Jag tror att jag känner mina barn, att jag vet vad det är de tycker om

“Jag tror att jag känner mina barn, att jag vet vad det är de tycker om”

En kvalitativ studie om förskollärares val av barnlitteratur

KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 HP PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Emmi Klasson, Ebba Pettersson HANDLEDARE: Sara Hvit Lindstrand

EXAMINATOR: Anders Svensson TERMIN: VT22

JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för förskollärare 15 hp School of Education and Communication Förskollärarprogrammet

VT22

Emmi Klasson, Ebba Pettersson

”Jag tror att jag känner mina barn, att jag vet vad det är de tycker om” En kvalitativ studie om förskollärares val av barnlitteratur

”I think I know my children, I know what they enjoy” A qualitative study about preschool teachers choice of children’s literature

Antal sidor: 30

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik. Frågeställningen i anslutning till detta är: Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att synliggöra en variation av mångkultur i barnlitteraturen på förskolan? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens teoretiska begrepp är makt och normer utifrån Foucault. I studiens resultat skildras förskollärarnas beskrivningar i deras val av barnlitteratur. Genom förskollärarnas berättelser blir det tydligt att många aspekter påverkar hur de väljer barnlitteratur. Då förskollärare är ansvariga för val av barnlitteratur blir det viktigt att reflektera över vilka effekter och

förutsättningar ens val skapar. Resultatet visar således att förskollärarna vill erbjuda barnen en variation av barnlitteratur för att kunna fånga barnens intresse och locka till läsning.

Sökord: Förskola, Förskollärare, Barnlitteratur, Makt

Keywords: Preschool, Preschool teacher, children’s literature

Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 2

2.1.HÖGLÄSNING I FÖRSKOLAN ... 2

2.2.NORMER I BARNLITTERATUR ... 3

2.2.1.REPRESENTATION I BARNLITTERATUR ... 4

2.2.2.FAMILJEKONSTELLATIONER... 5

2.2.3.MÅNGKULTURALITET ... 5

2.4.TEORETISKA BEGREPP ... 7

2.4.1.NORMER OCH MAKT ... 7

3. SYFTE ... 9

4. METOD ... 10

4.1VAL AV METOD ... 10

4.2.URVAL ... 10

4.3.GENOMFÖRANDE ... 11

4.4.DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 12

4.5.ETISKA ASPEKTER ... 13

4.6.TILLFÖRLITLIGHET ... 14

5. RESULTAT ... 16

5.1.REPRESENTATION ... 16

5.2.BARNENS VAL SOM ETT SÄTT ATT VÄLJA ... 17

5.3.VARIATION I VAL AV BARNLITTERATUR ... 18

5.4.MÅNGKULTURALITET, BARNLITTERATUR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 20

6. DISKUSSION ... 22

6.1.RESULTATDISKUSSION ... 22

6.1.1.REPRESENTATION ... 22

6.1.2.BARNS VAL SOM ETT SÄTT ATT VÄLJA ... 23

6.1.3VARIATION I VAL AV BARNLITTERATUR ... 25

6.1.4.MÅNGKULTURALITET, BARNLITTERATUR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 26

6.1.5.SLUTSATS ... 28

6.2.METODDISKUSSION ... 28

6.3VIDARE FORSKNING ... 29

7. REFERENSLISTA ... 31

BILAGOR ... 34

1

1. Inledning

I förskolan är barnlitteraturen en central del av verksamheten då

barnlitteraturen används i majoriteten av förskolor dagligen (Damber et al.

2013). Förskolan ska dessutom ge barnen förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier (Skolverket, 2018). Genom förskolans läroplan blir det tydligt att barnlitteratur, både digital och analog spelar en betydande roll. En förutsättning för att skapa intresse för

barnlitteratur är att barnen ska kunna identifiera sig med barnlitteraturens karaktärer och figurer förklarar Kåreland (2016). En annan förutsättning är att barn behöver nya förnimmelser som skapar förundran.

Valet av barnlitteratur kan få effekter berättar Sandell Ring (2021) genom att synliggöra en variation av karaktärer, handlingar och kulturer med hjälp av barnlitteratur kan barnen få en större förståelse för varandra samt andra människor. Genom att utmana och synliggöra rådande normer kan

förskollärare på sikt påbörja förändring i samhällsstrukturer förklarar Dolk (2013). Utifrån detta tolkar vi det som viktigt för förskollärare att gå utanför ramarna i sina val av barnlitteratur och utmana sig själva med nytt

pedagogiskt innehåll. Likväl för att skapa möjligheter för barn att förstå och vidga olika perspektiv. Studien kommer undersöka hur förskollärare resonerar kring val av barnlitteratur med särskilt fokus på normer och makt utifrån Foucault samt mångkulturalitet. Syftet med studien är därför att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik.

2

2. Bakgrund

I bakgrundens början presenteras tidigare forskning. Detta för att ge en

bakgrund till högläsning och olika aspekter av normer i barnlitteratur. Därefter följer valda delar ur förskolans styrdokument med fokus på värdegrund och barnlitteratur ifrån förskolans läroplan (Skolverket, 2018) och

Barnkonventionen (Barnkonventionen SFS 2018:1197). Avslutningsvis presenteras studiens centrala begrepp normer och makt utifrån Foucault.

2.1. Högläsning i förskolan

Planerad högläsning förekommer i genomsnitt en gång om dagen i förskolan menar Damber et al. (2013). Vidare framkommer det att dessa lässtunder ofta har ytterligare syften än bara läsning i sig, exempelvis att samla barnen innan lunch eller att barnen ska varva ner i samband med vilan. Fortsättningsvis visar Damber et al. (2013) att det vanligaste är att barnen fick välja bok. I en liknande studie av Alatalo och Westlund (2019) påvisas det att högläsning är en aktivitet som ofta används när arbetslaget inte har full personalstyrka, exempelvis vid raster för att samla barnen kring resterande personal. Kåreland (2016) belyser ett liknade syfte med högläsning som att förskolläraren vill skapa lugn och ro samt att ha en trevlig stund tillsammans i gruppen.

Utöver de planerade lässtunderna förekommer även mycket spontant läsande enligt Damber et al. (2013). De tar upp barninitierad läsning och att barnen själva läser som spontan läsning. När barn själva läser behöver de inte

nödvändigtvis kunna läsa texten utan barnen kan tolka bilderna eller använda sig av återberättande om de är bekanta med boken. Cekaite och Björck-Willén (2018) belyser en aspekt av högläsning som hur förskolläraren läser

barnlitteraturen, här är inlevelse en central del i att fånga barnens intresse.

Exempelvis förskollärarens blick, kroppsspråk och vilka ord som betonas

3 spelar in. Likväl beskriver Kåreland (2016) att ändra sättet hur olika böcker läses kan förskolläraren bjuda in till olika typer av dialoger kring böckerna samt möjliggöra samtal kring handlingar som ses som moraliskt tveksamma.

Vidare poängteras det därför att det krävs en variation av olika slags läsning.

Förskollärarkompetens menar Sheridan et al. (2017) innefattar att kunna observera och utvärdera samt kunna möta barn utifrån deras behov. Detta för att kunna skapa lärtillfällen som är utmanande men inom räckhåll för barnet.

