• No results found

Protokollsutdrag. Distans via Teams

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Protokollsutdrag. Distans via Teams"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö stad

Kommunstyrelsen

Sekreterare ...

Anna-Lena Alnerud

Ordförande ... ………

Katrin Stjernfeldt Jammeh Underskrifter

Justerande ... ………

Torbjörn Tegnhammar

Protokollsutdrag

Sammanträdestid 2021-04-07 kl. 13:00-15:00

Plats Distans via Teams

Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Roko Kursar (L) (1:e vice ordförande)

Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande) Andréas Schönström (S)

Rose-Marie Carlsson (S)

Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Stefana Hoti (MP)

Emma-Lina Johansson (V) Håkan Fäldt (M)

Helena Nanne (M) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anton Sauer (C)

Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) Nils Anders Nilsson (S) Frida Trollmyr (S) Sanna Axelsson (S) Sara Wettergren (L) Måns Berger (MP) Anders Skans (V) John Roslund (M) John Eklöf (M) Tony Rahm (M)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Rickard Åhman Persson (SD)

Övriga närvarande Carina Nilsson (S) (Ordförande) (Kommunfullmäktige) Sedat Arif (S) (Kommunalråd)

Eva Bertz (L) (Kommunalråd)

Simon Chrisander (L) (Kommunalråd) Andreas Norbrant (Stadsdirektör) Tomas Bärring (Chefsjurist) Jonas Rosenkvist (Avdelningschef) Micael Nord (Avdelningschef) Anna Westerling (Ekonomidirektör) Ann Andersson (Budgetchef) Claes Ramel (Finanschef)

1

(2)

Heléne Norberg (Avdelningschef)

Anders Mellberg (Kommunikationsdirektör) Nicklas Sjöqvist (Presschef)

Jan-Inge Ahlfridh (VD Malmö Stadshus AB) Daniel Svartek (Stadsjurist)

Erica Arvebratt (tf HR-direktör) Magdalana Bondeson (Sektionschef) Anna-Lena Alnerud (Sekreterare)

Utses att justera Torbjörn Tegnhammar

Justeringen 2021-04-26

Protokollet omfattar §120

2

(3)

§ 120 Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

STK-2020-1575 Sammanfattning

Region Skåne har gett Malmö stad möjlighet att delta i samrådet om en ny Regionplan för Skåne år 2022-2040. Kommuner och andra aktörer i Skåne samt övriga regioner i landet liksom danska kommuner har bjudits in att komma med synpunkter. Regionplanen är ett underlag för fortsatt dialog kring Skånes utveckling med fokus på fysisk planering.

Samrådshandlingen är ett förslag på regionplan och hur samarbetet kring fysisk planering kan vidareutvecklas i Skåne. Inom Malmö stad har ärendet remitterats till stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och tekniska nämnden som inkommit med synpunkter. Stadskontoret har arbetat fram ett förslag på yttrande som föreslås godkännas av kommunstyrelsen.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

1. Kommunstyrelsen godkänner reviderat förslag till yttrande och översänder det till Region Skåne.

Beslutsgång

Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

Emma-Lina Johansson (V) yrkar att det av yttrandet tydligare ska framgå hur målen ska uppnås, jämställdhets - och barnperspektiven behöver bli skarpare och kopplingen till de regionala miljö- och klimatmålen behöver bli förtydligas. En viktig nationell fråga är effektiva gods- och logistikflöden.

Anders Olin (SD) yrkar avslag på arbetsutskottets förslag.

Stefana Hoti (MP) yrkar att följande text på sidan 5-6 i förslag till yttrande stryks samt att konsekvensändring görs i sammanfattningen.

"Region Skåne har under lång tid arbetat för en flerkärnig utveckling och denna inriktning tas förgiven i regionplanen. Förankringsprocessen kring “Det flerkärniga Skåne” skedde för snart tio år sedan. Flerkärnighetskonceptet bör ses över och aktualiseras för att bättre

överensstämma med den faktiska utvecklingen i regionen, som går i en monocentrisk riktning där sydvästra Skåne har en särskild stark roll."

Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar avslag på Emma-Lina Johanssons (V) tilläggsyrkanden.

Ordförande ställer först proposition på bifall mot avslag till arbetsutskottets förslag och Stefana Hotis (MP) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

3

(4)

Ordförande ställer sedan proposition på att avslå eller bifalla Emma-Lina Johanssons (V) tilläggsyrkanden och finner att kommunstyrelsen avslår dem.

Reservationer och särskilda yttranden

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation, bilaga 29.

Stefana Hoti (MP) reserverar sig muntligen mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Emma-Lina Johansson (V) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation, bilaga 30.

Beslutet skickas till

Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden

Tekniska nämnden

Beslutsunderlag

Förslag till beslut KSAU 210329 §180

Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till yttrande

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 210329 Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022- 2040

Förslag till yttrande

Bilaga - Missiv till samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

Miljönämnden beslut 210217 § 38 med Särskilt yttrande (V)

Remissvar från miljönämnden

Tekniska nämnden beslut 210219 § 48 med Särskilt yttrande (V)

Remissvar från stadsbyggnadsnämnden

 Stadsbyggnadsnämnden beslut 210218 § 47 med Reservation (SD) och Särskilt yttrande (V)

Remissvar från tekniska nämnden

Följebrev - Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

Yttrande från RÅSK

4

(5)

Reservation

Kommunstyrelsen: 2021-04-07

Ärendenummer: STK 2020-1575 Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2020-2040

Ärendet gäller samrådshandling för Regionplan för fysisk planering. Det finns ett antal områden där Regionplan kan fylla en positiv funktion, däremot ser vi en stor fara i andra avseenden där kommunernas självbestämmande och möjlighet till att utforma sina egna detaljplaner kan i princip undanröjas.

