Begränsad klimatpåverkan

(1)

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Begränsad klimatpåverkan

Gotländska delmål 18

Avgränsningar mot andra miljömål 18

Regionalt miljötillstånd 18

Hur når vi målen? 21

Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23

(2)

Utsläpp av koldioxid (växthusgas) från fossila bränslen

Utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000. Detta motsvarar en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010.

Energianvändning

Användningen av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 % av den totala energianvändningen.

Avgränsningar mot andra miljömål

Under miljömålet Skyddande ozonskikt behandlas utsläpp av freoner, som också är växthusgaser. Under God bebyggd miljö behandlas transportsystem och energian- vändning i samhällsplaneringen. Under Frisk luft behand- las utsläpp av flyktiga organiska ämnen.

Regionalt miljötillstånd

Klimatpåverkan är ett globalt problem som måste angri-

pas regionalt och lokalt. Av de fossila bränslen som används i Sverige åtgår omkring 90 % för energiproduk- tion. Den största delen går till transporter, industrisektorn och för uppvärmning av bostäder och lokaler.

Den gas som till största delen bidrar till växthuseffekten är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bräns-

oxid från stenindustrins processer. Metan bildas vid bak- teriell nedbrytning av organiska ämnen och är sett ur ett internationellt perspektiv den näst viktigaste växthusga- sen. De största källorna för metanutsläpp under mänsklig påverkan härrör från jordbruket och avfallshanteringen.

Den största mängden metan som totalt sett släpps ut produceras emellertid naturligt i naturens syrefria miljöer, t.ex. i våtmarker. Metan har en omsättningstid i atmosfä- ren på cirka tio år. Dikväveoxid har sitt ursprung i odling på humusrika jordar, gödselhantering och förbränning.

Dikväveoxid har ett långsamt kretslopp i atmosfären där omsättningstiden är omkring 150 år. HFC (förening av väte, fluor och kol) läcker ut från kylskåp, värmepum- par mm. Fluorkarboner är en förorening som kommer från aluminiumframställning och svavelhexafluorid från läckage från tyngre elektrisk apparatur. Utsläppen av växthusgaser i Sverige består främst av koldioxid (80 %), metan (9 %) och dikväveoxid (9 %). Utsläppen av övriga växthusgaser är förhållandevis små. Däremot har dessa mycket stor inverkan på växthuseffekten.

Generationsmålet

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska till skillnad från övriga generationsmål vara uppnått till år 2050 (övriga år 2020). Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Den sam- manlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO₂), metan (CH₄), dikväveoxid (lustgas, N₂O), svavelhexafluorid (SF₆), fluorkarboner (FC) och florkolväten (HFC) räknat som koldioxidekvivalenter, ska stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sverige skall också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål.

(3)

Koldioxidutsläpp på Gotland

Det totala utsläppet av koldioxid på Gotland, inklusive processutsläpp, ökade från cirka 1 500 000 ton år 1993 till drygt 1 900 000 ton år 2000. Utsläppet motsvarar totalt 33,8 ton per invånare och år (eller 17 ton om pro-

cessutsläppen räknas bort). Om man inte räknar med ut- släppen från cementindustrin motsvarar utsläppet 5,4 ton koldioxid per invånare och år (baserat på 58 000 invåna- re). Siffrorna kan jämföras med det nationella målet 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till år 2050.

Koldioxidekvivalenter

Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden. Ju högre GPW-värde, desto större effekt på klimatet. På detta sätt kan man räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter.

Koldioxid GWP har värderas till 1, metan (21), dik- väveoxid (310), HFC (1 300), CF4 (6 500) och svavelhexafluorid (23 900).

Energislag

Med fossila bränslen avses t.ex. bensin, eldningsolja, diesel, kol/koks och naturgas. Dessa bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären och påverkar därmed växthuseffekten.

Fakta Till förnybara energislag räknas t.ex. vattenkraft, sol- energi, vindkraft, trädbränslen och biogas. Så länge upptaget av koldioxid i växande biomassa är minst lika stort som mängden koldioxid som avgår vid förbränning av biobränslen ger förbränningen inget nettotillskott av koldioxid och således inget bidrag till växthuseffekten.

Till återvunnen energi räknas t.ex. att ta tillvara spill- värme från industrin eller utsorterade brännbara avfalls- fraktioner. Återvunnen energi kan antingen ha fossilt eller förnybart ursprung. Vid förbränning av återvunnet bränsle så som plast och däck, räknas dessa fraktioner till fossila bränslen enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC.

(4)

Källa: Beräkningarna för kategorin ”Gotland exklusive Cementa”

är gjorda med en modifierad version av Naturvårdsverkets emis- sionsprogram. Siffrorna för Cementa AB härrör från bolaget och bygger på en beräkningsmodell enligt World Business Council for Sustainable Development. Modellen används bland annat vid fråga om utsläppsrätter. Den mängd koldioxid som avgår då biobränslen används tas inte med i ovanstående beräkningar efter- som de inte bidrar till växthuseffekten.

