargruppen att administrationen av delade kurser kan renodlas i block om 7,5 hp, för att underlätta för administratörer och studenter. En sådan administrativ förändring får inte påverka innehållet i de integrerade kurserna.
3. Att undervisningens grund vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Utifrån det material som har delgivits bedömargruppen, kan det konstateras att geografiundervisningen i huvudsak bedrivs av aktiva forskare, antingen läraranställda (professorer, lektorer) eller forskaranställ- da. Samtliga lärare är dessutom erfarna pedagoger, antingen med dokumenterad högskolepedagogisk utbildning eller med lång erfarenhet av undervisning på akademisk nivå. Att vetenskaplighet därmed ligger till grund för undervisningen torde vara ställt utom tvivel.
Emellertid kan det konstateras att enskilda lärares kompetens, låt vara på hög vetenskaplig nivå, inte till fullo uppfyller behovet av insikter om geografins interdisciplinära karaktär, d.v.s. specifikt gällande geografiämnets vetenskapliga grund. Exempel på integrerad geografisk forskning finns, men huruvida detta är något som lyfts fram inom utbildningen i geografi är oklart. Avseende det senare är intervjuer med studenter inom geografiutbildningen dock belysande: det framkommer att studenter inte är medvetna om den specifika kompetens de erhåller i sina geografistudier, oavsett om det gäller en karriär inom den akademiska eller den icke-akademiska arbetsmarknaden. Även under intervjuerna med alumner framstod frågan om geografers identitet som kritisk och ofullständigt förmedlad under utbildningarna, på såväl kandidat- som masternivå.
9 Bedömargruppen föreslår:
Bedömargruppen har här ingen direkt rekommendation, men menar att en uppgradering av geografins ställning som unikt interdisciplinärt akademiskt huvudområde (se tidigare avsnitt i detta dokument) kan gynna undervisningens vetenskapliga grund.
4. Att antalet lärare står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll samt att de har aktuell och adekvat ämnesmässig, högskolepedagogisk och
ämnesdidaktisk kompetens
Enligt de handlingar som har delgivits bedömargruppen inför uppdraget, undervisar 26 lärare inom geografiutbildningen. Könsfördelningen är sned med endast 6 kvinnor (23%) i lärarkollegiet.
Samtliga listade lärare är disputerade, med undantag av en, och merparten av lärarna (alla utom 3) uppges ha finansiering för forskning (omfattning: 10–85%). Alla lärare utom fyra har genomgått peda- gogisk utbildning. Under platsbesöket uttrycktes att ”geografilärarna är ansträngda”. Detta tyder, trots ett på papperet ansenligt antal lärare, på en underdimensionering av bemanningen på geografikurser, antingen i förhållande till antalet studenter eller till undervisningens karaktär. Till detta kommer det faktum att 8 av de 26 inte innehar läraranställningar utan är forskare eller forskningsingenjörer. De har därmed inte examinationsrätt. Dessutom förekommer några få lärare betydligt mer ofta i de scheman som tillhandahölls bedömargruppen, och en kan spekulera i huruvida de flesta av de 26 angivna lärarna endast bidrar med enstaka föreläsningar inom sina specialiteter.
Gällande adekvat ämnesmässig kompetens kan möjligen samma problem som har identifierats ovan lyftas fram: inom sina respektive specialiteter förefaller den ämnesmässiga kompetensen mycket god, men kompetensen att ge geografiutbildning i ett interdisciplinärt perspektiv kan ifrågasättas. Det är dock viktigt att inse att den senare kommentaren utgår från bedömargruppens generella bild; det finns individuella exempel på motsatsen.
Bedömargruppen föreslår:
För att stärka geografins status, och för att bidra till en minskad arbetsbelastning för lärare, särskilt inom kandidatprogrammet i geografi, menar bedömargruppen att Institutionen för geovetenskaper bör utlysa minst ett nytt lektorat. Detta eller dessa lektorat bör utformas med särskild hänsyn till behovet av att förmedla integrativa inslag i geografiutbildningen, och att främja en potentiell forskningsintegration mellan Institutionen för geovetenskaper och Avdelningen för kulturgeografi. Det bör i tillägg nämnas att underrepresentation av kön motiverar särskilt beaktande.