Det finns också stora frågetecken kring bostadsförsörjningen där vi ser en stor fara i att lägga detta i händerna på någon annan.

Vi anser inte att Regionplan i dessa avseenden gynnar vår kommun och vår möjlighet att fullt ut råda över den, därför yrkade Sverigedemokraterna avslag på ärendet.

För Sverigedemokraterna Malmö

Magnus Olsson Anders Olin

Med instämmande av:

Nima Gholam Ali Pour Rikard Åhman Persson

Sverigedemokraterna Malmö | Box 8022 | 200 41 Malmö | Tel: 040–300 126 E-post: malmo@sd.se | Hemsida: malmo.sd.se

Bilaga 29

5

(6)

Vänsterpartiet

Bilaga 30

Reservation

Kommunstyrelsen 2021-04-07: Ärende 24 Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

Vänsterpartiet är generellt positiva till regeringsuppdraget att etablera en Regionplan (RP) som en av två försöksregioner. Vi yrkade att följande punkter skulle tillföras remissvaret från Malmö stad.

Det grundläggande problemet med Regionplanen är att den inte är styrande, endast vägledande, och då kvittar det hur innehållsrik och bra den än är. När möjligheterna till styrning inte finns så riskerar det bli många vackra ord. Skarpare skrivningar med hänsyn till en hållbarare samhällsutveckling bör genomsyra hela regionplanen – ekonomisk, socialt och ekologiskt.Tydlighet i skrivningar kring mål och hur de ska uppnås. Jämställdhets - och barnperspektiven behöver bli skarpare

I beredningen har Vänsterpartiet regionalt påpekat att kopplingen till miljö- och klimatmålen måste vara tydligare, dvs. att regionplanens viktigaste funktion blir att tydliggöra

viljeinriktningen för hela Skåne för att minska klimatpåverkan. Det innebär att kommunernas översiktsplaner måste tydliggöra detta. Vänsterpartiet i Malmö ställer sig bakom detta.

Effektiva gods- och logistikflöden är ytterligare en viktig nationell fråga. Regionalplanen måste ha tydligare resonemang om godsflöden som inkluderar hela Sverige. Hur kan godstransporterna skötas på ett hållbart sätt och bli en del av ett hållbart transportsystem och hur kan en del av godsflöden överföras från väg till järnväg och sjöfart. En strategisk plan för att säkerställa denna omvandling av hela transportsystemet i hållbar riktning måste tydliggöras.

Slutligen saknar Vänsterpartiet en högre prioritering av havsmiljöfrågorna. Många kommuner på båda sidor av Sundet, inklusive Malmö, har planer att bygga ut med fyllnadsmassor eller bygga konstgjorda öar för bostäder. Regionalplanen måste ha mera fokus på hur sådana expansiva planer kommer att påverka havs- och vattenmiljön, genomströmning, fisket, diversifieringen med mera.

I samtliga skrivningarna kring sysselsättning och kompetensförsörjning vill vi tillföra skrivningar kring bred satsning på kvalifikationer för en grön omställning.

Malmö 2021-04-07

Emma-Lina Johansson (V) Med instämmande av Anders Skans (V)

6

(7)

Malmö stad

Stadskontoret 1 (5)

SIGNERAD 2021-03-23

Datum Tjänsteskrivelse

2021-03-23

Vår referens

Maria Bredin Strateg

Maria.Bredin@malmo.se

Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

STK-2020-1575 Sammanfattning

Region Skåne har gett Malmö stad möjlighet att delta i samrådet om en ny Regionplan för Skåne år 2022-2040. Kommuner och andra aktörer i Skåne samt övriga regioner i landet liksom danska kommuner har bjudits in att komma med synpunkter. Regionplanen är ett underlag för fortsatt dialog kring Skånes utveckling med fokus på fysisk planering.

Samrådshandlingen är ett förslag på regionplan och hur samarbetet kring fysisk planering kan vidareutvecklas i Skåne. Inom Malmö stad har ärendet remitterats till stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och tekniska nämnden som inkommit med synpunkter. Stadskontoret har arbetat fram ett förslag på yttrande som föreslås godkännas av kommunstyrelsen.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta

1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och översänder det till Region Skåne.

Beslutsunderlag

• Bilaga - Missiv till samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

• Yttrande från RÅSK

• Remissvar från tekniska nämnden

• Remissvar från stadsbyggnadsnämnden

• Stadsbyggnadsnämnden beslut 210218 § 47 med Reservation (SD) och Särskilt yttrande (V)

• Tekniska nämnden beslut 210219 § 48 med Särskilt yttrande (V)

• Remissvar från miljönämnden

• Miljönämnden beslut 210217 § 38 med Särskilt yttrande (V)

• G-Tjänsteskrivelse KSAU 210329 Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

• Förslag till yttrande

Beslutsplanering

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2021-03-29 Kommunstyrelsen 2021-04-07

Beslutet skickas till

Stadsbyggnadsnämnden

(8)

2 (5) Miljönämnden

Tekniska nämnden

Ärendet

Region Skåne har gett Malmö stad möjlighet att delta i samrådet om en ny Regionplan för Skåne år 2022-2040. Regionplanen är ett underlag för fortsatt dialog kring Skånes utveckling med fokus på fysisk planering. Samrådshandlingen är ett förslag på regionplan och hur samarbetet kring fy- sisk planering kan vidareutvecklas i Skåne. Kommuner och andra aktörer i Skåne samt övriga regioner i landet liksom danska kommuner har bjudits in att komma med synpunkter.

