Redovisning av några forskares syn på
Ekonomiska bibliotekets informationsförsörjning
Utvecklingsgruppen för Informationsförsörjning vid Ekonomiska biblioteket
Anna-Karin Abrahamsson Yvonne Krans
Agneta Lignell Gunnar Oxelqvist Fattaneh Tambrchi
2007-03-01
Bakgrund
Under våren 2004 deltog Ekonomiska biblioteket i en internationell kvalitetsundersökning, LibQUAL.Den riktade sig till bibliotekets studenter och forskare och syftet var att få synpunkter på bibliotekets service och den fysiska miljön samt att få veta mer om
användarnas upplevelse av tillgängligheten och innehållet i våra samlingar. I svaren framkom att forskare/lärare vid Handelshögskolan upplevde vissa brister i medieförsörjningen. Detta ledde till att Gruppen för informationsförsörjning under åren 2005-2006 genomförde
djupintervjuer med ett mindre antal forskare/lärare för att ta reda på orsaken till missnöjet. Vi intresserade oss inte bara för forskarnas upplevelser av tillgången till medier utan ville också få fördjupad kunskap om deras sökstrategier och synpunkter på Göteborgs UB: s sökverktyg och webbplatser. Vi var även intresserade av forskarnas/lärarnas åsikter om biblioteket ur ett lärarperspektiv och hur de upplevde att dialogen mellan dem och biblioteket fungerade.
Resultatet av undersökningen kan senare komma att användas i det påbörjade
förvärvspolicydokumentet som var en av de ursprungliga uppgifterna för gruppen. Detta kan förhoppningsvis även bidra till utvecklingen av den övriga biblioteksverksamheten.
Metod
För att bättre kunna få reda på orsakerna till missnöjet följde vi upp LibQUAL- undersökningen med djupintervjuer.
På området "information control" återfanns den största upplevda bristen. Området
behandlades i frågorna IC 3, 4 och 8 i undersökningen och nedan finns frågorna i klartext och skillnaden mellan upplevd, önskad och miniminivå hos forskarna.
Fråga IC 3. Det tryckta biblioteksmaterial jag behöver för mitt arbete.
Min: 7.08
Önskad: 8.17
Upplevd: 6.89
Skillnad upplevd nivå och minimum: -0.19
Skillnad upplevd nivå och önskad: -1.28
Fråga IC 4. De elektroniska informationsresurser jag behöver
Min: 7.44
Önskad: 8.34
Upplevd: 7.12
Skillnad upplevd nivå och minimum: -0.32
Skillnad upplevd nivå och önskad: -1.22
Fråga IC 8. Tryckta och /eller elektroniska tidsskriftssamlingar som jag behöver för mitt arbete
Min: 7.6
Önskad: 8.60
Upplevd: 7.03
Skillnad upplevd nivå och minimum: -0.58
Skillnad upplevd nivå och önskad: -1.58
Efter att vi läst in litteratur om intervjuteknik utformade vi frågorna som skulle ställas. Vi vände oss till 7 forskare/lärare från Handelshögskolans institutioner. Namnförslag kom dels från kontaktkommittén för Ekonomiska biblioteket och dels från vår grupp. Vår målsättning var att olika institutioner, kön och ålder skulle bli representerade.
De utvalda tillfrågades om deltagande via e-post samt informerades om att intervjuerna skulle komma att bandas och ta ca 1 timma. Frågorna skickades till dem några dagar före
intervjutillfället och anonymitet utlovades. Vi upplevde att intresset att delta var stort.
Frågorna vi ställde redovisas i bilaga 1.
Vi skrev ut samtliga intervjuer i sin helhet och listade sedan forskarnas synpunkter rörande varje fråga. Bilaga 2 innehåller en sammanfattning av svaren från intervjuerna.
Åsikter om medieutbudet
BöckerDe flesta tycker att de viktigaste verken finns och att de får sina behov tillgodosedda. Någon pekar på luckor i det äldre bokbeståndet inom Ekonomisk historia. Ytterligare någon anser att det saknas viss litteratur inom internationell socialrätt. Flertalet uppger att de skaffar sin litteratur genom lån på biblioteket, via inköpsförslag eller fjärrlån. Man köper också en hel del själv, särskilt om man sysslar med ett smalt ämne eller ett litet geografiskt område, där ett begränsat utbud av litteratur finns på biblioteken. Detsamma gäller litteratur som man behöver använda kontinuerligt för sin forskning
E-böcker används endast i liten omfattning av forskarna. Man tycker att det är för ansträngande för ögonen att läsa på skärmen. Man gör hellre ett fjärrlån på boken om möjligheten finns.