5. Att utbildningen är relevant utifrån studenternas och samhällets behov
Under platsbesöket yttrades vid flera tillfällen att studenter från geografiutbildningen ”får jobb”. Även i samband med alumnintervjuer framkom liknande erfarenheter. Detta tyder på att geografer, oavsett lärosäte, är attraktiva på arbetsmarknaden. En lärare uttryckte detta så här: ”De får jobb för att de är
10
duktiga på GIS”. Bedömargruppen menar att GIS-kompetens bidrar starkt med en i samhället alltmer använd analysmetod. Det är emellertid inte enbart den tekniska färdigheten att använda GIS som är viktig. GIS appliceras, särskilt inom den fysiska planeringen, på breda geografiska frågeställningar av en karaktär som spänner från naturgivna förhållanden till samhälleliga behov. Häri ligger en geografisk kunskapskompetens som inte med tydlighet lyftes fram av institutionsrepresentanter i samband med platsbesöket. Bedömargruppen menar att utbildningen i geografi vid Göteborgs universitet bidrar med sådan kunskapskompetens, men att mer integrativa ansatser inom geografiutbildningen kunde öka studenters anställningsbarhet och därmed bidra än mer till samhällets behov.
Just nu är det stor efterfrågan på personal inom många discipliner, inte minst bland konsultföretagen.
Många traditionella naturvetenskapliga eller tekniskt inriktade yrken blir alltmer tvärvetenskapliga, framförallt de som avser utredningar. Även inom de centrala och regionala myndigheterna har
traditionellt specialister anställts, men idag ställs allt större krav på bredare bakgrund, till exempel med kunskaper inom lagstiftning, samhällsekonomi och miljö- och hållbarhetsfrågor. En tydlig trend bland regionala och nationella myndigheter är att geografiska avvägningar mellan olika intressen ligger i fokus i arbetet. Behovet av avvägningar finns redan genom de nationella miljömålen, men också i arbetet mot att nå de s.k. Globala målen för hållbar utveckling (SDG).4
Kontakt med myndigheter och den privata sektorn tycks förekomma i geografiutbildningarna, men i begränsad omfattning. Inom masterprogrammet finns det kontakt med kommunen och i viss mån regionen, inte minst avseende klimatfrågor och stadsplanering. Detta är positivt, men verkar inte fånga upp hela den spännvidd av geografiska problemställningar som finns inom stadsområdet. Exempelvis är det inte tydligt hur vattenfrågor och vattenförvaltning kommer in i utbildningen, trots att detta är en av de mest genomgripande miljölagstiftningarna inom EU och som kräver stora samhällsinvesteringar, men också avvägningar. Även inom klimatanpassning är vatten en stor fråga. I ett internationellt perspektiv lyfter World Economic Forum vattenfrågorna som en av de viktigaste frågorna för den globala
ekonomin5, och många av de frågor som berör integrerad vattenresursförvaltning är typiska geografiska problemställningar. Idag saknar Sverige, till skillnad mot många medlemsstater inom EU, utbildning till Water Manager, en utbildning som ligger mycket väl inom geografiämnet. Generellt skulle det vara önskvärt med en större bredd inom naturresurshantering i utbildningen, gärna med utgångspunkt från eko-, geo- och klimatsystemtjänster för att utbildningen ska vara attraktiv för arbetsgivare. Det kräver dock att även ekologi blir en tydligare del av utbildningen.
Utbildningen tar upp nord-sydrelationen och globala perspektiv. Det kan övervägas om utbildningen i den senare delen av utbildningen ska ha två inriktningar: ett fokus på nationella och EU-relaterade frågor och ett fokus mot utvecklingsländer.
Den information som ges om geografiutbildningen, till exempel på webbplats eller i broschyrer, är inte riktad mot potentiella arbetsgivare. Det saknas till exempel tydlig information vad en geografisk kompetens kan tillföra i olika samhällsfrågor. Det är inte tydligt vad en geograf kan ta för roll som inte mer specialiserade utbildningar (t.ex. inom geovetenskap och kulturgeografi) är lika lämpliga för.
