Luftkvalitetsmätning Lilla Edet 2017
Foto: Matilda Sjöholm
Förord
Den här utredningen är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och Lilla Edets kommun.
Rapporten är skriven av Matilda Sjöholm och granskad av Emma Björkman, båda vid stadsmiljöavdelningen på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.
Göteborg augusti 2017
Innehåll
Förord ... 3
Innehåll ... 5
Sammanfattning ... 7
Bakgrund ... 9
Luftföroreningar i tätort ... 9
Lagstiftning ... 9
Lilla Edet ... 10
Luftkvalitetsmätning 2017 ... 13
Mätperiod ... 13
Mätplats ... 13
Mätutrustning ... 13
Resultat och diskussion ... 15
Partiklar (PM10) ... 16
Kvävedioxid (NO2) ... 17
Trafikens inverkan på luftföroreningshalterna ... 19
Slutsatser ... 20
Referenser ... 21
Bilagor ... 22
Bilaga 1: Gränsvärden för miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål ... 22
Bilaga 2: Utvärderingskrav ... 23
Bilaga 3: Mätinstrument ... 24
Sammanfattning
Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har mätt luftkvaliteten i Lilla Edet från och med mars 2017 till och med juni 2017. Halterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) mättes längs med Göteborgsvägen, i de centrala delarna av tätorten Lilla Edet. I närområdet finns bostäder samt handel- och serviceverksamhet.
Partikelhalten är relativt låg på platsen. För dygn bedöms alla gränsvärden och trösklar klaras. Den nedre utvärderingströskeln för år tangeras under mätperioden. Men eftersom mätningarna utfördes under den period under året då PM10-halterna är som högst, kommer troligtvis halterna för hela kalenderåret blir något lägre. Vi bedömer därför att den nedre utvärderingströskeln inte överskrids.
Det är dock mycket troligt att det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft kommer att överskridas.
Kvävedioxidhalten är låg på platsen. För timme är risken mycket liten att miljökvalitetsnormen skulle överskridas. Varken utvärderingströsklarna eller miljökvalitetsmålet Frisk luft överskreds under mätningarna. För dygn överskreds varken miljökvalitetsnormen eller utvärderingströsklarna under mätperioden. För år klaras troligtvis även alla gränsvärden och trösklar.
Resultaten sammanfattas i tabell 1. Kolumnerna för dygn och timme anger gällande gränsvärden samt antal tillfällen respektive gränsvärde överskreds under mätningarna. Tillåtet antal överskridanden för ett helt år anges inom parentes.
Kolumnerna för år anger tillåtet årsmedelvärde samt medelvärde för mätperioden. Grön markering indikerar att vi bedömer att gränsvärdet klaras och gul markering att det riskerar att överskridas för ett kalenderår. Röd markering visar att gränsvärdet överskreds redan under mätperioden.
Tabell 1 Uppmätta halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) i relation till miljökvalitetsnormer (MKN), övre utvärderingströsklar (ÖUT), nedre utvärderings- trösklar (NUT) och miljökvalitetsmålet Frisk luft (FL).
Partiklar (PM10) Kvävedioxid (NO2)
Dygn År Timme Dygn År
gräns µg/m3
antal (35)
gräns µg/m3
halt µg/m3
gräns µg/m3
antal (175)
gräns µg/m3
antal (7)
gräns µg/m3
halt µg/m3
MKN 50 0 40 20 90 0 60 0 40 10
ÖUT 35 1 28 20 72 1 48 0 32 10
NUT 25 11 20 20 54 6 36 1 26 10
FL 30 5 15 20 60 1 - - 20 10
När miljökvalitetsnormer eller den övre utvärderingströskeln överskrids eller riskerar att överskridas i en kommun inträder krav på kontinuerliga mätningar.
Eftersom vår bedömning är att halterna av både PM10 och kvävedioxid ligger under den nedre utvärderingströskeln för hela kalenderåret, ställs inga krav på kontinuerliga mätningar, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, se Bilaga 2. Det är tillräckligt att undersöka luftkvaliteten med modellberäkningar eller objektiv skattning.