Inom Malmö stad har ärendet remitterats till stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och tek- niska nämnden som inkommit med synpunkter.

I tekniska nämnden har Vänsterpartiet inkommit med ett särskilt yttrande.

I stadsbyggnadsnämnden har Sverigedemokraterna inkommit med en reservation och Vänster- partiet ett särskilt yttrande.

I miljönämnden ha Vänsterpartiet inkommit med ett särskilt yttrande.

Malmö stad har också fått ett yttrande från Romeleås- och Sjölandskapskommittéen för kännedom.

Yttrandet bifogas ärendet.

Mer om regionplanen

Regionplanen är den första i sitt slag i Skåne och tas fram i enlighet med Plan- och bygglagen.

Regionplanens syfte är enligt Region Skåne att den vara ett stöd för den fysiska planeringen i de skånska kommunerna vad gäller de mellankommunala och regionala planeringsfrågorna samt bi- dra till att skapa ett sömlöst Skåne för invånarna.

Regionplanen uttrycker de fysiska strukturerna i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. Planen innehåller strategier och planeringsprinciper och ska visa Skånes samlade vilja samt ge förutsättningar för utvecklingen av de fysiska strukturerna.

Planen ska vara vägledande för beslut i den efterföljande kommunala planeringen och bland an- nat ange grunddragen för användning av mark- och vattenområden, verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses samt verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

Mer konkret innehåller regionplanen följande delar:

Mål och förutsättningar: Här beskrivs Region Skånes uppdrag, mål som planen förhål- ler sig till, trender och utmaningar som påverkar utvecklingen och framtida planering.

Utvecklingsinriktning: Här beskrivs planeringsstrategier och en strukturkarta, flerkär- nighetsmodellen utgör grund.

Tematiska fördjupningar: Här konkretiseras planeringsstrategierna med fyra tematiska fördjupningar och planeringsprinciper. En sammanfattande regional mark- och vattenan- vändningskarta för Skåne beskrivs.

Genomförande och uppföljning: Här beskrivs hur regionplanen ska genomföras och följas upp.

(9)

3 (5)

Konsekvensbedömning: Här finns en samlad konsekvensbeskrivning av planen som en bilaga.

Samrådsförslaget presenteras digitalt i verktyget StoryMaps via följande länk:

http://skane.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=84ac9b4bad2a496b9ec4130fd41b2f51 Använd gärna Microsoft Edge, Google Chrome eller Safari som webbläsare, vid behov kopiera in länken till någon av dessa. Det går även att ladda ner som PDF från StoryMaps och från Region Skånes hemsida: www.skane.se/regionplan

Synpunkter från Stadsbyggnadsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden lyfter sammanfattningsvis att:

• Regionplanens roll och målbild måste tydliggöras ytterligare för att planen ska kunna ut- göra ett stöd för kommunernas planering. Regionplanen bör fokusera på frågor som kommunerna inte kan lösa enskilt. Det framåtsyftande perspektivet behöver bli tydligare.

• Malmö utgör en fjärdedel av regionens invånare. Stadens roll och Öresundsregionen som spelplan behöver återspeglas tydligare i regionplanen. Strategier som syftar till att stärka Malmös och Skånes konkurrenskraft nationellt och globalt behöver utvecklas.

• Regionplanen behöver ta fasta på utmaningar kring hållbar tillväxt och då ur alla tre håll- barhetsdimensionerna; social, ekonomisk och ekologisk. Särskilt planering som stödjer kommunal samsyn för hållbar bostadsförsörjning och bättre möjligheter att skapa fler arbetstillfällen i regionen behöver utvecklas.

• Ökat fokus på långsiktigt hållbara lösningar för pendling och godstrafik är nödvändigt för en positiv utveckling i regionen. Öresundsmetron är en viktig satsning som behöver lyftas tydligare i regionplanen.

• Det är bra att regionplanen tar upp klimatanpassning men strategier för minskad klimat- påverkan behöver utvecklas.

• Den inbjudande och transparenta process i framtagandet av regionplanen är positivt.

Samtidigt kan kommunernas och andra aktörers roll i genomförande och uppföljning av planen förtydligas.

Synpunkter från tekniska nämnden

Tekniska nämnden välkomnar förslaget till Skånes första regionplan och ser potential i den led- ning som planen kan ge skånska kommuner. Nämnden lyfter sammanfattningsvis att:

• Det är svårt att se hur regionplanen förhåller sig till andra regionala planer och program samtidigt som en tydlig prioriteringar och vägledning saknas i svåra avvägande. Planen ger en nulägesbild och pekar inte i tillräcklig utsträckning på önskad utveckling.

• Regionplanen behöver ge Skånes kommuner en större samsyn kring vad som krävs av den fysiska planeringen för att nå klimatmålen. Klimatanpassning beskrivs tydligt men minskad klimatpåverkan nämns i för låg utsträckning. Begreppet resiliens behöver defi- nieras.

• Jämställdhets- och barnperspektivet behöver förstärkas genom hela regionplanen.

• Tillväxtmotorernas och särskilt Malmö-Lunds betydelse för hela Skånes utveckling lyfts fram på ett bra sätt. För Malmös del behöver storstadsperspektivet betonas ytterligare.

• Nämnden lyfter att infrastruktur som gynnar hållbara transporter bör prioriteras samt be- tonar vikten av att identifiera och uppmärksamma brister och behov i järnvägsnät

(10)

4 (5) samtidigt som Skånska riksintressen så som utvecklingen på flygplatser och hamnar borde hanteras mer systematiskt.

• Regionplanen bör utveckla planeringsprincip för det mellankommunala samarbetet kring bostadsförsörjning, företagsetableringar, samverkan med privata markägare och bekämp- ning av spridning av invasiva arter.

