Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sannerudsskolan /2020

(1)

KILS KOMMUN INFORMATION

Sektor Utbildning

2019-10-31

v1.1, 2014-01-31

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sannerudsskolan 7-9 2019/2020

Planen omfattar: Grundskola 7-9 och Grundsärskola 7-9 Ansvarig för planen: Rektor

(2)

ÖVERGRIPANDE POLICY OCH VISION

På vår skola vill vi att alla elever ska känna glädje och lust till lärande varje dag de går till skolan. Vi arbetar alltid för att eleverna ska känna trivsel, trygghet och respekt för alla de möter.

Lagen förbjuder diskriminering och kränkningar och den gäller för alla. Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om allas lika värde.

Kränkningar kan vara

• Fysiska – t ex slag och knuffar

• Verbala – t ex hot eller könsord

• Psykosociala – t ex utfrysning, ryktesspridning

• Texter eller bilder – t ex sociala medier, e-post, sms och mms

Mobbning innebär att någon utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

Skolledningen och all personal på Sannerudsskolan tar tydligt avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan

kränkande behandling.

VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Grundskola och grundsärskola

ANSVARIGA FÖR PLANEN Rektor: Patrik Backman

PLANEN GÄLLER FRÅN 2019-10-31

PLANEN GÄLLER TILL

2020-12-18 (nya planen kommer börja gälla från 2021-01-07)

ELEVERNAS DELAKTIGHET Elevskyddsombud

Elevråd

(3)

VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET Via föräldramöten

Ta del av likabehandlingsplan som ligger på hemsidan

PERSONALENS DELAKTIGHET

Arbete på APT samt delaktighet i arbetsgrupper vid framtagandet av planen.

Samverkan med elever via klassråd samt elevråd.

FÖRANKRING AV PLANEN

Planen görs känd på Skolportalen för vårdnadshavare. Den tas upp på klassmöten och utvecklingssamtal.

Planen görs känd för eleverna och arbetas med kontinuerligt under året, dels utifrån en stående punkt kring den psykosociala miljön på dagordning för elevråd, samt klassråd.

Planen görs känd i ledningsgruppen för att sedan förankras i alla arbetslag.

Eleverna undervisas om diskrimineringsgrunderna och om begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen

könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,

(4)

kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning.

Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att

särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

FRÄMJANDE INSATSER

• KÖN

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning och ålder

(5)

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap.

INSATS

1. Att i undervisningen tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt.

2. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Detta är även angeläget vid studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval.

3. Ansvarig Rektor, SYV, lärare och övrig personal

DATUM NÄR DET SKA VARA KLART Arbetet pågår under hela läsåret.

• FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÅLDER

Kränkande behandling, funktionsnedsättning och ålder

Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna hänga med på aktiviteter eller utflykter. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda

INSATS

Det finns alltid aktiviteter att välja mellan så att alla kan delta.

ANSVARIG

Rektor, SYV, lärare och övrig personal

(6)

• ETNISK TILLHÖRIGHET

Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället.

Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i nutid. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel

INSATS

1. Projekt i Kils kommun, Resan – enligt Kungälvsmodellen.

4. Berörs i ordinarie undervisning regelbundet.

5. Värdegrundsvecka i kommunen.

ANSVARIG

• KÖNSIDENTITET OCH KÖNSUTTRYCK

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning och ålder

Prata om olika frågor och normer kring kön, identitet och könsuttryck i undervisningen.

INSATS

• Ingår i sex- och samlevnadsundervisningen.

• Det finns att tillgå separata/privata omklädningsrum på idrotten.

• Vid samtal inför val av utbildning och yrken.

• Diskussioner kring ämnet i undervisningssituationer.

(7)

ANSVARIG

• RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN

I undervisningen belysa hur olika religioner bidragit till västerländsk kultur och vetenskap. I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa en undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom olika religioner.

Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel.

INSATS

• Ingår i undervisningen.

• Projekt i Kils kommun, Resan – enligt Kungälvsmodellen.

ANSVARIG

• SEXUELL LÄGGNING

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning

Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.

(8)

INSATS

• Vara medveten om könsstereotypa föreställningar vid inköp av nya läromedel.

