Kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder. Gävle kommun. Rapport 2005:12

(1)

Rapport 2005:12

Gävle kommun

Kommunens insatser för personer

med psykiska funktionshinder

(2)

(3)

FÖRORD

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har genomfört ett gemensamt nationellt projekt för att utveckla och förbättra tillsynen av kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Målsättningen är bland annat att tillsynens bedömningar ska bli tydligare för kommunerna och användas som stöd för deras verksamhetsutveckling.

Länsstyrelsen har som ett led i det nationella projektet genomfört en enkätundersökning angående kommunernas övergripande planering för målgruppen. I Gävle kommun har även aktgranskning, intervjuer med brukare och verksamhetstillsyn i ett boende och i en arbetsrehabiliteringsverksamhet genomförts. Granskningen har genomförts och sammanställts av socialkonsulent Hillevi Assarsson.

För granskningen av kommunens hälso- och sjukvård, vilken genomförts i Gävle kommun, ansvarar Socialstyrelsens tillsynsenhet i Stockholm. Resultatet från tillsynen redovisas i en delrapport som medföljer som bilaga till denna rapport.

Vi vill rikta ett tack till alla som medverkat i tillsynen.

Christina Markstedt

Socialdirektör Hillevi Assarsson

Socialkonsulent

(4)

Innehållsförteckning Förord

Sammanfattning

Länsstyrelsens bedömningar i sammanfattning 1. Bakgrund

2. Tillsynens inriktning och syfte 3. Vad har granskats och hur?

3.1 Valda granskningsområden 3.2 Metod

3.3 Genomförande

4. Hur ska rapporten läsas?

4.1 Läsanvisningar 4.2 Begrepp

5. Beskrivning av kommunen

5.1 Befolkning och psykiskt funktionshindrade

5.2 Politisk organisation och ansvariga förvaltningsenheter

DEL A Länsstyrelsens granskning av kommunens planering och uppbyggnad av verksamheter och insatser

6. Kommunens kännedom om och information till personer med psykiska funktionshinder

7. Kommunens mål och planer för personer med psykiska funktionshinder 7.1 Politiska mål och verksamhetsplan på övergripande ledningsnivå

7.2 Mål, plan och uppföljning i verksamhet för boende (en eller två verksamheter som lämpligen namnges)

7.3 Mål, plan och uppföljning i verksamhet för sysselsättning (en eller två verksamheter, som lämpligen namnges) 8. Kommunens utbud av verksamheter och insatser 8.1 Vilka verksamheter för boende finns i kommunen?

8.2 Tillgång till långsiktigt och anpassat boende

8.3 Vilka verksamheter för sysselsättning finns i kommunen?

8.4 Tillgång till alternativa insatser för sysselsättning 8.5 Tillgång till varierande insatser

(5)

DEL B – Länsstyrelsens granskning av den enskildes rättssäkerhet handläggningsprocessen

9. Rättssäkerheten i handläggningsprocessen

9.1 Handläggning av ansökan om insatser kring boendet

9.2 Handläggning av ansökan om insatser kring sysselsättningen

DEL C – Länsstyrelsens granskning av kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer

10. Handläggarnas stöd till enskilda personer med psykiska funktionshinder 10.1 Hur beskriver de enskilda själva sina behov och det stöd de får av kommunen?

10.2 Stödprocessen – Behovet av stöd till ett fungerande boendet 10.3 Stödprocessen – Behovet av stöd till lämplig sysselsättningen 10.4 Stödprocessen – Behovet av ett samordnat stöd kring helheten 10.5 Kontaktperson eller personligt ombud

10.6

DEL D – Länsstyrelsens granskning av kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning

11. Granskad verksamhet för boende

11.1 Kort beskrivning av granskad/e verksamhet/er för boende 11.2 Miljö

11.3 Innehåll

11.4 Individuell planering

12. Granskad verksamhet för sysselsättning

12.1 Kort beskrivning av granskad/e verksamhet/er för sysselsättning 12.2 Miljö

12.3 Innehåll

12.4 Individuell planering

12.5 Sammanfattande bedömning

DEL E – Länsstyrelsens granskning av kommunens inriktning mot brukarmedverkan och den enskildes självbestämmande och delaktighet 13. Kommunens kontakt med brukar- och anhörigorganisationer 13.1 Information till brukar- och anhörigorganisationer

13.2 Synpunkter från brukar- och anhörigorganisationer vid planering och uppföljning av verksamheter

14. Brukarinflytande i verksamheter för boende och sysselsättning 15. Den enskildes möjlighet till självbestämmande och delaktighet 15.1 Den enskildes självbestämmande i stödprocessen

15.2 Den enskildes självbestämmande i verksamheter för boende och sysselsättning

(6)

16. Bemötande

DEL F – Länsstyrelsens granskning av kommunens samverkan med andra berörda organisationer/myndigheter

17. Kommunens inriktning mot samverkan och samarbete med andra berörda organisationer och myndigheter

17.1 Gemensamma mål, riktlinjer och verksamhetsformer på ledningsnivå 17.2 Samarbete kring enskilda individer

17.3 Samarbetsformer mellan verksamheter för boende och andra organisationer 17.4 Samarbetsformer mellan verksamheter för sysselsättning och andra

organisationer

DEL G – Länsstyrelsens granskning av kommunens kvalitetsarbete och personalens kompetensutveckling

18. Kommunens kvalitetssystem och kvalitetsutveckling

18.1 Skriftliga riktlinjer och kvalitetsarbete i Tredje Tvärgatans boendeverksamhet 18.2 Skriftliga riktlinjer och kvalitetsarbete i Treklöverns anpassade

rehabiliteringsverksamhet

19. Personalens kompetensutveckling

19.1 Plan för personalens kompetensutveckling på övergripande ledningsnivå 19.2 Handläggarnas tillgång till handledning, vägledning och fortbildning 19.3 Personalens kompetens i verksamhet för boende och deras tillgång till

handledning, vägledning och fortbildning

19.4 Personalens kompetens i verksamhet för sysselsättning och deras tillgång till handledning, vägledning och fortbildning

Bilaga Socialstyrelsens HSL-granskning

(7)

Sammanfattning

Socialstyrelsen och samtliga länsstyrelser genomförde under åren 2001 till 2004 ett nationellt projekt för att granska kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Ett fyrtiotal kommuner i landet har granskats utifrån en helhetsorienterad ansats. Gävle kommun är en av de utvalda kommunerna. Tillsynen omfattar kommunens övergripande planering av verksamheten för målgruppen, arbetet kring enskilda individer samt Tredje Tvärgatan, verksamhet för boende och Treklövern verksamhet för rehabilitering. Det nationella tillsynsprojektet syftar också till att utveckla tillsynens metoder och bedömningsgrunder.

Därför har ett antal bedömningsgrunder formulerats för att ge kommunerna möjlighet till ökad insyn i tillsynens bedömningar. Dessa redovisas i rapporten tillsammans med Länsstyrelsens bedömning av kommunens verksamhet på olika områden.

Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att människor med psykiska funktionshinder som möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Liknande formuleringar finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den tillsyn som har genomförts utgår från psykiskt funktionshindrades behov av ett fungerande boende och meningsfull sysselsättning samt behovet av vård och stöd för den psykiska och fysiska hälsa. Det innebär att även

samordningen av insatser har granskats. Tillsynen inkluderar vidare kommunens hälso- och sjukvård om än i begränsad omfattning. För granskningen av kommunens hälso- och sjukvård ansvarar Socialstyrelsens tillsynsavdelning. Resultatet från denna del av tillsynen redovisas i en delrapport som biläggs huvudrapporten.