Tidskrifter
Få anger att de saknar någon tidskrift. Någon klagade på de embargon som finns på vissa tidskrifter, men anser att det har blivit bättre. Om en artikel inte finns beställer man på fjärrlån eller struntar i den. Det förekommer också att man lämnar inköpsförslag för tidskrifter. Många är väldigt nöjd med utvecklingen av e-tidskrifterna och någon anser till och med att det är något av en revolution. Man hittar referenser lättare och man slipper kopiera. De flesta kände inte till vad Big Deal- arrangemanget innebär och hade därför ingen uppfattning i frågan.
De tycker dock att det är bra att få tillgång till många tidskrifter.
Databaser
Det framkom att forskarna använde sig av databaserna alltifrån dagligen till mer sällan och någon nästan aldrig. På frågan om vilken databas de använder mest svarade de flesta Business Source Premier, JSTOR, Econlit och några även Academic Search Elite. Den juridiska
forskaren framhöll Rättsbanken, men nämnde också Westlaw och Karnov Plus.
De flesta kände inte till andra databaser än de som biblioteket har och uppgav därför inte att de saknade någon, med undantag av ICRG (International Country Risk Guide) och en
historisk databas. Den förstnämnda köptes av forskaren själv och den andra ansågs för dyr för inköp.
Informationskompetens och sökstrategier
De flesta använder sig av Google, LIBRIS och GUNDA för att söka fram böcker och
information. Flertalet använder också elektroniska och tryckta referenslistor för att söka fram ny litteratur. Vid sökning i GUNDA och LIBRIS är det ovanligt att man använder SAB- klassning eller ämnesord utan man utgår oftast från en författare eller en titel. Följande kritik riktas mot GUNDA:
- Svårt att hitta det man söker trots att man vet att det finns
- När man söker författare eller titel kommer flera poster upp i träfflistan - Länkarna till innehållsförteckningar i böcker fungerar inte bra.
- GUNDA är svår att använda för Mac-användare.
- Man får upp många träffar som ej är relevanta. Man förväntar sig inte att få irrelevanta träffar i en bibliotekskatalog.
- När man har sökt och fått upp en träfflista så vore det bra om det på något sätt blev markerat var man hade gått in och tittat, t.ex. genom att den föregående sökningen fått en annan färg.
Forskarna använder sig oftast av ett begränsat antal databaser. Många forskare upplever att de inte har tid att sätta sig in i hur dessa fungerar och det har blivit svårare att veta vart man skall gå för att hitta material.
Flera uppger att det är svårt att söka fram tidskrifter eftersom det finns flera ingångar. Någon blickar nostalgiskt tillbaka och poängterar att tryckta tidskrifter också har ett värde. När man bläddrar igenom och läser tryckta tidskrifter hittar man artiklar som man kanske inte hade hittat i den elektroniska versionen. Ytterligare någon säger att man förr oftare gick till tidskriftsrummet för att läsa och gå igenom utvalda tidskrifter, att detta var effektivt arbete och att det är lätt att glömma bort de elektroniska tidskrifterna. På grund av att det finns flera ingångar till tidskrifterna anser några att det är svårt att hitta rätt. Det råder viss förvirring bland forskare om vad tidskriftsdatabasen egentligen innehåller. Det råder även osäkerhet bland forskarna om vilka tidskrifter som återfinns i GUNDA. De flesta använder
tidskriftsdatabasen för att söka fram en tidskrift. BSP, Econlit, Academic Search Elite och JSTOR var de som lyftes fram som "favoritdatabaser". Ingen nämnde fulltextdatabaserna Science Direct eller Emerald och våra forskare verkar ha bristfälliga kunskaper om en del av bibliotekets resurser. Ingen kände heller till att Westlaw även innehåller tidskrifter som inte finns i tidskriftsdatabasen.
På frågan om sin åsikt om UB: s hemsida tyckte de flesta att den var bra. Några hade däremot kritik på vissa punkter som t.ex. att LIBRIS borde ha en mer framträdande plats. Någon tyckte att det var svårt att hitta fjärrlåneformuläret. En annan att hemsidan hade för mycket
information och för liten text.
