Grundutbildningsnämnden för Dnr 736/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap
UTBILDNINGSPLAN
Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling, 80/120/160 poäng
Social Policy and Welfare Studies Programme 120/180/240 points (ECTS)
1. Ansvarig institution
Institutionen för samhällsvetenskap.
2. Fastställande av plan
Styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut 2004-09-29 (Dnr: 69au) god- känt förslag till revidering av utbildningsplanen för Programmet för samhällsanalys och välfärds- utveckling. Revidering av utbildningsplanen fastställdes av grundutbildningsnämnden för huma- niora och samhällsvetenskap 2004-05-10 (Dnr 736/2004-510).
3. Giltighet
Planen gäller från 2004-09-01.
4. Förkunskaper
För tillträde till programmet krävs förutom grundläggande behörighet:
Svenska B och Engelska B 5. Syfte och mål
Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveckling syftar till att den studerande skall tillägna sig sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utföra kvalificerade projektled- nings-, utvärderings- och utredningsuppdrag. Den tänkta arbetsmarknaden finns inom samhällets alla sektorer, såväl privat och offentlig som frivilligsektorn. Utbildningen har en särskild inrikt- ning mot välfärdsområdet. Programmet förbereder också för forskarstudier inom sociologi, pe- dagogik och politologi.
Enligt högskolelagen 1 kapitlet, paragraf 9 skall den grundläggande högskoleutbildningen ge stu- denterna:
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området.
På Växjö universitet finns följande mål för Programmet för samhällsanalys och välfärdsutveck- ling: Studenten
• ska tillägna sig goda kunskaper om välfärdssystemens organisering och funktionssätt samt teoretiska redskap att analysera samhällsförändringar i relation till välfärdsutveck- ling.
• ska kunna genomföra grundliga analyser på välfärdsområdet, något som förutsätter en god kunskap inte bara om hur man gör analyser, utredningar, utvärderingar och en all- mänt god kunskap om samhällsvetenskaplig metodik, utan också att man behärskar fak- takunskaper om hur samhället fungerar samt generell samhälls- och välfärdsteori.
• ska också träna såväl muntlig som skriftlig kommunikation i olika former, exempelvis ge- nom rapporter, utredningar, uppsatser, recensioner och artiklar.
• ska utveckla förmågan till kritisk granskning av vetenskapliga texter.
6. Organisation och uppläggning
Programmet består av ett basblock , 80 poäng och en fördjupning, 80 poäng. Efter genomgång- et basblock kan högskoleexamen erhållas. Fördjupningen har två inriktningar: Den ena är att man under sista året läser 61–80 poäng i fördjupningsämnet sociologi eller pedagogik och skriver en magisteruppsats och därmed erhåller en magisterexamen. Den andra innebär att man under sista året läser 41–60 poäng i fördjupningsämnet politologi och skriver en kandidatuppsats och därmed erhåller en filosofie kandidatexamen. Programmets struktur ser ut på följande sätt:
BASBLOCK FÖRDJUPNINGSBLOCK
År 4 Termin 7
Ämnesstudier: Socio- logi, 41–60 poäng eller Pedagogik, 41–60 poäng* eller Politologi, 41–60 poäng eller Utlandsstudier, 20 poäng
Termin 8 Ämnesstudier:
Sociologi, 61–80 poäng eller Pedagogik, 61–80 poäng eller Utlandsstudier, 20 poäng
För politologistuden- terna läses här Utvär- deringsmetodik, tema–
studier, 10 poäng Projektledarutbildning, 10 poäng
År 3 Termin 5 Ämnesstudier:
Sociologi 21–40 poäng* eller Pedagogik, 1–20 poäng eller
Politologi, 1–20 poäng eller
Utlandsstudier, 20 poäng
Termin 6
Utvärderingsmetodik, temastudier, 10 poäng Projektledarutbildning, 10 poäng
För politologistuden- terna läses här 21-40 poäng
År 2 Termin 3
De offentliga välfärds- organisationerna och deras styrning och reglering, 20 poäng Termin 4
Välfärdssamhället i stabilitet och föränd- ring, 20 poäng År 1
Termin 1 Samhälls- och bete- endevetenskaplig baskurs, 20 poäng Termin 2 Välfärdssamhällets framväxt och kommu- nikation, 20 poäng
* Nivån 1–20 poäng i sociologi tillgodoräknas från studier termin 1–4 Nivån 21–40 poäng i pedagogik tillgodoräknas från studier termin 1–6.
Utlandsstudier
Eventuella studier vid utländskt universitet kan bedrivas och tillgodoräknas på någon av termi- nerna 5, 7 eller 8 förutsatt att den studerande blir antagen som utbytesstudent enligt gällande praxis inom institutionen för samhällsvetenskap och styrelsen för institutionen för samhällsve- tenskap. Sådana studier skall planeras med programansvarig och ämnesansvarig lärare. Vid oe- nighet avgör styrelsen för institutionen för samhällsvetenskap. Prövning av rätten till tillgodoräk- nande av poäng, vilka ingår i programmet görs av respektive ämnes studierektor/ämnesansvarig lärare.
Programansvarig
Det finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmets administra- tion, kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning.
Programråd
Det finns ett programråd som träffas cirka en gång per termin. Rådet består i huvudsak av lärare ifrån respektive disciplin som ingår i programmet samt vid behov prefekt eller studievägledare (se mer under punkt 10).
Programgrupp
Det finns också en särskild programgrupp, bestående av två representanter för varje årskull stu- denter samt programansvarig och vid behov övriga. Programgruppen som också träffas cirka en gång per termin eller vid behov (se mer under punkt 10).
7. Programmets innehåll och uppläggning Programmet består av följande kurser:
Termin 1. Samhälls- och beteendevetenskaplig baskurs, 20 poäng
Innehåll: Introducerande kunskap om välfärdsbegreppet och programmets pedagogiska idé.
Verktyg för att problematisera, söka, förmedla och presentera kunskap. Grundläggande kunska- per i utredningsmetodik, utredningsarbete, insamlingsmetoder, analysmetoder, muntlig och skriftlig framställning samt projektarbetsformer. Introducerande kunskap i samhälls- och väl- färdsteori, socialpsykologisk och pedagogisk begreppsram och teoribildning.
Termin 2. Välfärdssamhällets framväxt och kommunikation, 20 poäng
Innehåll: Översiktliga kunskaper om välfärdssystems framväxt i några olika länder. Grundläg- gande kunskaper om sambanden mellan ekonomiska, politiska och idémässiga omständigheter och välfärdssystemens framväxt/förändring med olikartade strukturer. Grundläggande kunska- per om den historiska arbets-/rollfördelningen mellan stat, marknad, familj samt deras inre för- ändring. Välfärd som retorik och argumentation. Medieinstitutionen som offentlighetsarena.
Termin 3. De offentliga välfärdsorganisationerna och deras styrning och reglering, 20 poäng
Innehåll: Grundläggande kunskaper om den offentliga förvaltningens styrning, struktur, funktion och resultat. Goda kunskaper om hur ansvaret för den offentliga välfärden är fördelad mellan skilda huvudmän. Kunskaper om den traditionella ekonomistyrningens instrument för planering och fördelning av ekonomiskt ansvar samt dess tillämpningar inom offentliga organisationer.
Kunskaper om principiella skillnader mellan olika grundläggande styrningslogiker inom den of- fentliga sektorns politiska, administrativa och professionella domäner och samordningsproblem mellan dessa. Grundläggande kunskaper om lagstiftningen på offentlig sektor, speciellt förvalt- ningsrätten, socialrätten, hälso- och sjukvården samt skollagen. Kunskaper om begreppen bru-
karinflytande, brukarmedverkan, beställar- utförarmodell, decentralisering, delegering, sektorise- ring och avsektorisering samt privatisering. Förmåga till kritisk analys av utvecklingstendenser.
Termin 4. Välfärdssamhället i stabilitet och förändring, 20 poäng.
Innehåll: Stabilitet och förändring i det moderna samhället. En fördjupad behandling av välfärds- samhället görs utifrån tre välfärdsförsörjningssystem: Marknad, välfärdsstat och familj. Inom ramen för detta studeras olika välfärdsförsörjningskomponenter som t ex utbildningssystem, arbetsmarknad, sociala nätverk, varu- och tjänstemarknad, politik etc. Förändringsbegreppet dis- kuteras liksom teorier om förändringsprocesser. Existerande problem och möjliga lösningar med olika välfärdssystem nu och framöver i olika välfärdssamhället.
Termin 5. Ämnesstudier/Utlandsstudier, 20 poäng Innehåll: De studerande kan välja mellan följande alternativ:
Kurser som ges vid Växjö universitet eller utländskt universitet, med vilka universitetet har sam- arbete med inom ramen för programmet, som motsvarar en termins heltidsstudier och som in- nehållsligt ligger inom det område för vilket programmet utbildar. Valet av fördjupningsämne finns mellan sociologi 21–40 poäng (nivån 1–20 poäng tillgodoräknas från termin 1–4) , pedago- gik 1–20 poäng och politologi 1–20 poäng. För de som väljer inriktningen politologi byts termi- nerna 6 och 8 ut mot varandra enligt följande: Under termin 6 läses motsvarande B-nivån i poli- tologi, termin 7 C-nivån och termin 8 läses Utvärderingsmetodik, temastudier och projektled- ning.
Termin 6. Utvärderingsmetodik, temastudier samt projektkunskap och projektledning, 20 poäng
Innehåll: Fördjupade kunskaper i utvärderingsmetod. Olika typer av utvärderingar såsom målre- laterad utvärdering, effektutvärdering, processutvärdering, insatsanalyser och uppföljning.
Metoder för datainsamling, analys, tolkning, förmedling och dokumentation studeras och själv- ständigt ska olika utvärderingar och utredningar kritiskt bedömas
Temastudier enligt livsloppscykeln: Barn och ungdom, arbetsmarknad och integration samt äldre. Temastudierna är utvärderingsinriktade.
Kursen behandlar också officiell statistik, index, standardvägnings- metoder, demografi samt urvalsmetoder. Kontroll av undersökningars kvalitet. Tidsserieanalys: Prognosmetodik.
Praktiska exempel inom temaområdet arbetsmarknad.
Inom delkursen Projektledarutbildning, om 10 poäng, ges grundläggande kunskaper om organi- sations- och ledarskapsteori samt organisationskultur. Grundläggande kunskaper om vad en pro- jektorganisation innebär och hur den skiljer sig från "ordinarie" samt om projektledarrollen.
Kunskaper om att leda tillfälliga organisationer. De olika faserna och förutsättningarna i ett pro- jekt. Tolkning av mål och uppdrag samt förmedling av resultat till uppdragsgivare. Verktyg för kommunikation och dokumentation.
För studenter med politologiinriktning läses här B-nivån i politologi Termin 7. Ämnesstudier, 20 poäng
Innehåll: Ämnesfördjupning av under termin 5 valt ämne. I sociologi, pedagogik eller politologi på 41–60 poängsnivån. Att studenterna som valt pedagogik kan läsa på 41–60 poängsnivån, be- ror på att 1–20 poäng är modifierad och därmed anses tillsammans med terminerna 1–4 och 6 motsvarar 21–40 poäng i pedagogik. I kursen ingår ett 10-poängs uppsatsarbete. Denna uppsats
kan vara arbetsplatsförlagd, det vill säga genomförs under en praktiktid på motsvarande tio veck- or och skall vara av tillämpad eller utredande karaktär.
Termin 8. Ämnesstudier, 20 poäng Innehåll:
Den studerande läser 61–80 poäng och skriver en magisteruppsats i sociologi eller pedagogik som kan vara arbetsplatsförlagd vid datainhämtningsskedet.
För studerande som valt politologi läser studenten här kurser som övriga studenter läste på ter- min 6: Utvärderingsmetodik, temastudier och projektledning.
8. Praktik och arbetsplatsanknytning
Flera examinationsmoment redan från termin 1 innehåller arbetsplatsanknutna uppgifter. På terminerna 7 och 8 uppmuntras studenterna att i samband med uppsatsskrivning göra sin datain- samling i någon organisation och valet motiveras utifrån vetenskapligt problem eller utifrån in- komna förslag på utredningar eller utvärderingar organisationerna vill få utförda.
Varje termin försöker vi få en utbildningsrelevant föreläsare från arbetslivet, politiska organisa- tioner eller från något annat universitet, nationellt eller internationellt. Detta är ytterligare ett exempel på praktiska moment eller arbetsplatsanknuten utbildning vi strävar efter att upprätthål- la.
9. Undervisning och examinationsformer
Formerna för undervisning varierar mellan olika kurser och strävan är minimera de traditionella föreläsningarna till förmån för andra pedagogiska former, såsom övningar, diskussioner, semina- rier osv. Teori och empiri varvas så långt möjligt. I utbildningen medverkar en rad lärare från olika samhällsvetenskapliga ämnen. En hel del av studietiden bedrivs i form av temastudier och i projektarbetsform där handledare från olika ämnesdiscipliner fungerar som lärarlag. På vissa del- kurser tillämpas fallstudiepedagogik, det vill säga konkreta händelser eller förlopp behandlas in- gående. Det finns en relativ balans mellan examinationer som genomförs individuellt och i grupp av olika storlekar.
Examination sker på flera olika sätt genom muntliga och skriftliga presentationer av olika slag.
Exempelvis förekommer muntliga gruppseminarier, enskilda hemtentor, grupphemskrivningar, fallstudier, filmanalyser, traditionella salstentor, och olika former av skrivuppgifter. Centralt för utbildningen är ju att samla in information, sammanställa och presentera densamma på olika sätt och för olika publiker. Därför utbildas studenterna i att skriva i olika relevanta format, såsom rapporter, uppsatser, recensioner, artiklar och pressreleaser. Individuella och kollektiva insatser varvas.
Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska men engelska moment ingår. Litteraturen är både på svenska och engelska. Studenterna möter engelsk text redan den första terminen.
10. Utvärdering, studentinflytande och kvalitetssäkring
Varje termin träffas den så kallade programgruppen som består av två representanter för varje årskull av studenter, representant från utbildningsföreningen och programansvarig för att disku- tera programmets kvalitet och utveckling. Som utgångspunkt för diskussionen finns ett underlag som består av samtliga utvärderingar som gjorts under föregående termin samtliga delkurser och en sammanfattning av dem. Vid mötena kan andra, som studievägledare eller enskilda lärare kal- las om behovs finns. Det är ett tillfälle då olika synpunkter kan ventileras och som kompletterar den öppenhet som vi vill ska genomsyra relationen mellan lärare och studenter i alla samman- hang.
Utöver programgruppen finns ett programråd som i huvudsak består av företrädare från respek- tive disciplin som har undervisning på programmet, oftast undervisande lärare som också träffas 1–2 gånger om året. Även i detta forum finns möjligheter att stämma av samordningen mellan olika utbildningsmoment och utvecklingen på programmet.
11. Examensbevis
Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Student- centrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hem- sidan www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html
De som följt programmet för Samhällsanalys och välfärdsutveckling kan erhålla följande exa- men/examina:
Efter basblocket 80 poäng:
Högskoleexamen med inriktning mot samhällsanalys och välfärdsutveckling University Diploma in Social Policy and Welfare Studies
Efter 140 poäng:
Filosofie kandidatexamen med inriktning mot samhällsanalys och välfärdsutveckling (Huvudäm- ne: sociologi, pedagogik eller politologi)
Bachelor of Social Science in Social Policy and Welfare Studies (Major subject: Sociology, Political Science or Education)
Efter 160 poäng:
Filosofie Magisterexamen (Huvudämne: sociologi eller pedagogik).
Master of Social Science (Major subject: Sociology, Education)
Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Di- ploma Supplement (engelska).