Sammanfattning av Länsstyrelsens bedömningar

Kännedom om och information till personer med psykiska funktionshinder

Gävle kommun har under flera år i följd gjort inventeringar av antalet personer med psykiska funktionshinder tillsammans med andra myndigheter och organisationer och har därmed skaffat sig en god kännedom om målgruppen. Då insatser i form av arbetsrehabilitering och sysselsättning/daglig verksamhet inte är behovsbedömda kan det förklara varför Gävle

kommun inte har kontakt med mer än ca.46% av det förväntade antalet personer med psykiska funktionshinder.

Gävle kommun gör årliga informationsträffar i samverkan med intresseföreningarna RSMH och Schizofreniförbundet där även landstingets psykiatrienheter medverkar.

Mål och planer för verksamheten

Kommunen bör ha mål för sin verksamhet på politisk nivå samt en verksamhetsplan som stöd för personal på olika nivåer i organisationen. Verksamheter för boende och sysselsättning ska ha en plan med angivna mål som kontinuerligt följs upp. Målen och de medel verksamheterna har till sitt förfogande ska utgå från psykiatrireformens intentioner och enskildas behov av ett fungerande boende och meningsfull sysselsättning. Uppföljning och revidering av mål och måldokument bör ske kontinuerligt. Gävle kommun uppfyller ställda krav på politiska mål och verksamhetsplan för insatser till personer med psykiska funktionshinder.

Utbud av insatser

Genom enkäten har Gävle kommun angett att det finns personer som väntat mer än 3 månader på att få insatsen bostad med särskild service verkställd. Länsstyrelsen anser att det är av

(8)

yttersta vikt att kommunen har en långsiktig planering för att kunna tillgodose målgruppens behov av ändamålsenliga boende.

Gävle kommun erbjuder personer med psykiska funktionshinder två verksamheter för sysselsättning och arbetsrehabilitering. För personer mellan 18 – 55 år finns ett rikt och individanpassat utbud av arbetsrehabiliterande insatser.

Rättssäkerhet i handläggningsprocessen

Av de slumpmässigt utvalda akterna gick det inte att finna två akter vilket Länsstyrelsen finner anmärkningsvärt. Rättssäkerheten i handläggningen, vad gäller ansökan, utredning, beslut och handläggningstid är i Gävle kommun god. Däremot är dokumentationen vad gäller verkställighet och uppföljning och utvärdering av fattade beslut undermålig i akterna. I enbart hälften av akterna finns verkställighet och uppföljning dokumenterad.

Kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer

För att beslutade insatser ska få ett konkret värde behöver de bearbetas i planer där målet med insatserna framgår och där det framgår hur insatserna ska genomföras och följas upp.

Länsstyrelsen har funnit att detta inte sker i tillräcklig omfattning i de granskade akterna. Vid gjorda intervjuer framkommer fler och komplexare behov än vad som framgår av akterna. Det framkommer även brister i den individuella utformningen av beviljade insatser.

Kvalitet och innehåll i Tredje Tvärgatans verksamhet för boende

Boende på Tredje Tvärgatan uppfyller kraven på närhet till service och allmänna kommunikationer. Boendet består visserligen av åtta lägenheter men då boendet är av trapphusmodell finner Länsstyrelsen att boendemiljön både avseende yttre integrering i bostadsområdet och lägenheternas utformning uppfyller ställda krav på fullvärdiga bostäder.

Verksamhetens innehåll ligger i linje med dess uppdrag men de individanpassade insatserna behöver förbättras. Speciellt behöver verksamheten utveckla användandet av individuella planer för att säkerställa den enskildes delaktighet i utformandet av de insatser som planeras och genomförs.

Kvalitet och innehåll i Treklöverns verksamhet för arbetsrehabilitering Verksamheten är centralt belägen och har nära till allmänna kommunikationer.

Verksamhetens innehåll är individanpassat och ger utrymme för individuella lösningar som kan anpassas till olika behov och förutsättningar. Treklöverns rehabiliterings verksamhet bygger på att alla deltagare har en skriftlig individuell planering som regelbundet följs upp.

Länsstyrelsen finner att Treklöverns verksamhet uppfyller ställda krav på individuell planering med mål, dokumentation, uppföljning och samordning.

Inriktning mot brukarmedverkan och den enskildes självbestämmande och delaktighet

Brukar- och anhörigorganisationer ska i övergripande frågor företräda och lyfta fram målgruppens behov och synpunkter. Genom medverkan i utformningen av policydokument kan brukar- och anhörigorganisationer till kommunala förvaltningar framföra värdefulla

(9)

Gävle kommun tillsammans med landstingets psykiatri och brukar- och anhörigorganisationer inbjuder också till offentliga informationsträffar för målgruppen.

Både boendeverksamheten på Tredje Tvärgatan och rehabiliteringsverksamheten vid Treklövern inhämtar brukarnas synpunkter på verksamheternas utformning och innehåll.

På Treklövern sker en systematisk uppföljning av deltagarnas syn på verksamheten genom allmänna husmöten och deltagarråd. Dessutom skickas det ut en utvärderingsenkät till alla som deltagit i Treklöverns arbetsrehabiliterande verksamheter sex månader efter avslutad tid på Treklövern. Intervjuade personer har berättat att graden av självbestämmande och

delaktighet är stor på Treklövern.

På Tredje Tvärgatans boende är det i de dagliga kontakterna med brukarna som företrädesvis kontaktpersonerna pratar med de boende om deras upplevelser och synpunkter på innehållet i verksamheten. Ett mer systematiskt sätt att inhämta brukarnas synpunkter saknas på Tredje Tvärgatans boende.

I intervju med personalgruppen och med några av de boende har det framkommit att den låga personaltäthet medför att de boende har svårt att spontant, utan föregående planering, få hjälp till aktiviteter. Den låga personaltätheten i förhållande till de boendes behov utgör till viss del ett hinder för individernas självbestämmande.

Personer med psykiska funktionshinder ska bemötas med respekt för sin integritet och sin syn på sin situation. Gävle kommun uppfyller ställda krav på gott bemötande för 11 av 14

personer som intervjuats.

Samverkan och samarbete

Kommunen bör tillsammans med berörda organisationer/myndigheter utforma skriftliga och gemensamma mål för samverkan. Tillsammans med psykiatrin bör gemensamma och skriftliga riktlinjer för utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård och samordnad individuell planering utformas.

Verksamheter för boende och sysselsättning ska ha en inriktning mot samarbete med andra berörda organisationer/myndigheter. Inom båda granskade verksamheter har man en god kännedom om enskilda brukares centrala kontakter med främst handläggare inom

socialtjänsten och den öppna psykiatrin. Inom boendeverksamheten känner man också väl till vem som är patientansvarig läkare. I intervjuer med chef och personal framkommer att

samarbetet mellan olika enheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och med andra myndigheter är viktig för att personer med psykiska funktionshinder ska få det stöd och den hjälp som de har rätt till. Samarbetet mellan verksamheterna och andra myndigheter sker i huvudsak omkring enskilda individer men det är inte alltid känt av de enskilda och finns sällan samordnat och dokumenterat i individuella planer. Samarbete är endast i liten omfattning formaliserat och system för samarbete mellan olika enheter och myndigheter behöver utvecklas. Inom boende enheten sker arbetet överlag informellt och är beroende av personalens engagemang och intresse. Det är därmed alltför beroende av vem/vilka som leder och arbeta i verksamheten.