Sedan intervjuerna gjordes har UB: s webbplats förändrats, men en del av de påtalade bristerna kvarstår.
Biblioteket ur ett lärarperspektiv
Under intervjuerna framkom önskemål att biblioteket borde integreras mer i den pedagogiska verksamheten på universitetet. Informationskompetens anses allt svårare att uppnå och lärarna hinner inte med att uppfylla studenternas behov. Forskare/lärare var positiva till den
undervisning som biblioteket genomför idag. Men flera tyckte att det finns ett behov av ett mer organiserat samarbete, där bibliotekarien och läraren tillsammans planerar för
informationssökning som sedan utförs av bibliotekspersonalen. Flera nämnde
Bolognaprocessen och inser att bibliotekets roll i undervisningen kommer att förändras i framtiden.
Forskarnas förslag till förbättringar
På frågan om hur biblioteket kan bli bättre framkom följande förslag inom olika verksamhetsområden i biblioteket:
De önskar att det ska bli lättare att kunna söka tidskrifter.
Biblioteket kan hjälpa till att marknadsföra Handelshögskolans publikationer och forskningsresultat.
Sommarlån för forskare.
Ämnesguiden skulle kunna utvecklas och förbättras i samarbete med institutionerna och det borde finnas en länk både från institutionens hemsida och från kursportalen.
Förbättra träfflistan för sökning på författare och titel i GUNDA Träfflistan vid sökning på titel i Gunda borde förbättras. T ex kunde den träff man sist klickade på ändra färg så man lättare kan orientera sig.
Säkrare rutiner vid återlämning av böcker
Från en forskare kom ett förslag om att organisera inköpsförslagen på institutionerna så att ansvaret inte endast ligger på den enskilde forskaren.
Verksamhetsområden att arbeta vidare med
Hur kan vi förbättra vårt förvärv?
Forskarnas behov av medier kan bäst uppfyllas genom samarbete mellan dem och biblioteket.
Genom kontinuerligt samarbete och dialog med institutionerna skulle biblioteket kunna få information om nya forskningsområden och biblioteket ges möjlighet att informera om nyförvärv.
Förslagsvis kan forskarna ha tillgång till en ämnesprofil via bokleverantörernas databas t ex Enterprofile. Därigenom kan biblioteket få tips om nya böcker som kan köpas in.
Biblioteket behöver en lokal förvärvs- och gallringsplan där en översyn av både tryckta och elektroniska resurser ingår. Vi behöver satsa mer på analys av användar- och utlåningsstatistik för att bättre kunna utvärdera vårt medieförvärv.
Hur kan vi förbättra våra sökverktyg?
Bra sökverktyg är en förutsättning för att våra resurser skall kunna synliggöras på ett effektivt sätt. Om forskaren inte hittar våra medier har vi misslyckats. Att se över och förbättra
sökverktygen är en uppgift för respektive ansvarsgrupp. Det finns utrymme för vidare arbete med t. ex. databasdatabasen, tidskriftsdatabasen och GUNDA. Nedan redovisar gruppen några problemområden.
Idag kan det vara svårt att bedöma vilken databas som passar det ämnesområde man är intresserad av. Endast ämnesspecifika databaser visas men inte de mer allmänna som också berör ämnet. Vid sökning på t. ex. ämnet ekonomisk historia kommer endast ett fåtal databaser upp trots att det finns fler som är lämpliga att använda. Det borde också tydligt framgå vilka som är fakta- referens- eller fulltextdatabaser. (Se SUB: s databasmeny).
Antalet titlar i tidskriftsdatabasen har ökat kraftigt. Detta innebär att sökning på specifik titel är svårt. Vid sökning på t. ex. Journal of economics visas 82 poster. Möjligheten att söka på både exakt titel och fras borde finnas. Denna möjlighet finns idag i Samsök.
Det har skett flera förbättringar i GUNDA sedan intervjuerna gjordes med bl. a. fler
möjligheter till avgränsningar i avancerad sökning, men påtalade brister i indexsökning och
"snabbsökning" kvarstår. Dessa kan avhjälpas med mer undervisning i sökteknik.
Hur kan vi informera forskarna bättre om våra resurser?
Önskvärt är att en större del av vårt utbud blir använt. Orsaken kan vara att forskarna inte känner till eller hittar dem. Få av de intervjuade forskare använder t. ex. e-böckerna och flertalet saknar kunskap om hur de fungerar. Man är också osäker på hur man går till väga för att låna och hur mycket man kan skriva ut. De flesta har kommit i kontakt med e-böcker när de hittat en länk i GUNDA. Eftersom medieutbudet ständigt förändras behövs
informationsträffar och regelbunden undervisning.
Man kan t. ex. informera om hjälpmedel som Toc Alert för favorittidskrifterna och RSS- format för att få information om nyheter på UB: s webbsida.
Sammanfattning
Vårt intryck är att de intervjuade forskarna i allmänhet är mer nöjda med medieutbudet än vad som framkom i LibQUAL-undersökningen. Sedan den genomfördes på Ekonomiska
biblioteket våren 2004 har en rad förbättringar vidtagits och dessa kan ha påverkat deras uppfattning. Bland annat har biblioteket tecknat nya nationella avtal och embargon för ett antal viktiga tidskrifter har försvunnit. Utvecklingen från tryckta till elektroniska tidskrifter upplevs positivt p.g.a. det större utbudet och den ökande tillgängligheten. De viktigaste böcker och tidskrifterna bör finnas men de inser att det inte är rimligt att ha höga förväntningar på förvärv inom smala forskningsområden och att de inte kan begära att biblioteket köper in allt.
Möjligheten finns dessutom att göra inköpsförslag och fjärrlån. Flera forskare betonar att det är deras ansvar att föreslå inköpsförslag för att förbättra bibliotekets bestånd. En organiserad rutin för information om nya forskningsområden och inköpsförslag skulle kunna innebära högre kvalitet på våra inköp. Ingen kritik framfördes mot utbudet av databaserna.
Forskarna är inte lika positiva när det gäller våra sökverktyg. Man är särskilt missnöjd med GUNDA. De tycker också att det har blivit mer komplicerat att orientera sig i bibliotekets stora utbud av e-tidskrifter, e-böcker, databaser och Internetlänkar. Det är inte alltid självklart var man kan hitta den information man behöver. Vissa databaser kan vara svåra att söka i och man saknar tid att sätta sig in i hur man bäst söker fram information.
1. Vilka förväntningar tycker du att forskare kan ha när det gäller bibliotekets inköp?
2. Vad har du för sökstrategi när du söker information?
3. Vad är din åsikt om UB: s hemsida?
4. Vad tycker du om GUNDA?
5. Vad tycker du om sökmöjligheterna för tidskrifter i GUNDA?
6. Vad tycker du om sökmöjligheterna för böcker i GUNDA?
7. Saknar du någon tidskrift på biblioteket?
8. Saknar du tidskrifter inom något speciellt område?
9. Hur går du tillväga om du inte hittar de tidskriftsartiklar du behöver?
10. Hur har övergången från tryckta till elektroniska tidskrifter påverkat din tillgång till de artiklar du behöver?
11.Göteborgs universitetsbibliotek använder sig i stor utsträckning av Big-deal arrangemang när de köper in e-tidskrifter för att få tillgång till många tidskrifter till ett bra pris? Vad är din åsikt om detta?
12. Hur ser tillgången på databaser ut inom ditt ämnesområde?
13. Finns det några du saknar i utbudet?
14. Hur ofta använder du dig av våra databaser?
15. Hur skaffar du de böcker du behöver för din forskning/undervisning?
16. Vad tycker du om bibliotekets utbud av litteratur inom ditt ämnesområde? Saknar du något?
17. Använder du våra e-boksamlingar?
18. Hur tycker du dialogen mellan dig som forskare/lärare och biblioteket fungerar vad det gäller medieförsörjningen? Kan den förbättras? Förslag?
19. Hur tycker du att bibliotekets informationsförsörjning fungerar ur ett lärarperspektiv?
20. Vad tycker du biblioteket kan bli bättre på?
Bilaga 2
Sammanfattning av svaren från intervjuerna
Fråga 1. Vilka förväntningar tycker Du att forskare kan ha när det gäller bibliotekets inköp?
Forskarna har skiftande förväntningar på bibliotekens inköp. Några av forskarna har höga förväntningar, men inser samtidigt att biblioteket har begränsade resurser. Andra tycker att man kan ha rimliga förväntningar på förvärv. Det skall finnas bredd i inköp, de viktigaste arbetena, nytt och aktuellt. De flesta anser att det också ligger på forskarna att föreslå inköp.