4 https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/
5 Se t.ex. https://www.weforum.org/agenda/2015/01/why-world-water-crises-are-a-top-global-risk/
11 Bedömargruppen föreslår:
Bedömargruppen menar att Institutionen för geovetenskaper
bör inrätta en extern rådgivande grupp till geografiutbildningen med personer från kommuner, regionala och centrala myndigheter samt från privata näringslivet. Denna grupp kan bidra till att forma utbildningen mot samhällets behov av geografisk kompetens och bidra med verkliga problemställningar till utbildningen.
bör utveckla samverkan med alumner. Alumnsamverkan sker redan, men det förefaller viktigt att ta tillvara alumners erfarenheter på ett systematiskt och konstruktivt vis, t.ex. genom regelbundet återkommande alumndagar. Alumner kan också besätta vissa platser i den rådgivande gruppen (se ovanstående punkt).
bör utveckla webbplatsen med information riktad mot kommuner, myndigheter och mot näringslivet.
Ta fram information kring vad en geograf kan bidra med inom dessa sektorer.
bör ta in externa föreläsare från myndigheter eller näringslivet som kan sätta in det aktuella ämnet i verkliga problemställningar och exemplifiera geografiämnet. Det ger också studenterna möjlighet att komma i kontakt med framtida arbetsgivare och få en bättre förståelse för vad utbildningen innebär i en funktionell yrkesroll.
kan öka samverkan med de regionala och centrala myndigheter som finns i närheten av instituti- onen. Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Västra götalandsregionen är några exempel.
kan se över om inte en del fältkurser kan anpassas efter nationella behov av geografisk kompetens alternativt till frågor inom utvecklingsländer. Till exempel hade det varit lämpligt att fältkurs i
kustprocesser förläggs till den svenska kusten istället för Danmark och att ta in nationella frågor inom miljömålet, kustzonsplanering och havsplaneringen. Dessa områden är tvärvetenskapliga och har en tydlig geografisk prägel.
Inom masterprogrammet kan det vara lämpligt att ge programmet ett visst fokus på klimatanpassning.
Många kommuner gör mycket utredningsarbete inom detta område, men också omfattande
investeringar. Ofta måste geografiska avvägningar genomföras mellan stadens tillväxt, framtida klimat och vattenfrågor. Grön infrastruktur i städer är ett område som tillväxer kraftigt just nu.
6. Att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen
Studenternas inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen sker främst genom deras representation i programkommittén och genom kursutvärderingar. Arbetet i programkommittén beskrivs av studenterna som mycket väl fungerande; där tas deras synpunkter emot och de lyssnas till, vilket utgör en bra kanal för inflytande.
Bristerna i arbetsformerna när det gäller kursutvärderingar och uppföljningar har nämnts ovan. Förutom det som tidigare nämnts angående utvärderingar av enskilda kurser kan även lyftas fram behovet av en systematisk sammanställning av studenternas utvärderingar av hela program, d.v.s. en återkoppling och utvärdering direkt i anslutning till examen från kandidatprogrammet respektive masterprogrammet.
12 Bedömargruppen föreslår:
Bedömargruppen menar att Institutionen för geovetenskaper har ett väl fungerande system för studentinflytande, men att ett arbete gällande uppföljning av kurser och program kvarstår (se t.ex.
rekommendationer under punkt 2).
7. Att en för alla studenter ändamålsenlig och tillgänglig studie- och lärmiljö föreligger
Platsbesöket gjordes endast vid Institutionen för geovetenskaper; bedömargruppen har inte besökt Avdelningen för kulturgeografi. Det allmänna intrycket är att studie- och lärmiljön för geografiutbild- ningen är god, med ändamålsenliga undervisningslokaler, ett nytt datorlabb (med fördubblat antal datorplatser), grupprum etc. Det pågår en renovering av fastigheten så äldre lokaler håller på att byggas om och förbättras. Studenterna har möjlighet att studera på flera platser, t.ex. i universitetsbibliotek med bra utrustning. Det finns möjlighet att välja en lugn studiemiljö. Det finns datasalar där man kan skriva ut (vilket också görs i universitetsbiblioteket). Studenterna får i början av sin utbildning en e-mailadress och även tillgång till programvaror.