Länsstyrelsen anser att kommunens samverkan med berörda organisationer/myndigheter både på ledningsnivå och på individnivå måste formaliseras och tydliggöras för att säkerställa psykiskt funktionshindrades behov av samordnade insatser.

(10)

Kvalitetssystem

Kommunen bör ha ett system för kvalitetsutveckling som är tillämpbart på det sociala arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Verksamheter för boende och sysselsättning ska ha ett system för att säkra och utveckla kvaliteten verksamheten.

I den granskade verksamheten för boende pågår diskussioner och förbättringsområden har identifierats. Detta sker i vardagsarbetet men de saknas system för att säkra och utveckla kvaliteten. Rutiner för synpunkter och klagomålshantering finns upprättade men är inte kända av den personal som intervjuats. Överlag behöver personal i verksamheten ha bättre kunskap om anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah. I de verksamheter som bedrivs enligt både SoL och LSS blir det särskilt viktigt att personalen är uppmärksam på vilka skyldigheter som gäller för vilka personer beroende på vilka insatser enskilda är beviljade. Länsstyrelsen anser att samtlig personal i verksamheten behöver ha mer kunskaper om missförhållande och klagomålshantering.

Treklövern är en rehabiliterande verksamhet och sysslar enligt verksamhetsplanen inte med omsorg, därför gäller inte tillämpningen av Lex Sarah eller anmälan om personskada enligt LSS. Verksamheten saknar skriftliga riktlinjer för klagomål och Länsstyrelsen anser att det är viktigt att sådan finns i verksamheten även om både chef och personal säger sig vara mycket lyhörda för synpunkter och klagomål. För att underlätta för deltagare som har svårt att muntligt uttrycka klagomål behöver verksamheten ta fram skriftliga rutiner för klagomål och göra dem kända hos deltagarna och deras anhöriga.

Kompetensutveckling

För arbetet med psykiskt funktionshindrade personer ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Länsstyrelsen finner att samtliga som ingått i granskningen (handläggare, chefer, personal) har överlag adekvat grundutbildning som motsvarar målgruppens behov och verksamheternas uppdrag. Samtliga som ingått i granskningen i verksamheterna är angelägna att kontinuerligt fortbilda sig och har en önskan om att lära mer om behoven hos personer med psykiska funktionshinder. Möjligheterna att fortbilda sig är till viss del begränsade och kompetensutvecklingsplaner för personalen har inte upprättats.

Tillgången på handledning varierar. Ofta tar personal stöd av varandra i akuta och besvärliga situationer.

(11)

1. Bakgrund

Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 (Regeringens proposition 1993/94:218). Reformen syftade till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Kommunernas ansvar för att planera och samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behöver förtydligades. Likaså kommunernas ansvar för att utveckla boendeformer och verksamheter för sysselsättning. Av utvärderingen av psykiatrireformen (Socialstyrelsen 1999:1) framgår att psykiskt funktionshindrade personers livssituation har börjat uppmärksammas allt mer i kommunerna. På flera områden har dock reformen ännu inte fått avsedda effekter och implementeringen av reformen har kommit olika långt i landet.

Personer med psykiska funktionshinder tillhör en grupp som många gånger inte själva söker det stöd och den service de behöver och har rätt till. Det innebär ett särskilt ansvar för tillsynsmyndigheterna att följa hur kommunerna lyckas uppmärksamma gruppens behov och erbjuda adekvata insatser. Socialstyrelsen och länsstyrelserna genomför under åren 2001 till 2004 ett gemensamt nationellt projekt för att granska om personer med psykiska

funktionshinder får det stöd av socialtjänsten de har rätt till. En granskning av samtliga kommuners övergripande planering av sin verksamhet för målgruppen har genomförts under 2002. I ett fyrtiotal kommuner har även en fördjupad granskning av den praktiska

verksamheten genomförts. Gävle kommun är en av de kommuner som är föremål för en fördjupad granskning av kommunens hela verksamhet.

2. Tillsynens inriktning och syfte

Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra (5 kap.7 § SoL). Liknande formuleringar finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt denna lag skall kommunens verksamhet främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 § LSS). De medel kommunen skall använda för att nå dessa mål anges endast undantagsvis. Det innebär att enskilda kommuner har stor handlingsfrihet att utforma sin verksamhet för målgruppen utifrån lokala förutsättningar.

Samtidigt måste insatsernas kvalitet och innehåll på ett tydligt sätt relateras till de

övergripande målen för att personer med psykiska funktionshinder skall få möjlighet till ökad delaktighet i samhällslivet. Ur ett tillsynsperspektiv är därför kvalitet och innehåll i

verksamheten av stor betydelse. Likaså den enskildes rättssäkerhet och principen om lika möjligheter till stöd och service.

Den genomförda tillsynen har en bred och helhetsorienterad ansats. Det motiveras dels av att personer med psykiska funktionshinder har svårigheter på flera livsområden, dels av den mångfald av verksamheter och tjänster enskilda kommuner bygger upp. Tillsynen utgår från målgruppens behov av socialtjänstens insatser på några centrala områden. Det gäller ett fungerande boende, meningsfull sysselsättning, vård och stöd för sin hälsa samt behovet av samordnade insatser från kommun och landsting. Tillsynen omfattar vidare kommunens verksamhet på flera nivåer; hur kommunen planerar verksamheten på ledningsnivå, hur arbetet ser ut kring enskilda individer samt kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning. Även kommunens hälso- och sjukvård ingår, om än i begränsad

omfattning, i denna tillsyn. En helhetsorienterad tillsyn förväntas leda till att brister på flera

(12)

områden av kommunens verksamhet blir uppmärksammade vid samma tillfälle och därmed åtgärdade i sin helhet.

Projektets avsikt är även att utveckla och förbättra tillsynens metoder för att öka

förutsägbarheten och tydligheten i tillsynens bedömningar. Därmed får enskilda kommuner en ökad insyn i länsstyrelsernas arbetssätt och bedömningar. Möjligheten att jämföra tillsynens resultat mellan olika kommuner ökar också. Inom ramen för tillsynsprojektet har mer

specifika krav på kommunens verksamhet formulerats. Kraven grundas på lagstiftningen och psykiatrireformens intentioner men också på den samlade kunskap som finns från olika utvärderingar.

Granskningen av Gävle kommun är således en del av tillsynsmyndigheternas landsomfattande tillsyn över kommunernas insatser för personer med psykiska

funktionshinder. Det innebär att resultatet av tillsynen i Gävle kommun också kommer att ingå i en sammanställning av tillsynens resultat på nationell nivå.

3. Vad har granskats och hur?

Ett antal granskningsområden har valts med utgångspunkt i kommunernas ansvar för personer med psykiska funktionshinder. Tillsynen omfattar tre delundersökningar.

1. Granskning av kommunernas planering och uppbyggnad av verksamheter

2. Granskning av rättssäkerheten i handläggningsprocessen och kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer

3. Granskning av kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning 3.1 Valda granskningsområden

Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden (5 kap. 8 § SoL). En central uppgift för kommunen är således att finna de personer med psykiska funktionshinder som har behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem kommunens stöd. Denna uppgift är särskilt viktig med tanke på att målgruppen många gånger själva inte söker den hjälp de behöver.

Enligt Socialtjänstlagen har kommunen en skyldighet att planera sin verksamhet för

människor med psykiska funktionshinder (5 kap. 8 § SoL). En sådan planering är nödvändig för att målgruppen skall uppmärksammas och för att nödvändiga resurser skall avsättas.