Några ser fjärrlån som ett komplement till inköp.
Fråga 2. Vad har Du för sökstrategi när Du söker information?
De flesta använder sig av Google, Libris och Gunda för att söka fram böcker och information.
Flertalet använder sig av elektroniska och tryckta referenslistor för att söka fram ny litteratur.
Vårt intryck är att de flesta använder sig av ett mindre antal favoritdatabaser och tidskrifter.
Någon använder knappast alls UB: s databaser. Han medger att det kanske beror på okunskap.
Fråga 3. Vad är din åsikt om UB: s hemsida? (OBS den gamla hemsidan)
De flesta tycker att hemsidan är bra. Några hade dock kritik på vissa punkter:
- Saknade nyhetssida.
- Ville att allt skulle vara översatt till engelska.
- För mycket information och för liten text.
- Svårt att hitta fjärrlån på hemsidan
- Libris borde få en mer framträdande plats.
Fråga 4. Vad tycker Du om GUNDA?
Många forskare är missnöjda och framför kritik:
- Svårt att hitta det man söker trots att man vet att det finns.
- När man söker författare kommer flera poster upp i träfflistan - Länkarna till innehållsförteckningar i böcker fungerar ej bra.
- Gunda är svåranvänd för Mac-användare.
- Man får upp många träffar som ej är relevanta. Man förväntar sig inte att få irrelevanta träffar i en bibliotekskatalog.
- Det borde finnas inte finnas uppsatser i Gunda, utan dessa bör finnas i en separat katalog. Kvalitetskraven på uppsatserna är låga.
- När man har sökt och fått upp en träfflista så vore det bra om det på något sätt blev markerat var man hade gått in och tittat, t.ex. genom att den föregående sökningen fått en annan färg.
Flertalet av forskarna tycker att det är svårt att söka tidskrifter, medan andra anser att det inte är några problem. Många använder sig av e-tidskriftslistan.
Fråga 6. Vad tycker Du om sökmöjligheterna för böcker i GUNDA?
Åsikterna spänner från ganska bra till mycket kritiska. Mac-användarna upplever problem.
Dålig presentation av träfflistorna, t ex författare kan komma på flera rader. Man hittar inte titlar som man vet skall finnas.
Vår uppfattning är att de intervjuade sällan eller aldrig söker på SAB-klassning eller ämnesord utan mestadels bara på författare eller titel.
Fråga 7. Saknar Du någon tidskrift på biblioteket?
Några saknar en del titlar och namnger också några. I flertalet fall gör man då inköpsförslag eller beställer fjärrlån. Positivt är att embargot förbättrats och att de fått tillgång till fler tidskrifter som de tidigare saknade.
Fråga 8. Saknar Du tidskrifter inom något speciellt område?
Två anger att de saknar tidskrifter inom sitt forskningsområde (Latinamerika och socialrätt)
Fråga 9. Hur går Du tillväga om Du inte hittar de tidskriftsartiklar Du behöver?
Man fjärrlånar oftast eller struntar i den om den inte är viktig.
Fråga 10. Hur har övergången från tryckta till elektroniska tidskrifter påverkat din tillgång till de artiklar Du behöver?
Samtliga anser det vara en oerhörd förbättring och något av en revolution. Det är lättare att leta efter referenser och man slipper stå och kopiera. Några berättar att de använder sig av alerts för att få reda på när ett nytt nummer kommit och någon kände inte till den
möjligheten. Någon nämner att hon uppskattar att bläddra igenom och läsa tryckta tidskrifter och att man vid en sådan genomgång hittar saker hon skulle missat i elektronisk form.
Fråga 11. Göteborgs universitetsbibliotek använder sig i stor utsträckning av Big-deal arrangemang när de köper in e-tidskrifter för att få tillgång till många tidskrifter till ett bra pris. Vad är din åsikt om detta?
De flesta kände inte till vad Big-deal-arrangemanget innebär och flera hade ingen uppfattning i frågan. De tycker dock att det är bra att få tillgång till många tidskrifter. Det viktigaste är att få tillgång till de för forskningen intressanta tidskrifter. Om man får en del andra tidskrifter av mindre intresse på köpet, så finns alltid möjligheten att sortera bort dem vid sökningen. Detta upplevs inte som något problem.
Fråga 12. Hur ser tillgången på databaser ut inom ditt ämnesområde?