För studenter med funktionsnedsättning finns särskilt stöd: teckenspråkstolkar, arvoderade lektörer, möjlighet till hjälp med anteckningar, stödundervisning och anställda assistenter till rörelsehindrade.
Ingenting i underlaget, i intervjuerna eller under platsbesöket pekar mot brister i studie- och lärmiljön.
8. Att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs
När det gäller utvecklingsarbete och kvalitetskontroll av utbildningen sker det i första hand genom utbildningens programkommitté. Kommittén träffas varannan månad och består av utbildningsansvarig, lektorer och studievägledare från båda institutionerna samt studentrepresentanter från både master- och kandidatnivå. Under platsbesöket träffade vi medlemmar i kommittén som beskrev ett väl fungerande samarbete som funnits sedan kandidatprogrammet startade 2007. Kommitténs
arbetsuppgifter är omfattande: den arbetar med bemanningsfrågor och kursutveckling, programmens innehåll och utveckling, studentärenden och praktiska frågor som kommit upp kring utbildningen.
Studievägledarna har en stående punkt, och frågor kring lärarutbildningen diskuteras. Kommitténs ledamöter betonade att arbetet fungerar bra, givet de utmaningar som följer av att två
institutioner/fakulteter samverkar, och man menar att man hittat en bra form för samarbetet om geografiutbildningen.
Bedömargruppen menar att det skett ett exemplariskt utvecklingsarbete exempelvis under tredje årets uppsatskurs i kandidatutbildningen i geografi. Här har man samarbetat för att stärka handledningen av uppsatser i de båda inriktningarna, men även uppmuntrat uppsatsskrivande i det integrerade ämnet geografi (någon enstaka kandidatuppsats per år). Upplägget har tagits fram av två lärare eftersom få arbeten blev klara i tid eller ens slutfördes. Arbetet påbörjas väldigt tidigt och studenterna introduceras under de två första kvartilerna i möjliga ämnen, material och metoder, de får läsa tidigare arbeten etc.
13
Kursupplägget är till för att stötta studenterna att strukturera upp arbetet och arbeta med skrivproces- serna. Inom varje grupp läser studenterna varandras texter och ger feedback till varandra. Det innebär också att en stor del av arbetet av generell natur lyfts från handledarna så att de kan fokusera på det vetenskapliga. Genomströmningen ligger på mellan 80 och 90% på kandidatkursen, vilket har inneburit en stor förbättring mot tidigare år.
Programkommittén har däremot inte formulerat mer långsiktiga visioner för att hur man ska utveckla ämnet geografi. I diskussion med kommitténs medlemmar konstaterades att det till viss del saknas ledarskap för att utveckla huvudområdet geografi. Detta kan förklaras med att nyckelpersoner försvun- nit; äldre kollegor som varit geografer har gått i pension, samtidigt som specialiseringen inom akademin ökat. Lärare aktiva inom geografikurser forskar antingen inom geovetenskap eller kulturgeografi och få forskare identifierar sig i första hand som ”geografer”, utan snarare som ”geovetare” eller ”kulturgeo- grafer”. Mycket få doktorander antas på forskarutbildningen i ämnet geografi, vilket innebär att koppling- arna mellan geografiutbildningarna och pågående forskning i geografi är svag. Det är med andra ord inte tydligt hur forskning mellan de två institutionerna är relaterad. Inte heller gavs under platsbesöket några exempel på integrerade samarbeten i gemensamma forskningsprojekt. Såväl kandidatstudenter som masterstudenter i geografi får en bred utbildning bestående av geografins olika delområden, men får få impulser att de facto utöva sina kunskaper och färdigheter på tvärvetenskapliga, geografiska frågeställningar. Detta till trots, kan konstateras att arbetsmarknaden för de studenter som gått kandidat- och masterprogrammen i geografi för närvarande är mycket god. Ett uttryck som återkom under plats- besöket var att ”ingen söker efter en geograf, men alla får jobb”. Efterfrågan på högskoleutbildade personer med både samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig kompetens, samt med kunskaper i GIS (som är ett betydande inslag i utbildningarna), är med andra ord hög.