Det kan handla om att vara uppmärksam på barnets eget tillvägagångssätt för lärande och därmed kunna bidra till att utveckla barnets kunskaper. Ett sätt att arbeta med högläsning och flerspråkighet för att möta barnen på deras nivå är att använda parallellspråkiga böcker menar Sandell Ring (2021). När barnet får höra en bok på både sitt modersmål och på svenska kan leda till ökad förståelse då barnet kan jämföra orden. Vidare förklaras det att om

förskolläraren inte förstår barnets modersmål, kan parallellspråkiga böcker leda till diskussion då barnet kan få möjlighet att öva på återberättade. När barnet får möjlighet att återberätta handlingen för förskolläraren kan även leda till att barnet kan känna stolthet.

2.2. Normer i barnlitteratur

I denna del av bakgrunden presenteras normer i barnlitteratur i relation till representation, familjekonstellationer och mångkulturalitet.

Begreppet mångkulturalitet: Författarna ser mångkulturalitet som ett begrepp med många aspekter. En av dessa är familjers egen kultur, i denna del av bakgrunden presenteras det bland annat genom familjekonstellationer.

4

2.2.1. Representation i barnlitteratur

Representation innebär att barn känner igenkänning till bilderna, texterna och samtalen menar Sandell Ring (2021). Vidare förklaras att när förskollärare utgår från barns referensramar skapas representation, det innebär att barnen kan relatera till det de upplever i sina egna liv. Genom att synliggöra detta kan förskollärarna stötta barnen (Sandell Ring, 2021). För att kunna fånga barns intresse måste förskolläraren känna sin barngrupp förklarar Sheridan et al.

(2017). Det gäller både på ett individbaserat plan och utifrån vilka barnen blir i gruppen. En beskrivning av hur förskollärare praktiskt kan arbeta med representation ger Kåreland (2016) genom representativ högläsning där förskollärarna hade tydliga bruksperpektiv för böckerna som lästes. Ett exempel som gavs var om ett barn som hade svårt att sova över hos en kompis, förskollärarna letade upp en bok som belyste situationen. Då förskollärarnas främsta syfte med högläsningen var representation genom identifiering undveks däremot böcker som kunde tolkas som moraliskt tveksamma, på grund av risken att barnen skulle påverkas negativt. Kåreland (2016) menar däremot att barn har lättare att skilja på realism och fiktion än vad en del vuxna tror.

Genom att komplettera med böcker som skildrar andra perspektiv än västvärldens, både i skrivsätt och illustratörmässigt, med böcker från andra delar av världen beskriver Sandell Ring (2021) som ett sätt att skapa representation för barnen. Som till exempel böcker som visar på samhällets mångfald, olika kulturella referensramar och samtidigt tankar samt känslor som människor runt om i världen kan känna igen sig i. Genom att ge barnen en variation av karaktärer, handlingar och kulturer med hjälp av barnlitteratur kan barnen få en större förståelse för varandra samt andra människor. Barnen kan även känna ökad trygghet genom igenkänning i barnlitteratur.

5

2.2.2. Familjekonstellationer

För att förskollärare ska kunna problematisera och kritiskt reflektera över val och användning av barnlitteratur menar Odenbring (2015) att förskolläraren behöver fundera över sina egna förkunskaper, speciellt kring barnlitteratur som är normöverskridande. Odenbring (2015) studerade bokserien om Lill- Zlatan och morbror Raring¹ som kan ge en bredare bild om samhället med olika familjekonstellationer och livsstilar. Vidare förklarar Odenbring (2015) att verksamma i förskolan ibland motsätter sig arbetet med dessa böcker för att barngruppen inte har några barn som växer upp i regnbågsfamiljer². Vilket är problematiskt eftersom det är just därför de bör diskutera dessa böcker med barnen, för att bredda deras bild av familjekonstellationer (Odenbring, 2015).

Dessutom beskriver Kåreland (2016) att det för barn kan vara en stimulerande utmaning med berättelser som skiljer sig från det vanliga och vardagliga.

Vidare förklaras att det vardagliga bör skildras på ett nytt sätt, gestaltas annorlunda och med nya dimensioner.

2.2.3. Mångkulturalitet

När ett barn hamnar i en ny kulturell kontext menar Sandell Ring (2021) att barn kan uppleva det något okänt, ovanligt och otryggt till en början. Likväl kan detta ske när ett barn kommer från sin hemmiljö till förskolan och möter förskolans kultur. Barnets förväntningar formas av och har sitt ursprung i kulturella praktiker samt uppfattningar (Sandell Ring, 2021).

I det mångkulturella arbetet kan personalen i förskolan göra medvetna val kring böcker och filmer menar Sandell Ring (2021). För att sedan samtala om dess innehåll tillsammans med barnen och således göra att alla barns röster

1 Lindenbaum (2008)

2 med regnbågsfamiljer menar forskaren familjer med exempelvis samkönade föräldrar.

6 blir hörda samt att deras referensramar synliggörs. Vidare beskrivs att med hjälp av varierad litteratur som synliggör olika kulturer får barn och

förskolepersonal uppleva berättelser från olika människor, illustratörer och författares perspektiv. Det innebär att barn delges olika individers erfarenheter och referensramar, vilket breddar deras föreställningar om den andre.

I sin studie har Pesonen (2015) granskat barnlitteratur ur ett mångkulturellt perspektiv, utifrån aspekter som hur karaktärerna framställs i handlingen.

Genom detta framkommer analyser av Bokserien Förskolan Rävlyan med böckerna Oj då! och Kolla!³ utifrån ett mångkulturellt perspektiv. I de tidigare nämnda böckerna förekommer karaktärer med olika bakgrund, dessa böcker kan ses som ett exempel på icke-explicit mångkulturalitet vilket innebär att böckernas teman och handling inte utgår utifrån etnicitet eller

mångkulturalitet. Böckerna visar istället en varierad samling individer som arbetar mot gemensamma mål. Genom denna typ av handling reproduceras inte hierarkier inom etnicitet eller klass, då karaktärerna inte porträtteras utifrån stereotypiska skillnader eller personligheter.

2.3. Styrdokument för förskolan

Styrdokument är en del av förskollärares uppdrag och därmed något som varje förskollärare måste förhålla sig till i de val de gör i förskolan och ett av dessa ärBarnkonventionen (SFS 2018:1197). Barnkonventionens bestämmelser handlar om att barns utbildning ska tendera till att barnet förbereds inför ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. Ett fritt samhälle ska till exempel präglas av fred, tolerans, förståelse och vänskap mellan alla folk.

Dessutom ska förskollärare förhålla sig till förskolans läroplan. Skolverket (2018) beskriver att förskolan ska vara fördomsfri mot skilda uppfattningar

3 Widerberg (2009)

7 och att alla som arbetar i förskolan ska verkställa de grundläggande värden som står i skollagen. Ytterligare ska de som verkar i förskolan ta avstånd från sådant som motsätter dessa värden. Kopplat till barnlitteratur ska ”förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.” (Skolverket, 2018, s.13) 2.4. Teoretiska begrepp

I denna del beskrivs begrepp som är centrala för studies syfte och frågeställningar. Begreppen är normer och makt utifrån Foucault. Dessa begrepp valdes för att förskollärares val görs utifrån en maktposition (Hörnqvist, 2012).

2.4.1. Normer och makt

Alla personer påverkas av makt menar Foucault (1976/1980) och det är genom normer samt diskurser som makten hålls levande. Enligt Foucault (1980) kan den disciplinära makten vara produktiv, vilket innebär att makten bildar sanningar och kunskaper som kan likställas med normer. Normer påverkar människors attityder, handlingar och känslor (Foucault, 1976/1980).

Foucaults tankar om makt beskriver Hörnqvist (2012) är organiserat kring normer, såsom genom vilka handlingar som är acceptabla eller olämpliga i olika situationer. Således mäter makten skillnader i rådande normer och resultatet av denna mätning konstruerar maktförhållanden. Genom

maktförhållanden placeras individer i en hierarkisk följd, exempelvis vuxnas maktposition i förhållande till barn. Tullgren (2004) tolkar Foucaults filosofi om relationen mellan makt och kunskap som att makten kräver kunskap, kunskap kring mänskliga beteenden. Denna kunskap skapas för att sedan omvandlas till sanningar om människans natur. Tullgren (2004) beskriver hur

8 vissa kunskaper om barns utveckling har påverkat hur barns undervisning och utbildning formas.

Makt verkar enligt Dolk (2013) och utifrån hennes tolkning av Foucault i första hand genom normer och normalisering. Makt i förhållande till normer påverkar hur människor medvetet eller omedvetet anpassar sina handlingar, viljor och tankar. Normerna som påverkar människan kan ofta vara svåra att identifiera, men syns tydligast i effekterna normerna skapar. Fortsättningsvis beskriver Dolk (2013) situationer där barn får göra egna val men där

förskollärarna begränsat med ett urval. Detta uttrycks som problematiskt eftersom barn uppmuntras att göra aktiva och egna val men förskollärarna är ändå där med indirekt styrning. Det gör att det fria valet inte längre blir ett fritt val. Däremot menar Tullgren (2004) att barn i förskolan ses som ägare av sin fria vilja, men att de infinner sig i de normer som finns i förskolan. Barnet ges ansvar och frihet att själva anpassa sina handlingar efter vad som gäller i förskolan.

9

3. Syfte

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik.

Frågeställningen i anslutning till detta är:

Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att synliggöra en variation av mångkultur i barnlitteraturen på förskolan?

10

4. Metod

I metodens början presenteras studiens valda metod och tillvägagångsätt i urval av intervjusubjekt. Därefter följer genomförande och databearbetning samt analys. Avslutningsvis presenteras hur etiska aspekter och tillförlitlighet tillämpats i studien.

4.1 Val av metod

Studien är kvalitativ och genomfördes med enskilda semistrukturerade intervjuer använts för datainsamlingen. Med anledning av studiens syfte att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar gav semistrukturerade intervjuer förutsättningar att kunna besvara studiens frågeställning. Under intervjuerna användes en intervjuguide med studiens frågeställning och intervjufrågor som tog avstamp i frågeställningen, se bilaga 2.

Semistrukturerade intervjuer beskriver Dalen (2015) består av en blandning av standardiserade frågor som är förutbestämda och mer öppna frågor som kan leda in på andra aspekter att diskutera än vad som bestäms i förväg. Under intervjuerna ställdes dessutom följdfrågor, exempelvis för att utveckla svar eller för att leda intervjun närmare frågeställningarna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar att med öppna frågor skapas det möjligheter för bredare svar.

4.2. Urval

I studien ingår fem förskollärare, dessa valdes utifrån ett målstyrt urval, vilket Bryman (2016) definierar som att deltagarna väljs ut på ett strategiskt sätt där deltagarna är relevanta för forskningsfrågorna som formulerats. Således utfördes urvalet i studien utifrån förskollärare med förskoledidaktisk kompetens för att bredda studien ytterligare intervjuades förskollärare från

11 olika avdelningar och verksamma på olika förskolor. Urvalet bestod av fem intervjuer för att kunna få ett överskådligt material i förhållande till studiens tidsåtgång och syfte samt för att kunna uppnå en mättnad. För att uppnå en mättnad menar Zetterquist och Ahrne (2015) att studenten behöver känna igen svarsmönstren som uppkommer genom intervjuerna.

4.3. Genomförande

I denna studie kontaktades först rektorer via telefonsamtal med information kring studien, sedan mejlades ett informationsbrev med samtyckesblankett, se bilaga 1. Efter rektorernas godkännande kontaktades sedan förskollärarna via telefonsamtal med information och sedan med samma informationsbrev.

Informationsbrevet förklarade att det var enskilda intervjuer och att de skulle avsätta en timme. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver 45–60 minuter som vanligast vid enskilda intervjuer. Intervjuerna utfördes i de olika förskolornas lokaler på avskilda platser för att undvika störningsmoment, exempelvis mötesrum eller kontor. Detta beslut togs även ur en

bekvämlighetsaspekt, då förskollärarnas deltagande underlättades av att de inte behövde avsätta mer tid än nödvändigt, men även för att skapa en trygg samtalsmiljö. Tidsåtgången på intervjuerna var mellan 30–50 minuter där framförallt den första blev något kort på grund av oerfarenhet och nervositet.

Vid alla intervjuer användes en mobil för att spela in samtalen, ljudfilerna fördes sedan över till dator och raderades från den mobila enheten ur ett säkerhetsperspektiv. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att teknik som används för inspelning av intervjuer främst måste vara säker och enkel.

Vid intervjuerna deltog vi båda, en hade rollen som intervjuledare som ställde frågor utifrån en intervjuguide (se bilaga 2). Den andra förde

minnesanteckningar och säkerställde att intressanta följdfrågor följdes upp, dessa roller byttes mellan de olika intervjuerna. Under intervjuerna försökte vi hålla oss objektiva och inte delge egna åsikter. För att försöka säkerställa att vi

12 inte påverkade resultatet av intervjuerna. Detta med hänsyn till att Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) menar att intervjuaren inte ska framhäva auktoritet, eller ge råd och moraliska uppmaningar. Efter varje avslutad intervju pratade vi med förskollärarna för att besvara eventuella frågor samt för att säkerställa att förskollärarna var nöjda med sitt deltagande.

4.4. Databearbetning och analys

Efter varje avslutad intervju påbörjades transkriberingsarbetet, vilket möjliggjorde att vi kom ihåg viss mimik. För att ytterligare underlätta vid transkriberingen fördes minnesanteckningar om vad de sa under intervjuerna och vid transkriberingen använde vi oss av words transkriberingsprogram.

Vidare gjordes en grundlig kontroll av dessa för att säkerställa att texten som blev av words program stämde överens med vad som sagts i intervjun. Detta eftersom vi tidigare har erfarit att det kan bli en del tolkningsfel om personer har dialekt eller liknande av Word. Fördelen med att använda programmet är att vi sparade tid i transkriberingsarbetet.