Bakgrund
Luftföroreningar i tätort
Kväveoxider
Kväveoxider (NOX) är luftföroreningar som bildas vid förbränningsprocesser genom att luftens syre och kväve reagerar med varandra. NOx består av både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), vilka är atmosfärskemiskt aktiva ämnen som kan ombildas till varandra. I regel gäller att andelen NO2 ökar på bekostnad av NO när föreningarna åldras.
I städer och tätorter är trafiken den största källan till NOx, men även förbränning i exempelvis kraftvärmeverk och andra industrier bidrar.
NOx är giftiga och irriterar luftvägar och slemhinnor. Dagar då halterna är förhöjda kan symtomen hos personer med astma eller lungproblem förvärras.
Nedfall av kväveföreningar orsakar också försurning och övergödning i naturen.
NO2 deltar dessutom i bildandet av marknära ozon, som i sin tur kan ge ytterligare effekter på hälsa och miljö. [1]
Partiklar
PM10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en diameter mindre än 10 µm.
Partiklarna är inbördes mycket olika i såväl form som sammansättning, och kan utgöras av exempelvis vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot eller kombinationer av dessa. Luftens innehåll av olika partiklar beror på varifrån utsläppet kommer, hur det har transporterats, och hur det har omvandlats från källa till mottagare. Sammansättningen av partiklar i luften varierar kraftigt över året.
I stadsmiljö finns många källor till partiklar. Från förbränning bildas fina partiklar som oftast inte är större än 1 µm i diameter. Dessa kan transporteras långa sträckor över land och hav. Den grövre fraktionen av PM10 är i svenska tätorter oftast trafikgenererad. De direkta emissionerna från trafiken utgörs av partiklar som bildas genom slitage mellan däck och vägbana. De indirekta emissionerna består av partiklar som virvlar upp från vägbanan och som kan hållas svävande i luften med hjälp av vinddraget från vägtrafiken.
Förbränningsgenererade partiklar har kopplats till hjärt- och kärlsjukdomar, medan de större slitagepartiklarna har visat sig ge upphov till besvär i lungvägar hos personer med astma. [1]
Lagstiftning
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
I EU:s luftkvalitetsdirektiv definieras ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) som Sverige har implementerat i Luftkvalitetsförordningen. MKN finns för tolv olika ämnen och anger föroreningsnivåer som inte får överskridas. Normerna är
juridiskt bindande och ska uppfyllas utomhus där människor normalt vistas.
Arbetsplatser, vägar och tunnlar omfattas inte av kraven. För respektive förorening finns även utvärderingströsklar, den nedre utvärderingströskeln (NUT) och den övre utvärderingströskeln (ÖUT), vilka fungerar som varningssignaler för att luftkvaliteten börjar närma sig normnivåerna. [2, 3]
I Sverige finns dessutom sexton nationella miljökvalitetsmål, vars syfte är att lösa de stora miljöproblemen i landet till år 2020. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Frisk luft är att "luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas". Inom miljökvalitetsmålet Frisk luft finns nationella etappmål för bland annat NO2 och PM10. [4]
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för PM10 och NO2 är vanligtvis de som är svårast att klara i svenska städer. Gränsvärden för dessa föroreningar sammanfattas i bilaga 1.
Utvärderingskrav
Det är upp till varje kommun att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom dessa gränser. Utvärderingskraven sammanfattas i bilaga 2.
Krav på mätning inträder när föroreningshalterna i en kommun överskrider utvärderingströsklarna. Om kommunen tillhör ett samverkansområde måste dock inte kontinuerliga mätningar utföras i den överskridande kommunen om det redan görs mätningar i samverkansområdet. Eftersom Lilla Edets kommun är medlem i Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen, som redan mäter kontinuerligt i Göteborg och Mölndal, finns alltså inget formellt krav på att kommunen skulle behöva utföra kontinuerliga mätningar även om föroreningshalterna överskrider utvärderingströsklarna.
Om däremot MKN överskrids skulle krav på kontinuerliga mätningar ställas även om kommunen är med i ett samverkansområde. I dagsläget är det bara Göteborgs kommun i hela Göteborgsregionen som måste utföra kontinuerliga mätningar.
