• No results found

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projekt

Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projektansökan

Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med

Rädda Barnen i Skåne och Samarbetsorganet för

invandrarföreningarna i Malmö, SIM, med huvudsyftet att

integrera barn med invandrarbakgrund och funktionshinder, och deras familjer i det svenska samhället.

MÅLSÄTTNING

Att ge invandrarbarn med funktionshinder och deras familjer stöd, för att bli delaktiga i samhällslivet och i samhällets vård och omsorg.

Delmål

Delmålen är:

* Att öka kompetensen om invandrare med funktionshinder hos

myndigheter och samhällsorgan, som hanterar invandrarfrågor, så att dessa kan stödja berörda i deras integration i det svenska samhället.

* Att bilda nätverk kring de funktionshindrade invandrarbarnen och deras familjer med personer från verksamheter, som kan ge dem stöd i deras integrering.

* Att förbättra samverkan mellan familjer i målgruppen med sjukvården, habiliteringen, handikapporganisationer, sociala myndigheter m fl

samhällssektorer.

* Att genom kompetenshöjning stärka föräldrarna i deras vardagsarbete med det funktionshindrade barnet.

* Att öka kunskapen bland omsorgspersonal och

handikapporganisationernas företrädare om andra länders levnadsvillkor och värderingar, med syfte att främja mångfalden i vårt samhälle.

PROJEKTET

Första steget i projektet blir att i samverkan med myndigheter och

invandrarföreningar indentifiera målgruppen och hitta ett sätt att komma i kontakt med dem utan att störa deras integritet. Erfarenheter från

uppsökande verksamhet i HSO Skåne projektet ”LSS på brukarnas villkor”

(2)

och andra projekt kan användas till denna del av projektet.

I arbetet med att åstadkomma attitydförändringar hos omsorgspersonal, myndighetspersoner och handikapprepresentanter kommer projektet att genomföra utbildning i etiska och kulturella värderingar kring

handikapp/funktionshinder.

De handikapporganisationer som knyts upp till projektet, ska erbjudas utbildning i frågor runt attityder, integrationsproblematik och livssituation.

Att ge föräldrarna kunskap om den miljörelaterade synen på handikapp och ge dem kunskap i de möjligheter till hjälp, stöd och service det

svenska samhället ger, är ett led i att invandrarfamiljen lättare bör kunna integreras i det svenska samhället.

För att öka samverkan mellan sjukvården, habiliteringen och familjen m fl verksamheter ska projektet hitta former för hur man på ett bra sätt kan samverka och arbeta metodiskt med olika stöd.

Projektet ska arbeta för att bilda nätverk av olika intressegrupper kring invandrarfamiljer med funktionshindrade barn med syfte att utbyta information och erfarenheter.

Arbetsområde

Projektet kommer att arbeta i huvudsak i Malmö, främst i stadsdelarna Rosengård, Hyllie, Fosie och Södra innerstaden.

Projektinnehåll

Det första projektåret har planerats enlig nedanstående uppställning. Hur de kommande åren, med de svåra kunskapstillförande och

attitydförändrande delarna, ska genomföras får projektet ta ställning till utifrån de erfarenheter som det första projektåret har gett.

Fas 1

Projektarbetsområde

Att sprida en bred information om projektet till officiella och ideella verksamheter samt till invandrarorganisationer m fl

Projektaktiviteter

Informationsbroschyr, informations-blad, närradioinslag, informations- besök, startkonferens

Fas 2

Projektarbetsområde

Att kartlägga olika verksamheter offentliga

såväl som ideella e t c, som kan vara en tillgång i projektarbetet Projektaktiviteter

Att inventera officiella, ideella och andra verksamheter, som kan vara en tillgång i projektarbetet

Fas 3

(3)

Projektarbetsområde

Att göra en problemkartläggning för att få en riktig bild av grundorsakerna till att integration, samverkan och samhällsstöd inte fungerar helt ut

Projektaktiviteter

Att träffa samtliga verksamheter och genom intervju kartlägga deras uppfattning om svårigheterna och dess orsaker, likväl som

invandrarrepresentanter Fas 4

Projektarbetsområde

Att skapa samverkansstrukturer mellan de verksamheter som projektet kommer i kontakt med och som är behövliga för måluppfyllelse

Projektaktiviteter

Att föra samman olika verksamheter och hitta deras respektive motiv för att arbeta kring projektets målsättningar

Fas 5

Projektarbetsområde

Att ta fram metodik och arbetssätt för att nå ut till den enskilda invandrarfamiljen på ett bra sätt

Projektaktiviteter

Att samla expertis från "invandrar-sidan", handikapprörelsen och med- verkande samhällsorganisationer och ta fram kulturanpassade

arbetsmetoder att testa Arbetsstrategi

I projektarbetet kommer projektet inte att finansiera något som ligger inom en myndighets eller organisations normala verksamhet. Detta för att de verksamheter som

Projektmedlen skall användas till kompetens- och kunskapsutveckling, metodframtagning och arbetet med informationsspridning, uppbyggnad av nya samverkansstrukturer e t c, vilket är mycket av projektets

huvudinnehåll.

Genom de förkontakter som hittills har tagits kan projektets huvudinriktning förändra värderingar och attityder, arbets- och

förhållningssätt i de berörda verksamheterna men även i målgruppen.

BAKGRUND

Synen på handikapp i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Tidigare betraktades handikapp som en egenskap hos individen. Nu ser man handikapp som följden av att individens funktionsnedsättning och de krav som miljön ställer på individen inte överensstämmer.