Bedömargruppen föreslår:
Bedömargruppen menar att det fungerande samarbetet i programkommittén kan tas till en ny nivå genom att tid och resurser avsätts för ett riktat arbete med en långsiktig strategi för utveckling av ämnet geografi. På basis av samarbeten som redan fungerar väl (exempelvis i uppsatskursen) kan en stor potential tas till vara på, både utbildningsmässigt, arbetsmarknadsmässigt och forskningsmässigt.
Programkommittén har i dagsläget redan omfattande arbetsuppgifter vilket gör att strategiarbetet kan ses som en särskild satsning, eventuellt utförd av en undergrupp inom programkommittén. Det är önskvärt att gruppen får ett tydligt mandat från respektive institutionsledningar att leda strategiarbetet, inte minst motiverat av kommitténs breda och representativa sammansättning. Viktiga uppgifter i strategiarbetet vore att 1) utveckla en plattform där geografiämnets integrativa karaktär definieras; 2) synliggöra och förstärka geografisk forskningsanknytning i program och fristående kurser; 3) intensifiera doktorandrekrytering i ämnet geografi, och 4) initiera forskningssamarbeten i geografi.
Bedömargruppen föreslår därmed att Institutionen för geovetenskaper och Avdelningen för kulturgeo- grafi skapar ett forum för diskussion om geografins särprägel gentemot dess deldiscipliner, naturgeo- grafi (geovetenskap) och kulturgeografi. Ambitionen med ett sådant forum skulle vara att uppgradera den integrerade geografins roll vid Göteborgs universitet, som ett interdisciplinärt ämne av samma bety- delse som ämnets disciplinära delområden, och som ett kunskaps- och färdighetsområde av betydelse för samhällets behov av kompetent arbetskraft. Impulser och erfarenheter från, och samarbeten med, andra akademiska institutioner kan därvidlag tas tillvara. Interdisciplinär utbildning och forskning sker
14
idag inte enbart på geografiska institutioner. Humanekologi, politisk ekologi, resiliensteori och system- ekologi är exempel på andra akademiska miljöer där interdisciplinär forskning och utbildning bedrivs, och i relation till vilka geografin kunde inta en särprägel med dess fokus på landskap och spatio- temporala skeenden.
15
Underlag till bedömargruppen Bilaga 1
Kvalitetsutvärdering: Underlag till extern bedömargrupp
UNDERLAG FÖR KVALITETSUTVÄRDERING:
1. STYRDOKUMENT, PROTOKOLL OCH RAPPORTER
1.1. Utbildnings- och kursplaner, inklusive listor över kurslitteratur
1.2. Bedömningskriterier för examination. För självständigt arbete (examensarbete) ska detaljerade bedömningskriterier ingå.
1.3. Handlings- och verksamhetsplaner och eventuella uppföljningsdokument för dessa
Om utbildningen anser att underlaget förstärker beskrivningen av kvalitetsarbetet kan också följande dokumentation biläggas:
1.4. Protokoll/minnesanteckningar från institutions- och programråd/motsvarande 2. UTBILDNINGSRELATERADE DOKUMENT
2.1. Urval av kurs-PM (kursguide/motsvarande) och annan information till studenter före, under och efter utbildningens genomförande.
2.2. Urval av scheman och dokumentation som beskriver undervisningsformer och
lärarbemanning. Denna information kan med fördel beskrivas och kommenteras ytterligare i utbildningens reflektion över inlämnat underlag för att särskilt klargöra förutsättningarna och omfattning av kontakt student-lärare/assistent.