Om fler kommuner inom Luftvårdsprogrammet skulle överskrida MKN ska en provtagningsplats finnas i varje överskridande kommun. Undantag kan göras om överskridandet i två eller flera angränsande kommuner beror på samma utsläppskälla. Mätbortfallet ska då kompenseras med modellberäkningar.
Lilla Edet
Lilla Edets kommun delas av Göta älv, där den västra delen ligger i landskapet Bohuslän och den östra delen i Västergötland. Kommunen gränsar i söder till Kungälv och Ale, i väst till Stenungsund, i nordväst till Uddevalla och i nordost till Trollhättan. En översiktlig karta över Lilla Edet centralort med omnejd visas i figur 1. Kommunen hade i december 2016 cirka 13 700 invånare.[5]
Luftföroreningar i Lilla Edet
Genom Lilla Edet löper E45:an. Huvuddelen av tätorten ligger på västra sidan om E45:an som har en årsdygnstrafik (ÅDT) på cirka 9 000 [6]. Väster om tätorten, längs Göta älv, går länsväg 167 med en ÅDT på runt 3 500 [6]. De centrala delarna av tätorten ligger drygt en halv kilometer från leden och relativt få bostäder är placerade längs de två vägarna. En specifik trafikflödesmätning för Göteborgsvägen utfördes av Lilla Edets kommun mellan den 18 maj och 30 maj 2017. Under trafikflödesmätperioden körde i snitt 2 805 fordon per dygn längs med vägen varav cirka fem procent var tung trafik. Hastighetsbegränsningen längs vägen är 30 km/h.
Vägtrafiken är den största föroreningskällan i Lilla Edet, men det finns också större punktutsläpp i kommunen. Den enskilt största punktkällan är Edet bruk, söder om tätorten. Anläggningen släppte under 2015 ut närmare 57 ton kväveoxider. [7]
Figur 1 Lilla Edet centralort med omnejd © Karta: Kungälvs kommun.
Tidigare mätningar och beräkningar i Lilla Edet
Lilla Edets kommun är tillsammans med tolv andra kommuner samt ett antal företag medlem i Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Genom Luftvårdsprogrammet finansieras kontinuerliga mätningar i Göteborgs Stad och Mölndals Stad samt beräkningar och indikativa mätningar inom övriga medlemskommuner genom kortare mätkampanjer såsom denna.
Den senaste mätningen utfördes i Lilla Edet under mars och april månad 1997.
Då användes en annan mätmetod (DOAS AR500) som mäter luftföroreningar genom att skicka ut en ljusstråle över en sträcka med en mottagare i andra ändan som analyserar halten av luftföroreningar. Instrumentet kan mäta flera luftföroreningar och de parametrar som mättes i Lilla Edet var kväveoxider, svaveldioxid, bensen, toluen, P-xylen, formaldehyd och ozon. Mätningen utfördes på två sträckor – dels parallellt med gågatan fram till torget och dels diagonalt över Göteborgsvägen och busshållplatsen fram till Fuxernaskolan. En jämförelse med de uppmätta halterna 2017 görs under resultatdelen nedan. [8]
Genom Luftvårdsprogrammet och projektet Ren regionluft gjordes även under 2015 spridningsberäkningar för NO2-halter i Lilla Edets tätort. Beräkningarna visade att MKN och utvärderingströsklarna klaras med god marginal i hela beräkningsområdet. I figur 2 visas beräknade dygnsmedelvärden av NO2- halterna. Endast runt de största vägarna riskerar miljökvalitetsmålet Frisk luft att överskridas. Även för beräknat årsmedelvärde och timmedelvärde klaras MKN, ÖUT och NUT. [9]
Luftkvalitetsmätning 2017
Mätningarna utfördes av miljöövervakningsenheten på miljöförvaltningen vid Göteborgs Stad, på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen.
Mätperiod
Mätningarna pågick under perioden mars 2017 till och med juni 2017. Vanligtvis pågår Luftvårdsprogrammets mätningar i tre månader mellan januari och april.