Planeringen bör utgå från kunskap om målgruppens behov och förutsättningar och ha en hög grad av konkretion till vägledning för chefernas planering av olika typer av verksamheter. En planering av kommunens olika verksamheter är också nödvändig för att dessa skall kunna följas upp och anpassas efter nya behov och förutsättningar.

Socialnämnden skall vidare medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som behöver ett sådant boende. (5 kap. 7 § SoL). Personer med psykiska funktionshinder har mer eller mindre

(13)

För att stödet till enskilda individer skall leda till ökade möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra, bör stödet utformas utifrån en helhetssyn på den enskildes behovssituation där sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov beaktas. En individuell plan bör upprättas. En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser bör genomföras regelbundet och vid behov omprövas (SOSFS 1998:8 (S)).

Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras (11 kap. 5 § SoL). Den som så önskar skall vidare ha möjlighet att få ett personligt stöd i form av kontaktperson eller personligt ombud (3 kap. 6 § SoL, 9 § punkt 4 LSS).

Kommunen ansvarar för att medverka till att den enskilde får meningsfull sysselsättning och får bo på ett sådant sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Det innebär att de verksamheter kommunen bygger upp skall ha en sådan kvalitet och ett sådant innehåll att de befrämjar de psykiskt funktionshindrades möjligheter till ökat deltagande i samhällets gemenskap. Verksamheterna bör därför ha en motiverande och rehabiliterande inriktning. Innehållet i kommunens verksamheter bör utformas utifrån kunskapen om målgruppens särskilda svårigheter. Insatserna inom ramen för verksamheten skall vidare individanpassas och skräddarsys efter var och ens behov och förutsättningar. Det är också viktigt att enskilda har tillgång till en särskild kontaktperson i verksamheten.

För att kvaliteten ska kunna säkras och fortlöpande utvecklas är det viktigt att kommunen har ett system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i såväl

verksamheten i stort som i verksamheter för boende och sysselsättning (SOSFS 1998:8 (S), SOSFS:24 (M)).

För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 § SoL). Personalens kompetens i arbetet med personer med psykiska funktionshinder är viktig för att dessa skall få de insatser de behöver och har rätt till.

Personalens kompetensutveckling skall därför uppmärksammas såväl på övergripande ledningsnivå som på enhetsnivå.

Psykiatrireformen lyfter fram betydelsen av socialnämndens samverkan med brukar- och anhörigorganisationer. Det kan gälla såväl i nämndens uppsökande verksamhet som när kommunen planerar sina insatser för målgruppen (3 kap. 4 § SoL, 5 kap. 8 § SoL). På den individuella nivån skall socialnämndens insatser utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 5 § SoL).

Flera välfärdsaktörer har ett gemensamt ansvar för att personer med psykiska funktionshinder får ett samordnat stöd från samhället. Kommunerna har dock ett särskilt ansvar för att

uppmärksamma behovet av samordnade insatser. För att detta skall vara möjligt krävs en samordning av resurser och regelverk på ledningsnivå och ett samarbete mellan personal från olika enheter och myndigheter/organisationer. Båda nivåerna är ömsesidigt beroende av varandra. En samordning på ledningsnivå är ingen garanti för att ett samarbete verkligen kommer igång på den operativa nivån. Likaså är ett samarbete mellan olika personalgrupper inte en garanti för ett hållbart samarbete över tid. Ett välutvecklat samarbete på personell nivå riskerar att försvinna om inte samarbetet är legitimerat av ledningen för respektive

organisation eller myndighet. Gemensamma mål, riklinjer och former är en förutsättning för att samarbetet ska överleva på lång sikt (5 kap. 8 § SoL, 3 kap. 4 och 5 §§ SoL).

(14)

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall det finnas en verksamhetschef som ansvarar för kommunens hälso- och sjukvård (29 § HSL). Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer skall det även finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (24 § HSL). För att säkerheten i vården skall kunna säkerställas skall kommunen ha rutiner för sin

läkemedelshantering (SOSFS 2000:17).

3.2 Metod – tre delundersökningar

Granskning av kommunens planering av sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder

En enkät skickades till socialnämnden i Gävle kommun i januari 2002. Samma enkät har skickats till landets samtliga kommuner. Enkäten har besvarats av Helena B. Jansson.

Kommunen ombads att bifoga aktuella dokument till ett antal frågor. Det gällde politiska mål, verksamhetsplan, skriftliga riktlinjer för utskrivning eller permission från sluten psykiatrisk vård samt samordnad och individuell plan, gemensamma mål/policy för samverkan och plan för kompetensutveckling.

Skriftliga riktlinjer för utskrivning från sluten psykiatrisk vår och riktlinjer för

informationsöverföring och samordnad vårdplanering har inkommit till Länsstyrelsen.

Socialstyrelsen har databearbetat svaren för landets samtliga kommuner. Ett antal

bedömningsvariabler har konstruerats som baseras på en kombination av olika svarsalternativ.

En delrapport med tillsynsresultaten från hela landet finns på Socialstyrelsens hemsida.

Urval av kommuner för en fördjupad granskning

Den fördjupade tillsynen av kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder har genomförts i ett urval av landets kommuner. Urvalet av kommuner skapar förutsättningar att på nationell nivå belysa frågan om psykiskt funktionshindrades tillgång till ett tillräckligt och anpassat stöd efter psykiatrireformen.

Granskning av rättssäkerheten i handläggningsprocessen och kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer

Granskningen fokuseras på handläggarnas dokumentation av socialtjänstens insatser samt deras bedömning av enskildas behov, deras planering och uppföljning av insatser. Om insatserna eller stödet är tillräckligt och individanpassat ingår också i denna granskning.

Däremot granskas inte arbetet med enskilda individer i utförarledet.

Urval av individer

Kommunen ombads att upprätta en lista på de personer med psykiska funktionshinder mellan 18 – 65 år, som har stöd från socialtjänsten (ej enbart ekonomiskt bistånd) och/eller LSS.

Listan omfattade 180 personer. Ett slumpmässigt urval på 20 individer har sedan dragits av länsstyrelsen.

Metod för datainsamling

Information kring utvalda individer har insamlats från flera källor i syfte att få ett

(15)

Analys och bedömning

Den insamlade informationen har strukturerats och utgjort underlag för en bedömning på individnivå på ett antal områden. Individmaterialet har sedan sammanställts.

Det slumpmässiga urvalet av tjugo intervjupersoner motsvarar cirka 10% av hela gruppen psykiskt funktionshindrade i Gävle kommun. Fjorton personer har tackat ja och deltagit i den kvalitativa intervjun. De sex personer som tackat nej till intervjun har bland annat angivit att de inte orkar och eller att de inte vill prata mer om sina problem.

I Gävle kommun är det två biståndsbedömare som handlägger alla ärenden för gruppen psykiskt funktionshindrade, både insatser enligt Socialtjänstlagen och insatser enligt Lag om stöd och service. Länsstyrelsen finner att den organisationen underlättar för målgruppen att bygga upp förtroendefulla och varaktiga kontakter med handläggarna.

Vid Länsstyrelsens aktgranskning kunde konstateras att två akter helt saknades.

Vid inhämtande av uppgifter från enkäten hur Gävle kommun planerar för gruppen psykiskt funktionshindrade har det framkommit att Gävle kommun saknar politiska mål/policy för kommunens insatser för målgruppen. Det saknas även övergripande verksamhetsplan på ledningsnivå och skriftliga gemensamma mål/policy för samarbete med andra

organisationer/myndigheter.