Redan innan transkriberingsarbetet slutfördes framkom vissa mönster genom de olika intervjuerna, vi valde därför en tematisk analysmetod. Bryman (2016) beskriver tematisk analysmetod som att det uppstår genom en omsorgsfull granskning av det insamlade materialet och det gäller att finna vad som är viktigt för intervjusubjekten. Fortsättningsvis beskrivs det att tematisk analys innebär att det bildas gemensamma nämnare i empirin. I analysen av

materialet har vi strävat efter att läsa empirin utifrån olika synvinklar med avstamp i studiens teoretiska begrepp normer och makt utifrån Foucault.

Efter att transkriberingen var klar lästes materialet enskilt med en strategi där vi turades om med transkriberingarna och bytte med varandra för att försöka se på det utifrån olika synvinklar som nämnt ovan. Med hänsyn till att Rennstam och Wästerfors (2015) redogör för att den som utför

13 materialinsamlingen ska försöka säkerställa en god överblickbarhet av

materialet. Därefter använde vi oss av samma strategi med olika synvinklar, fast vi läste tillsammans. Detta redogör Rennstam och Wästerfors (2015) som nödvändigt för att kunna bli förtrogen med materialet som samlats in,

eftersom det krävs att materialet blir läst flera gånger för att en förtrogenhet ska kunna skapas. Under läsningen skrev vi ned kommentarer i marginalerna, dessa kommentarer kunde vara våra tankar eller mönster vi såg. Detta menar Rennstam och Wästerfors (2015) är viktigt för att analytikern ska kunna befinna sig nära materialet, kommentarerna som görs i marginalerna översätter eller sammanfattar delar av utskrifterna. Vi använde sedan

överstrykningspennor i olika färger där varje färg representerade ett mönster för att tydliggöra ytterligare. I detta stadie av analysen hade vi funnit flera gemensamma nämnare som skapade flera mönster. Sedan parade vi ihop mönstren och det gav oss flertalet olika mindre teman relevanta för studiens syfte och frågeställning. Därefter reflekterade vi kritiskt över dessa för att komma fram till vilka som passade ihop för att bilda mer övergripande teman och vilka som kunde ställas i kontrast till varandra i resultatet. Kontraster beskriver Rennstam och Wästerfors (2015) som något att lyfta i sin text för att visa på vad som gör att mönstren bryts. Slutligen använde vi bläckpennor vid de delar vi ville använda som citat och strök under dem. Genom de olika faserna av analysen lades vikt i att försöka tolka förskollärarnas beskrivningar på ett trovärdigt sätt.

4.5. Etiska aspekter

Studien har förhållit sig till de tre forskningsetiska principerna, dessa förklarar Svensson och Ahrne (2015) som informerat samtycke, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För studien innebar detta att förskollärarna som

medverkat i studien har informerats om vad deras medverkan innebär, för att sedan besluta om medverkan. Förskollärarna fick först information via

14 telefonsamtal, sedan med ytterligare information genom ett missivbrev som innehöll till exempel kontaktuppgifter. Deltagarna kunde därmed veta vart de kunde vända sig om de ville avsluta sitt deltagande eller hade frågor. I

informationsbrevet ingick även samtyckes underskrift i enlighet med principen om informerat samtycke.

Förskollärarna som deltagit i studien har avidentifierats vilket innebar att namn och orter på deltagarna bytts ut i enlighet med konfidentialitetskravet som Svensson och Ahrne (2015) beskriver. Förskollärarna kommer att kallas Jenny, Sofia, Amina, Maria och Fia.

Empirin som är insamlad kommer raderas efter studien är klar för att ingen annan ska kunna komma åt det och empirin är bara använd till studien i enlighet med nyttjandekravet som Svensson och Ahrne (2015) beskriver.

4.6. Tillförlitlighet

För att säkerställa en tillförlitlighet förhåller sig studien till Brymans (2016) definition av trovärdighet genom att följa de regler som finns under insamling av data.

Studien undersöker enskilda förskollärares beskrivningar av val kring

barnlitteratur, därmed kan det vara möjligt att vissa skillnader uppstår i svaren om en likande studie genomförs. Däremot skulle det kunna tänkas att med samma frågeställningar inom ett liknande geografiskt område skulle ett liknande resultat kunna uppstå. Ett begrepp kopplat till detta förklara Bryman (2016) som överförbarhet vilket innebär att göra en tät databas med

information som går att överföra till en annan kontext.

Genomförande och övriga delar av studien är framskrivna på ett så transparant sätt som möjligt, för att någon annan ska kunna granska studien och förstå varje steg. Enligt Bryman (2016) är begreppet pålitlighet en del av

15 tillförlitlighet för en studie och det innebär att det görs en fullständig

beskrivning av varje del av studien för att det ska kunna granskas på ett transparant sätt. Vidare genom hela studiens process har vi försökt vara objektiva, för att ej påverka resultatet med egna åsikter eller tankar. Sista begreppen enligt Bryman (2016) för tillförlitlighet i forskning, är att kunna styrka och konfirmera. Det innebär att det ska vara tydligt att den som utfört forskningen inte låtit resultatet eller slutsatsen ha påverkats av personliga värderingar eller teoretiska ingångar.

16

5. Resultat

Resultatet synliggör de beskrivningar som framkom utifrån studiens syfte med de teoretiska begreppen normer och makt, vilket resulterade i följande teman:

Representation, Barnens val som ett sätt välja, Variation i val av

barnlitteratur och Mångkulturalitet: barnlitteratur och förhållningsätt.

5.1. Representation

I denna del av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar om representation i barnlitteratur som en påverkande aspekt i deras val av barnlitteratur. Mer specifikt innebär detta representation genom böckers handling.

Förskollärarna uttryckte att barnen på avdelningen skulle kunna känna igen sig i boken som ett viktigt perspektiv när de väljer barnlitteratur till avdelning.

Amina beskrev hur det viktigaste för henne är att barnen kan känna igen sig i olika situationer i böckerna, att böckerna ligger nära dem igenkänningsmässigt för att de ska kunna leva sig in i böckerna. Hon nämnde ett exempel om vardagssituationer där ett barn vill leka med sin pappa men att han ibland måste hålla på med sin telefon för att ringa samtal. Detta upplevde hon liknar många situationer i Alfons Åberg. Fia berättade om igenkännande på

förskolan. En situation hon beskrev är vid gungorna och att alla inte alltid får plats där. När de större barnen kommer och tar plats, backar de mindre barnen undan och går iväg istället. Fia beskrev att en liknande situation fanns i boken Dom som bestämmer⁴ som är populär på avdelningen.

4 Lisen Adbåge (2018)

17 Förskollärarna uttryckte sig kring vikten av igenkännande i böckerna, men i olika mängd. De nämnde olika saker som var gemensamma referensramar för barnen i barnlitteraturen. Utöver ovanstående exempel beskrevs även att börja i förskoleklass som en gemensam referensram. Några av förskollärarna nämnde dessutom igenkänning i böcker som ett sätt att bearbeta barnens erfarenheter eller som ett hjälpmedel till specifika situationer.