(4)

I många länder har man fortfarande den individ- eller ”straffrelaterade”

handikappsynen. När människor utvandrar tar de med sig den

handikappsyn som råder i deras miljöer, så som man tar med sig andra kulturella och sociala värderingar.

Om man kommer från länder och miljöer där handikappet ses som

familjens angelägenhet och som förälder får ett barn med funktionshinder, är det mycket som man ska gå igenom. Till följd av detta tenderar

familjerna att isolera sig även sedan de kommit till Sverige. Därmed förlorar de mycket av det stöd som samhället kan erbjuda.

Projektets syfte är att förändra värderingar och attityder, som i sin tur ska leda till att hela familjen kan integreras och få möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet. HSO Skåne har under planeringen av detta projekt tagit del av projekt/utredningar, som genomförts eller är under genomförande som SIOS projektet - ”Invandrare med funktionshinder”, HSO

projektet ”Knutpunkten” - en funktion för rättsligt stöd till invandrare med funktionsnedsättningar m fl. Vi ser vårt projekt som en delvis fortsättning på SIOS arbete och att vi försöker ta tag i några av de delar de inte hann med. Knutpunkten kan vara ett extra stöd för en del av dem som är målgrupp i vårt projekt.

Vi har från HSO Skåne också varit i kontakt med Kulturföreningar (invandrarföreningar), Örtagårdsskolan, en multinationell skola med många funktionshindrade invandrarbarn, Barn och ungdomshabiliteringen inom Region Skåne, sociala myndigheter, Integrations- och flyktingservice m fl.

Alla har de kontakter med målgruppen men också svårigheter att nå vissa familjer eller barn med funktionshinder. Vår uppfattning, ( som delas av de flesta aktörerna), är att samordningen av resurser kring målgruppen inte är tillräcklig, att kunskaper om den kulturella bakgrunden,

skillnaderna för olika invandrargrupper är skiftande och totalt sett otillräcklig och att man idag saknar pedagogik och metodik för att överbrygga de kulturella skillnaderna.

Vi har även varit i kontakt med handläggare hos Handikapp- och Barnombudsmannen. Ingen av dessa har några speciella erfarenheter kring invandrarfrågor, men ser det som ett behövligt arbetsområde.

PROJEKTORGANISATION

Projektet organiseras och administreras praktiskt av HSO Skåne som är projektansvarigt. HSO Skåne utser en projektansvarig, projektarbetsgrupp och projektstyrgrupp.

Projektarbetsgrupp

Projektarbetsgruppen består av representanter från HSO Skåne, Rädda

(5)

Barnen i Skåne och från invandrarföreningar. I projektarbetsgruppen tas de övergripande inriktningsbesluten av projektet, de är ansvariga för information och förankring tillbaka in i sina egna organisationer.

Referensgrupp

En referensgrupp med representanter från olika verksamheter som habiliteringen, sociala myndigheter, berörda HSO organisationer, olika former av behövlig expertis m fl knyts till organisationen i olika delar av projektet, där de är speciellt berörda eller har specialkunskaper som behövs i projektet.

Projektstyrgrupp

Projektstyrgruppen är en tjänstemannagrupp bestående av projektansvarig, projektledare och projektadministratör.

Projektpersonal

För projektet behövs en projektledare på heltid och en projektadministratör på deltid.

TIDSRAM

Projektet innehåller både stora delar av samverkansuppbyggnad mellan olika myndigheter och verksamheter, och kunskapshöjande delar som skall leda till attitydförändringar som ger en ny syn både bland personal i samhällets stödfunktioner, i frivilligorganisationer och i målgruppen. Det är också framtagande av metodik, arbets- och informationsmaterial m m.

Projektet bedöms behöva en tid av tre år för att kunna bli framgångsrikt.

INFORMATION/KLARGÖRANDEN

För vidare information eller klargöranden om projektet eller olika delar av projektet

var god kontakta Lars Gustavsson 042-12 97 46 el e-mail lars.gustavsson@skane.hso.se

Helsingborg 2000-06-27 HSO Skåne

Elin Wintzell ordförande

(6)

Lars Gustavsson länsombudsman

References

Related documents

Kompetens kan utvecklas och vara ett viktigt moment för att kunna såväl utveckla som förändra verksamheten och vara avgörande för dess effektivitet.Verksamheter som inte vill

Men författarens intresse för ridterapi har inte minskat, utan snarare ökat och det är därför det finns en förhoppning att fler studier i ridterapi, ur ett

Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i

Ungefär hälften av de personer som befinner sig i en hemlöshetssituation har sitt boende ordnat genom någon form av insats från socialtjänsten, antingen via kommunens boenden

Erosion kallas det när krafter från till exempel vattendrag, istäcken och vind formar jordens yta.. Krafterna nöter och skaver på markytan under lång tid, och får landskapet

Resultat av energi sparande i statliga myndigheter, kommuner och stora fastighetsförvaltare. FRÅGEFORMULÄR NR

Ist¨ allet f¨ or att bara generera en bin¨ ar bild per bildruta fr˚ an kameran, anv¨ ander ShapeDe- tector m˚ anga olika v¨ arden f¨ or att generera lika m˚ anga olika bin¨

Med tanke på att det är ett relativt litet företag som är ensamma i Norden med tillverkning och distribution av sina produkter kan man dock anta att både projekt av hög