Granskning av verksamheter för boende och sysselsättning Urval av verksamheter

En verksamhet för boende och en verksamhet för sysselsättning har valts ut. De verksamheter som har granskat är Tredje Tvärgatans boende och Treklövern- anpassad rehabiliterings verksamhet för personer med psykisk ohälsa som inte kommer in på ordinarie arbetsmarknad.

Valet av Tredje Tvärgatans boende har utgått från att några av de intervjuade personerna bor där likaså att några av de intervjuade har deltagit i verksamheten vid Treklövern.

Metod för datainsamling

Skriftligt material i form av styrdokument såsom , system för avvikelsehantering och

klagomål, samverkansrutiner med slutenvården samt riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering har inhämtats. Vid besök i verksamheterna har en strukturerad chefsintervju respektive gruppintervju med personalen genomförts. En checklista har använts för granskning av den fysiska miljön i verksamheterna. Fjorton intervjuer med boende, deltagare i Treklöverns verksamhet och med personer i eget med boendestöd har också genomförts.

Analys och bedömning

Den insamlade informationen har strukturerats och utgjort underlag för bedömningar av verksamheten på olika områden.

4. Hur ska rapporten läsas?

Länsstyrelsen har genomfört en omfattande granskning av Gävle kommuns verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Granskningen omfattar både planeringen av verksamheten och arbetet i praktiken. Det innebär att rapporten blir omfattande för att en samlad bild av hela granskningen skall kunna ges. En delrapport som omfattar

Socialstyrelsens granskning av kommunens hälso- och sjukvård på planeringsnivån bifogas huvudrapporten.

(16)

Rapporten inleds med en sammanfattande redogörelse för länsstyrelsens bedömningar och beslut. Den första delen av rapporten är en allmän beskrivning av kommunen och hur kommunen organiserat sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. I den allmänna beskrivningen ingår även uppgifter om befolkningen och förväntat antal personer med psykiska funktionshinder i kommunen.

Redovisningen av länsstyrelsens granskning och dess resultat är indelad i sju delar. Det är sju delar som berör olika områden för granskningen, se innehållsförteckning Del A till Del G. För varje område redovisas länsstyrelsens bedömningar från granskningen på planeringsnivån, granskningen kring enskilda individer samt granskningen av verksamheter för boende och sysselsättning, se bilaga 1. För varje område redovisas även länsstyrelsens

bedömningsgrunder och underlaget för varje bedömning under rubriken "Länsstyrelsens iakttagelser".

Begrepp som används i rapporten

• Personer med psykiska funktionshinder

Begreppet definieras utifrån Socialstyrelsens definition av psykiatrireformens målgrupp. Det är personer som lider av sådana funktionsnedsättande och så omfattande psykiska besvär att de har svårt att klara det dagliga livet och behöver stöd från socialtjänsten.

I denna tillsyn av kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder avgränsas målgruppen till personer som är mellan 18 och 65 år och som har någon form av stöd från socialtjänsten (ej enbart ekonomiskt bistånd).

• Verksamheter för boende

Beteckningen ”verksamheter för boende” används i rapporten som ett samlingsbegrepp för olika typer av verksamheter som förmedlar stöd till ett fungerande boende för psykiskt funktionshindrade. En verksamhet avgränsas genom att en chef och viss personal är knutna till verksamheten. Olika typer av verksamheter kan vara:

Verksamhet som förmedlar boendestöd (del av verksamhet inom hemtjänsten, boendestödsgrupper, trapphusboende)

Bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § SoL eller 9 § LSS Hem för viss annan heldygnsvård enligt 5 kap. 7 § SoL

Hem för vård eller boende (HVB)

• Verksamheter för sysselsättning

Beteckningen ”verksamheter för sysselsättning” används i rapporten som ett samlingsbegrepp för olika typer av sysselsättningsverksamheter. En verksamhet avgränsas genom att en chef och viss personal är knutna till verksamheten. Olika typer av verksamheter kan vara:

Daglig verksamhet enligt LSS

Dagverksamhet (träffställe) enligt 3 kap. 6 § SoL

Dagverksamhet (mer strukturerat innehåll med arbetsliknande inslag) enligt 3 kap. 6 § SoL

Rehabiliteringsverksamhet i samverkan med andra huvudmän enligt 2 kap. 6 § SoL

(17)

5. Beskrivning av kommunen

5.1 Hur många personer med psykiska funktionshinder har kommunen kontakt med?

Enligt SCB´s befolkningsstatistik fanns det den sista december 2002 72.308 personer i Gävle kommun som var 18 år eller äldre i kommunen, av dessa var 57.465 mellan 18-65 år.

Socialstyrelsen uppskattar¹ at antalet personer som är 18 år och äldre och har psykiska funktionshinder för storstäder är 0,96% av befolkningen och för övriga landet 0,56%.

(Genomsnittet i hela landet av antalet personer 18 år och äldre med psykiska funktionshinder är 0,63 av hela befolkningen).

Denna granskning av kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder är avgränsad till personer som är 18-65 år.

Enligt kommunens uppgifter finns det i kommunen 180 personer med psykiska funktionshinder mellan 18-65 år, som har insatser enligt SoL och /eller LSS.

Det förväntade antalet personer med psykiska funktionshinder i Gävle kommun beräknas till 404 personer (0,56% x 72.308 = 404). Denna granskning är avgränsad till personer som är 18- 65 år och det uppskattade antalet personer är därför inte helt jämförbart.

Inför det slumpmässiga urvalet av intervjupersoner skulle en lista på de personer som hade insats från kommunen enligt SoL och /eller LSS upprättas. Listan visade att 180 personer med psykiska funktionshinder hade insats/insatser i Gävle kommun. I den inlämnade enkäten uppges att 143 personer hade insatser enligt SoL och/eller LSS. Kommunen har även angett att de har kontakt med ytterligare 7 personer som inte har några beviljade insatser.

Enligt den statistiska beräkningen är det förväntade antalet personer med psykiska

funktionshinder i Gävle kommun 404 personer. Gävle kommun anger att 180 personer har insatser och 7 personer är kända utan att ha några insatser. Beräkningen visar då att Gävle kommun känner till och ger insatser till 187 personer, vilket motsvarar ca 46% av det förväntade antalet personer som Gävle kommun borde haft kännedom om.

Insatser i form av arbetsrehabilitering och anpassad ork (kom.vux.) finns under förvaltningen utbildning och arbete i Gävle kommun och dessa insatser är inte behovsbedömda. Även daglig verksamhet och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder är ej

biståndsbedömda insatser. Detta faktum kan delvis förklara det låga antal personer som Gävle kommun har kontakt med genom beviljade biståndsinsatser.

Treklöverns rehabiliterings verksamhet hade vid tillsynsbesöket cirka 60 personer inskrivna i sin verksamhet och möjlighet att ta emot ca.100 personer. Om alla dessa skulle ha få sina insatser beviljade hade det beräknade antalet personer som kommunen har kännedom om stigit till ca. 280 personer, ca. 69% av det förväntade antalet personer med psykiska funktionshinder.

1 (källa: Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:4, sid 40)

(18)

5.2 Hur organiserar kommunen sitt arbete för personer med psykiska funktionshinder?

Ansvaret för kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder vilar på socialnämnden och äldre- och handikappnämnden i Gävle kommun.

De utförande enheterna som svarar för insatserna är individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg och förvaltningen utbildning och arbete Gävle.