… visst har vi haft samtal om till exempel näsblodet då för vi har en tjej som får väldigt mycket näsblod och barnen tycker det är

jätteotäckt. Och då kan man koppla det här till att hon har ju näsblod ibland men hon har ju inte petat upp en kniv i näsan. Utan det kan liksom komma ändå och då gör det inte ont (Fia)

… Man kan se när man läser en bok, så kan man också se, oj, här har jag Lisa. Den tysta tillbakadragna Lisa som jag läser med fast de framhävs i boken som något positivt. Och det kan också stärka det barn som faktiskt är tyst och tillbakadragen att man ser men. Hon vågar faktiskt. Jag kanske ska våga med. (Sofia)

I förskollärares val av barnlitteratur var representation en betydande aspekt, detta eftersom de kunde bearbeta olika situationer med böcker som ett verktyg. Likaledes för att förskollärarna upplevde att barnen uppskattade de böcker som de kunde känna igen sig i mer.

5.2. Barnens val som ett sätt att välja

I denna del av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar av barns delaktighet i valet av barnlitteratur.

I intervjuerna berättade förskollärarna att de låter barnen välja barnlitteraturen för att de ska få vara delaktiga i valet av böcker. Vissa förklarade att det ställningstagandet tas vid bibliotekssituationer och vissa vid lässituationer på förskolan när ett urval redan gjorts i förväg. Maria berättade om en situation

18 när hon gick med bara två barn till biblioteket. När de var så få upplevde hon att hon hann lägga tid på att vara med barnen och läsa tillsammans där samt att barnen fick välja böcker själva. Fia berättade om hennes observation av en bok som inte de vuxna valt men som de sett att barnen väljer. När de ska läsa boken vill flera välja just den. Sofia problematiserade att låta barnen välja helt själva, eftersom böckerna barnen väljer kan krocka med andra syften eller att hon ej vet om boken är lämplig. Samtidigt poängterade hon vikten i att barnen ska vara delaktiga i valet av barnlitteratur.

Förskollärarna förklarade att i sina val av barnlitteratur är det barnens intressen i litteratur som ligger till grund. De väljer ibland böcker som inte attraherar förskollärarna själva men som de tror lockar barnen att läsa baserat på deras relation till dem. Amina berättade att “...Jag tror att jag känner mina barn, att jag vet vad det är de tycker om. Och jag utgår ifrån det. Jag tror att de tycker om.”

… Men jag vet inte på något vis så man har ju väldigt makt. Det är klart det är jag som väljer alltså vad jag tror eller tänker kan va en bra bok eller vad som attraherar barnen så där, men ibland kan jag tänka att man får välja lite andra böcker också och inte bara eget så där utan faktiskt ibland plocka in en annan bok. För det är ju det kan ju vara att det är någon som tycker att den är jättebra eller jättefin, eller? (Jenny)

I alla intervjuer av förskollärarna framkom det att de tycker att barnen ska vara en del av valet av barnlitteratur till avdelningen. Barnens val blir ett sätt för förskollärarna att välja barnlitteraturen.

5.3. Variation i val av barnlitteratur

Genom intervjuerna framkom beskrivningar om vikten av att ha en bredd och variation i sitt sortiment av barnlitteratur på förskolan. Förskollärarna

berättade även om praktiska begränsningar i valet av barnlitteratur. Maria

19 förklarade att det ska finnas en bredd i texten för att kunna utmana barnen på den nivå de befinner sig på. Hon nämnde även böcker helt utan text, där bilderna är i fokus. Sofia berättade om en variation av handlingen i böckerna.

… sen måste man ju ha böcker som är liksom, ganska många böcker som har ett brett sortiment, för de ska ju också vara, liksom innehålla många olika områden. Ja, det ska ju vara liksom det här, det klassiska här nu då med spänning och magi där, men det ska också finnas den här som pratar mycket om vänskap på sitt sätt (Sofia)

I Jennys intervju berättade hon om vikten av att ha en bredd för att erbjuda valmöjligheter utifrån syftet att locka barnen till läsning.

…Vem är vi att sålla bort så mycket för de här yngsta barnen så tidigt innan de ens vet... Vad det finns att välja liksom förstår du alltså. De måste ju få en chans att få pröva och se om man är intresserade av något innan man ens vet om man är det eller inte (Jenny)

En annan påverkan i val av barnlitteratur för förskollärarna var praktiska begränsningar, så som storlek och hållbarhet. Fia berättade att hon upplever att vissa barn tycker om att välja en stor bok för att den ska vara stor i storleken. Likaså att ett lite mindre barn kan tycka det är jobbigt med en stor bok i stället av samma anledning. Därför vill hon ha en variation i böckernas fysiska utseende exempelvis innehavet av tjocka, tunna och smala böcker.

Jenny förklarade att böckers hållbarhet kan vara begränsad, böcker med tjockpärm kan vara att föredra för att de håller bättre när barnen läser eller har med dem i leken.

Förskollärarna nämnde att de vill ha en bredd i sitt sortiment, exempelvis bredd i användningsområden och bredd för att kunna locka barn till läsning med olika innehåll samt böckernas olika fysiska egenskaper. Deras val av böcker sker även utifrån olika syften som faktaböcker, temaarbeten och språkligt utmanade böcker.

20

5.4. Mångkulturalitet, barnlitteratur och förhållningssätt

I den sista delen av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar av hur deras val av barnlitteratur påverkas utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Här framkommer det dels hur förskollärarna förhåller sig utifrån mångkulturalitet som ett förhållningsätt, dels det praktiska arbetet med flerspråkighet.

Förskollärarna upplevde att utbudet av mångkulturell barnlitteratur har ökat de sista åren, men förskollärare beskrev en saknad av böcker som innehöll

familjekonstellationer som ej är kärnfamiljer. Sofia berättade om vikten av att lyfta olika typer av familjekonstellationer. Hon beskrev att kärnfamiljen är det som synliggörs mest i litteraturen men det saknas barnlitteratur som innehåller andra typer av familjer. Amina förklarade att hon upplever att det kommer mer och mer av mångkulturell barnlitteratur, men det är fortfarande en brist.

Fia pratade mycket om mångkulturalitet som ett förhållningssätt, att det handlade om att vara nyfiken på andra och att vara nyfiken på deras kultur som de har med sig. Hon beskrev sin yrkesroll som förskollärare som en person som ska hjälpa nya in i förskolans kultur men samtidigt värdesätta barnens egen kultur.

… hon hade ju aldrig vart på biblioteket på “området“ så jag tog med henne till hörnan och då fick hon syn på arabiska […] och bara titta de är ju jättemycket böcker på arabiska. Ja så ta med mamma å pappa (Fia)

Maria berättade om hur de arbetade med flerspråkighet på avdelningen genom att involvera vårdnadshavarna. Ett sätt de gjorde detta på var att ha

diskussioner med vårdnadshavare för att belysa vikten av det flerspråkiga arbetet.

En del föräldrar tycker kanske så här att nej, men jag vill att den ska...

mitt barn ska läsa böcker på svenska och då försöker vi ju ändå putta

21 på liksom att ja, men det är jättebra om han eller hon får den här boken på arabiska också, då vi har det språket exempelvis, så får de på båda.

Hemma får den på erat modersmål och här på förskolan får den på svenska så barnet lär sig parallellt […] Då får de liksom... om de nu inte förstår något som vi läser här på svenska, men då kanske mamma och pappa läser (visar att man förstår) jaha! Det är det ordet (Maria)

Maria förklarade vidare om hur de mer praktiskt arbetar med flerspråkighet.