Cementa AB inte medräknas (jfr cirka 66 MWh per capita nationellt). Energi från kol, olja, fossil gas och impor- terad el utgör cirka 81 %, medan förnybar/återvunnen energi utgör cirka 19 %. Detta kan jämföras med det got- ländska delmålet för 2010 som anger att användningen av fossila bränslen högst skall uppgå till 55% och förnybar energi minst till 45 %.

Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland

* GEAB 68 GWh plus en uppskattning av privata värmepumpar 32GWh.

** Privat ved/flis och träpellets användning (Källa: skorstensfejare och pelletsleverantörer).

Cementa**

Transport

(bensin, diesel) 169 528 Värme

(EO1-5, gasol) 91 890

El 51 585

Delsumma 313 003 313 003

Gotland totalt CO₂ 1 960 003

Gasol import 15 < 1

Delsumma

import energi 3733 3733

Vindkraft 138 3

Värmepumpar* 100 2

Biobränsle fjärrvärme 138 3 Biobränsle övrigt** 86 2 Återvunnen energi 20 < 1

Solvärme 1 < 1

Delsumma lokalt

producerad energi 483 483

Totalt Gotland 100 %

4216

(5)

Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland.

Hur når vi målen?

För närvarande finns endast tillförlitlig statistik över utsläpp av växthusgasen koldioxid. För att kunna visa en helhetsbild av utsläppssituationen finns det anledning att kartlägga utsläppen av andra växthusgaser. Delmål för dessa gaser kan därefter komma att behövas.

Målsättningen att utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri exklusive Cementa AB, efter år 2010 skall vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000 innebär för bränslean- vändningen en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Totalt sett motsvarar detta ungefär det nationella målet (4,8%).

För att kunna nå delmålen förutsätts att det finns ett detaljerat handlingsprogram som beskriver vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra, vilka aktörer som har ansvar för att åtgärderna genomförs osv. Delmålen bygger i stora drag på omställning och effektivisering av både energi- och transportsektorn. På Gotland finns en stor potential förnybara energiresurser. I fig. 1 presente- ras en uppskattning av förnybara energiresurser (Göran Bylund, Energibyrån i Visby) som måste tas hänsyn till vid diskussioner om omställning av energianvändning.

Exempel på åtgärder som skulle kunna ingå i handlings-

programmet är energirådgivning till allmänheten, upprät- tande av energiplaner för företag, utbyggnad av vindkraft och fjärrvärme, utvinning av energi ur organiskt avfall, att hänsyn tas till energi- och transportfrågor vid nybygg- nation av bostäder, anpassad upphandling som styr mot effektivare energianvändning och övergång till energief- fektiva arbetsmaskiner och arbetsredskap, anpassade för förnybara bränslen. Eftersom frågan är komplex och till viss del förenad med intressekonflikter måste ett genom- arbetat handlingsprogram tas fram i bred förankring i det gotländska samhället.

Trafiksektorn fortsätter att öka och en fortsatt ökad användning av fossila bränslen innebär ett allvarligt hot mot växthuseffekten. EU:s direktiv om biodrivmedel (2003/30/EG) ligger till grund för en statlig utredning om biodrivmedel. I ett första delbetänkande (SOU 2004:4) behandlas dels frågan om skyldigheten för bensinstatio- ner att tillhandahålla minst ett förnybart bränsle från och med 2005, dels frågan om ett vägledande nationellt mål för fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen för 2005.

Ett annat styrmedel för att reglera utsläppen av koldioxid tros bli införseln av internationell handel med utsläppsrätter. Frågan har sitt ursprung i Kyotoprotokollet och handeln syftar till att på ett avgörande sätt minska Tillförd energi till det Gotländska energisystemet

år 2000, exklusive Cementa AB

Energibärare GWh Del i % Totalt GWh

Petroleum import 993 48

El import 543 28

Gasol import 15 < 1

Delsumma

import energi 1551 76 1551

Vindkraft 138 7

Värmepumpar 100 5

Biobränsle fjärrvärme 138 7

Biobränsle övriga 86 4

Återvunnen 20 1

Solvärme 1 <1

Delsumma lokalt

producerad energi 483 24 483

Totalt Gotland 100

2034

(6)

Fig. 1 Uppskattning av de förnybara energiresurser som finns på Gotland räknat i GWh (Göran Bylund, Energibyrån i Visby).

Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen Med tanke på den potential som finns för förnybara energiresurser på Gotland och de intentioner som finns i kommunens styrdokument finns det anledning att skärpa det nationella delmålet som innebär att utsläppen av växt-

cirka 2 %), effektivare transporter genom bl.a. bättre kol- lektivtrafik och lägre snittförbrukning av bränsle (cirka 3 %) samt ersättning av eldningsolja för uppvärmning (pellets, träflis, ved, fjärrvärme och värmepumpar, cirka 10%). Minskningen innebär en sänkning av koldioxid- utsläppen från 5,4 ton per capita till 4,6 ton per capita (baserat på 58 000 invånare).