Finns det några Du saknar i utbudet?
En av de tillfrågade namngav en databas hon saknade i biblioteket men hade köpt själv, ICRG: International Country Risk Guide. Flera kände inte till andra databaser än de som finns på biblioteket och några var nöjda med de som finns.
Fråga 13. Hur ofta använder Du dig av våra databaser?
Någon använder dem sällan men de flesta använder dem ofta och så gott som dagligen.
Fråga 14. Vilka databaser använder Du mest?
BSP har flera nämnt som den de använder mest. JSTOR , Econlit, Academic Search Elite är andra. Den juridiska forskaren nämner Westlaw, Karnov plus och framförallt Rättsbanken.
Fråga 15. Hur skaffar Du de böcker Du behöver för din forskning/undervisning?
Flera uppger att de skaffar sin litteratur från biblioteket, gör inköpsförslag eller fjärrlånar boken.
Man köper också en del själv. Särskilt om man sysslar med ett smalt ämne eller ett litet geografiskt område. Detsamma gäller om det är viktig litteratur som man känner att man behöver för sin forskning. Handböcker har nämnts av någon forskare.
Fråga 16. Vad tycker Du om bibliotekets utbud av litteratur inom ditt ämnesområde? Saknas något?
Någon institution har luckor i det äldre materialet men de flesta tycker de får sina behov tillgodosedda. Någon säger att en del finns annat inte och pekar på brister inom internationell socialrätt (svensk och nordisk finns socialrätt finns). Samtidigt som hon säger att man inte kan begära att biblioteket köper in alla verk, men kanske en del intressanta.
Fråga 17. Använder Du våra e-boksamlingar?
Ingen använder e-boksamlingen regelbundet p.g.a. av att det är för tröttsamt för ögonen att läsa på skärmen. En av de tillfrågade hade varit inne några gånger men tyckte det var
krångligt att skriva ut och att det inte är samma känsla som att bläddra i en tryckt bok och vill hellre låna in boken på fjärrlån än att använda den elektroniska versionen. Det verkar också finnas en viss osäkerhet kring hur man går till väga.
Fråga 18. Hur tycker Du dialogen mellan dig som forskare/lärare och biblioteket fungerar vad det gäller medieförsörjningen? Kan den förbättras? Förslag?
Några positiva synpunkter om dialogen: på en generell nivå tycker jag att den är väldigt god, har blivit väl bemött, alltid fått hjälp, bra feedback, fungerar bra med inköpsförslag. Det är viktigt att få information om vilka förmåner man har som forskare.
Det framkom önskemål om att man borde integrera biblioteket mer i pedagogiken. Han tyckte att det fanns ett behov av ett organiserat samarbete, där bibliotekarien och läraren tillsammans utarbetade databasövningar. Studenterna klarar inte att själva söka fram information i
databaser i biblioteket. De behöver hjälp.
Från en forskare kom ett förslag om att organisera upp inköpsförslagen på institutionerna så att ansvaret inte ligger på den enskilde forskaren.
Någon gång om året borde man kanske ses och berätta vad som är nytt på institutionen respektive biblioteket tyckte någon.
Någon sa att det vore bra om man fick information om vilka förmåner man hade som forskare.
Fråga 19. Hur tycker Du bibliotekets informationsförsörjning fungerar ur ett lärarperspektiv?
Någon nämner att de skickar ner eleverna till biblioteket men sen vet de inte hur de klarar sig.
Uppfattningen är att minoritet studenterna klarar det väldigt bra medan majoriteten av
studenterna har problem att söka fram t.ex. artiklar. Någon säger att det hade varit bra om man kunde lägga ut hela tidskriftsartiklar direkt på kursportalen för att underlätta för studenterna.
Några kommenterar bibliotekets undervisning och säger att den fungerat bra, att man inte hört några klagomål.
Fråga 20. Vad tycker Du biblioteket kan bli bättre på?
Ämnesguiden kunde förbättras i samarbete med institutionerna och det borde finnas en länk både från institutionens hemsida och från kursportalen.
Träfflistan när man söker böcker på titel i Gunda borde förbättras, liksom annat i Gunda. Man föredrar Libris.
Sommarlån för forskare borde införas. Det är dumt att man får en massa påminnelser när man har semester.
Viktigt att avregistreringen av återlämnade böcker görs korrekt.