De har bland annat läst in böcker på olika språk som funnits i arbetslaget, som arabiska och somalisk. Det engagerade sedan vårdnadshavarna att delta med sina språkliga kompetenser.

Genom intervjuerna framkom beskrivningar om förskolans samverkan med familjer samt allas lika värde i detta. I anslutning till dessa beskrivningar framkom det hur förskollärarna resonerar om mångkulturalitet i förhållande till sitt uppdrag och vilken påverkan detta får i deras val av barnlitteratur.

22

6. Diskussion

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik. Frågeställningen i anslutning till detta blir:

Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att synliggöra en variation av mångkultur i barnlitteraturen på förskolan?

I resultatdiskussionen diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet för att besvara studiens frågeställningar. Vidare diskuteras studiens metod och förslag på vidare forskning i.

6.1. Resultatdiskussion 6.1.1. Representation

Genom resultatet framkom olika aspekter som påverkade förskollärares val av barnlitteratur. En av dessa var att böckerna skulle innehålla vardagssituationer för att skapa en representation för barnen. Förskollärarna valde barnlitteratur med vardagliga handlingar som barnen kan relatera till, exempel på detta var handlingar om att sova och att börja förskoleklass. Sandell Ring (2021) menar genom att synliggöra gemensamma referensramar uppstår det en

representation för barnen. Vi uppfattar det som att förskollärarna valde barnlitteratur som innehöll vardagliga situationer för att alla barnen skulle kunna känna igen sig. Vardagssituationer som representation tolkar vi som en bra utgångspunkt för att skapa gemensamma referensramar, men vi ser även ett behov av olika typer av representation exempelvis individuell eller kulturell. Ett sätt att möjliggöra detta är att förskolläraren skapar förutsättningar för barnen att vara delaktiga valet av barnlitteratur.

23 En annan aspekt av representation i barnlitteratur förklarade förskolläraren Fia som att välja böcker för att kunna bearbeta specifika situationer som kan uppstå antingen på förskolan eller hemma. Detta beskriver Kåreland (2016) som ett bruksperspektiv och att förskollärare genom böcker kan bearbeta olika typer av situationer. Vidare beskriver Kåreland (2016) även att om det

vardagliga och vanliga speglas i nya dimensioner kan det skapa en

stimulerande utmaning för barnen. Ett exempel på detta beskrev förskolläraren Sofia som läst en bok om en tystlåten flicka som vågade trots sin blyghet för ett tyst och tillbakadraget barn. Sofia berättade att hon genom boken kanske kunde stärka barnet att också våga. Vi tolkar detta som en viktig aspekt för att skapa möjligheter att samtala kring böckerna tillsammans med barnen. Då den vuxne är i en maktposition gentemot barnen (Hörnqvist, 2012), ser vi det som viktigt att förskolläraren aktivt försöker hitta sätt att involvera barnen i samtal.

6.1.2. Barns val som ett sätt att välja

Förskollärarna menade att en viktig utgångspunkt för val av barnlitteratur är att barnen är delaktiga. Vidare beskrev de om olika sätt som gjorde barnen delaktiga i valet av barnlitteratur, ett sätt var att gå till biblioteket tillsammans med barnen. Förskollärarna förklarade att barn får välja böcker vid

exempelvis högläsning, men då har förskollärarna redan gjort ett urval som barnen får välja utifrån. Det problematiserar Dolk (2013) eftersom det fria valet således blir begränsat. Vi reflekterar över om det blir samma sak ifall barnen får välja böckerna till urvalet genom exempelvis att gå till biblioteket och sedan får välja under högläsningen på förskolan. Ett dilemma som kan uppstå när barnen får välja barnlitteratur själva beskriver förskollärarna som att boken barnen väljer kan vara olämplig. Kåreland (2016) menar att det kan finnas en rädsla för att barn ska bli negativt påverkade av olämpliga böcker.

Författaren redogör dock för att barn ofta kan göra skillnad på realism och fiktion i större utsträckning än vad vuxna tror. Vår uppfattning är att barn bör

24 vara delaktiga i valet av barnlitteratur men att som förskollärare bär hen ansvaret att säkerställa att böckerna inte är olämpliga. Ett dilemma i dessa avgöranden anser vi kan vara vem som avgör vad som är olämpligt, då olika individers gräns för vad som är lämpligt och olämpligt kan skiljas från varandra.

Ett annat dilemma som kan uppstå som förskollärarna nämnde var att böcker barnen väljer inte passar deras syfte. Med tanke på att förskollärare måste förhålla sig till förskolans läroplan och de mål som går att finna där, tolkar vi det som att vissa val måste vara styrda. Enligt Tullgren (2004) kräver makt kunskap och den vetenskapliga kunskapen om barns utveckling har en

påverkan på hur barns undervisning samt utbildning formas. Vi tolkar det som att förskollärare måste reflektera över när barnen får vara delaktiga och när valen måste vara styrda för att det ska bli en balans. Då förskollärare har en maktposition blir det deras ansvar att göra barnen delaktiga.

Förskollärarna betonar även att de gör sina val utifrån vad de tror att barnen tycker om. De menar på att de känner sina barn och kan utifrån sin relation till barnen göra val av barnlitteratur som de tror barnen kommer tycka om.

Sheridan et al. (2017) beskriver att känna sin barngrupp, både på individnivå och hur barnen är i grupp, som en viktig del i att kunna fånga barnens intresse.

Vi problematiserar dock att som förskollärare kunna känna alla barn. Eftersom det är svårt att veta ifall barnen uppfattar det som att förskollärarna verkligen känner dem. Barn infinner sig i de normer som finns i förskolan förklarar Tullgren (2004) och anpassar sina handlingar efter vad som förväntas av dem.

Därmed tolkar vi det som svårt att verkligen känna barn, om barnen anpassar sig efter förskollärares förväntningar och normerna som råder på förskolan kommer inte individernas egenhet till uttryck. Vilket innebär att barnens handlingar inte är utifrån dem själva utan de agerar utifrån vad som förväntas av dem.

25

6.1.3 Variation i val av barnlitteratur

Förskollärarna berättade om en annan påverkan på deras val av barnlitteratur och det var att de ville ha en bredd samt variation i utbudet av böcker på förskolan. Att ge barnen en variation menar Sandell Ring (2021) kan hjälpa barnen att öka deras förståelse för varandra samt andra människor.

Förskolläraren Maria beskrev att det behövs en variation för att böckernas textinnehåll ska vara på en lagom nivå för barngruppen att bli utmanade i deras utveckling. Vissa barn kunde behöva lite text och vissa barn kunde behöva böcker helt utan någon text alls där boken fungerade mer som en pekbok. I den spontana och barninitierade läsningen behöver barnen inte kunna läsa texten förklarar Damber et al. (2013). För barnen kan använda bilderna till att återberätta handlingen.