Eftersom huvuddelen av Cementas återvunna bränsle inte är koldioxidneutralt, utan i det här sammanhanget jämställs med fossilt bränsle, kan en minskning från Cementas sida bara nås via effektivisering, minskad pro- duktion eller införsel av förnybar energi.

En stor andel av de totala koldioxidutsläppen härrör från Cementas processutsläpp. Dessa utsläpp är en effekt av processindustrin, d.v.s. bearbetningen av kalkstenen och

finns ändå anledning att från resurssynpunkt, under en övergångsperiod, använda återvunnen energi hellre än rena fossila bränslen.

Till förnybar energi som på sikt bedöms ha stor potential räknas vindkraft, biomassa och biogas. På vilket sätt övergången till dessa energislag ska kunna ske bör kunna regleras närmare i framtida handlingsprogram.

På Gotland har många planer och strategier tagits fram som stödjer åtgärder för att uppnå klimatmålet. Några exempel är kommunens Agenda 21-arbete (Ekoprogram 1996, Kretsloppsplan 1998) och kommunens energiplan (Energi 2005). Energiplanen visar att det finns stora möj- ligheter att effektivisera energianvändningen i befintlig bebyggelse. Gotlands kommuns fastigheter har t.ex. en besparingspotential av driftkostnaderna uppemot 10 mil-

(7)

joner kronor per år genom energieffektiviseringar. I pla- nens målsättning framhålls att fjärrvärmen på Gotland år 2005 skall produceras till minst 95 % med förnybara och återvunnen energi, att vindkraften under perioden 1999- 2005 byggs ut till en installerad effekt på minst 120 MW och att värmebehovet i enfamiljshus inte skall överstiga 10.000 kWh/år (nybyggda småhus) respektive 15.000 kWh/år (upprustade småhus). Dessa frågor behandlas under miljömålet God bebyggd miljö. Kommunen har vidare en hel rad goda exempel att visa upp på t.ex.

transportsidan (rapsdrivna fordon) och miljöanpassat byggande (t.ex. energilösningen vid Almedalsbiblioteket.

Kommunen ingår även i en rad nätverk och EU-projekt med miljö- och energiprofil.

Konsekvenser om inga åtgärder vidtas

Utsläppen av klimatpåverkande gaser ökar risken för global klimatförändring. Innan människan började för- bränna fossila bränslen låg koncentrationen av koldioxid på omkring 280 ppm. Idag ligger den på cirka 360 ppm och ökar med cirka 1,5 ppm per år. Jordens temperatur har ökat med cirka 0,6 grader från slutet av 1800-talet till år 2000. Enligt IPCC:s senaste bedömningar kan det ske en fortsatt global temperaturstegring med 1,4 - 5,8 grader

fram till år 2100. Det skulle därigenom bli varmare på jorden än det varit någon gång under de senaste 150 000 åren.

Även om luftens halter av växthusgaser om hundra år skulle ha stabiliserats kommer uppvärmningen fortsätta ännu längre in i framtiden. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer att merparten av temperaturökningen förklaras av ökade halter växthusgaser i atmosfären till följd av människans verksamhet. En rad icke önskvärda storska- liga effekter kan bli det oönskade resultatet. Forskarna bedömer att polarisarnas utbredning kommer att minska

och att förhållandena för havsströmmar, vind och neder- börd ändras. Om den globala temperaturökningen är cirka 2,5 grader på 50 till 100 års sikt kan temperatu- ren öka med 4 grader i Norden. Sammantaget innebär effekterna av en temperaturökning att hela klimatsystem påverkas. Detta leder i sin tur till exempelvis utbredning av torka på vissa ställen och en förhöjd havsnivå som översvämmar låglänta områden på andra ställen.

Medeltemperaturen behöver bara öka en grad för att Sydsverige ska få det klimat som nu råder i centrala Tyskland. Detta borde exempelvis kunna möjliggöra ökad Nivå för CO₂ Temperatur- Temperatur- Temperatur-

stabilisering i ppm förändring i °C förändring i °C förändring i °C Om klimatet inte är Mest troliga Om klimatet är särskilt känsligt temperaturförändring mycket känsligt

350 0,8 1,3 2,3

400 1,1 1,8 3,2

450 1,3 2,2 4,0

500 1,6 2,6 4,7

550 1,8 2,9 5,3

Samband mellan koldioxidkoncentrationen och temperaturförändringar vid olika antagna känsligheter hos klimatet.

Källa: Klimatdelegationen.

(8)

ändrat klimat. Effekterna kan bli omfattande för viktiga näringar som jord- och skogsbruk. För den biologiska mångfalden finns risk för att känsliga ekosystem går för- lorade.