2.3. Urval av för utbildningen representativa examinationsuppgifter. Urvalet bör sammantaget beskriva de former för bedömning som används i utbildningen.
2.4. Urval av självständiga arbeten med utbildningens bedömning/betygssättning. Tio arbeten från perioden ht13-vt16, hälften betygsatt med G och hälften med VG, ska finnas tillgängliga för bedömargruppen.
3. UTVÄRDERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSRESULTAT INKLUSIVE ÅTGÄRDER
3.1. Kurs- och programrapporter samt sammanställningar av kursvärderingar. Underlaget bör innehålla en sammanställning och värdering över studenternas egna bedömningar av nerlagd studietid samt studenternas generella intryck av utbildningen.
3.2. Beskrivning av åtgärder och eventuella åtgärdsplaner som upprättats till följd av kursvärdering eller annan typ av utvärdering av utbildningen.
Om utbildningen anser att underlaget förstärker beskrivningen av kvalitetsarbetet kan också följande dokumentation biläggas:
3.3. Övriga utvärderingsresultat (t ex UKÄ 2011-2014)
3.4. Sammanställningar av andra enkäter (t ex riktade till studenter eller alumner)
16 4. ÖVRIGT
4.1. Avidentifierad lärarlista med anställningsform, akademisk grad, eventuell utmärkelse till excellent lärare, kön, födelseår, pedagogisk utbildning i enlighet med Göteborgs universitets modell för pedagogisk utveckling, omfattning av undervisning och forskningsaktivitet inom relevant miljö för utvärderingen (se t ex UKÄ:s mall för lärarlista vid utvärdering 2011-2014).
4.2. Omfattning och tillgänglighet av studievägledning samt möjligheter till studentstöd (t ex språkhandledning och stöd vid funktionshinder).
4.3. Studentinflytande. Studenternas möjligheter att påverka planering, utförande och uppföljning av utbildningen ska särskilt beaktas i utbildningens reflektion över inlämnat underlag.
4.4. Statistiskt underlag (antagningstal, antal förstahandssökande urval 1, antal registrerade).
Statistik för genomströmning och utbildningens åtgärder för retention bör särskilt
kommenteras i utbildningens reflektion över inlämnat underlag. Vidare ska information som beskriver studenternas arbetsmarknad efter avslutade studier bifogas (t ex urval från Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport eller egna alumnundersökningar).
4.5. Länkar till för utbildningen relevanta webbsidor
4.6. Arbetslivsföreträdares och alumners synpunkter på utbildningen (i förkommande fall).
5. STUDENTERNAS KOMMENTARER TILL UNDERLAGET
5.1. Studenternas kommentarer till utbildningens underlag ska inkluderas i det fullständiga underlag som skickas till bedömargruppen. Naturvetarsektionen, Göta studentkår utser de studenter som ska kommentera underlaget bland studenter som går eller har genomgått utbildningen.
17
Program platsbesök, den 28/3 2018 Bilaga 2
Plats:
Geovetarcentrum (vid Wavrinskys plats), Guldhedsgatan 5a, se karta Intervjuerna genomförs i sal Nordenskiöld.
Resa för er som bor på hotell Flora:
Från Grönsakstorget (Hållplats) går till Wavrinskys plats (Hållplats). Resan tar ca 7 minuter. Förslag på turer kan fås på västtrafiks reseplanerare, se resa
Schema Ni möter
0830-0930 Institutionsledning med prefekt Mark Johnson, proprefekt Hans Linderholm, administrativ chef Agneta Johnsson och utbildningsansvarig Johan Hogmalm.
0940-1010 Studievägledning och alumnverksamhet - studievägledare Emily Zack Whitehurst och kommunikatör Henrik Thelin.
1015-1045 Studieadministration - studieadministratörerna Adriana Forssén, Li Malmberg Wahle samt Linda Ahlung.
1050-1115 Rundtur på institutionen av prefekt och utbildningsansvarig.
1120-1220 Studenter från både kandidat- och masterprogram.
1230-1330 Lunch med alumner. Lunchen serveras på restaurang Lyktan, 5 min promenad.