Mätningen i Lilla Edet skulle ha påbörjats i februari 2017, men på grund av tekniska problem påbörjades mätningarna först i mars. En incident gjorde även att mätdata för kvävedioxid inte var tillförlitlig mellan den 15 mars och 12 april.
För att få tillräckligt med tillförlitlig data förlängdes därför mättiden till juni månad ut.
Enligt Naturvårdsverkets krav ska indikativa mätningar utföras under minst 8 veckor (14 procent av året) jämt fördelat över året [10]. Mätningarna i Lilla Edet utfördes under 17 veckor i följd. Mätperioden inföll sig under den del av året då PM10-halterna är som högst. Eftersom mätningen inte kom igång förrän i mars, så missade vi att mäta då kvävedioxidhalten är som högst (jan-feb). De här omständigheterna tar vi hänsyn till i vår bedömning av halterna under ett helt kalenderår.
Mätplats
Mätplatsen valdes i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen i Lilla Edets kommun. Enligt 26 § Luftkvalitetsförordningen ska mätningar för kontroll av MKN ske:
• i de områden och på de platser där det är sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och
• i de områden och på de platser som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för. [3]
Mätvagnen placerades längs med Göteborgsvägen i centrala Lilla Edet. Vägen är en genomfartsgata och mätplatsen är i ett trångt gaturum. I närområdet finns bostäder samt handel- och serviceverksamhet (se figur 3 och 4). Därmed anser vi att mätplatsen uppfyller Luftkvalitetsförordningens krav på mätplats.
Mätutrustning
Mätvagnen är utrustad med instrument för att mäta partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx: NO och NO2). En kort beskrivning av mätinstrumenten finns i bilaga 3. På platsen mäts även vindriktning, vindstyrka och temperatur.
Alla instrument mäter kontinuerligt och data skickas till miljöförvaltningens insamlingsserver varje timme.
Figur 3 Karta över centrala Lilla Edet där mätplatsen är markerad med en gul cirkel
© Karta: Kungälvs kommun.
Resultat och diskussion
Vi har utifrån tre månaders mätningar av kvävedioxid och PM10 gjort en bedömning av om MKN, ÖUT, NUT och miljökvalitetsmålet Frisk luft kommer att klaras på platsen för ett helt år. I tabell 2 redovisas resultaten från mätningarna och därefter följer en bedömning om normerna och målen klaras för ett helt kalenderår.
Tabell 2 Mätresultat för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). MKN:
miljökvalitetsnorm, ÖUT: övre utvärderingströskel, NUT: nedre utvärderingströskel.
Halt/överskridanden under mätperioden
Gränsvärde
PM10 Halter (µg/m3)
År 20 MKN: 40
ÖUT: 28 NUT: 20 Frisk luft: 15 Dygn
(98-percentil)
24 50
Överskridanden (antal dygn)
MKN:
dygn > 50 µg/m3
0 35 per år
ÖUT:
dygn > 35 µg/m3
1 35 per år
NUT:
dygn > 25 µg/m3
11 35 per år
Frisk luft:
dygn > 30 µg/m3
5 35 per år
NO2 Halter (µg/m3)
År 10 MKN: 40
ÖUT: 32 NUT: 20 Frisk luft: 20 Dygn
(98-percentil)
23 60
Timme (98-percentil)
30 90
Överskridanden (antal dygn)
MKN:
dygn > 60 µg/m3
0 7 per år
ÖUT:
dygn > 48 µg/m3
0 7 per år
NUT:
dygn > 36 µg/m3
1 7 per år
Överskridanden (antal timmar)
MKN: timmar >
90 µg/m3
0 175 per år
ÖUT: timmar >
72 µg/m3
1 175 per år
NUT: timmar >
54 µg/m3
6 175 per år
Frisk luft: timmar
> 60 µg/m3
1 175 per år
Partiklar (PM
10)
Årsmedelvärde
Medelvärdet för PM10 var under mätperioden 20 µg/m3, vilket bara är hälften av det årsmedelvärde på 40 µg/m3 som accepteras som norm. MKN klaras alltså i Lilla Edet, liksom ÖUT (28 µg/m3).