• Ingår i undervisningen.

ANSVARIG

• ÅLDER

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling och ålder

Se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar.

INSATS

• Uppstartsvecka med åldersblandade grupper.

• Åldersblandade föreställningar vid t.ex. avslutningar.

• Åldersblandade arbetslag.

• Åldersblandade friluftsaktiviteter.

• Åldersblandade grupper på elevens val.

• Utöka samarbetet mellan f-6 samt 7-9.

• Mera digital – ungdomar lär seniorer hantera digitala verktyg

ANSVARIG

(9)

• BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET

Kränkande behandling och funktionsnedsättning

Skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning så att personen kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

INSATS

• Anpassad undervisning utifrån elevens behov.

• En till en datorer med stödprogram för alla.

• Specialpedagogik för lärande utifrån Skolverkets utbildning.

• Föreläsning om exekutiva funktioner av skolpsykolog.

• Fysiska och visuella anpassningar av lokalerna tex färgmarkering och frostning av glasytor.

ANSVARIG

Rektor, specialpedagog och lärare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

KARTLÄGGNINGSMETODER

Enkäter genomförs med alla elever och vårdnadshavare. Samtal på mentorsträffar.

Elevrådet sammanträder regelbundet. Husmodellen. Individuella samtal mellan mentor och elev. Utvecklingssamtal. Rapport från elevhälsan.

Elevvårdsdiskussioner i arbetslag, EHM och EHT. Trygghetsteamet.

OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder och Bristande tillgänglighet.

(10)

HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN

Enkäter genomförs med alla elever. Samtal på mentorsträffar. Elevrådet

sammanträder regelbundet. Husmodellen. Utvecklingssamtal. Individuella samtal mellan mentor och elev.

HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN

Genom planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevhälsoteam och annan personl i skolan. Genom sammanställning av elevenkäter i arbetslag och diskussion kring de resultat som framkommit.

RESULTAT OCH ANALYS

De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan.

Eleverna känner sig trygga på lektionerna, på rasterna och på vägen till och från skolan. Skolan behöver bli tydligare med vilka trivselregler som gäller,

likabehandlingsplanens innehåll och tydliggöra elevinflytande.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

• Kränkande behandling

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN Kränkande behandling

MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla ska känna trygghet i skolan

ÅTGÄRD

• Se till elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal.

• Pedagogisk lunch.

• Att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt.

• Information om kränkande behandling i sociala medier för elever, personal och föräldrar.

• Arbete i trygghetsteam på skolan.

• Illustration och samtal kring diskrimineringsgrunderna.

• Filmarbete med svensk- och bildämnet med trivselreglerna som tema.

(11)

MOTIVERA ÅTGÄRD

Elevenkäten visar att inte alla känner sig trygga.

ANSVARIG

• SPRÅK

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Nollvision när det gäller kränkande språkbruk.

ÅTGÄRD

1. All skolpersonal reagerar och bemöter direkt kränkande språkbruk i skolan 2. Kartläggning av var behovet av åtgärd är som störst

3. Aktivt arbete för samsyn kring åtgärder bland samtlig personal i skolan - när vi agerar och hur.

4. Diskussioner med eleverna kring kränkande uttrycks värdeladdning.

MOTIVERA ÅTGÄRD

Många kränkande ord används i de vardagliga samtalen.

ANSVARIG

(12)

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER

POLICY

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

UPPMÄRKSAMMA KÄNNETECKEN

All personal och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

GEMENSAM UPPFATTNING

Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på.

UPPSIKT OCH NÄRVARO

Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Personal rör sig på skolan och bygger relation med eleverna och är vuxna ute i korridorerna.

REGELBUNDNA UNDERSÖKNINGAR

Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling.

NÅGON ATT PRATA MED

Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Trygghetsteamets e-post görs känd hos alla.

ENGAGERA ER I VAD SOM HÄNDER UTANFÖR SKOLAN

Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms.

PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL Mentor, lärare Trygghetsteam och elevhälsa.