• Tekniska nämnden anser att informationen i kartorna är bra men de bör innehålla flera lager och vara interaktiva. Kompletterande kartor som visar pendlingsströmmar behövs.

• En konsekvensbeskrivning utifrån hållbarhetsperspektiven är ett positivt angreppssätt.

Men grunderna på vilka regionplanen får godkänt och anses vara hållbar är oklara.

Synpunkter från miljönämnden

Miljönämnden framför följande synpunkter:

• Regionplanen borde med fördel blir tydligare med att mark och vatten ska användas ef- fektivare, och i större utsträckning även yt-effektivare. Den tematiska fördjupningen Blågrön infrastruktur bör tydligare koppla an till målsättningen, i EU:s ramdirektiv för vatten, att status på klassade vattendrag ska vara av god kvalitet.

Regionplanen borde i större utsträckning förhålla sig till den statliga utredningen En ut- vecklad vattenförvaltning samt åtgärdsprogram för södra Östersjöns vattendistrikt. I detta avseende bör Regionplanens roll gentemot kommunen och länsstyrelsen tydliggöras.

• Begreppet ”resilient region” som lyfta under Planeringsstrategier bör definieras och för- tydligas.

• Vikten av en utbyggd laddinfrastruktur för el- eller hybridbilar kan förtydligas i region- planen, inte minst på landsbygden.

• Fokus på, och åtgärder som minskar inpendlingen med privatbil till tillväxtmotorer och regionala kärnor välkomnas. Samtidigt saknas kopplingen transporter inom dessa samt ett regionalt perspektiv på samlastning av godstransporter över kommungränserna.

• Regionplanen borde inkludera vikten av att bygga yteffektivt för att spara på framför allt jordbruksmark men även områden med höga naturvärden. Vidare saknas aspekter kring cirkulärt byggande.

• Regionplanen bör konkretisera insatser för ett leveranssäkert elnät och i större utsträck- ning lyfta fram fler sätt att arbeta på än utbyggnad. Andra nät skulle kunna läggas in i pla- nen exempelvis det befintliga gasledningsnätet som har stor potential.

• Markanvändningskartan bör görs interaktiv med olika lager så att relevant information kan synliggöras för ett specifikt område.

MalmöLundregionens yttrande över Regionplanen

MalmöLundregionens styrelse har beslutat att MalmöLundregionen ska avge ett gemensamt ytt- rande på Regionplanen. Beslut om ett gemensamt yttrande sker på styrelsens möte den 27 april.

Innan det når styrelsen förankras och kvalitetssäkras yttrandet av kommundirektörsgruppen i MalmöLundregionen så att yttrandet inte går emot något enskilt kommunalt yttrande samt att det kärnfullt förmedlar MalmöLundregionens perspektiv på Skånes utveckling. MalmöLundreg- ionen har dessutom politiska ledamöter i det sk Regionplanerådet som också har möjlighet att framföra MalmöLundregionens perspektiv på Regionplanen.

MalmöLundregionens yttrande lyfter följande punkter, många som känns igen förslag till ytt- rande från Malmö stad:

(11)

5 (5)

• Syftet för Regionplanen bör tydliggöras

• Regionplanens mål bör vara mer framåtsyftande och visionär

• Kopplingarna till Danmark och omvärlden behöver integreras tydligare, med särskild fo- kus på Öresundsmetrons betydelse för Skånes och omvärldens utveckling

Det behövs en djupare dialog kring vilka fysiska strukturer som bäst bidrar till en positiv utveckling i Skåne.

Strategier som syftar till att stärka näringsliv och arbetsmarknad bör utvecklas

• Ur ett socialt perspektiv bör jämställdhetsperspektivet belysas tydligare

• Klimat- och miljöperspektivet behöver förstärkas, både avseende klimatanpassningsåt- gärder och minskad klimatpåverkan.

Stadskontoret synpunkter

Stadskontoret instämmer i synpunkter från nämnderna. De speglar centrala perspektiv utifrån stadens prioriteringar, utmaningar och planering. Stadskontoret har i framtagandet av yttrandet valt att sortera synpunkter som riktar sig direkt till Regionplanen från mer generell information som tagits bort. Därtill vill stadskontoret lyfta fram ett tydligare näringslivsperspektiv och strate- gier i regionplanen. Dessutom behöver Öresundsmetron tydligare beskrivas i planen med kon- kreta exempel på nyttor. Baserat på nämndernas synpunkter har stadskontoret tagit fram förslag på yttrande. En bilaga föreslås i slutet av yttrandet där mer detaljerade synpunkter lyfts in.

Ansvariga

Micael Nord Näringslivsdirektör Magdalena Bondeson Sektionschef Andreas Norbrant Stadsdirektör

(12)

Malmö stad

Kommunstyrelsen 1 (9)

Datum Yttrande

2021-04-09

Adress

August Palms Plats 1

Diarienummer Till

STK-2020-1575 Region Skåne/Regionala

utvecklingsnämnden

Samrådshandling för Regionplan för Skåne 2022-2040

2019-RU000065

Sammanfattning

Malmö stad välkomnar Regionplanen och det stöd den är tänkt att ge de skånska kommu- nerna i den fysiska planeringen gällande mellankommunala och regionala planeringsfrågor.

Regionplanen kan utgöra en enande kraft för regionen och ge viktig vägledning för den kom- munala planeringen. Övergripande är de beskrivna utmaningarna och analyserna i Regionpla- nen i linje med Malmö stads egna analyser. Regionplanen ger tyvärr inte den vägledning för kommunerna som den har potential att göra. Regionplanen innehåller inga tydliga priorite- ringar och avvägningar i svåra mellankommunala och regionala frågor, t.ex. utbyggnad kontra bevara jordbruksmark, vilket gör att vägledningen blir svag. Regionplanen visar till stor del på ett nuläge och inte lika mycket på önskad utveckling. Vilken förflyttning vill vi ge- mensamt åstadkomma? Malmö stad ser fram emot fortsatt dialog med Region Skåne i det fortsatta arbetet med Regionplanen.

Sammanfattande synpunkter

• Regionplanens roll och målbild måste tydliggöras för att planen ska kunna utgöra ett stöd för kommunernas planering. Regionplanen bör särskilt fokusera på frågor som kommu- nerna inte kan lösa enskilt. Det framåtsyftande perspektivet (målbild) behöver bli tydli- gare.

• Malmö utgör en fjärdedel av regionens invånare. Stadens roll och Öresundsregionen som spelplan behöver återspeglas tydligare i regionplanen. Strategier som syftar till att stärka Malmös och Skånes konkurrenskraft nationellt och globalt behöver utvecklas.

• Flerkärnighetskonceptet bör ses över och aktualiseras för att bättre överensstämma med den faktiska utvecklingen i regionen Flerkärnighetskonceptet är otydligt huruvida det speglar den faktiska utvecklingen eller en vision. Ett steg i rätt riktning är att Malmö pekas ut som nationell tillväxtmotor. Regionens skilda förutsättningar behöver dock bättre bely- sas i nulägesbeskrivningar och strategier.

• Regionplanen behöver ta fasta på utmaningar kring hållbar och tillväxt och då ur alla tre hållbarhetsdimensionerna; social, ekonomisk och ekologisk. Särskilt planering som stödjer

(13)

2 (9) bättre möjligheter att skapa fler arbetstillfällen i regionen behöver utvecklas liksom strate- gier för näringslivet.

• Ökat fokus på långsiktigt hållbara lösningar för pendling och godstrafik är nödvändigt för en positiv utveckling i regionen. Öresundsmetron är en viktig satsning som behöver lyftas tydligare i regionplanen.

• Regionplanen kan bli tydligare vad gäller strategier för hållbar markanvändning exempel- vis vad gäller bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur vilket konkretiseras i yttran- det med exempel på regionalt samarbete.

• Det är bra att regionplanen tar upp klimatanpassning men strategier för minskad klimat- påverkan behöver utvecklas.

Yttrande

Regionplanens målbild och roll – vision/målbild saknas

Malmö stad anser att Regionplanens målbild och roll bör förtydligas med ett mer framåt- blickande och visionär målbild/framtidsbild som utgår från ett tydligt hållbarhetsperspektiv för Skåne år 2040/2050. Regionplanen visar på ett nuläge snarare än önskad utveckling och utgår till stor del ifrån strategier och planeringsprinciper som kommunerna redan idag använ- der. En väl förankrad målbild kan samla kommunerna mot samma mål i planeringen.

Planen behöver ytterligare fokusera på Skånes utmaningar och hur dessa gemensamt kan lö- sas. Region Skåne har en viktig funktion i att ta fram regionala underlag för planering, något som Regionplanen bör fortsätta att medverka till. Malmö stad menar att det behövs en mer samlad regional överblick för att ge ledning i gemensamma planeringsfrågor som behöver adresseras för att nå regionala och nationella utvecklingsmål.

Regionala utmaningar för planeringen - mer fokus på regionala/mellankommunala frågor

Regionplan för Skåne tar sin utgångspunkt i ett antal trender och utmaningar som i huvudsak ligger i linje med Malmö stads analys. För att regionplanen ska utgöra ett stöd i kommuner- nas planering behöver den utgå från de utmaningar som målas upp och som kommunerna inte enskilt kan lösa. Planen behöver tydligare fokusera på de frågor som är Skånes utma- ningar och hur dessa gemensamt kan lösas. Dessa beskrivs i följande avsnitt.

En planering som möjliggör hållbar tillväxt – tydligare perspektiv för alla hållbarhets- dimensionerna

Hur planeringen ska möjliggöra en hållbar tillväxt är helt avgörande för Skånes framtid och behöver genomsyra regionplanen ytterligare. Hållbarhetsperspektivet borde utgöra grunden för all långsiktig planering men i regionplanen uttrycks det snarare som enskilda miljöfrågor.

Utmaningarna beskrivs i regionplanen till stor del utifrån ett viktigt ekologiskt perspektiv, ex- empelvis gällande hållbar mark- och vattenanvändning. Men de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet bör belysas ytterligare. Ett exempel på detta är klimatanpassning

(14)

3 (9) som i regionplanen beskrivs tydligt, men de åtgärder som fysiska planeringen måste göra för att minska klimatpåverkan saknas. Även jämställdhets- och barnperspektivet behöver förstär- kas genom hela regionplanen.

Planeringsstrategier för näringslivsutveckling

Malmö stad anser att Regionplanen saknar strategier Regionplanen bör lyfta fram gemen- samma, planeringsmässiga förutsättningar för ett mångfacetterat och resilient1 näringsliv som kan bidra med en bredd av arbetstillfällen till regionen. Malmö stad anser att regionplanen saknar strategier och planeringsriktlinjer som stärker näringslivets förutsättningar för att ut- vecklas på ett, ur alla aspekter, hållbart och robust sätt.