(19)

DEL A

Planering och uppbyggnad av verksamheter

6. Kommunens kännedom om och information till personer med psykiska funktionshinder

Länsstyrelsen bedömer att:

• Gävle kommun uppfyller de krav som ställs på kommunen att skaffa sig kännedom om de personer med psykiska funktionshinder som finns i kommunen.

• Gävle kommun uppfyller de krav som ställs på informationsinsatser om socialtjänstens insatser till personer med psykiska funktionshinder

Länsstyrelsens iakttagelser

Gävle kommun har under åren 2000, 2001 och 2002 genomfört inventeringar av antalet personer med psykiska funktionshinder. Enkäterna har genomförts i samarbete med psykiatrin, primärvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och brukar- och

anhörigorganisationer. Inventeringarna omfattade antal personer, boendesituation och för olika år riktade satsningar såsom behov av personligt ombud, dubbeldiagnoser,

borderlinediagnos och hemlöshet.

Gävle kommun informerar kontinuerligt om boendestöd och insatser enligt LSS och gör årliga informationsträffar i samverkan med intresseföreningarna RSMH och Schizofreniförbundet där även landstingets psykiatrienheter medverkar.

Länsstyrelsen har bedömt att Gävle kommun uppfyllt kraven på att skaffa sig kännedom om målgruppen. Detta trots att inventeringen inte omfattade kön och ålder, vilket har angivits ovan som kriterier för att få godkänt. Men Gävle kommun har haft en mycket bred ansats i sina inventeringar och samarbetat med flera myndigheter och organisationer vilket säker

Länsstyrelsens bedömningsgrunder

Kommunen skall genom inventering eller på annat godtagbart sätt inhämta uppgifter om antal personer med psykiska funktionshinder och deras behov. Inventeringen bör vara regelbunden och göras i samverkan med psykiatrin.

(5 kap. 8 § SoL och 15 § punkt 1 LSS)

Kommunen skall informera om det stöd och den service som erbjuds personer med psykiska funktionshinder. Information bör vara regelbunden samt tillräckligt bred och träffsäker.

(3 kap. 1 och 4 §§ SoL, 5 kap. 8 § SoL och 15 § punkt 3 LSS) Uppfyller kraven:

• Kommuner som i samverkan med psykiatrin gjort en inventering under de senaste 7 åren

innehållande antal personer, kön, ålder, boende och sysselsättning alternativt skaffat sig kännedom om målgruppen på annat sätt och i godtagbar omfattning.

• Kommuner som har genomfört informationsinsatser under de senaste året och använt sig av mer än en informationskanal.

(20)

bidragit till en god kännedom om målgruppen. Dessutom har inventeringar gjorts flera år i rad.

7. Kommunens mål och planer för personer med psykiska funktionshinder

7.1 Politiska mål och verksamhetsplan på övergripande ledningsnivå

• Gävle kommun uppfyller de krav som ställs på politiska mål för verksamheten för personer med psykiska funktionshinder

• Gävle kommun uppfyller de krav som ställs på en verksamhetsplan för kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder

Omvårdnadsnämnden har en verksamhetsplan som är indelad enligt följande:

1. Förutsättningar,

2. Omvårdnadsnämndens mål, 3. Förbättringsprogram,

4. Uppföljningsplan, 5. Nyckeltal,

6. Jämförelsetal Sveriges kommuner 2000 och 7. Omsorgsgarantier.

Inom Gävle kommun ansvarar Socialnämnden, Omvårdnadsnämnden, Utbildning och arbete för insatser till personer med psykiska funktionshinder. Omvårdnadsnämnden har fastställt övergripande inriktningsmål för nämndens samtliga ansvars- och verksamhetsområden.

Kommunen bör ha mål för sin verksamhet på politisk nivå samt en verksamhetsplan som stöd för personal på olika nivåer i organisationen.

(5 kap. 8 § SoL, SOSFS 1998:8) Uppfyller kraven:

• Kommuner som har politiska mål i skriftlig form

• Kommuner som har en skriftlig verksamhetsplan med lokal prägel och som fokuserar på frågor som har betydelse för målgruppen.

(21)

7.2 Mål, plan och uppföljning i verksamhet för boende Tredje Tvärgatans boende i Gävle

Länsstyrelsens bedömning av Tredje Tvärgatans verksamhet för boende

• Länsstyrelsen bedömer att Tredje Tvärgatans boendeverksamhet uppfyller de krav som ställs om att ha angivna mål för de boendes behov, men uppfyller ej ställda krav vad gäller kopplingen mellan verksamhetsmål och tilldelade resurser.

Länsstyrelsens iakttagelser

Länsstyrelsen har granskat verksamheten Tredje Tvärgatan. Ansvarig chef för verksamheten har intervjuats och en gruppintervju har genomfört med representanter för personalgruppens sex anställda.

Verksamheten har en aktivitetsplan med mål för att konkretisera målen i Omsorgsnämndens verksamhetsplan. I aktivitetsplanen har Omvårdnad Gävle har tagit fram sex mål för att ge personer med funktionshinder insatser med god kvalitet. Tredje Tvärgatans boende har för varje mål beskrivit hur man har för avsikt att arbeta för att nå målet och vem som har ansvar för att aktiviteterna blir genomförda. Aktivitetsplanen är under omarbetning för att bli mer enhetlig inom alla kommunens boenden.

Både chefen och personalen uppger att de övergripande målen för verksamheten syftar till att de boende ska bli trygga i sina lägenheter och få bra liv och om möjligt flytta ut till eget boende.

En verksamhet för boende skall ha en plan för verksamheten med angivna mål som kontinuerligt följs upp. Målen och de medel verksamheten har till sitt förfogande skall utgå från

psykiatrireformens intentioner och de boendes behov av ett fungerande boende samt konkretiseras efter den typ av verksamhet det gäller.

(5 kap. 7 och 8 §§ SoL, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:

• verksamheten ha en plan med konkreta mål som tydliggör sambandet mellan mål, medel och resurser

• angivna mål och medel utgå från de boendes behov av ett välfungerande boende och konkretiseras utifrån verksamhetens uppdrag

• planen ha följts upp minst en gång det senaste året

• planen vara känd av personalen i verksamheten

(22)

7.3 Mål, plan och uppföljning i verksamhet för sysselsättning

Treklövern – anpassad rehabiliterings verksamhet för personer med psykiska ohälsa som inte kommer in på den ordinarie arbetsmarknaden

Länsstyrelsens bedömning

• Länsstyrelsen bedömer att Treklövern har en verksamhetsidé som personalen väl känner till med konkreta mål som regelbundet och systematiskt följs upp och dokumenteras.

Det finns inga av arbetsmarknadsnämnden antagna mål för verksamheten. Verksamheten har därmed heller ingen skriftlig plan med angivna mål kopplat till de ekonomiska

förutsättningarna.

Däremot finns det dokument som på ett tydligt sätt presenterar och beskriver verksamhetens inriktning och till vem Treklövern vänder sig. Deltagare som börjar i verksamheten får hjälp med att göra en självskattning och ta fram en individuell aktivitets- och rehabiliteringsplan.

Sex månader efter avslutad tid på Treklövern skickas en skriftlig enkät hem till deltagaren för att ta reda på vad individen tycker om sitt deltagande i verksamheten. Fyra gånger per år har personal och chef planeringsdagar där verksamheten följs upp och utvärderas. Det finns även bra statistik på vilka aktiviteter som nyttjas av deltagarna.

Verksamhetens mål är väl förankrade hos personalen.

En verksamhet för sysselsättning skall ha en plan för verksamheten med angivna mål som kontinuerligt följs upp. Målen och de medel verksamheten har till sitt förfogande skall utgå från psykiatrireformens intentioner och deltagarnas behov av en lämplig sysselsättning samt konkretiseras efter den typ av verksamhet det gäller.

(5 kap. 7 och 8 §§ SoL, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:

• verksamheten ha en plan med konkreta mål som tydliggör sambandet mellan mål, medel och resurser

• angivna mål och medel utgå från de boendes behov av en meningsfull sysselsättning och konkretiseras utifrån verksamhetens uppdrag

• planen ha följts upp minst en gång det senaste året

• planen vara känd av personalen i verksamheten

(23)

8. Kommunens utbud av insatser

8.1 Vilka verksamheter för boende finns i kommunen

Den dominerande insatsen till personer med psykiska funktionshinder som bor i Gävle kommun är hjälp och stöd från boendestödjarteamet i det egna hemmet. Gävle kommun har även sju boende för personer med psykiska funktionshinder med delvis olika inriktning, exempelvis boende som huvudsakligen riktar sig till äldre personer eller boende där det huvudsakligen bor yngre personer. Det finns även boende som har högre personaltäthet och som därför vänder sig till personer med stora omvårdnadsbehov.

8.2 Tillgång till långsiktigt och anpassat boende

- Gävle kommun inte uppfyller ställda krav på tillgång till anpassade bostäder i tillräcklig omfattning eftersom beslut om bostad med särskild service inte har verkställts inom tre månader för två personer.

- Gävle kommun uppfyller kravet på att ingen person under 65 år ska placeras i boende avsedda för personer 65 år eller äldre.

Av de uppgifter som Gävle kommun lämnat i enkäten framgår att två personer väntat med än tre månader på att deras beviljade beslut om bostad skulle verkställas. Vidare framgår att ingen person med psykiska funktionshinder som är under 65 år placerats i boende som är avsett för personer som är 65 år eller äldre.

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för de personer med psykiska funktionshinder som har behov av ett sådant boende.

(5 kap. 7 § SoL, 9 § punkt 9 LSS, JO:s yttrande den 6 september 2000 om verkställighet) Uppfyller kraven:

• Kommuner som verkställt alla beslut om bostad med särskild service inom tre månader

• Kommuner som endast undantagsvis placerar personer med psykiska funktionshinder under 65 år i äldreboende.

(24)

8.3 Tillgång till varierande insatser

Gävle kommun uppfyller ställda krav på variation i tillgången till insatser

I Gävle kommun finns, förutom sysselsättning, följande insatser som riktar sig till

målgruppen. Personligt ombud, kontaktperson, God Man, anhörigstöd, stöd för att få tillgång till fritidssysselsättningar och stödverksamhet för barn till psykiskt funktionshindrade.

Treklöverns rehabiliterings verksamhet erbjuder dessutom förberedande arbetsträning och anpassad ork (anpassad orienteringskurs i basämnen med individuell studieplan). I

Treklöverns lokaler finns också föreningen 36:an, en kamratstödjande förening som erbjuder sina medlemmar allehanda fritidsaktiviteter.

Kommunen skall erbjuda personer med psykiska funktionshinder ett varierat utbud av alternativa insatser förutom verksamheter för sysselsättning.

(3 kap. 6 § SoL, 4 kap. 1 § SoL, 9 § punkt 2-10 LSS) Uppfyller kraven:

• Kommuner som under det senaste året har erbjudit minst tre typer av insatser utöver insatser kring sysselsättning.

(25)

8.4 Tillgång till alternativa insatser för sysselsättning

• Gävle kommun uppfyller ställda krav på en variation i tillgången till alternativa insatser för sysselsättning.

Inom Gävle kommun finns Nygården och Treklövern som erbjuder sysselsättning och arbetsrehabilitering. Nygården har en verksamhet som både omfattar öppet träffställe för social samvaro och en verksamhet med mer strukturerad sysselsättning.

Treklövern är en del av Gävle kommuns arbetsmarknadsenhet med rehabiliteringsverksamhet för personer med psykisk ohälsa. Verksamheten erbjuder en anpassad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa som inte kommer in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Målgruppen är personer mellan 18 och 55 år, som är i behov av rehabilitering. Verksamheten kan ta emot upp till 100 deltagare, men har vid granskningstillfället 60 inskrivna, inklusive de som har praktik eller arbetsträning på den öppna arbetsmarknaden. Det krävs inga

biståndsbeslut för att få delta i verksamheten utan det är individen själv som aktivt söker sig till enheten och vill delta.

Kommunen skall kunna erbjuda ett utbud av alternativa sysselsättningar som är varierat och har en tydlig inriktning mot rehabilitering. Verksamheter för sysselsättning bör innehålla mer eller mindre arbetsliknande inslag och kommunen bör regelbundet inventera möjliga arbetsplatser på orten.

(3 kap. 6 § SoL, 5 kap. 7 § SoL, 9 § punkt 10 LSS) Uppfyller kraven:

• Kommuner som under det senaste året har kunnat erbjuda minst tre alternativa sysselsättningsmöjligheter.

(26)

DEL B Den enskildes rättssäkerhet i

handläggningsprocessen

9. Rättssäkerhet i handläggningsprocessen 9.1 Handläggning av ansökan om insatser kring boendet

Ansökan

Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan om boende, boendestöd dokumenteras.

(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 8 § LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker.

Utredning

En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av funktionshindren och aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut. (11 kap 1 och 5 §§ SoL, 13 § Förvaltningslagen)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks och förslag till beslut.

Handläggningstid

Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid.

Rimlig tid är en månad i undantagsfall längre (7 § FL, 11 kap 1 § SoL).

• För att uppfylla ställda krav skall handläggningstiden i normalfallet inte överstiga en månad.

Beslut

Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilken paragraf, när beslutet fattades och av vem. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning. (4 kap 1 och 2 §§ 11 kap 8 § SoL, 9§ p 1-10 LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall beslutet minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilket lagrum, om avslag motivering och besvärshänvisning.

Uppföljning av beslut

En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas. När det gäller långtgående beslut som bostad med särskild service är det istället lämpligt att det i beslutet antecknas tid för uppföljning. (SOSFS 1998:8 (S))

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör uppföljnings/omprövningsdatum finnas dokumenterat.

Verkställighet av beslut

Beslut ska verkställas omgående. När det gäller bostad med särskild service måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som får bedömas från fall till fall, men bör inte överskrida tre månader.

(16 kap 3 § sista st. och 11 kap 5 § SoL och 27 § sista st. LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör beslutet om boendestöd/hemtjänst och eventuellt andra insatser kring boendet ha verkställts inom en månad och beslutet om bostad med särskild service ha verkställts inom tre månader.

(27)

• Gävle kommun uppfyller ställda kraven på rättsäkerheten i ansökan, utredning, beslut och handläggningstid när det gäller insatser kring boendet för 16 av de 17 akter som Länsstyrelsen granskat.

• Gävle kommun uppfyller ställda krav på dokumentation av verkställighet av fattade beslut, för 9 av de 17 personer som har beviljade insatser i boendet.

• Gävle kommun uppfyller ställda krav när det gäller uppföljning och omprövning av beslut, planer och insatser för 8 av de 17 personer vars akter Länsstyrelsen har granskat.

Akter till 20 slumpmässigt utvalda personer med psykiska funktionshinder har granskats, för två av dessa personer saknades akter och trots vissa efterforskningar på aktuella boende gick det inte att finna akterna vilket Länsstyrelsen finner anmärkningsvärt. Av de övriga 18 har 17 personer insatser för stöd i sitt boende. Flertalet av de akter Länsstyrelsen granskat hörde hemma i Gävleområdet. För en stor andel av personakterna var ställda krav i

handläggningsprocessen på ansökan, utredning, beslut och handläggningstid uppfyllda. Vid granskningen uppmärksammade dock Länsstyrelsen att verkställigheten i över hälften av besluten inte hade dokumenterats i akten. Dokumenterad uppföljning av insatserna har gjorts i hälften av de granskade akterna.

(28)

9.2 Handläggning av ansökan om insatser kring sysselsättningen

I Gävle kommun finns två aktivitetsnivåer på sysselsättning, Nygården och Treklövern.

Länsstyrelsen har inte granskat verksamheten på Nygården. Nygården vänder sig till personer som vill ha ett ställe att gå till, social samvaro och viss skapande verksamhet medan

Treklövern vänder sig till personer mellan 18 -55 år som är i behov av rehabilitering och vill komma ut på praktik/arbete eller börja studera.

För att delta i någon av de två verksamheterna behövs inga biståndsbeslut. Det är den enskilde som själv avgör om han/hon vill börja i någon av verksamheterna. Det finns inga ansökningar eller beslut i akterna om insatser kring sysselsättning. Däremot finns i utredningarna kring boendet och stödet i boendet noterat vad personerna deltar i för aktiviteter. I vissa akter finns också noterat om någon avser att börja på Treklövern eller Nygården.

Ansökan

Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan om sysselsättning dokumenteras.

(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 8 § LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker.

Utredning

En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av funktionshindren och aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut.

(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 13 § Förvaltningslagen)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks och förslag till beslut.

Handläggningstid

Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid.

Rimlig tid är en månad i undantagsfall längre. (7 § FL, 11 kap 1 § SoL)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall handläggningstiden i normalfallet inte överstiga en månad.

Beslut

Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilken paragraf, när beslutet fattades och av vem. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning. (4 kap 1 och 2 §§ 11 kap 8 § SoL, 9§ p 1-10 LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall beslutet minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilket lagrum, om avslag motivering och besvärshänvisning.

Uppföljning av beslut

En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas. (SOSFS 1998:8 (S))

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör uppföljnings/omprövningsdatum finnas dokumenterat.

Verkställighet av beslut

Beslut ska verkställas omgående. (16 kap 3 § sista st. och 11 kap 5 § SoL och 27 § sista st. LSS)

• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör beslutet om sysselsättning ha verkställts inom en månad.

(29)

DEL C Kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer

10. Handläggarnas stöd till enskilda personer med psykiska funktionshinder

10.1 Hur beskriver de enskilda själva sina behov, sina kontakter, den hjälp och det stöd de får av kommunen?

Bland de 180 personer med psykiska funktionshinder som vid granskningstillfället hade insatser enligt Socialtjänstlagen och /eller LSS, lag om stöd och service har Länsstyrelsen slumpmässigt valt ut 20 personer, 8 kvinnor och 12 män. Förutom granskning av akter har ansvariga handläggare i en enkät svarat på frågor utifrån sin bedömning av de enskilda personernas behov. Två handläggare har berörts.

Av de 20 slumpmässigt utvalda personer har 14 personer tackat ja till medverkan i

intervjudelen av Länsstyrelsens tillsyn. Åldrarna varierar mellan 25 – 64 år och medelåldern är cirka 46 år. Åtta av de fjorton personer som blivit intervjuade har genomgått grundskola, sex personer har gymnasieutbildning och några har erfarenheter från arbetslivet.

Flertalet av de intervjuade personerna är nöjda med de insatser som de har idag. Kommunens boendestödsenhet upplevs som positiv, några påtalar dock att personalen inte stannar den tid som de anser att de är beviljade beviljade och att det är störande när personalen måste avbryta sitt besök med att åka iväg på ett larm.

Sex personer har av olika anledning valt att tacka nej till intervju.

”Boendestödjarna är väldigt tidspressade. När de har tid är de bra.”

”Jag är nöjd med den hjälp som jag fått.”

”Från boendestödet borde de komma samma varje gång. K. borde komma varje gång, hon kan sköta om mig på ett bra sätt”.

”Jag mår dåligt och gruvar mig innan jag ska dit. När jag väl är där går det bättre. Vet inte varför, men jag blir bra bemött”.

Bland de intervjuade finns också de som är kritiska.

Tidigare gick jag på Treklövern, det var bra där. Nu får jag inte vara där längre. Platserna är till för dem som senare ska ut och arbeta

”Har fått brev att jag är beviljad kontaktperson, men jag vet inte när jag får någon.”

Angående individuell plan:

”Nej, jag har ingen, men de bokför allt nere på kontoret och tar upp det på behandlingskonferenser.”

”Det är ingen som har hjälpt mig på det sätt som jag skulle vilja ha hjälpen”.

(30)

10.2 Stödprocessen – Behovet av ett fungerande boende

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen konstaterar att Gävle kommun uppfyller ställda krav:

• på att uppmärksamma enskildas behov av stöd i sitt boende för samtliga 18 personer som har stöd och som deltar i undersökningen.

• på individuell planering av insatser kring 4 av de 7 personer som bor i någon form av gruppboende.

• på individuell planering av insatser för 6 person av 10 som bor i eget boende.

• på tillräckliga och anpassade insatser kring boendet för tio av de nitton personer som ingår i undersökningen.

• på uppföljning av genomförda insatser för 8 av de 19 personer som har boendestödsinsatser.

Av det slumpmässiga urvalet på 20 personer med psykiska funktionshinder är det 19 personer som har insatser i boendet. En person har ingen insats i boendet, då hjälpen och stödet

ombesörjes av anhöriga. Tio personer har insatser som består av boendestöd i det egna boendet i olika omfattning och nio personer har insatsen bostad med särskild service för funktionshindrade enligt SoL eller LSS. Då två akter saknas har Länsstyrelsen inte kunnat göra en fullständig bedömning av den individuella planeringen.

Länsstyrelsens bedömning av insatser i boendet grundar sig på aktgranskning, enkät från handläggare/verksamhetschef och intervjuer. Fjorton personer har medverkat i intervjuer, 6 personer har avböjt att delta. För två av dessa personer saknas dessutom akter.

Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få relevanta behov av boende/boendestöd uppmärksammade, planerade i sin helhet och få de insatser som motsvarar hans/hennes behov.

Insatserna skall vara anpassade till individens förutsättningar och behov och följas upp regelbundet.

(4 kap 1 § SoL, 5 kap. 7§ SoL, 9 § p. 9 LSS, 10 § LSS, 15 § p. 1 LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:

• behovet av boende/boendestöd vara uppmärksammat och bedömt av handläggaren eller framgå tydligt av personakten. Den enskildes egna utsagor skall motsvaras av de behov som

uppmärksammats.

• det finnas angivna mål och en tydlig planering som motsvaras av den enskildes egna utsagor.

• den enskilde får de insatser som han har behov av. Insatserna skall vara anpassade efter den enskildes situation och förutsättningar. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att insatserna är tillräckliga och anpassade till individens situation.

• en uppföljning av aktuella insatser och individens situation har genomförts minst en gång det senaste året. Den enskilde skall själv beskriva att hans behovssituation följs upp.