• No results found

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg

Läsår: 2015/16

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg Läsår: 2016/17

(2)

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg

Ansvariga för planen

Robert Öberg, Ingrid Gustavsson

Vår vision

I Mörtviksskolan ska barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder känna sig trygga och ges lika rättigheter och möjligheter att stimuleras och inspireras för att utveckla sin maximala

förmåga. Samvaron mellan barn, elever och vuxna ska präglas av förtroende och ömsesidig respekt. När eleverna slutar årskurs sex och lämnar Mörtviksskolan, är målet att de ska förstå innebörden av diskriminering och kränkande behandling och att de utifrån denna kunskap ska ha tillägnat sig ett förhållningssätt som präglas av ett gott uppförande och respekt för alla människors lika värde.

Planen gäller

20161228 -- 20171231

Elevernas delaktighet

Elevernas är delaktiga i utformandet genom att den bygger på enkätsvar ifrån de enkäter vi årligen gör angående trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen presenteras i klasserna och trygghet är en stående punkt på skolans klassråd och elevråd.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare ska ges möjlighet att personligen framföra synpunkter på planen och på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Detta kan ske vid föräldramöten samt vid Öppet samrådsmöte som leds av rektor.

Personalens delaktighet

Personalen tar del av planen på arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar. All personal ska arbeta i enlighet med de åtaganden som görs i planen. Frågor om hur väl åtagandena följts ska finnas med vid läsårets utvärdering. Trygghetsgruppen följer upp utvärderingarna från varje arbetslag och sammanfattar i en utvärdering för hela skolan. Denna utvärdering är en av grunderna för revideringen av följande års plan. Planen kommer fortsättningsvis att revideras i november.

Förankring av planen

Likabehandlingsplanen förankras i skolans Trygghetsgrupp som ansvarar för att gå igenom och förankra den vidare hos all personal på skolan. Pedagogerna ansvar för informera om planen i alla klasser. Planen ska ha en naturlig plats på klassråd och elevråd.

Vårdnadshavare får ta del av planen vid föräldramötet och vid Öppet

samrådsmöte. Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig för vårdnadshavare och andra via skolan webbplats.

(3)

3

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

På arbetslagsmöten den 1/12 2016 utvärderade personalen fjolårets plan. Den har också utvärderats genom analys av resultaten från vårterminens fritidshemsenkät och LIKA-enkät.

Därefter har skolans trygghetsgrupp arbetat vidare och sammanställt utvärderingen för hela skolan.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

All personal har deltagit i arbetet med att utvärdera 2015/2016 års plan. Eleverna har deltagit genom elevenkäter och kvalitetsrapporter.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Både i incidentrapporteringen och i Likaenkäten kan vi se att de insatser som gäller ökad trygghet vid raster ger resultat. Vi hade under läsåret 2014/15 22 st. incidenter som kunde härledas till rastaktiviteter, under läsåret 2015/16 var incidenterna vid raster 13 st. Satsningar på Trivselledarprogrammet skapar trygghet genom organiserade lekar med hög närvaro av aktiva trivselledare och vuxna. Vi har också större möjligheter att fånga upp de elever som är ensamma på rasterna

Lärare och fritidspersonal upplever att talutrymmet mellan pojkar och flickor fördelas mer likvärdigt än tidigare. I Likaenkäten ser vi att eleverna fortfarande upplever att pojkarna har det största utrymmet. Vi ser hur viktigt det är att fortsätta med strategier för att fördela talutrymmet för att utjämna skillnaderna.

Vi ser i Likaenkäten att fler elever än tidigare upplever att de blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet. Under de två senaste läsåren har mobila teamet arbetat med workshop i åk 4 för att synliggöra utmaningarna med kommunikation i sociala medier. I utvärdering av deras arbeta upplever både lärare och elever att förståelsen och respekten för sociala medier ökar. Vi kommer under nästa läsår utöka mobila teamets arbete för att också gälla åk 3.

Det kommungemensamma målet ” att alla elever upplever att de har en förtroendefull vuxenrelation” är ett ständigt pågående arbete. Vi ser att resultaten i enkäter blir bättre men att det också varierar över tid. I utvärderingar är personalen eniga om att vi fortsätter arbeta kring insatser och vikten av att alla vuxna i skolan har samma inställning och aktivt arbetar för att möta alla elever.

Vid incidenter används alltid huvudmannens strukturstöd för incidentrapportering och utredning. Under året har 43 anmälningar om kränkningar inkommit. 9 st har lett till vidare utredning. Samtliga har dokumenterats och delgivits huvudmannen. Antalet incidentrapporter har minskat något i jämförelse med föregående år.

Årets plan ska utvärderas senast

2016-12-20

(4)

4

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Planen för likabehandling utvärderas med delaktighet av elever, vårdnadshavare och personal.

För att utvärdera effekt och resultat av förebyggande och främjande insatser används resultaten från Huddinge kommuns elevenkät och LIKA-enkät.