Malmö har idag ett diversifierat, kunskapsintensivt och innovativt näringsliv. Här finns en etablerad entreprenörsanda och en stark start-up scen. Även om mycket har gått i rätt rikt- ning i Malmö under de senaste decennierna, har inte alla delar utvecklats lika kraftigt i positiv riktning. En mängd aspekter och aktörer påverkar denna utveckling och det är frågor som måste adresseras kraftfullt i regionplanen. Några exempel på frågor att lyfta är hur kommu- nerna kan samverka kring verksamhetsområden, näringslivsetableringar, regionalt lämpliga lokalisering av större anläggningar och strategier kring externhandelsetableringar. Även eta- blering och utveckling av forskningsmiljöer, kultur- och fritidsverksamheter är viktiga ur ett tillväxt- och näringslivsperspektiv.

Effekterna av Corona-pandemin på näringslivets utveckling är ännu oklara men indikerar att vissa branscher stärkts, såsom dataspelsbranschen, medan andra kraftigt försvagats,

häribland handel och besöksnäring. Arbetslösheten är hög i Malmö, något som effekterna av Corona-pandemin hotar att förstärka.

En planering som motverkar orättfärdiga skillnader och även verkar för goda livsmil- jöer för alla (bostadsförsörjning)

Både Skånes och Malmös befolkning växer kraftigt och år 2050 beräknas Malmös befolkning uppgå till 500 000 invånare. Både i Skåne och i Malmö är det en utmaning att trygga medbor- garnas välfärd, tillgång till bostäder och minska orättfärdiga skillnader. Bostadsbyggandet har gått på högvarv under senare delen av 2010-talet. Samtidigt är det en utmaning att säkra bo- stadstillgången för hushåll med svag ekonomi och dålig förankring på bostadsmarknaden.

I regionplanen beskrivs att den skånska bostadsmarknaden ska erbjuda en mångfald av boen- deformer. Malmö stad anser att det saknas en analys om att bostäderna måste finnas där folk vill bo. Därför blir det viktigt att beskriva de enskilda kommunernas roll i att upplåta en mångfald av boendeformer. Det är viktigt att de planeringsstrategier för bostadsförsörjning som finns i Regionplanen följs på ett sätt som gör att alla kommuner planerar för en generell bostadsförsörjning för både nya och befintliga boende i Skåne.

1 Ett näringsliv som är långsiktigt rustat för att hantera konjunktursvängningar och olika typer av kriser. Det innebär bl.a. att det finns en bredd av branscher som sysselsätter en bredd av människor med olika typer av kompetenser.

Branschbredd gör att näringslivet är bättre på att ”absorbera” olika typer av kriser. Olika branscher drabbas på olika sätt, i olika typer av kriser. Resiliens innebär slutligen även att näringslivet har förmåga att bidra med samhällskritiska produkter/tjänster som t.ex. livsmedel, medicinsk utrustning etc.

(15)

4 (9) Planeringsriktlinjen för bostadsförsörjningen behöver konkretiseras, till exempel gällande hur bostadsbeståndet ska nyttjas mer effektivt. Regionplanen lägger för stort fokus på nypro- duktionens förmåga att lösa bostadsbehov och flyttkedjor samtidigt som den konstaterar att nyproduktion endast står för en marginell andel av totalt antal bostäder. Regionplanen bör också inkludera vikten av att bygga yteffektivt för att spara på jordbruksmark och områden med höga naturvärden.

En planering som säkerställer en ökad tillgänglighet i regionen och ett hållbart inno- vativt transportsystem (transporter, hållbart resande, mobilitet)

Pendling till och från städerna

Malmö stad välkomnar fokus på, och åtgärder som bidrar till långsiktigt hållbar pendling, sär- skilt åtgärder som minskar inpendlingen med privatbil till städerna. Malmö har redan idag en stor arbetspendling både in och ut från staden. Dessa pendlingsströmmar bidrar till stora ut- maningar i form av ytanspråk, buller och påverkan på luftkvalitet. Regionplanen behöver be- lysa tydliga strategier för att hantera dessa frågor både på kort och lång sikt.

För att skapa ett hållbart resande och pendling finns frågor som skulle kunna adresseras tyd- ligare i Regionplanen, till exempel satsningar på attraktiva pendlarparkeringar och kopplingen till vidaretransporter inom städerna. Även frågan om samordning och utbyggnad av regional laddinfrastruktur för el- eller hybridbilar, inte minst på landsbygden, kan förtydligas. Kopp- lingar mellan laddmöjligheter och deras funktion i ett utvecklat elnät kan lyftas fram under båda de tematiska fördjupningarna Transporter och Teknisk infrastruktur.

Regionplanen bör också utveckla resonemang kring hur persontransporterna kan komma att utvecklas i framtiden, med avseende på exempelvis effekterna av elektrifiering och automati- sering på kollektivtrafikens utveckling och framtida lösningar för att skapa goda kopplingar mellan trafik- och mobilitetslösningar mellan kommunerna. Samtidigt är det viktigt att belysa och ha strategier för vad som händer när vi når kapacitetstak för dagens kollektivtrafiklös- ningar. En viktig satsning som gynnar hela regionen och samspelet med omvärlden är Öresundsmetron, vars effekter bör belysas tydligare i regionplanen.

Därtill bör Region Skåne fortsätta att hålla samman och driva på samarbeten mellan Skånes kommuner i arbetet med regionala supercykelstråk, där regionen har en viktig roll i att sam- ordna arbetet.

Godstransporter och logistik inklusive samspel med persontrafik

Malmö stad välkomnar att regionplanen framhåller vikten av att arbeta proaktivt och ut- veckla ett regionalt helhetsperspektiv på gods- och logistikfrågor. Skåne är en betydelsefull länk för godstransporter och har en viktig roll på transeuropeiska transportnätet, TEN-T.

När Fehrman Bält-förbindelsen öppnar 2029 väntas ökade trafikflöden som skapar kapaci- tetsutmaningar på Öresundsbron, Södra stambanan samt Malmö godsbangård.

(16)

5 (9) Öresundsbrons funktion och fortsatta utveckling är avgörande för Skåne, där åtgärder på dess landanläggningar och ökad kapacitet över Öresund är nödvändiga satsningar.

Öresundsmetron spelar här en viktig roll eftersom den kan avlasta bron från minst 50 pro- cent av det kollektiva resandet 2035 och framåt och på så vis frigöra kapacitet för godståg och fjärrtåg. Öresundsmetrons potential för att stärka så väl pendling tvärs Öresund och kli- matvänlig godstågstrafik över Öresundsbron bör förstärkas i Regionplanen.

Dessutom behövs en långsiktigt hållbar lösning för en eller flera rangerbangårdar i Skåne, ett yttre godsspår i Malmö samt robusta anslutningar till Malmö hamn som är en av två utpe- kade Core hamnar i Skåne.

Parallellt behöver också brister och behov i järnvägsnätets knutpunkter och spårkopplingar identifieras och åtgärdas, exempelvis planskilda spår-kopplingar på Malmö bangård och på Öresundsbanan vid Svågertorp.

Samspelet mellan person- och godstrafik som delar kapacitet på järnväg och vägar är på ett generellt plan viktigt att ta hänsyn till i strategier och planering inom transport och mobilitet.

Regionplanen bör också lyfta fram vikten av att godstransporter är energi- och yteffektiva för att säkerställa en attraktiv och trivsam stadsmiljö. Ett exempel på ett perspektiv att tydligare lyfta in i Regionplanen är regleringar och regional och mellankommunal samverkan kring Bä- righetsklass 4 (BK4), som sedan hösten 2020 gäller för stora delar av det skånska vägnätet.

En planering som stärker Skånes globala konkurrenskraft och möjliggör ökad integ- ration med omvärlden

Regionplanen kan i större utsträckning beskriva och utgå ifrån Skånes roll som en gränsreg- ion med starka kopplingar till Danmark. Hur Skåne bättre kan dra fördel av dess geografiska läget bör framgå ännu tydligare.

Malmö har tillsammans och med Köpenhamn stor potential att vara den tillväxtkraft som behövs för att Skåne ska stå sig i jämförelse med de andra storstadsregionerna i Sverige. Ur ett regionalt perspektiv behövs tydligare beskrivningar av vad som kan stärka tillväxtmotorn.

Det handlar t.ex. om en framtida Öresundsmetro, höghastighetsstationer i centrala lägen, hantering av pendlingsströmmar för hållbar och smidig vardagspendling, koppling till Malmö Airport och Copenhagen Airport, gemensamma satsningar för att attrahera forskning, nä- ringsliv, och kulturinstitutioner för att nämna några.

En planering för både växande städer och mindre orter i Skåne

Region Skåne har under lång tid arbetat för en flerkärnig utveckling och denna inriktning tas för given i regionplanen. Förankringsprocessen kring “Det flerkärniga Skåne” skedde för snart tio år sedan. Flerkärnighetskonceptet bör ses över och aktualiseras för att bättre över- ensstämma med den faktiska utvecklingen i regionen, som går i en monocentrisk riktning där sydvästra Skåne har en särskild stark roll.

(17)

6 (9) Det är positivt att Malmö pekas ut som nationell tillväxtmotor. Malmös roll i regionen speglas dock inte tillräckligt väl i förslaget till regionplan. I Malmö bor en fjärdedel av Skånes befolkning. Malmös utveckling påverkar hela Skåne och strategier och planeringsriktlinjer måste understödja en utveckling som ger möjligheter att växa på ett hållbart sätt i förhållande till exempelvis pendling, förutsättningar för näringslivet, bostadsförsörjning, med mera.

En planering för bebyggelseutveckling och hållbar markanvändning

Malmö stad anser att regionplanen kan bli tydligare vad gäller strategier för hushållning av mark när det gäller bebyggelseutveckling och transportsektorns markanvändning, t.ex. mel- lankommunal samverkan för att lösa bostadsbristen, större verksamhetsområden och gemen- sam planering kring näringslivsetableringar, synen på etablering av externhandel, framtids- spaningar kring lokaliseringen av andra större och viktiga regionala funktioner, aspekter kring hållbart och klimatneutralt byggande samt skydd av jordbruksmark och områden med höga naturvärden.

Blågrön infrastruktur

Regionplanen påpekar vikten av att skydda och bevara blågrön infrastruktur. Däremot sak- nas en ambition om att utöka och skapa nya kopplingar mellan grönområden t.ex. skapandet av nya eller breddning av befintliga korridorer och våtmarksstråk.

Den tematiska fördjupningen Blågrön infrastruktur bör tydligare koppla an till målsätt- ningen, i EU:s ramdirektiv för vatten, att status på klassade vattendrag ska vara av god kvali- tet. Regionplanen bör också i större utsträckning förhålla sig till den statliga utredningen En utvecklad vattenförvaltning samt åtgärdsprogram för södra Östersjöns vattendistrikt. I detta avse- ende bör Regionplanens roll gentemot kommunen och länsstyrelsen tydliggöras

Planeringsriktlinjen inom ramen för landskap, jordbruk och skogsbruk är så alltomfattande att det är svårt att förstå vad som bör prioriteras utifrån riktlinjen. Med tanke på identifierade utmaningar såsom bortträngda arter och minskad biologisk mångfald så kan det tolkas som att miljö och rekreation är prioritet över produktion och innovation. Hur står detta i relation till ambitionerna att bli en bioekonomi?

Havet utgör en stor del av Skåne och det finns flera utmaningar kopplade till exempelvis havsnivåhöjning, biologisk mångfald och transporter på havet även om detta inte framgår av avsnittet om utmaningar. Malmö stad önskar att havsfrågorna utvecklas i regionplanen.

Genomförande, uppföljning och konsekvensbeskrivning

Den inbjudande och transparenta process i framtagandet av regionplanen är positivt. Samti- digt kan kommunernas och andra aktörers roll i genomförande och uppföljning av planen förtydligas.

För genomförandet behöver Regionplanen tydliggöra huruvida de strategier och program som det hänvisas till i planen utgör en del av regionplanen eller om de utgör underlag. Det kan vara svårt att överblicka hur alla planer och program inbördes relaterar till varandra samt finna den röda tråden i Regionplanen.

(18)

7 (9) Den sammanfattande slutsatsen i konsekvensbedömningen i Regionplanen är att det är svårt att göra en miljökonsekvensbeskrivning utifrån planens allmänt hållna innehåll. Detta reso- nemang bör utvecklas.

Regionplanens kartor

Informationen i kartorna är överlag bra. Kartorna behöver utvecklas i vissa avseenden, ex- empelvis bör de innehålla flera lager och vara interaktiva. Dessutom behövs kompletterande kartor som visar pendlingsströmmar över landsgränser. Kartorna ger en bild över nutiden men visar inte den bebyggelse som planeras i kommunerna, vilket vore önskvärt. (se detalje- rade synpunkter i bilaga 1).

Avslutningsvis vill Malmö stad också hänvisa till yttrande från MalmöLundregionen.

Ordförande

Katrin Stjernfeldt Jammeh

Sekreterare

Anna-Lena Alnerud

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en reservat- ion.

Stefana Hoti (MP) reserverar sig muntligen mot beslutet.

(19)

8 (9)

BILAGA 1 – DETALJERADE SYNPUNKTER Kartorna i Regionplanen

Kartan över gränserna för havsplaneringsområden i Skåne på sida 81 behöver inkludera även den inre gränsen för havsplanering, det vill säga linjen som följer territorialgränsen en sjömil ut från kusten, i enlighet med bilden nedanför kartan.

Mark- och vattenanvändningskartan är komplex och innehåller mycket information. Det vore önskvärt om kartan innehöll flera lager och var interaktiv där olika lager kan släckas och tändas och att relevant information kan synliggöras för ett specifikt område.

Ett exempel på hur informationen blir otydlig i den befintliga kartan är att färgen för Skåne- leden är samma som för superbusslinjerna, även om de senare är streckade istället för hel- dragna linjer.

I markanvändningskartan saknas Lillgrundsparken. Även om det i dagsläget är oklart om par- ken ska vara kvar eller inte finns den med i den nationella havsplanen och därför borde den vara med här.

Karta som visar på vad som finns i den närmast omvärlden önskas. Trafiksystemen i Skåne är i hög utsträckning integrerade med Köpenhamn, Själland, Bornholm, Halland, Kronoberg och Blekinge. Karta med pendling över nationsgränsen vore önskvärt. Kartan över arbets- pendling i Skåne skulle kunna kompletteras med en karta över utbildningsresandet, till fram- förallt högre utbildning och vuxenutbildning, som ökat snabbt. Begreppet ”Försörjnings- kvot” används i två kartor, på s.11. Detta begrepp bör förklaras.

Strukturkartan upplevs vara en framtidsbeskrivning medan markanvändningskartans målår inte tydligt framgår. Tidsperspektivet blir därför oklart i Regionplanen. Malmö stad tycker att planens målår med 2040 samt utblick 2050 är bra, det ligger i linje med Malmös översiktsplan När det gäller bebyggelseutveckling visar kartorna en bild över nutiden. Den planerade be- byggelsen i kommunerna saknas. Även kartorna som rör transporter visar heller inte ett framtida läge med t.ex. nya stationer.

Översvämningar

Vatten i tätorterna behöver ges mer plats för att minska risken för översvämningar. För att detta ska kunna ske på ett sätt som hushåller med såväl ekonomiska som ytmässiga resurser behöver lagstiftningen uppdateras. Plan- och bygglagen och VA-tjänstlagen har idag för få verktyg att använda för att åstadkomma en effektiv dagvatten- och skyfallshantering på

(20)

9 (9) kvartersmark.

References

Related documents

Dessutom föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över Riktlinjerna för utformning av Malmö stads styrdokument.. Vidare kommer metodstödet

Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att med en extern och oberoende utredare analysera och undersöka arbetsmarknads- och socialnämndens behov av

Valnämnden föreslår kommunfullmäktige, föreslå Länsstyrelsen fastställa nytt valdistriktsnamn för tidigare valdistriktet Svenstavik- Vigge, till

Planen saknar även konsekvensanalyser för boende i närområdet möjlighet till framtida parkering samt för tillgängligheten för malmöbor och näringsliv som nyttjar Amiralsgatan

Under januari–oktober uppgick Luksias verksamhetsintäkter (externa och interna) enligt resultaträkningen till 41,0 miljoner euro, vilket underskrider budgeten för de tio månaderna

underlättas för kommuner och andra skolhuvudmän att starta förskolor med inriktning mot de nationella minoritetsspråken samt att Malmö läggs till i handlingsplanen gällande ett

Socialdemokraterna yrkar i motionen att Halmstads kommun utreder möjligheten att bygga upp en permanent utställning med Pengalabbet samt att om utredningen visar att det finns

Den fasta årskostnaden för kommunerna debiterades i april och augusti. Intäkten har periodiserats jämnt över helåret för att skapa ett rättvisande resultat. Vid faktureringen i