Förskolläraren Fia berättade i sin intervju om att hon ville ha en variation i böckernas utformning för att kunna locka barnen till läsning. Detta eftersom hon hade observerat hur vissa barn väljer eller väljer bort böcker beroende på dess storlek. En del av förskollärarkompetens redogör Sheridan et al. (2017) för att det innebär att kunna observera och utvärdera för att kunna möta barn utifrån deras behov. Vi uppfattar det som att Fias resonemang angående variation i böckers utformning har uppkommit eftersom hon med sin förskollärarkompetens fått syn på hur böckers utformning påverkar barnens val när de väljer bok. Därmed att Fia vill skapa ett urval som är tilltalande för barnen och lockar dem till läsning eftersom det är gjort utifrån deras behov.

En annan typ av variation som var västenlig för förskolläraren Sofia är variationen i handlingen i barnlitteraturen. Förskolläraren Jenny ville ha en variation av barnlitteratur på avdelningen eftersom hon inte ville exkludera någon typ av böcker för att kunna ge barnen chansen att uppleva olika böckers innehåll. Detta så att barnen får möjlighet att bilda en uppfattning om vad de

26 tycker om. Med hjälp av kulturellt varierande barnlitteratur får barn och förskolepersonal uppleva berättelser från olika individers perspektiv menar Sandell Ring (2021). Det innebär att barn delges olika individers erfarenheter och referensramar. Därmed ser vi det som viktigt att förskollärare erbjuder en variation av kultur i barnlitteratur för att synliggöra olika perspektiv och visa barnen att det finns mer än ett sätt att uttrycka sin identitet på. Makt blir i förhållande till normer en påverkan i hur människor medvetet eller omedvetet anpassar sina handlingar, viljor och tankar beskriver Dolk (2013). Genom att synliggöra olika perspektiv och handlingar med barnlitteratur kan

förskollärare möjliggöra en accepterande arena för barn att utforska sin identitet. Makten ligger således i att förskollärare är ansvariga för att skapa dessa förutsättningar.

Förskolläraren Jenny menade att det kan finnas en praktisk begränsning i hur böcker är utformade. De böcker som är tjockpärmade upplevde hon är de som håller bättre under användning. I förskolans verksamhet ska barnen få tillgång till barnlitteratur i olika medier, olika typer av böcker inklusive digitala böcker (Skolverket, 2018). Då förskolan ska erbjuda böcker i olika medier ser vi tjockpärmade böcker som en bra lösning om förskolläraren vill att boken ska hålla i leken. Vi håller med Jenny och upplever att det kan vara en fördel att boken har tjockare sidor när de yngsta utforskar böcker samt dess egenskaper, som att vända blad.

6.1.4. Mångkulturalitet, barnlitteratur och förhållningssätt

I resultatet framkommer det även att förskollärarna upplever att utbudet av mångkulturell barnlitteratur har ökat de sista åren. Förskollärarna uttryckte att det fortfarande saknas barnlitteratur som innehåller familjekonstellationer som inte är kärnfamiljer. Förskolläraren Sofia beskrev att det var viktigt att visa familjer som inte var kärnfamiljer, men att de saknas i barnlitteraturen.

27 Genom att skildra det vardagliga med en ny gestaltning och med nya

dimensioner kan det bildas en stimulerande utmaning för barnen förklarar Kåreland (2016). Att visa barnlitteratur som innehåller exempelvis

regnbågsfamiljer menar Odenbring (2015) är viktigt för att bredda barnens bild av familjekonstellationer. Vi ser det därmed som viktigt att synliggöra familjer som inte är kärnfamiljer för att öka barnens förståelse och kunskaper om olika familjekonstellationer. I och med den saknad av den typ av

barnlitteratur som förskollärarna beskrev ser vi det som viktigt att som förskollärare kritiskt reflekterar över sina val av barnlitteratur. Eftersom förskollärarna gör urvalet och således blir deras val avgörande för vad som erbjuds barnen att ta del av på förskolan. Odenbring (2015) beskriver hur verksamma i förskolan kan sätta sig emot att arbeta med böcker som handlar om regnbågsfamiljer för att de familjerna inte finns representerade i deras barngrupper. Då förskollärare är i en maktposition i dessa val anser vi det viktigt att reflektera över vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte synliggöra olika familjekonstellationer.

Ett annat sätt att välja barnlitteratur berättar förskolläraren Maria är utifrån att arbeta med flerspråkighet. Maria beskriver hur vårdnadshavare ibland vill att barnen endast ska läsa böcker på svenska, men att hon förklarat för dem genom att arbeta med två språk parallellt kan barnen utveckla en större ordförståelse. Parallellspråkighet beskriver Sandell Ring (2021) kan innebära att läsa samma bok på sitt modersmål och på svenska. Maria berättar om ett exempel där de har haft en bok på förskolan på svenska för att sedan använda arbetslagets och vårdnadshavares kompetenser för att läsa in boken på andra språk. Involverande av vårdnadshavarna i förskolans alla delar ser vi som viktigt, både ur ett delaktighetsperspektiv och för att ta tillvara på de olika erfarenheter samt kunskaper som vårdnadshavarna kan bidra med.

28 Förskolläraren Fia beskrev att i sin yrkesroll som förskollärare ska hon hjälpa nya in i förskolans kultur, men samtidigt värdesätta dessa individers egen kultur. När ett barn hamnar i en ny kulturellkontext kan hen känna att den hamnat i ett okänt, nytt och otryggt sammanhang menar Sandell Ring (2021).

Samtidigt som barnets förväntningar formas av och har sitt ursprung i kulturella uppfattningar och praktiker. Därmed ser vi det som viktigt att erbjuda barnlitteratur som tar avstamp i barnens referensramar, dels för att möjliggöra en ökad trygghet, dels för att visa allas lika värde.

6.1.5. Slutsats

Resultatet visar att förskollärarna baserar sina val av barnlitteratur utifrån många olika aspekter. Några av dessa aspekter var utifrån praktiska

begränsningar, syften med att arbeta kring böckernas innehåll och att erbjuda en variation av barnlitteratur. En tydlig aspekt som förskollärarna återkom till var däremot att barnlitteraturen skulle fånga barnens intresse och locka till läsning. Ett sätt att fånga barnens intresse som förskollärarna nämnde var att barnen skulle känna igen sig i handlingen och karaktärerna i böckerna.

Förskollärarna upplevde dock att utbudet av mångkulturella böcker är ofullständigt och därmed blir det svårt att möjliggöra för alla barns

igenkännande. Då förskollärare är ansvariga för val av barnlitteratur blir det viktigt att reflektera över vilka effekter och förutsättningar ens val skapar.

6.2. Metoddiskussion

Vår valda metod enskilda semistrukturerade intervjuer gav breda svar från förskollärarna, men ibland kunde förskollärarna ha svårt att formulera sina svar och de uttryckte att de inte visste hur eller vad de skulle svara. Vid dessa tillfällen omformulerades frågorna och vi försökte förklara frågorna tydligare, detta kan tyda på att intervjufrågorna behövde bearbetas ytterligare. Enskilda

29 intervjuer bidrog även till att vi fick höra många olika beskrivningar om hur val av barnlitteratur kan göras. Det kan även tänkas att fokusgrupp hade kunnat vara aktuellt för studien, för att möjliggöra en diskussion mellan förskollärarna. Fokusgrupper ger förutsättningar för gemensam reflektion menar Dahlin-Ivanoff (2015) men en premiss för detta är att studentens syfte med intervjun är tydlig för fokusgruppen. Vidare är en gemensam förståelse för ämnet som diskuteras en viktig aspekt. Vilket kan tänkas genomförbart i en grupp bestående av förskollärare då de har gemensam kunskap från sin utbildning. Det skulle även vara möjligt att göra observationer av vilken barnlitteratur som finns på avdelningarna som komplement till intervjuerna.