Under vårvintern är partikelnivåerna vanligtvis som högst, därav är det troligt att medelvärdet för ett helt år blir lägre än medelvärdet för mätperioden. Vår bedömning är därför att även NUT (20 µg/m3) klaras i Lilla Edet, även fast gränsen tangerades under mätperioden.
Dygnsmedelvärde
I figur 5 redovisas dygnsmedelvärdet av PM10 under mätperioden. MKN överskreds inte under mätningen. Halterna var högst under mars och i början på april, då NUT överskreds vid några tillfällen. Under denna tid på året ligger mycket sand och salt kvar på vägarna efter halkbekämpningen, medan många fordon fortfarande körs med dubbdäck. Detta resulterar i stora mängder slitagepartiklar från däck och vägbana, och vid torrt väder många uppvirvlade partiklar.
Figur 5 Dygnsmedelvärde för partiklar (PM10).
Nivån för MKN för dygn (50 µg/m3) överskreds inte en enda gång under mätperioden, så vi bedömer att normen klaras för ett helt kalenderår. Även ÖUT (35 µg/m3) och NUT (25 µg/m3) bedöms klaras, då tröskeln endast överskreds 1 av 35 respektive 11 av 35 tillåtna gånger under perioden.
Nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft
Det nationella miljökvalitetsmålet för år (15 µg/m3) överskreds under mätperioden, och riskerar att överskridas även för ett helt år. Målet för dygn (30 µg/m3) överskreds 5 av 35 tillåtna gånger, så vi bedömer att det klaras för ett helt år.
Kvävedioxid (NO
2)
Årsmedelvärde
Under perioden uppmättes ett medelvärde på cirka 10 µg/m3 NO2. Eftersom ett årsmedelvärde på 40 µg/m3 tillåts, bedömer vi att MKN för år kommer att klaras.
Risken är även liten att ÖUT (32 µg/m3) och NUT (26 µg/m3) skulle överskridas för kvävedioxid.
Dygnsmedelvärde
I figur 6 redovisas dygnsmedelvärdet av NO2 under mätperioden. Mellan den 15 mars och den 12 april konstaterades uppmätt data inte vara tillförlitlig och sorterades därför bort.
I början av mätperioden noterades den högsta uppmätta halten, nivån överskred NUT något. Höga kvävdioxidnivåer under vintern sammanfaller i regel med låga temperaturer och relativt vindstilla förhållanden, vilket kan leda till inversion.
Eftersom kvävedioxidhalterna vanligtvis är högst under vintern, blir sannolikt hela årets medelvärde något högre än mätperiodens. Dock är mätperiodens medelvärde klart lägre än gränserna.
Figur 6 Dygnsmedelvärde för kvävedioxid (NO2).
Nivån för MKN (60 µg/m3) och ÖUT (48 µg/m3) överskreds inte under mätperioden. NUT (36 µg/m3) överskreds en gång. Eftersom tillåtet antal överskridande är sju gånger under ett år, bedömer vi att även NUT troligtvis klaras under ett helt år.
Timmedelvärde
Nivån för MKN för timme (90 µg/m3) överskreds inte en enda gång under mätkampanjen. Normen riskerar därmed inte att överskridas under ett kalenderår.
Nivåerna för ÖUT (72 µg/m3) och NUT (54 µg/m3) överskreds ett fåtal gånger (en respektive sex gånger). Eftersom trösklarna tillåts överskridas 175 gånger, ligger halterna långt under trösklarna och vår bedömning är att därför att trösklarna klaras.
Nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft
Det nationella miljökvalitetsmålet för år (20 µg/m3) kommer sannolikt att klaras, eftersom den uppmätta medelhalten under perioden var 10 µg/m3. För timme överskreds nivån för målet (60 µg/m3) endast en, av 175 tillåtna gånger.
Jämförelse med tidigare mätning
Uppmätta halter har jämförts med mätningarna 1997. Mätningarna gjordes med två olika typer av mätinstrument och mätningarna utfördes dessutom på två olika platser längs Göteborgsvägen. Resultaten är därför inte direkt jämförbara, men det är ändå intressant att se ungefär åt vilket håll halterna har utvecklats. Eftersom
Tabell 3. Jämförelse av uppmätta NO2-halter 1997 och 2017.
