TEM ® 2011 VÄSTMANLAND
Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västmanland 2011
Inklusive åren 1998-2010, reviderad 2012
INNEHÅLL
Utveckling turismen i Västmanlands län 2011 3RESULTAT TURISMEN I VÄSTMANLAND 2011
Omsättning totalt och per kategori 6 Omsättning fördelad på branscher 6
Övernattningar/besök 7
Sysselsättning 7
Skatteintäkter 8
Utveckling turismen i Sverige 2011 9
Definition 16
Källor 17
Genomförande 18
Presentation av Resurs AB 19
Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting
reviderad 22 november 2012
© RESURS AB
STOCKHOLM • TEL 08-559 232 40 • resurs@resursab.se
Denna rapport bör huvudsakligen användas för köparens interna bruk och för det ändamål den är köpt.
Om rapporten citeras är vi tacksamma om källan ”Resurs AB” anges.
UTVECKLING TURISMEN I VÄSTMANLAND 2011
Övernattande och besökare till Västmanland spenderade drygt 1,8 miljarder kronor 2011 och detta gav upphov till årssysselsättning för drygt 1 550 personer. Omsättningen minskade något beroende på färre övernattningar hos släkt och vänner, men också förändrad mätmetod för hotellen, se nedan.
Till skillnad mot 2010 var sommarvädret betydligt sämre 2011. Detta gynnade omsättningen för shopping, som var den enda bransch med större ökning 2011. Eftersom shopping har hög omsättning per anställd så påverkade också detta sysselsättningen negativt. Trots detta ökade den kommersiella omsättningen något och med nedanstående reservation avseende hotellgästernas konsumtion, bör resultatet anses positivt.
För 10 år sedan var det dubbelt så många affärsresande än fritidsgäster på hotellen, men de senaste åren har antalet fritidsgäster ökat så mycket att fritidsgästerna nu svarar för nästan 50 % av beläggningen på hotellen. Antalet övernattningar på hotell ökade till en ny rekordnivå 2011. Under 2011 var det dock affärsgästerna som svarade för den största ökningen, efter två negativa år beroende på finanskrisen.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA
Kom omsättn Icke kom oms Sysselsatta
Diagrammet visar utvecklingen av omsättningen och sysselsättning för turismen, där den blå linjen avser den kommersiella turismen som nästan fördubblats på 10 år. Det är bara den kommersiella turismen som kan påverkas med traditionell marknadsföring.
NYHET 2011
Fram till 2010 beräknades hotellgästernas konsumtion utifrån hotellens logipriser. Från 2011 har istället hotellens rapporterade (till SCB) hotellintäkt använts som utgångspunkt. Resultatet av detta visar att hotellgästernas konsumtion varit för högt beräknad. Olika former av kampanjer och erbjudanden har inneburit att hotellen inte debiterat fulla logipriset. Resultatet för hotellgästernas konsumtion fram till 2010 beräknas vara cirka 10 % för högt beräknat.
Från 2011 anges hotellgästernas konsumtion enbart som en totalsumma utan uppdelning på målgrupper.
Detta beror på att den uppdelning som SCB gör i målgrupper kan ge en missvisande bild av verkligheten.
SCB definition av målgrupper är nämligen följande:
Affärsgäst avser en person som betalar fullt ordinarie pris.
Konferensgäst är en person som bor och deltar i en konferens i detta hotell.
Gruppgäst är de som betalar efter grupprislista (ofta bussarrangörer)
Fritidsgäst är de som betalar weekend- eller sommarpris.
Definitionen innebär att det är priset som avgör vilket målgrupp som gästen hamnar i. Exempelvis innebär detta att en person som ser en hockeymatch en onsdagkväll och bor på hotell anges som affärsgäst.
I Sverige har övernattningar i fritidshus och hos släkt och vänner varierat mycket de senaste 10 åren. Detta beror dels på sommarvädret respektive år och dels på omvärldsfaktorer som terrordåd och ekonomiska konjunkturer. För de senaste åren har också ett högt bensinpris spelat en roll. För nämnda boendeformer har Västmanland en utveckling som inte följer riksgenomsnittet med stora förändringar för fritidshus och nästan oförändrat för släkt och vänner de senaste åren. 2011 är dock undantaget med stor minskning för övernattningar hos släkt och vänner.