Ett hinder för observation var dock att det skulle kunna bli tidskrävande om det är ett stort antal böcker för att kunna synliggöra förskollärarnas

resonemang kring böcker. Tidsaspekten var således den avgörande orsaken till att det blev enskilda intervjuer i stället. Vi deltog tillsammans under

intervjuerna vilket gjorde att vi upplevde minskade feltolkningar av de svar som kom under intervjun. Att båda deltog innebar däremot även att vi var i majoritet vilket vi tänker kan bidra till maktobalansen och skapa ökad press att ge ”rätt” svar samt otrygghet för förskollärarna. Att intervjua fem

förskollärare möjliggjorde en djup analys av empirin eftersom det skapade möjlighet för mer tid att analysera. Svarsmönstren var återkommande i intervjuerna, därmed upplevde vi en mättnad av empirin. Hade fler intervjuer utförts hade vi eventuellt kunnat få fler svarsmönster men analysen kan i så fall fått mindre tid.

6.3 Vidare forskning

Eftersom förskollärarna i denna studie resonerat kring deras olika synvinklar på hur de lockar barnen till läsning med vad de tror intresserar barnen blir ett förslag på vidare forskning en observationsstudie om hur barn väljer

30 barnlitteratur. Vidare skulle en etnografisk studie kunna genomföras för att undersöka vilken påverkan förskollärares val av barnlitteratur har på barnen och deras lärande såsom barnens språkutveckling.

31

7. Referenslista

Ahrne, G & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen.

G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–

16). Liber.

Alatalo, T. & Westlund, B. (2019) Preschool teachers' perceptions about read- alouds as a means to support children's early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy. 21(3).

https://doi.org/10.1177/1468798419852136

Bryman, A. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder (3 upp). Liber.

Cekaite, A. & Björk-Willén, P. (2018) Enchantment in storytelling: Co- operation and participation in children's aesthetic experience.

Linguistics and Education. 48(52-60).

https://doi.org/10.1016/j.linged.2018.08.005

Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppdiskussioner. I U. Eriksson- Zetterquist, G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 81–92). Liber.

Dalen, M. (2015) Intervju som metod (2 upp). Gleerups.

Damber, U. Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013) Litteraturläsning i förskolan.

Studentlitteratur.

Dolk, K. (2013) Bångstyriga barn makt, normer och delaktighet i förskolan.

Ordfront.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I U. Eriksson- Zetterquist, G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–

54). Liber.

32 Foucault, M. (1980). Power/Knowledge: selected interviews & other writings

1972- 1977. Vintage Books.

Foucault, M. (1976/1980). Sexualitetens historia: 1. Viljan att veta (B.

Gröndahl, Övers.). Gidlunds.

Hermansson, K. & Nordenstam, A. (2020). Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie. Barn - Forskning om barn og barndom i Norden, 38(4). https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996

Hörnqvist, M. (2012) En annan Foucault: Maktens problematik. Carlssons Bokförlag.

Kåreland, L. (2016). Sagan och berättelsen som meningsskapare. I K. Jönsson (Red.) Bygga broar och öppna dörrar - Att läsa, skriva och samtala om texter i förskolan och skolan. Liber.

Lindenbaum, P. (2008) Lill-Zlatan och morbror raring. Kartonnage.

Lynch, L. (2016) Where Are All the Pippis?: The Under-representation of Female Main and Title Characters in Children's Literature in the Swedish Preschool. Sex rolls; New York, 75(9-10)

https://doi.org/10.1007/S11199-016-0637-7

Odenbring, Y. (2015). Kön, sexualitet och klass i bilderboken. Barn – Forskning om barn og barndom i Norden, 33(1).

https://doi.org/10.5324/barn.v33i1.3437

Pesonen, J. (2015). Reconstructing multiculturalism: Social categorizations challenged in the Förskolan Rävlyan and Tatu and Patu series.

Barnboken, 38. http://doi.org/10.14811/clr.v38i0.197

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015) Att analysera kvalitativt material. G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220–

236). Liber.

33 Sandell Ring, A. (2021) Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och

undervisning. Studentlitteratur AB.

SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets

rättigheter. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-

konvention_sfs-2018-1197

Sheridan, S. Sandberg, A. & Williams, P. (2017). Förskollärarkompetens i förändring. Studentlitteratur.

Skolverket. (2013) Förskolans och skolans värdegrund - förhållningsätt, verktyg och metoder. Skolverket.

Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan. Skolverket.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt.

G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–

31). Liber.

Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten- att konstruera det lekande barnet. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. Lunds Universitet.

https://portal.research.lu.se/portal/files/4592639/1693282.pdf Widerberg, S. (2009) Förskolan Rävlyan Ojdå! Eriksson & Lindgren.

34

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev och samtyckesblankett till förskollärare för examensarbete

Vi heter Ebba Pettersson och Emmi Klasson och ska göra vårt examensarbete.

För att få fördjupade kunskaper vill vi utföra intervjuer tillsammans med förskollärare, intervjuerna kommer att pågå i ca. en timme.

Under intervjun har vi tänkt spela in det som sägs för att under nästa fas av studien kunna transkribera och sedan analysera det som vi pratar om under intervjun. Efter att studien är genomförd kommer ljudfilerna och

transkriberingarna att förstöras. Ni som deltar kommer vara konfidentiella, vilket innebär att vi kommer byta namn på er som deltar samt benämna de förskolor/avdelningar ni är på som förskola 1, förskola 2 etc. För att inget ska kunna spåras tillbaka till er. Efter att studien är genomförd och godkänd kommer ni som deltar få ta del av det vi kommer fram till. Vi kommer mejla studien till de medverkande som vill ha tillgång till den. Ni kan när som helst dra tillbaka eran medverkan i examensarbetet. Det gör ni genom att kontakta oss genom kontaktinformationen nedanför.

Vi ser fram emot många lärorika möten tillsammans med er! Vid eventuella frågor tveka inte på att kontakta oss.

Kontaktinformation:

Emmi tel. 073-XXX XX XX Mejl: Skolmejl Ebba tel. 073-XXX XX XX Mejl: Skolmejl Om du accepterar deltagande skriv på nedan.

Förskollärarens underskrift Förskollärarens namnförtydligande

35

Bilaga 2

Intervjuer

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik.

Frågeställningen i anslutning till detta är:

Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att synliggöra en variation av mångkultur i barnlitteraturen på förskolan?

Intervjufrågor.

Vad baserar du dina val på när du väljer barnlitteratur till avdelningen?

Vilken påverkan har barnen på ditt val av barnlitteratur till avdelningen?

Vilka dilemman ser du i valet av barnlitteratur till avdelningen?

Hur ser du på mångkulturalitet?

Hur upplever du utbudet av mångkulturell barnlitteratur?

Hur uppfattar du karaktärrepresentationen i böckerna på avdelningen?

Vilka typer av familjekonstellationer ser du i avdelningens barnlitteratur?