1330-1400 Bedömargruppen arbetar enskilt.
1400-1530 Lärarrepresentanter inklusive programkommitténs ordförande.
1530-1600 Bedömargruppen arbetar enskilt.
1600-1630 Återföring till fakultetsledning - dekan Elisabet Ahlberg, prodekan Ola Wetterberg, vicedekan Deliang Chen och utbildningsledare Marie Strandevall.
1630-1700 Återföring till prefekt och utbildningsansvarig.
Fika kommer finnas till er under dagen.
BEDÖMARUTLÅTANDE FÖR GEOGRAFIÄMNET VID NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET 2018‐05‐14
K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8
Att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål
Att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum
Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet
Att antalet lärare står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll samt att de har aktuell och adekvat ämnesmässig, högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens
Att utbildningen är relevant för studenternas och samhällets behov
Att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen
Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studie- och lärmiljö föreligger
Att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs
MÅL LÄRANDE KVALITÉ PROPORTIONALITET & KOMPETENS RELEVANS INFLYTANDE TILLGÄNGLIGHET UPPFÖLJNING
Bör
Utforma tydligare lärandemål för huvudområdet geografi, för att synliggöra ämnets integrativa karaktär. Detta gäller både för kurser på kandidatprogrammet och masterprogrammet.
Måste
Schemalägga tid för muntliga och/eller skriftliga kursutvärderingar, samt tidigt I utbildningen tydliggöra för studenterna betydelsen av kursutvärderingar för utveckling av kurser/program
Bör
Inrätta minst ett lektorat i ämnet geografi.
Detta bör särskilt utformas för att stärka geografin som ett integrerat, tvärvetenskapligt ämne.
Bör
Inrätta en extern rådgivande grupp till geografiutbildningen med personer från exempelvis kommuner, regionala och centrala myndigheter, näringslivet samt civilsamhällets intresseorganisationer. Denna grupp kan bidra till att forma utbildningen mot samhällets behov av geografisk kompetens och bidra med verkliga problemställningar till utbildningen.
Kan Utveckla en plattform (forum) där geografiämnets integrativa karaktär definieras.
Måste
Systematisera återkopplingen på studentuppgifter för att stärka studenternas lärprocess, förslagsvis genom schemalagd tid för detta.
Bör
Utveckla webbplatsen med information riktad mot kommuner, myndigheter och mot näringslivet. Ta fram information kring vad en geograf kan bidra med inom dessa sektorer.
Kan Synliggöra och förstärka geografisk forskningsanknytning i program och fristående kurser.
Kan
Renodla adminstationen av integrerade kurser till 7,5 hp‐block för att undvika onödigt tidsspill för studenter och administratörer.
Bör
Ta in externa föreläsare från myndigheter eller näringslivet som kan sätta in det aktuella ämnet i verkliga problemställningar och exemplifiera geografiämnet. Det ger också studenterna möjlighet att komma i kontakt med framtida arbetsgivare och få en bättre förståelse för vad utbildningen innebär i en yrkesroll.
Kan Intensifiera doktorandrekrytering i ämnet geografi.
Bör
Utveckla alumnsamverkan, för att ta tillvara alumners erfarenheter på ett systematiskt och konstruktivt vis, t.ex.
genom regelbundet återkommande alumndagar.
Kan Initiera forskningssamarbeten i geografi, mellan Institutionen för geovetenskaper och Avdelningen för kulturgeografi.
Kan
Öka samverkan med de regionala och centrala myndigheter som finns i närheten av institutionen. Länsstyrelsen, Havs‐
och vattenmyndigheten och Västra götalandsregionen är några exempel.
Kan
Se över om inte en del fältkurser kan anpassas efter nationella behov av geografisk kompetens alternativt till frågor inom utvecklingsländer. Till exempel hade det varit lämpligt att fältkurs i kustprocesser förläggs till den svenska kusten istället för Danmark och ta in nationella frågor inom miljömålet, kustzonsplanering och havsplaneringen. Dessa områden är tvärvetenskapliga och har en tydlig geografisk prägel.
Kriterier/klass