Planen utvärderas av eleverna vid elevråd och klassråd.

På gemensamma personalmöten som APT, arbetslagsmöten, EHT utvärderas planen kontinuerligt.

Vårdnadshavare bjuds in till Öppna möten, där det finns möjlighet att diskutera och utvärdera planen för likabehandling.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Robert Öberg, Ingrid Gustavsson

(5)

5

Främjande insats

Namn

Utveckla trivselprogrammet

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Trivselledare i alla klasser åk 3-6 med aktiviteter på alla kortraster.

Trivselprogrammet utvärderas och följs upp kontinuerligt.

Insats

Fortsätta uppbyggnaden av trivselverksamheten på raster.

Rekrytera fler trivselledare så att alla klasser åk 3-6 är representerade. Personal och elever som är aktiva som ledare i trivselprogrammet fortbildas under vårtermin och höstermin 2017.

Ansvarig

Biträdande rektor och trivselledaransvarig

Datum när det ska vara klart

2017-12-31

(6)

6

Främjande insats

Namn

Talutrymme för flickor och pojkar

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

Att talutrymmet för flickor och pojkar ska fördelas mer likvärdigt.

Arbeta för att skapa en trygg och tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig.

Uppföljning i samband med elevenkät våren 2017.

Insats

Metoder för att medvetet fördela talutrymmet i klassrummet t.ex. glasspinnar, namnkort.

Eleverna använder egna whiteboardtavlor.

Tjej- och killgrupper i åk 3-6.

Klasserna använder "trygghetslådorna"

Ansvarig

Pedagogisk personal och trygghetsgruppen

Datum när det ska vara klart

2017-12-22

(7)

7

Främjande insats

Namn

Förtroendefull relation med minst en vuxen.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Alla elever ska känna att de har minst en förtroendefull vuxen på skolan.

Alla elever ska känna sig trygga med att det finns någon de kan prata med när de behöver.

Alla elever ska känna till trygghetsgruppen och veta vad gruppens uppgift är.

Uppföljning i samband med elevenkät och vid klassråd.

Insats

Möjliggöra för mentorerna att ha kontinuerliga samtal med sina elever. Samtal i mindre grupper under ledning av kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen.

Trygghetsgruppen besöker alla klasser och presenterar sitt arbete.

Ansvarig

All personal och trygghetsgruppen

Datum när det ska vara klart

2017-12-22

(8)

8

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Som underlag för kartläggning använder vi Huddinge kommuns elevenkät och LIKA-enkäten.

LIKA-enkäten genomförs med elever åk 3-6 och frågeställningarna i enkäten täcker in de olika diskrimineringsgrunderna och frågor kring kränkande behandling.

Enkätsvaren analyseras av arbetslag, trygghetsgrupp, elevhälsoteam och skolledning.

Trygghetsgruppen genomför en "trygghetsvandring" där alla elever får möjligheten att medverka.

Skolsköterskan har samtal med eleverna i förskoleklasserna, samt i åk 2 och 4. Kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen har samtal i mindre grupper, mixade och tjejer och killar separat.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Elevenkäter i åk 2-6. Enkäterna följs upp av diskussioner som utmynnar i klassernas kvalitetsrapporter. Trygghetsvandring.

Samtal och utvärderingar vid klassråd och vid gruppsamtal ledda av vuxen.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

På arbetsplattsträffar och vid arbetslagsmöten får all personal möjliget att analysera och diskutera resultaten på enkäter.

Trygghetsgruppen gör en djupare analys och ger förslag områden för förebyggande och främjande arbete. Dessa mål återkopplas till hela personalgrupen.

(9)

9

Resultat av kartläggning

Trygghet och bemötande

91 % av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, och 81 % av barnen som går på fritids uppger att de känner sig trygga på fritids. 92 %, respektive 93 % uppger att personalen i skola och på fritids bemöter dem på ett bra sätt. Vidare uppger 88 % att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade, och 90 % uppger detsamma när det gäller fritids.

Den fysiska skolmiljön

Vad gäller skolans yttre arbetsmiljö(trygga platser)så har vi bl.a. genom att genomföra

”trygghetsvandringar” och en utökning av personaltätheten i t.ex. omklädningsrum och på raster sett att eleverna i allmänhet känner en ökad trygghet i skolmiljön. Läsåret 14/15 uppgav 69 % av eleverna i åk3-6 att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolans omklädningsrum och läsåret 15/16 är resultatet på samma fråga 82 %.

Förtroendefull relation med vuxen

Vi har klart förbättrade resultat men vill fortsätta arbeta mot att alla elever har minst en förtroende full relation med en vuxen i skolan.

I årets resultat uppger 16 % av eleverna åk 3-5 och 16 % av eleverna åk 6 att de saknar en förtroendefull relation med en vuxen på skolan.

Mobbning och kränkningar på nätet

I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 9 % av eleverna åk 3-5 och 16 % av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet. Resultatet är något lägre i jämförelse med tidigare års resultat.

Sexuella trakasserier

I årets Likaenkät åk 6 ser vi en ökning av antalet elever som uppger att de "blivit ofrivilligt tafsad på eller på annat sätt utsatts för sexuella trakasserier". Könsord används både mot pojkar och flickor och kan vara väldigt grova.

Övrigt

Fler elever än tidigare uppger att de inte känner till skolans Plan för likabehandling.

Både personal och elever önskar att skolans Trygghetsgrupp ska vara mer synlig och aktiv på skolan.

(10)

10

Förebyggande åtgärd

Namn

Att göra skolgården tryggare

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Eleverna ska kunna vistas på skolgården utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Uppföljning ska ske kontinuerligt på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan.

Åtgärd

Rastvärdar, iklädda neongula västar, ska säkerställa tryggheten under rasterna.

Fortsatt satsning på att utveckla Trivselledarprogrammet. Alla ska ha kännedom om de områden som genom trygghetsvandringen pekats ut som otrygga platser.

Motivera åtgärd

Incidentrapportering, enkätsvar och trygghetsvandring visar på att många kränkningar sker på raster och på vissa delar av skolgården.

Många elever utrycker också att de önskar fler alternativ till rastaktiviteter.

Ansvarig

All personal och vuxna trivselledare

Datum när det ska vara klart

Pågående under hela året

(11)

11

Förebyggande åtgärd

Namn

Trygga omklädningsrum

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder

Mål och uppföljning

Eleverna vistas i omklädningsrummen utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar.

Uppföljning ska ske fortlöpande, på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan.

Åtgärd

Vuxenstöd i omklädningsrummen.

Motivera åtgärd

I LIKA-enkäten uppger ca 18 % av eleverna att de ibland känner sig otrygga i omklädningsrummen.

Ansvarig

Personalen i respektive arbetslag

Datum när det ska vara klart

2017-09-30

(12)

12

Förebyggande åtgärd

Namn

Workshop om Internetanvändande

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Färre elever ska bli utsatta av mobbing, kränkningar och dåligt bemötande på nätet.

Åtgärd

En workshop för årkurs 3 och 4 om internetanvändning.

Motivera åtgärd

I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 9% av eleverna åk 3-5 och 13% av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet

Ansvarig

Trygghetsgruppen och Mobila teamet

Datum när det ska vara klart

2017-12-01

(13)

13

Förebyggande åtgärd

Namn

Stopp! Min kropp!

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Lärare och fritidspersonal behöver konkreta verktyg för att samtala med eleverna om

sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar.

Uppföljning i samband med utvärdering av Plan för likabehandling.

Åtgärd

Fortbildning i samarbete med Röda Korset och fördjupning i materialet Stopp! Min kropp!

Motivera åtgärd

I årets Likaenkät uppger 16 % av eleverna i åk 6 att det blivit ofrivilligt tafsade på eller på annat sätt utsatts för sexuella trakasserier.

Ansvarig

Trygghetsgruppen och skolledningen

Datum när det ska vara klart

2017-06-22

(14)

14

Rutiner för akuta situationer

Policy

All personal som på något sätt får reda på att en elev har utsatts eller misstänks ha utsatts för kränkande behandling är skyldig att agera omedelbart, enligt nedan.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

All personal ska ha arbetet mot kränkande behandling i åtanke i det dagliga arbetet. Frågan om kränkningar i verksamheten ska diskuteras fortlöpande, t.ex. under möten i de olika arbetslagen.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Rektor Ingrid Gustavsson 08-535 349 72 Biträdande rektor Robert Öberg 08-535 349 74 Biträdande rektor Gert Eriksson 08-535 355 02

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Om en elev anser sig ha blivit kränkt eller om misstanke finns om att det har skett ska rektor informeras omedelbart. Händelsen rapporteras via en incidentrapport som också delges huvudmannen. Vårdnadshavare informeras. Rektor beslutar om vidare utredning.

Beslut tas om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra.

Samtliga anmälningar dokumenteras och delges huvudmannen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Rektor ska kontrollera uppgifter om att diskriminering eller kränkande handling mot en elev kan ha skett. Rektor gör en utredning som delges huvudmannen.

Rutiner för uppföljning

Uppföljning ska göras av att kränkningar har upphört. Datum för uppföljning ska sättas vid utredningen.

Rutiner för dokumentation

Utredningen ska dokumenteras på förvaltningens särskilda blanketter och delges huvudmannen.

Ansvarsförhållande

Rektor beslutar om utredning ska ske och om när ärendet ska avslutas. För elever

genomförs utredningen av ansvarig personal. I svårare fall kan utredningen lämnas vidare till Trygghetsgruppen. När elev kränks av personal genomförs utredningen av rektor.

References

Related documents

 arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, könsövergripande identitet eller uttryck etnisk

 könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra

• Om en elev blir utsatt eller ser annan elev utsättas för kränkande behandling eller diskriminering ska denne vända sig till mentor eller annan personal på skolan som

Aktiva åtgärder innebär ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder:

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon