Mål och Budget för
Avesta Kommun 2014-2016
2
Innehållsförteckning:
Förord ... 3
Vision ... 4
Styrprocessen i Avesta ... 5
Tidplan för mål och budget 2014-2016 ... 5
Uppföljning enligt styrprocess... 5
Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7
Beskrivning av kommunens styrprocess ... 7
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande ... 9
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden ... 10
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet ... 11
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden ... 12
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta 2020 ... 13
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi ... 14
Styrelsernas uppdrag ... 15
Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner ... 15
Budgetförutsättningar och styrande beslut ... 16
Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2014-2016 ... 16
Omvärldsanalys ... 16
Befolkningsutveckling i Avesta ... 16
Demografiprognos i Avesta 2013 ... 17
Arbetslöshet ... 17
Skatter och utjämning ... 17
Resultat ... 17
Balanskrav ... 18
Nettokostnads- och skatteutveckling ... 19
Känslighetsanalys ... 19
Personalkostnader ... 19
Pensionsåtaganden ... 19
Övriga kostnader och intäkter ... 19
Investeringsbudget ... 20
Internränta ... 20
Internhyreshöjning... 20
Städindex... 20
Taxor ... 20
Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget ... 21 Ekonomisk sammanställning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Förord
Vi tror på Avesta, dess invånare och företag!
Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020.
Men för att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta.
Den budget vi lägger fram för perioden 2014-2016 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling.
Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har högsta prioritet under budgetperioden.
Vårt konstruktiva och fruktsamma samarbete mellan S, V och Mp fortsätter även över denna budgetperiod. Vi har tillsammans kommit överens om hur vi vill att framtiden i Avesta ska se ut och presenterar detta i
dokumentet.
Lars Isacsson Wojciech Nedzewicz Leif Eriksson
Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet
4
Vision
Avesta 25 000/2020.
Avesta är 2020 en inflyttningsort med 25 000 invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande
landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa.
Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda.
Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika
fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete.
Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del.
Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City.
Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet.
Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på
utbildningen erbjuds.
I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt.
Styrprocessen i Avesta
Ständig omvärlds- och invärldsanalys
Tidplan för mål och budget 2014-2016
Mål och budget för 2014, plan för 2015-2016behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 maj, Kommunstyrelsen 3 juni och i Kommunfullmäktige den 17 juni 2013. Mål och budget revideras med behandling i Kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 oktober, Kommunstyrelsen den 11
november och i Kommunfullmäktige den 25 november.
Styrelsernas Mål och budgeti övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 20 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december.
Styrelsernas detaljbudgetarför registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 13 december 2013.
Uppföljning enligt styrprocess
Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna.
Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november.
Vid månadsuppföljningarna redovisas;
ekonomi- och personalstatistik
Verksamhet smål
Prestationer Effektivitet
Resursbehov Ekonomisk
restriktion
6
avstämning av fullmäktige beslutade mål
Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige.
Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till;
beslutade fullmäktigemål
tilldelade ekonomiska ramar
särskilda uppdrag
personalredovisning enligt lagstiftning
samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget.
Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också be- skrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål.
Verkställighetsbevakningska ske två gånger per år.
Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten.
Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen.
Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas.
Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Beskrivning av kommunens styrprocess
KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden.
DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i
budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar.
Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november.
DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV:
Hållbar utveckling/klimatneutralt
Medborgarinflytande
Ungdomsstaden
Folkhälsa/trygghet
Kulturstaden
Avesta 25 000 år 2020
Ekonomi
MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer.
INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag.
ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen.
I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår.
8
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande
10
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet
12
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta 2020
14
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi
Oförändrad skattesats.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2014-2016 uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 20 mkr.
Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån, med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar.
Mål
Styrelsernas uppdrag
Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner
Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive
verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 20 november.
I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har
styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas
budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året.
16
Budgetförutsättningar och styrande beslut
Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2014-2016
Det ekonomiska läget för kommunerna framöver ser ansträngt ut trots en relativt god utveckling av skatteintäkterna. På kort sikt måste kommunerna hantera kraftigt ökade investeringsbehov, besparingar i gymnasieskolan och nya föreskrifter från Socialstyrelsen för personer med demenssjukdom. På längre sikt ökar behoven från demografiska förändringar och större efterfrågan kraftigt. Åren efter 2014 börjar befolkningsförändringarna i form av ökad antal äldre och barn att ställa allt högre krav på sektorns finanser enligt samma bedömning. Elevkullarna i grundskolan kommer att öka medan behovet i gymnasiet kommer att minska. Hemtjänsten har ökat medan andelen i särskilt boende har minskat. Redan idag står de äldres sjukvård och omsorg för en fjärdedel av kostnaderna trots att personer över 65 år som andel av befolkningen motsvarar en knapp femtedel.
Omvärldsanalys
Den 10 oktober 2013 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige;
2012 2013 2014 2015 2016
BNP 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8
Arbetade timmar 0,7 0,2 0,5 1,6 1,9
Öppet arbetslösa 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6
Timlön 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6
KPI 0,9 0,1 1,3 2,4 2,8
Skatteunderlagsprognos okt 4,1 3,5 2,9 4,6 5,6 Skatteutveckling. Genomsnitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 4,0
Differens för RUR 0,3 -0,1 -0,6 0,7 1,6
Prognosen för tillväxten och ovan presenterade nyckeltal är mer negativ än SKL:s ekonomirapport i april jämfört i oktober 2012.
Många länder brottas fortfarande med svag tillväxt eller recession och tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Svensk ekonomi bedöms ta ordentlig fart först efter 2014 och konjunkturell balans uppnås först år 2017 enligt SKL:s bedömning. Konjunkturåterhämtningen ger kraft åt skatteunderlaget.
Befolkningsutveckling i Avesta
21570 21486
21467 21452 21583
21937 21886 21963 21954 22 102
21762 22 249
22 296 22 330 22 237
21 000 21 200 21 400 21 600 21 800 22 000 22 200 22 400
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 ´2011 2012 2013
mars 2013
juni
Mellan 2008 och mars 2013 minskade befolkningen i Avesta med 367 invånare.
Sedan år 2000 har Avesta minskat sin befolkning med totalt 667 personer. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer. I statistiken per juni ökade befolkningen med 103 personer jmf årsskiftet. Samma period föregående ökade befolkningen med 3 personer.
Demografiprognos i Avesta 2013
I Avesta det är framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren.
Blått avser män och rött avser kvinnor i ovanstående diagram.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. I jämförelse med samma period föregående år har arbetslösheten i både riket, Dalarna och Avesta ökat med ca 0,4 procent. Trots hög
ungdomsarbetslöshet har denna minskat i Avesta med 0,3 procent jämfört mars 2012 medan den ökat i riket med 0,2 procent. För utrikesfödda ungdomar är dock 49,1 procent arbetslösa i Avesta en ökning med 15,7 procent jämfört samma period föregående år.
Andelen arbetslösa i Avesta i % 2013 mars 18-64 år 18-24 år
Avesta 9,1 21,8
Dalarna 8,1 16,9
Sverige 8,7 17,4
Antal arbetslösa i Avesta 18-64 år 18-24 år
2010 dec 945 246
2011 dec 874 241
2012 dec 879 256
2013 mars 962 262
En negativ utveckling av arbetslösheten kan även innebära ökade kostnader för försörjningsstöd och i förlängningen på kostnaderna för institutionsvård. Utbetalningarna av försörjningsstöd i Avesta ökar ständigt. Budgetunderskottet för försörjningsstödet 2012 uppgick till 3,7 mkr av den tilldelade budgeten på 17 mkr. Budget för försörjningsstödet 2013 kvarstår på 17 mkr och redan i
delårsrapporten per augusti var den negativa budgetavvikelsen 3,8 mkr på försörjningsstödet och lika stort negativ budgetavvikelse för institutionsvård.
18 Specifikation av skatter och utjämnning, tkr
2014 2015 2016
Kommunalskatt 923 689 955 334 1 001 563
Summa kommunalskatt 923 689 955 334 1 001 563
Utjämning
Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 147 779 155 382 162 264
Kostnadsutjämning -18 075 -18 117 -18 159
Regleringsbidrag/-avgift 4 680 2 730 -3 705
Strukturbidrag 2 235 2 240 2 246
Införandebidrag 0 0 0
LSS-utjämning -4 443 -4 454 -4 464
Summa utjämning 132 176 137 781 138 182
Summa skatter och utjämning 1 055 865 1 093 115 1 139 745
Fastighetsavgift 36 414 36 414 36 414
Totalt 1 092 279 1 129 529 1 176 159
Resultat
Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 50,2 mkr.
Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till 99,4% år 2014, 98,7% år 2015 och 97,5% år 2016. Under förutsättning att inbetalda AFA premier för 2004 beslutas bli utbetalda under 2014 kommer ärende att skickas till kommunfullmäktige om ställningstagande till eventuella ramjusteringar för nystartsjobb.
Balanskrav
Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012 års när det justerade resultatet uppgick till 13,3 mkr. Det motsvarar det kortsiktiga målet, 1%, enligt god ekonomisk hushållning, trots en avsättning på 44 mkr till återställande av soptipp. Från och med 2014 kan enligt förändringen i balanskravet resultat överstigande 2 procent, med retroaktivet från 2010, avsättas i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur. I Avesta kan 16,6 mkr, enligt lagstiftaren, disponeras i de lägen som prognosen för skatteunderlaget understiger
skatteunderlagstillväxten i riket de 10 senaste åren (inklusive budgetperioden) och om årsresultatet är negativt. Upplösning får enligt RUR-reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad
balanskravsutredning. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen.
Nettokostnads- och skatteutveckling
Diagrammet visar beräknad utveckling 2013-2016Känslighetsanalys
Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden.
mkr Löneförändring med 1% inkl PO
samtlig personal i kommunen 7,8
Bruttokostnadsförändring med 1% 12,4
Generella statsbidrag med 1% 1,6
Förändrad utdebitering med 1 kr 40,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,2 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,1 Förändring av skatteunderlag 1% 10,6
Personalkostnader
Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommun- styrelsen för perioden 2014-2016 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling.
I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 dec 2013.
Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2014:
Anställda Förtroendevalda
Lag/avtal 31,63 31,42
Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25
Totalt 39,71 31,42
Pensionsåtaganden
20
Investeringsbudget
Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 25 mkr för 2014, 55 mkr för 2015 och 25 mkr för 2016. Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn.
Större investeringar:
Sport- och aktivitetsområden Infrastruktur
Internränta
Internräntan för år 2014 uppgår preliminärt till 4 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2014 enligt gällande investeringspolicy.
Internhyreshöjning
Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning, ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2013 års nivå. 2014 oförändrat om basmånad juni.
Städindex
SCB-index (maj-index) För 2014 ska en ökning på 2,5 procent inrymmas inom befintlig ram.
Taxor
Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeföränd- ringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige.
Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget
Belopp i tkr 2014 2015 2016
Övergripande:
Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2013
Kommunfullmäktige:
Tillfälliga medel
Allmänna val/EU-val 500
Utbildning, nyvalda ledamöter 500
Fullmäktigeberedning 100
Kommunstyrelsen:
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund.
I beloppet ingår även pensionskostnader. 26 653 27 339 27 873
Löneavtal och pensioner, (Mkr) 88,0 112,0 145,0
Tillfälliga medel
Framtid Avesta för år 2013-2015, inkl Avesta 2020 3 000 3 000 3 000
Tillfällig utökning myggprojekt, ordinarie medel 75 tkr 175 175 175
Offentliga miljöer och infrastruktur, KS § 46 2012 2 200 2 000 2 000
Trainee KS § 22, utgår 2014 0
Fältorganisation 500
Projekt Hållbara transporter KS §40 2013, 420 tkr under 3 år 134 134 134
Äldreutredning, KS § 13, 2013, Extern projektledare 400
Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 3 500 3 500 3 500
Ramförändring
Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande.
- Bro i Krylbo, Brogård. (Färdigställd 2014) 2 200
- Sport- och aktivitetsområden 180
- Friluftsbad, Lillsjön, Sandvika, Utsund mfl. 100
- Sportparken, tillgänglighet/asfaltering 100
Förbättrat vägunderhåll 500 500 500
Ramförändring - Övrigt
Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 0 39 13
Kollektivtrafik, kostnadsjustering, halvårseffekt 2014 1 600 1 600
Överförmyndare, 1 extra tjänst, Kf § 6 2013 400
Tjänsteförstärkning 2 000
Internationellt utbyte 100
Servicecenter 1 000
22
Belopp i tkr 2014 2015 2016
Omsorgsstyrelsen:
Ramförändring
Stödboende, alkohol och drogberoende, KF § 7, 2013 2 100
Ramökning 1 000
Bildningsstyrelsen:
Tillfälliga medel
SIVA, beslut 2008, för uppbyggnad verksamhet - 1 000
Ramförändring
SIVA 1 000
Skolskjutsar, kostnadsjustering, halvårseffekt 2014 750 750
Ramökning, inkl mattesatsning 1 000
Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd
Ramförändring
Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 172 280 287
Finansiering:
I finansnettot ingår:
Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB med 0,7 % av lånestocken. 6 000 6 000 6 000
Driftbudgetram per styrelse (netto)
Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016
Kommunfullmäktige 4 000 4 600 4 500 4 000
Kommunstyrelsen 215 113 235 879 264 786 298 824
varav Kommungemensamma kostnader 122 292 140 588 166 355 199 880
Omsorgsstyrelsen 395 657 400 501 400 501 400 501
Bildningsstyrelsen 472 880 476 825 477 575 477 575
Västmanland Dalarna miljö- och
byggnadsnämnd 12 060 12 232 12 512 12 799
SUMMA 1 099 710 1 130 037 1 159 874 1 193 699
Resultatbudget
Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016
Verksamhetens nettokostnader -1 034 100 -1 063 100 -1 090 900 -1 121 900
Avskrivningar -22 900 -23 300 -23 400 -24 200
Verksamhetens nettokostnader -1 057 000 -1 086 400 -1 114 300 -1 146 100
Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 058 500 1 092 300 1 129 500 1 176 201
Finansiellt netto 1 000 900 -800 -1 100
Förändring EGET KAPITAL 2 500 6 800 14 400 29 000
Nettokostnadsandel 99,8 99,4 98,7 97,5
24
Finansieringsbudget
Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Versamhetens nettokostnader -1 000 206 -1 063 101 -1 090 900 -1 121 900 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 066 279 1 092 300 1 129 500 1 176 201
Finansiellt netto 1 000 900 -800 -1 100
1. Verksamhetens netto 67 073 30 099 37 799 53 200
INVESTERINGAR
Inköp av materiella tillgångar -25 000 -25 000 -55 000 -25 000
Avyttrade materiella tillgångar 0 0 0 0
Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 0
Avyttrade finansiella tillgångar 0 0 0 0
2. Investeringsnetto -25 000 -25 000 -55 000 -25 000
FINANSIERING Utlåning
Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0
Återbetald utlåning 0 0 0 0
Upplåning
Långfristig upplåning 0 0 16 000 0
Amortering -2 000 -8 000 0 -30 000
Kortfristig upplåning 0 0 0 0
Amortering 0 0 0 0
Övrig finansiering 0 0 0 0
3. Finansieringsnetto -2 000 -8 000 16 000 -30 000
Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster
Avsättning pensioner 1 799 2 642 893 2 435
4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto 1 799 2 642 893 2 435
Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 41 872 -259 -307 636
Balansbudget
Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 592 413 594 913 627 314 628 914
Bidrag till statlig infrastruktur 18 400 17 600 16 800 16 000
Omsättningstillgångar 158 454 158 196 157 888 158 524
SUMMA TILLGÅNGAR 769 267 770 709 802 002 803 437
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital 289 983 296 783 311 183 340 183
därav Årets resultat 44 173 6 800 14 400 29 000
Avsättningar 144 070 146 712 147 606 150 041
Kort- och långfristiga skulder 335 214 327 214 343 214 313 214
SUMMA SKULDER OCH
EGET KAPITAL 769 267 770 709 802 002 803 437
Soliditet 38% 39% 39% 42%
*balansbudgeten är exklusive Internbanken 896 Mkr.