År Periodmedelvärde 98-percentil
timme
1997 16 59
2017 10 30
Som tabellen visar var halterna cirka 50 procent lägre under 2017 års mätning.
Därmed inte sagt att NO2-halterna tydligt har minskat i Lilla Edet eftersom de två mätningarna skiljer sig åt.
Trafikens inverkan på luftföroreningshalterna
Mätplatsen i Lilla Edet är på grund av sitt läge influerad av vägtrafiken på Göteborgsvägen. I figur 7 visas timmedelvärdet av PM10 och NO2 för alla vardagsdygn under mätperioden. Det är tydligt att de högsta NO2-halterna mäts upp under morgonens rusningstrafik, eftermiddagstrafiken syns inte lika tydligt.
PM10-halterna är låga tidigt på morgonen, och stiger allt eftersom trafiken ökar och vägbanan torkar upp.
Figur 7 Dygnsvariationer av partikel- och kvävedioxidhalter i Lilla Edet.
Slutsatser
Miljöförvaltningen har, på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgs- regionen, mätt luftkvaliteten längs med Göteborgsvägen i centrala Lilla Edet.
MKN och båda trösklarna för PM10 kommer med stor sannolikhet att klaras på platsen både för år och för dygn. De relativt få överskridanden av ÖUT och NUT för dygn som gjordes i mars och april beror troligtvis på torrt väder med många uppvirvlande partiklar och slitage från dubbdäck och vägbana. Genom kontinuerlig gatusopning kan höga halter av partiklar förebyggas. Miljökvalitets- målet Frisk luft kommer sannolikt att klaras för dygn men riskerar att överskridas för år.
Kvävedioxidhalterna vid mätplatsen är väldigt låga. Vår bedömning är därför att MKN och båda trösklarna kommer klaras i Lilla Edet. För dygn och timme överskreds endast gränsvärden och trösklar några fåtal gånger under mätperioden. Mätningarna stärker de beräkningsresultat som togs fram i projektet Ren regionluft 2015, vilka visade att NO2-halterna är låga i området och att endast miljökvalitetsmålet Frisk luft riskerar att överskridas.
Mätningen visar därmed att inga ytterligare utvärderingskrav av luftkvaliteten ställs på Lilla Edet förutom de modellberäkningar som görs med jämna mellanrum i Luftvårdsprogrammets regi.
Referenser
1. Trafikverket: http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har- jobbar-vi-med/miljo-och-halsa/halsa/luft/vagtrafikens-utslapp/
2. Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa 2008/50/EG
3. Luftkvalitetsförordningen SFS 2011:477 4. Miljömålsportalen: www.miljomal.se
5. Lilla Edets kommun: www.lillaedet.se/kommunpolitik/kommunfakta 6. Nationella vägdatabasen: www.nvdb.se
7. Svenska miljörapporteringsportalen (2016): https://smp.lansstyrelsen.se/
8. Mätning av luftföroreningar i Lilla Edets kommun mars – april 1997.
9. Ren regionluft. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen, Lilla Edets kommun. Rapport 2017:09.
10. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2013:11; Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet
11. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen - Luftkvaliteten i Göteborgsområdet, årsrapport 2015, R2016:5
Bilagor
Bilaga 1: Gränsvärden för miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
I tabellen anges gränsvärden för miljökvalitetsnormer (MKN), övre utvärderingströsklar (ÖUT), nedre utvärderingströsklar (NUT) och miljökvalitetsmålet Frisk luft för halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) i utomhusluft.1,2
Förorening Medelvärdes- period
Norm/mål/
tröskel
Gränsvärde (µg/m3)
Tillåtet antal överskridanden
PM10 1 år MKN 40 Får inte överskridas
ÖUT 28 Får inte överskridas
NUT 20 Får inte överskridas
Frisk luft 15 Får inte överskridas
1 dygn MKN 50 35 dygn/år
ÖUT 35 35 dygn/år
NUT 25 35 dygn/år
Frisk luft 30 35 dygn/år
NO2 1 år MKN 40 Får inte överskridas
ÖUT 32 Får inte överskridas
NUT 26 Får inte överskridas
Frisk luft 20 Får inte överskridas
1 dygn MKN 60 7 dygn/år
ÖUT 48 7 dygn/år
NUT 36 7 dygn/år
1 timme MKN 90 175 timmar/år
ÖUT 72 175 timmar/år
NUT 54 175 timmar/år
Frisk luft 60 175 timmar/år
Bilaga 2: Utvärderingskrav
I tabellen nedan anges utvärderingsnivå och kontrollförfarande vid kontroll av luftkvalitet i en kommun av Lilla Edets storlek som ingår i ett samverkansområde enligt NFS 2013:11.1
Utvärderingsnivå Kontrollförfarande som lägst ska tillämpas i en kommun eller ett samverkansområde Halterna överskrider eller riskerar
att överskrida miljökvalitets- normen (MKN)
Kontinuerliga mätningar i samverkansområdet.
Minst en mätstation måste finnas i varje överskridande kommun. Undantag görs om överskridandet i flera kommuner beror på samma utsläppskälla.
Halterna befinner sig mellan den övre utvärderingströskeln (ÖUT) och miljökvalitetsnormen (MKN)
Kontinuerliga mätningar i samverkansområdet.
Om mätningar kompletteras med beräkningar eller indikativa mätningar kan antalet stationer minskas med upp till 50 procent.
Halterna befinner sig mellan den nedre utvärderingströskeln (NUT) och den övre utvärderingströskeln (ÖUT)
Kontinuerliga mätningar i samverkansområdet och en kombination av mätningar och beräkningar i den överskridande kommunen.
Halterna underskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT)
Modellberäkning, objektiv skattning, eller en kombination av metoderna.
1 Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2013:11; Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet
Bilaga 3: Mätinstrument
Kväveoxider NOx
För att mäta kväveoxider (NOx: NO2 och NO) används instrumentet EcoPhysics CLD 700 AL som är godkänt av Naturvårdsverket1. Mätprincipen bygger på kemiluminiscens, vilket är referensmetod2 för kontroll av MKN3.
I kemiluminiscensmetoden mäts NOx i realtid genom att utnyttja reaktionen mellan NO och O3 till NO2. Metoden bygger på att NO2-molekylerna sänder ut ljus när de vid reaktionen övergår från exciterat tillstånd till grundtillstånd. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända ljuset till en voltsignal.
Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet.
Luften som ska provtas tillförs med konstant flöde till analysatorns reaktionskammare, där den blandas med ett överskott av O3. NO-halten kan bestämmas enligt ovan. För att bestämma mängden NO2 tillförs provtagningsluften via en konverter där NO2 reduceras till NO för att sedan analyseras på samma sätt som NO. Den signal som erhålls från fotomultiplikatorn är proportionell mot summan av koncentrationerna av NO2 och NO. --halten beräknas ur skillnaden mellan denna koncentration och den som erhålls för endast NO (då provgasen inte passerat konvertern).
Partiklar PM10
För mätning av PM10 används en Rupprecht & Pataschnik TEOM 1400 AB.
Instrumentet klassas som likvärdigt instrument4 för kontroll av MKN1.
I en TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance) avskiljs partiklarna på ett filter som är placerat på toppen av en glaskropp som oscillerar med sin egenfrekvens. Egenfrekvensen är proportionell mot glasrörets och filtrets sammanlagda massa och påverkas allt eftersom depositionen av partiklar på filtret ökar. Genom att mäta förändringen i rörets egenfrekvens kan partikelhalten i luften beräknas. Luften som ska provtas värms till 50°C för att minimera variationer som beror på luftens vatteninnehåll.
Den uppmätta partikelfraktionen bestäms av provluftsintagets utformning.
Uppmätta halter korrigeras för innehållet av VOC enligt VCM-metoden5.
1 Referenslaboratoriet för tätortsluftsmätningar; Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet, på uppdrag av Naturvårdsverket
2 SS-EN 14211:2012 Utomhusluft - Standardmetod för mätning av koncentrationer av kvävedioxid och kvävemonoxid med kemiluminicens
3 Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2013:11; Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet