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000
Hotell Stugby/V-hem Camping Fritidshus Vänner Övriga
ÖVERNATTNINGAR - OMSÄTTNING (tkr)
Övernattningar Omsättning (tkr)
Flest övernattningar sker hos släkt och vänner samt i eget fritidshus. Trots att övernattningar hos släkt och vänner är mer än dubbelt så många som på hotell så svarar för hotellgäster för nästan dubbelt så hög omsättning. Hotellgästerna spenderade i genomsnitt 1 240:- per person och dygn under 2011 jämfört med övernattande hos släkt och vänner som spenderade 235:-. Minst spenderade de som övernattade i
fritidshus med 170:-. Totalt spenderade genomsnittsbesökaren 351:- per person och dygn 2011, en liten minskning med sju kronor från 2010.
0 100 200 300 400 500 600 700
Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi
OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA
Omsättning (milj kr) Sysselsatta
Där de röda staplarna är högre än de blå räknas branscherna som sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd. Detta gäller främst restaurang med en omsättning, under 2011, på 683 000:- per anställd och hotell med 831 000:-. Detta skall jämföras med transport med över 3,3 miljoner kronor per anställd och livsmedel med 2,8 miljoner per anställd, eller traditionell industri med 3-5 miljoner per anställd.
De mest sysselsättningsintensiva branscherna är logi, restaurang och aktivitet. Den sistnämnda inrymmer företag som kan ha en omsättning på mindre än en halv miljon kronor per anställd. Omsättning per sysselsatt för den totala turismen i Västmanland ligger på 1,18 miljoner kronor.
Av de gäster som nyttjar kommersiella boendeanläggningar i Västmanland svarar hotellgästerna för 80 % av omsättningen. Totalt finns 43 hotell i länet med nästan 2 200 rum och 4 000 bäddar. Hotellrummen i dessa hotell var belagda till 44 % under 2011, jämfört med riksgenomsnittet 51 %. Under helgerna var bara mindre än vart tredje rum sålt under 2011. Av hotellgästerna var 82 % svenskar, samma som under 2009, men två procentenheter lägre än 2010. Den genomsnittliga logiintäkten per sålt rum och natt var 756:- och bara Västerbotten hade en lägre logiintäkt, där genomsnittet för alla hotell i Sverige var 942:-.
Resultatet för sysselsättningen 2010 och 2011 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI 2007. Detta är tillämpat från 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något.
Stugbyar visar en märklig utveckling med halverat antal övernattningar 2010. Detta beror på att en anläggning rapporterat både som stugby och campingstuga under en period. Detta upptäcktes när SCB tog över ansvaret även för campingstatistiken. Omsättningsmässigt spelar detta ingen stor roll, men de senaste åren fram till 2009 är omsättningen något för högt beräknat.
OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI
(i miljoner kronor) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommersiella övernattningar/besök:
Hotell 414,3 440,3 421,4 461,6 434,8 438,7 506,9 553,6 553,1 627,3 666,7 604,3 538,9 505,1 varav Affärs 327,2 332,0 319,5 323,0 298,3 229,9 275,5 309,7 298,5 347,3 363,3 319,1 285,9
Konferens 45,9 62,9 52,2 87,0 68,2 95,8 96,3 105,3 95,2 82,6 81,2 62,8 52,3 Grupp 15,9 19,6 22,2 18,6 22,8 46,1 55,1 56,2 49,5 69,1 85,4 84,9 63,2 Fritid 26,0 26,7 28,2 33,9 46,2 67,7 80,8 82,7 110,0 128,3 136,8 137,5 137,5 Stugbyar 5,0 5,4 6,4 7,8 9,3 10,0 11,5 10,9 11,1 12,3 12,8 16,6 7,7 8,1 Stuga/Rum 0,7 1,1 2,1 1,8 2,3 2,2 2,9 2,6 3,1 3,9 4,8 4,3 4,2 8,4 Camping 39,1 41,3 37,1 59,1 69,5 76,3 72,9 73,8 76,9 71,4 71,9 70,7 73,4 72,7 Fri camping 18,2 22,2 12,0 13,3 26,7 27,1 15,8 12,6 8,7 13,2 10,8 9,2 16,1 21,5 Vandrarhem 4,9 4,9 7,2 10,2 14,3 11,9 14,1 13,1 11,0 12,0 11,6 14,0 18,2 17,2 Grupplogi 1,3 1,4 2,3 4,7 4,6 5,6 3,7 2,5 1,7 1,7 2,1 1,6 2,1 2,0 Övrig övernattning 0,5 0,8 0,4 0,2 0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gästhamn 0,2 0,8 0,3 0,9 0,8 0,6 0,6 0,8 1,0 0,9 0,8 0,9 0,7 1,5 Dagbesök 350,1 391,6 384,4 415,5 454,4 543,8 589,0 643,6 700,3 705,9 720,1 667,0 621,0 675,8 SUMMA 835 909 873 972 1 017 1 117 1 217 1 314 1 367 1 448 1 501 1 389 1 282 1 312
Övriga övernattningar/besök:
Fritidshus 22,1 19,9 42,4 26,3 47,0 40,9 60,2 88,1 93,4 99,3 87,9 83,0 93,4 117,5 Genomfartsresenärer 140,1 149,7 159,1 95,0 104,7 110,2 118,2 130,2 129,7 133,4 139,1 140,4 139,4 141,5 Släkt/vänner 283,5 226,2 281,0 237,2 359,2 308,9 332,7 326,3 287,5 325,8 327,9 375,0 348,5 255,4 SUMMA 450 396 483 359 511 460 511 545 511 559 555 598 581 515 TOTALT 1 283 1 305 1 356 1 331 1 528 1 577 1 729 1 858 1 878 2 007 2 056 1 987 1 864 1 827 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för boendet eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka länet. Med övriga eller inte kommersiella avses tre kategorier:
Släkt/vänbesök, utnyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.
OMSÄTTNING FÖRDELAT PÅ BRANSCHER
(i miljoner kronor) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Logi 249,9 259,2 257,0 272,8 280,5 277,6 301,7 337,2 355,3 383,6 406,1 358,6 337,2 302,2 Livsmedel 132,0 127,4 133,8 124,9 187,0 181,7 180,5 195,3 182,8 166,0 182,4 181,0 172,4 180,1 Restaurang 297,3 304,2 313,4 296,9 306,5 336,3 372,8 374,9 402,9 468,4 490,5 469,7 409,7 410,7 Transport inkl bensin 235,4 262,0 260,8 228,2 245,5 247,4 268,7 303,7 271,4 286,8 290,9 279,2 332,2 261,3 Shopping 302,7 281,4 318,2 319,9 417,6 441,4 498,8 543,3 550,2 571,4 553,5 559,3 484,8 542,7 Aktivitet 66,7 71,0 72,5 88,9 91,1 92,4 105,2 103,6 115,1 130,8 133,0 139,1 127,2 129,5 TOTALT 1 283 1 305 1 356 1 331 1 528 1 577 1 729 1 858 1 878 2 007 2 056 1 987 1 864 1 827
%-andel av svensk turism 2,49 2,73 2,31 2,26 2,16 2,29 2,55 2,36 2,52 2,48 2,30 2,24 2,08 Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst, men eftersom Västmanland har många stora dagbesöksmål, med shopping som inslag får shoppingen den högsta omsättningen.
ÖVERNATTNINGAR/BESÖK
(i 1000-tal) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hotellrum 258,6 260,3 257,9 261,1 269,8 274,9 297,2 311,9 292,1 295,0 310,5 Hotellbäddar 317,4 321,8 315,6 335,0 339,4 349,2 379,1 402,9 386,7 396,5 407,3 varav Affärs 188,9 191,8 137,7 147,3 158,0 161,8 182,8 189,7 175,3 184,4 240,8
Konferens 63,1 54,0 66,8 60,0 57,5 55,4 46,6 43,3 35,3 34,5
Grupp 19,8 22,5 41,5 47,7 47,6 38,5 49,4 61,7 64,3 53,1
Fritid 46,8 54,6 70,5 80,8 76,7 93,6 100,2 108,2 111,8 124,5 176,6
Stugby 19,6 21,1 27,7 25,0 21,3 21,8 24,0 25,1 28,1 12,9 13,3
Stuga/Rum 5,8 6,7 6,2 8,5 7,0 8,1 10,1 12,4 12,2 11,0 19,1
Camping, tält/husvagn 215,3 260,8 275,0 257,9 259,7 230,7 215,4 216,8 215,2 217,0 216,2
Campingstuga 31,1 20,5 22,4 20,2 17,4 27,2 24,2 17,1 8,2 8,5 7,2
Vandrarhem 32,8 40,9 32,1 36,1 31,2 26,2 28,6 27,5 24,2 30,8 28,9
Gästhamn 7,2 6,5 4,6 4,3 4,9 5,7 4,8 4,0 3,6 3,0 5,4
Fri camping 69,8 127,0 123,1 68,7 50,9 34,8 52,9 43,2 35,9 62,1 82,6
Grupplogi 21,4 19,3 21,6 13,7 9,0 6,1 6,3 7,3 5,8 7,3 6,4
Övrig övernattning 1,2 2,3 3,1 0 0 0 0 0 0 0 0
Fritidshus 188,3 313,8 282,5 376,5 533,9 533,9 522,9 450,8 415,2 533,9 691,1 Släkt/vänner 1 216,2 1 710,4 1 471,2 1 478,5 1 483,4 1 307,0 1 416,4 1 395,5 1 499,8 1 483,0 1 086,8 Totalt övernattningar 2 126,1 2 851,0 2 579,9 2 624,4 2 757,4 2 550,7 2 684,7 2 602,6 2 606,6 2 766,0 2 564,3 Genomfartsresenärer 633,5 654,3 666,8 675,4 684,9 682,8 701,9 695,6 701,9 696,9 707,4 Dagbesök 1 888,8 1 893,1 2 091,6 2 031,0 2 076,3 2 059,7 2 076,0 1 894,9 1 830,9 1 774,3 1 930,8
SYSSELSÄTTNING
Ny redovisning av sysselsättning.
Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.
Ny
2000 2001 2002 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Livsmedel 68 62 88 86 81 78 82 73 68 73 72 63 64
Restaurang 304 272 278 439 475 503 491 518 650 658 629 608 601
Transport 80 67 69 87 85 91 98 90 93 91 87 100 78
Shopping 163 158 202 240 245 271 285 281 275 257 259 224 247 Aktivitet 99 116 115 144 143 158 151 162 179 176 183 163 163 Logi 291 298 304 379 383 402 429 427 506 517 454 423 378
Administration 29 28 29 29 29 25 25 26 23 21 21 21 21
TOTALT 1 033 1 002 1 085
Årssysselsatta, ny metod 1 402 1 431 1 527 1 562 1 577 1 794 1 793 1 704 1 601 1 552 Beräknat årsanställda 1 241 1 202 1 302
Observera att ovanstående siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilken sysselsättning som omsättningen ger underlag till.
SKATTEINTÄKTER
Skatteintäkterna delas in i två delar:
DIREKTA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg.
TOTALA avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som summan av den direkta och indirekta effekten.
(i miljoner kronor) 2010 2011 DIREKTA Kommunerna 63,9 62,9
Landsting 31,9 31,5 TOTALA Kommunerna 142,7 147,0 Landsting 71,2 73,5
2010 har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI 2007. Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat för 2010, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen.
Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter ”TOTALA”. Från 2010 tas ingen hänsyn till den multiplikatoreffekt som traditionellt har nyttjats för ekonomiska beräkningar. Multiplikator har använts för att visa den samhällsekonomiska effekten, men det är så många faktorer som styr denna att det är svårt att redovisa ett rättvisande resultat. Den samhällsekonomiska effekten är dock betydligt högre än den totala som här redovisas.
En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.
Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.
Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag.
Landstinget sänkte utdebiteringen av landstingsskatten 2008 med 15 öre, från 10,80 till 10,65 och 2009 med ytterligare 15 öre till 10,50. Några kommuner sänkte också utdebitering av kommunal skatt.
Observera att resultatet ovan inte ger en rättvis bild för kommunerna. För dessa är det bättre att titta på respektive kommunresultat.
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2011
De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser.
För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden.
De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer.
Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd.
Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd.
Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren.
Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn.
Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september.
Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen.
Våren 2007 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år 2000.
Våren 2008 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommaren var dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebar ett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik.
Våren 2009 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord.
Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskrisen innebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige, men dock en viss återhämtning under årets två sista månader.
Våren 2010 var det god snötillgång i hela Sverige och även skidanläggningar i Götaland slog nya rekord. Sommaren hade en kylig inledning, men från midsommar var det mycket bra väder under drygt en månad. Fritidsresandet påverkades inte av finanskrisen och affärsresandet återhämtades något.
Våren 2011 blev kortare än normalt vad avser snötillgång. Sommarvädret var, både regn- och temperaturmässigt, som ett snitt för de senaste åren, men med stora regionala skillnader.
Exempelvis var det extremt regnigt i södra och sydöstra Sverige.
Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:
1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades
Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA
2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter
2008 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter 2009 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativt
2010, 2011 Finanskrisen påverkade även fritidsresandet eftersom många sydeuropeiska länder hade finansiella problem. Oroligheter i Arabvärlden begränsade också resor till Egypten och andra länder.
Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre.
Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi.
Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser.
SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE
Övernattningsresor i Sverige
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övernattningar i miljoner 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 108,6 110,6 110,9 125,8 126,9
Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-07 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong.
Mindre ökning 2008 och 2009 avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor, men ökningen 2010 och 2011 avsåg de flesta boendeformer.
Övernattningar hos släkt och vänner har svarat för de stora minskningarna, från 70 miljoner övernattningar 2002 till 46 miljoner 2009, men har legat på drygt 50 miljoner de två senaste åren. Övernattningar i egna
fritidshus har legat på ungefär samma nivå fram till 2009 med cirka 30 miljoner övernattningar, med har ökat de två senaste åren till 36 miljoner 2011. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste
åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR
Dagresa över 10 mil i Sverige
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dagresor i miljoner resor 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 19,2 17,8 21,2 23,2 22,6
Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med många resor de fina somrarna 2002-04. Turistresor, resor under 10 mil men enligt angiven definition, bör ha ökat, vilket stöds av positiv omsättningsutveckling för köpcentra och statistik från Transportstyrelsen.
0 5 10 15 20 25 30 35
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)
SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övernattningar i miljoner 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5 9,0 8,7
Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser främst enklare former av boende, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen 2008 och 2009 för att sen öka mycket 2010 och även mindre ökning 2011.
Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroende på terrordåden den 11 september. 2005 kom åter en nedgång och finanskrisen påverkade 2008 och 2009 med färre resor och färre övernattningar per resa. 2010 ökade dock antalet övernattningar mycket. Trots minskning 2011 så ökade antalet resor. Däremot stannade resenärerna borta färre nätter per resa.
0 4 8 12 16 20 24
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR
Dagresa i Sverige över 10 mil
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dagresor i miljoner resor 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5 8,4 7,9
Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 2009 ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor. 2011 minskade antalet resor något, men resenärerna spenderade mer per resa och höjde därmed den totala omsättningen. Utvecklingen för affärsresor kan påverkas av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas.
0 4 8 12 16
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)
TRENDER
De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positiv utveckling, men hos släkt/vänner och i eget fritidshus har varierat mycket (dessa två svarar för nära 70 % av alla övernattningar vid fritidsresor). Restrenden de senaste åren har varit följande:
Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller inte dagresor.
Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester).
Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra.
Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet.
Förändringar 2005-2011 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 10-11
Hotell (SCB/Tillväxtverket) 22 936 24 260 25 449 25 921 26 028 27 365 28 082 + 2,6 % Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) 3 218 3 403 3 501 3 685 3 285 3 312 2 954 - 10,8 % Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) 2 374 2 557 2 716 2 899 2 928 2 957 3 040 + 2,8 %
Camping (SCB/Tillväxtverket) (16 435) (17 542) (17 012) 13 725 14 476 14 443 14 654 + 1,5 % Privat hyrd stuga/lgh (TDB) 5 858 5 057 4 385 4 780 7 243 7 206 6 427 - 10,8 % Fritidshus eget (TDB) 29 804 30 265 30 436 29 983 28 308 32 373 35 986 + 11,2 %
Släkt/vänner (TDB) 61 831 58 808 46 636 50 686 46 912 53 873 51 362 - 4,7 % Fritidsbåt (TDB) 1 553 1 098 1 516 1 542 1 397 1 744 1 872 + 7,3 % Vild camping (TDB) 2 158 1 933 2 298 2 141 1 931 3 043 2 613 - 14,1 % Totalt övernattningar (TDB)
av svenskar i Sverige 133 510 128 384 116 706 117 767 117 315 134 742 135 593 + 0,6 % Övernattningar hos släkt/vänner
av utländska besökare (TDB) 14 989 12 669 11 727 13 046 12 473 13 647 11 115 - 18,6 %
Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen.
Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten.
Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige var nästan oförändrat 2011 efter en stor ökning 2010. Konsumtionen hade en något högre ökningstakt, med + 1,8 %, beroende på att affärsresenärer hade högre dygnsutlägg.
KONSUMTION
0 20 40 60 80 100 120
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige
UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER
Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige, enligt TDB, avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Polen och Storbritannien. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien.
För hotell, stugbyar och vandrarhem visas här två diagram för de 10 största nationaliteterna. Det första avser de fem största och det andra visar nationaliteterna på plats 6-10. Camping är inte medtaget då denna kategori inte särredovisat flera av nationaliteterna. Under 2011 var det 3 484 193 utländska övernattningar på camping, nästan oförändrat från 2010. Fyra nationer, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna svarade för nästan 90 % av dessa (88,7 %).
- 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM
Norge
Tyskland
Danmark
Storbrit
USA
Diagrammen blir lite annorlunda om de visas enbart för hotellen. Fyra nationer har många övernattningar i stugbyar och vandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Motpolen är exempelvis Italien, Frankrike, USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer en positiv utveckling, undantaget är USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge.
Fört danskar är skidåkning viktigt och snöbristen 2011 innebar minskat antal övernattningar.
De fem största nationerna har 51 % av alla utländska övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem. Om även camping inräknas ökar dominansen för Norge, Tyskland och Danmark. Utländska fritidshusägare i Sverige kommer också från dessa tre länder.
- 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM
Finland
Holland
Italien
Frankrike
Ryssland
Observera att diagrammen har olika skalor, samt att övernattningar för ryssar bara finns särredovisat från 1995. Tabellen nedan visar utvecklingen för de 15 största nationaliteterna de senaste åren. De enda europeiska nationer som visar större ökning 2011 var Polen och Österrike. Utländska övernattningar ökade med + 1,3 % 2011, men utomeuropeiska övernattningar ökade med + 19,4 %. Det finns bara ytterligare två nationer som har mer än 50 000 övernattningar och det är Belgien med 93 555 och Österrike med 97 931.
Därefter följer Australien, Kanada och Estland på platserna 18-20. Källa SCB/Tillväxtverket.
15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR I HOTELL, STUGYAR OCH VANDRARHEM
Ändring Ändring Ändring Ändring
2008 fr 2007 2009 fr 2008 2010 fr 2009 2011 fr 2010 1 Norge 1 150 562 + 8,6 % 1 221 622 + 8,0 % 1 276 949 + 4,5 % 1 241 149 - 2,5 % 2 Tyskland 1 064 899 + 5,4 % 1 040 571 - 0,3 % 1 059 881 + 1,9 % 1 053 755 - 0,3 % 3 Danmark 812 265 + 21,4 % 914 727 + 17,2 % 884 522 - 3,3 % 735 060 - 16,7 % 4 Storbritannien 621 423 + 2,2 % 552 097 - 10,0 % 540 222 - 2,2 % 547 798 + 0,2 % 5 USA 396 463 - 9,5 % 356 313 - 9,4 % 406 626 + 14,1 % 423 769 + 3,9 %
6 Finland 377 943 + 7,1 % 399 593 + 7,7 % 415 769 + 4,0 % 388 657 - 6,2 % 7 Nederländerna337 053 + 13,8 % 307 779 - 6,7 % 307 126 - 0,2 % 290 081 - 5,8 % 8 Italien 244 620 + 3,0 % 297 206 + 22,1 279 768 - 5,9 % 268 191 - 4,3 % 9 Frankrike 242 257 + 15,0 % 249 867 + 4,7 % 261 664 + 4,7 % 257 319 - 2,1 % 10 Ryssland 211 796 + 13,1 % 169 837 - 17,7 % 195 201 + 14,9 % 180 117 - 7,5 % 11 Spanien 168 024 - 8,0 % 171 201 + 2,1 % 177 541 + 3,7 % 169 804 - 4,5 % 12 Schweiz 128 542 + 2,5 % 140 701 + 11,2 % 152 021 + 8,0 % 156 595 + 2,6 % 13 Kina 102 037 - 10,4 % 95 624 -5,2 % 110 549 + 15,6 % 146 354 + 32,1 % 14 Polen 149 173 + 7,0 % 142 378 + 1,6 % 110 205 - 22,6 % 135 537 + 22,2 % 15 Japan 101 882 - 1,8 % 92 316 - 8,6 % 95 995 + 4,0 % 93 356 - 2,4 % Utländska Totalt 7 523 500 + 4,1 % 7 531 225 + 1,9 % 7 776 646 + 3,6 7 878 294 + 1,3 %
DEFINITION AV TURISM
Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen 1995.
Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.
Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttades till Nutek 2006 som numera ingår i Tillväxtverket.
Grunddefinitionen: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.
Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande:
Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar).
”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.
Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.
Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande
Enligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort.
Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till.
Utresande turism/regional shopping
Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.
För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala
omsättningsstatistik.
KÄLLOR
För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från:
SCB Inkvarteringsstatistik
Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell,
stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp för rumsförsäljningen.
Svarsfrekvensen ligger på cirka 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.
Från 2008 ansvarar SCB även för campingstatistik.
SCB Handelsstatistik
Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren.
Alla företag indelas i branscher enligt en speciell kodning kallad SNI (Svensk näringslivsindelning). Denna justerades senast under 2007 till ”SNI 2007”. Detta innebar en bättre indelning av företag i respektive bransch. Detta har nyttjats från 2010 års resultat i denna rapport.
Rese- och TuristDataBasen, TDB
®TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDBav Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 500 000 dokumenterade resor i databasen.
Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.
I TDB finns även fakta om utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Detta bygger på 6 000 intervjuer och ger ett bra resultat totalt för Sverige, men också för enskilda län och större orter.
Övrigt
SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar på campingplatser fram till 2007. Resestatistik för vägar, tåg och flyg har Transportstyrelsen och Cruise Ferry Info för färjestatistik.
GENOMFÖRANDE
För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande:
Övernattningar/besök
Kommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket.
Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, till viss del även camping och även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Enligt internationell definition räknas alla övernattningar i fritidshus som ”turistiska” oavsett var huset är beläget.
Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa data bygger på intervjuer med 6 000 hushåll.
Utlägg/utläggsmönster
Besökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmänt kallat ”Turistkronan”.
Från 2009 har Resurs anpassat ”Turistkronan” för regionala och lokala turistområden. Sverige har här delats in i olika ”turistklasser”, där varje område/”klass” består av kommuner med likartad storlek och likartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs.
Från 2009 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totala konsumtionen för hotellgästerna.
Sysselsättning/Skatteintäkter
För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB.
TuristEkonomiska Modellen, TEM
®Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke.
PRESENTATION AV RESURS AB
Resurs för Resor och Turism i Norden AB är ett konsultföretag inom resor och turism, bildat 1987 som dotterbolag till dåvarande Sveriges Turistråd (ägt till vardera hälften av Staten och turistnäringen) och privatägt sedan 1992.
Resurs är helt oberoende i förhållande till det offentliga, branschorganisationer och kommersiella aktörer.
Resurs verkar uteslutande inom sektorn resor och turism.
Resurs’ affärsområden är:
Turistekonomiska effektberäkningar och statistik, bl.a. för Tillväxtverket och huvuddelen av Sveriges kommuner.
Marknadsundersökningar för konferensmarknaden, affärsresor, varumärken och evenemang.
Strategisk planering, destinationsutveckling, marknads- och produktkunskap, affärsanalyser (t.ex.
bedömningar av hotelletablering eller utbyggnad, skapande av attraktioner, nöjesparker, museer) och produktutveckling.
Resurs äger TuristEkonomiska Modellen (TEM®), ett dataprogram för beräkning av ekonomiska, sysselsättnings- och skattemässiga effekter av resor och turism, evenemang och investeringar.
Resurs har utfört effektberäkningar av turismens betydelse för samhällsekonomin totalt och
fördelat på branscher, sysselsättning och skatteeffekter för mer än 230 av Sveriges 290 kommuner.
Resurs äger och driver Rese- och TuristDataBasen (TDB®). Vi intervjuar varje år 24 000 svenskar om deras affärs- och fritidsresor i Sverige och till utlandet. TDB har arbetat sedan 1989 och c:a 100 svenskar intervjuas dagligen, året runt, om sina resor. I TDB ställs frågor om antal resor,
övernattningar, boendeform, färdsätt, syfte, bokningssätt, spenderade pengar och mycket annat.
Totalt finns data om mer än 500 000 resor i TDB.