Rektor: patrik.backman@kil.se & ingela.tornblom@kil.se Kurator: therese,fallgren@kil.se

(13)

Elevstödjare och trygghetsteam:

kerstin.bergqvist@kil.se madeleine.halvardsson@kil.se anneli.ahlstedt@kil.se

Trygghetsteamet7-9@kil.se

RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA VID EN KRÄNKNING

• All personal ingriper när de upptäcker att något inträffar/inträffat.

• Om bedömning görs att utredning bör göras så utföras den av personal som upptäckt händelsen. Rapport lämnas till mentorer och

Trygghetsteamet.

• Om utredningen visar på behov av ytterligare utredning/ åtgärder så lämnas blankett “Incidentrapport” till Trygghetsteamet.

• Ärendet tas upp på möte, vid akuta händelser sammankallas teamet omedelbart – åtgärder och ansvarsområden fördelas i trygghetsteamet.

• Trygghetsteamet behandlar ärendet, dokumenterar och återkopplar till anmälare, mentorer samt rektor. Mentorer kontaktar vårdnadshavare och elev.

• Vid veckomötet sker uppföljning av åtgärder, utvärdering och eventuellt nya åtgärder eller insatser. Biträdande rektor närvarar regelbundet för att stämma av och följa upp.

• När ärendet avslutats, dokumenteras vilka åtgärder och insatser som vidtagits och arkiveras av teamet.

(14)

Bilaga 1 - Vad innebär främjande, förebyggande och åtgärdande arbete?

På skolan görs dagligen ett arbete med främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men det är inte alltid synligt. Här nedan visas de olika områden som Sannerudsskolan utför utifrån det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.

Främjande

arbete Förebyggande

arbete Upptäckande

arbete Åtgärdande arbete

Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde.

Den omfattar

diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller

trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

EXEMPEL

Eleverna blir delaktiga i likabehandlingsplanen genom mentorsdagarna.

Eleverna får lära sig mer om mötes- och

studieteknik.

Elever får före och efter PRAO ta del av

undervisning kring hälsa, ergonomi, normkritiska ögon på praktikplatsen samt göra studiebesök på olika arbetsplatser.

Elever är delaktiga i caféverksamhet på skolan och som matvärdar.

Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.

EXEMPEL Vad har gjorts?

Utifrån identifierade behov:

Elevstödjare förebygger oro och bidrar till trygghet genom att ha uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga.

Sammanslagning av elevråd och

elevskyddsombud för bättre samverkan och bättre översikt.

Elevernas delaktighet via elevråd och elevskyddsombud bidrar till

förebyggande åtgärder

Syftar till att finna strategier för att upptäcka om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer.

Arbete som innebär möjligheter och förutsättningar att få kännedom om de incidenter som sker.

EXEMPEL Vad har gjorts?

Återkommande enkätundersökningar Främjande

relationsarbete vuxen – elev, så eleverna känner sig trygga att berätta Personal finns runt och pratar med eleverna i skolmiljöns olika delar

Utvecklingssamtal

Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig

diskriminerad,

trakasserad eller utsatt för kränkande

behandling.

Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

EXEMPEL Vad har gjorts Trygghetsteamet på skolan arbetar främjande och förebyggande samt åtgärdande på uppdrag av rektorer.

(15)

Ämnesövergripande värdegrundsarbete Likabehandlingsplanen ska vara en naturlig del i skolans verksamhet och känd av både elever o personal.

Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme

i verksamheten.

Rastaktiviteter planeras tillsammans med elever och personal. Elevrådet ges möjlighet att påverka.

Elevens delaktighet tillgodogörs

verksamheten genom klassråd,

elevskyddsombud och elevråd.

Skolans trivselregler är skrivna i en främjande form.

för att avvärja risker på skolan.

Besök inför skolstart åk 7 bidrar till att främja trygghet inför skolstart.

Matsalen – ökad tillsyn under lunchen med fler pedagoger som äter med eleverna bidrar till en trygg miljö.

Kontakt skola -

vårdnadshavare Trygghetsteamet tillsammans med biträdande rektor har möte varje vecka för att åtgärda och trygga upp de riskområden som framkommit på skolan.

Ny tydligare rutin vid kränkning har tagits fram.

En konsekvenstrappa har lagts till i skolans trivselregler.

Tydliga konsekvenser enligt skollagen används vid behov.