• No results found

Väg 25 Växjö – Kalmar, Faunaåtgärder delen Växjö - Hovmantorp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Väg 25 Växjö – Kalmar, Faunaåtgärder delen Växjö - Hovmantorp"

Copied!
135
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samrådsunderlag

Väg 25 Växjö – Kalmar, Faunaåtgärder delen Växjö - Hovmantorp

Lessebo & Växjö kommun, Kronobergs län

Vägplan, 2020-10-19

(2)

Samrådsunderlag Sida 2 av 38 Trafikverket

Postadress: Kungsgatan 8, 352 33 Växjö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 25 Växjö-Kalmar, Faunaåtgärder delen Växjö-Hovmantorp Författare: Pontus Petersson, WSP Sverige AB

Granskare: Elin Delvéus, WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2020-10-19

Ärendenummer: TRV 2017/103245 Uppdragsnummer: 165027

Version: 1.0

Kontaktperson: Rebecca Seller, Trafikverket

(3)

Samrådsunderlag Sida 3 av 38

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1. Inledning ... 5

1.1. Planläggningsprocessen ... 5

1.2. Bakgrund ... 5

1.3. Tidigare utredningar ... 5

1.4. Mål ... 5

1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning ... 6

1.6. Planerad åtgärd ... 9

1.7. Angränsande planering ... 9

2. Avgränsningar ... 10

2.1. Utrednings- och influensområde ... 10

2.2. Tid ... 10

3. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet... 11

3.1. Markanvändning ... 11

3.2. Landskap ... 12

3.3. Kulturmiljö ... 13

3.4. Naturmiljö... 14

3.5. Rekreation och friluftsliv ... 18

3.6. Hushållning med naturresurser ... 19

3.7. Hälsa och säkerhet ... 21

3.8. Förorenade områden ... 24

3.9. Klimat ... 24

3.10. Miljökvalitetsnormerna ... 25

3.11. Byggnadstekniska förutsättningar ... 27

4. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 28

4.1. Projektets lokalisering och utformning ... 28

4.2. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. ... 31

4.3. Miljöbalken ... 34

5. Åtgärder ... 35

6. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ... 35

7. Fortsatt arbete ... 36

7.1. Planläggning... 36

7.2. Viktiga frågeställningar ... 36

7.3. Dispenser och tillstånd ... 36

8. Källor... 37

Bilaga 1 – Naturvärdesinventering. Väg 25 mellan Växjö och Hovmantorp samt Lessebo och Eriksmåla.

(4)

Samrådsunderlag Sida 4 av 38

Sammanfattning

Väg 25 sträckan Växjö-Hovmantorp är cirka 19 km och utgörs av en mötesfri landsväg, 2+1-väg, med viltstängsel. Väg 25 är en viktig förbindelselänk mellan Halmstad, Växjö och Kalmar. Trafikvolymen på sträckan är cirka 6 500 – 9 000 fordon/dygn. Vägen utgör en barriär för djur, eftersom den försvårar och hindrar djur från att röra sig fritt i landskapet, då det inte finns några planskilda passager som större djur kan använda för att korsa väg 25.

För att öka trafiksäkerheten och förbättra viltets möjligheter att korsa väg 25 planeras för en planskild faunapassage för stora djur, en planskild faunapassage för små- och medelstora djur vid Kårestadsån, upprustning av fyra befintliga koportar, stängselåtgärder vid korsningen i Risinge samt viltuthopp längs sträckan. Planerad byggstart är år 2023 med färdigställande år 2023.

Den planerade faunabron, den planskilda faunapassagen för små- och medelstora djur vid

Kårestadsån samt upprustningen av koportarna bedöms bidra till att minska vägens och viltstängslets befintliga barriärverkan. Den planerade faunabron kommer, förutom att möjliggöra för större vilt att korsa väg 25, bidra till bättre möjligheter för andra arter att sprida sig i landskapet. Bland annat gynnas områdets insektsliv (exempelvis humlor, fjärilar, skalbaggar och sländor) av anläggandet av en växtbevuxen faunapassage över väg 25. En ökad möjlighet till spridning för flora och fauna kan bidra till att utveckla den biologiska mångfalden.

Upprustningen av koportarna samt byggnationen av den planskilda faunapassagen för små- och medelstora djur vid Kårestadsån kan medföra intrång i ett antal biotopskyddade objekt och

naturvärden. Då intrången förväntas bli av begränsad karaktär bedöms de negativa konsekvenserna som små.

Utredningsområdet innehåller ett flertal fornlämningar och hänsyn till dessa behöver tas i den fortsatta projekteringen.

Trafikverket gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta med utgångspunkt i att de negativa effekterna av projektet på miljön blir små samtidigt som projektet bedöms medföra positiva effekter för trafiksäkerheten och faunan längs sträckan.

(5)

Samrådsunderlag Sida 5 av 38

1. Inledning

1.1. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön.

Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan ska enskilda, som kan antas bli särskilt berörda, få möjlighet att yttra sig.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse.

1.2. Bakgrund

Väg 25 sträckan Växjö-Hovmantorp är cirka 19 km och utgörs av en mötesfri landsväg, 2+1-väg, med viltstängsel. Väg 25 är en viktig förbindelselänk mellan Halmstad, Växjö och Kalmar. Trafikvolymen på sträckan är cirka 6 500 – 9 000 fordon/dygn. Vägen utgör en barriär för djur, eftersom den försvårar och hindrar djur från att röra sig fritt i landskapet, då det inte finns några planskilda passager som större djur kan använda för att korsa väg 25.

1.3. Tidigare utredningar

Trafikverket genomförde under 2016 en åtgärdsvalsstudie avseende faunaåtgärder på väg 25 delen Växjö – länsgränsen mot Kalmar. Därefter genomförde Trafikverket 2018 en fördjupad

åtgärdsvalsstudie avseende faunapassager på väg 25 delen Växjö – länsgränsen mot Kalmar.

1.4. Ändamål & mål

Projektets ändamål är att förbättra viltets möjligheter att korsa väg 25 på ett säkert sätt och samtidigt förbättra trafiksäkerheten för fordonstrafiken. Detta konkretiseras genom ett antal mål, som redovisas nedan.

1.4.1. Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik från 1998 är ”att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.

Våren 2009 förtydligades det övergripande målet med två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål.

Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en

grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, d.v.s. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

(6)

Samrådsunderlag Sida 6 av 38 Hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

1.4.2. Projektmål

Följande projektmål har formulerats:

• möjligheten ökar för viltet, med fokus på älg, att säkert passera vägen utan att barriäreffekterna kraftigt ökar

• antalet döda och skadade vilt på sträckan minskar

• trafiksäkerheten främjas genom minskat antal viltolyckor

• samhällskostnaderna för viltolyckor minskar längs den aktuella sträckan

• rätt förutsättningar lämnas för att bygga med så liten trafikpåverkan som möjligt

1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning

1.5.1. Vägstandard

Väg 25 ingår i det nationella stamvägnätet. Vägen sträcker sig från Halmstad till Kalmar och hela sträckan är totalt 24 mil lång. Väg 25 på sträckan Växjö - Hovmantorp utgör en viktig del i den regionala förbindelsen mellan Växjö och Kalmar.

Väg 25 sträckan Växjö - Hovmantorp utgörs av en mötesfri landsväg, 2+1-väg. Vägbredden för väg 25 är 13 m. Hela sträckan har viltstängsel. Hastigheten på sträckan är 100 km/tim, med undantag förbi korsningarna vid Risinge och Furuby där hastigheten är 70 km/tim.

(7)

Samrådsunderlag Sida 7 av 38

1.5.2. Trafik

Biltrafik

Den senaste trafikmätningen på väg 25 genomfördes år 2019. Årsdygnstrafiken på den aktuella

sträckan av väg 25 beräknas i nuläget uppgå till 8 850 fordon/dygn öster om Växjö, 6 940 fordon/dygn delen Risinge-Furuby och till 6 400 fordon/dygn väster om Hovmantorp. Den tunga trafiken uppgår till 9 % öster om Växjö, till 11 % Risinge-Furuby och till 12 % väster om Hovmantorp.

Beräknad total trafik år 2020 på väg 25 och kringliggande vägar (antal fordon/dygn, ÅDT). Andelen tung trafik inom parentes.

(8)

Samrådsunderlag Sida 8 av 38 Trafiken har räknats upp till prognosår 2043 med hjälp av Trafikverkets uppräkningstal.

Trafik år 2043 på väg 25 samt kringliggande vägar (antal fordon/dygn, ÅDT). Andelen tung trafik inom parentes.

År 2043 förväntas trafiken på väg 25 uppgå till 10 850 fordon/dygn öster om Växjö, till 8 510 fordon/dygn på sträckan Risinge-Furuby och till 7 840 fordon/dygn väster om Hovmantorp. Den tunga trafiken förväntas uppgå till 9 % öster om Växjö, till 11 % på sträckan Risinge-Furuby och till 12

% väster om Hovmantorp.

Kollektivtrafik

Bussar i linjetrafik som trafikerar väg 25 Växjö-Hovmantorp är följande:

• Linje 217 Växjö – Åryd (endast sträckan Växjö-Risinge) o 9–10 turer i vardera riktningen per dag.

• Linje 218/219 Växjö – Kosta/Kråksjö

o 20–24 turer i vardera riktningen per dag.

Inga förändringar i kollektivtrafiken är i nuläget planerade på sträckan.

Gång- och cykeltrafik

Inga gång- eller cykeltrafikräkningar har utförts i området. Gång- och cykeltrafiken längs sträckan bedöms vara ringa och främst förekomma i anslutning till busshållplatserna längs sträckan. Den gång- och cykeltrafik som förekommer på sträckan färdas längs vägrenen.

(9)

Samrådsunderlag Sida 9 av 38

1.6. Planerad åtgärd

För att öka trafiksäkerheten och förbättra viltets möjligheter att korsa väg 25 planeras för en planskild faunapassage för stora djur (faunabro), en planskild passage i Kårestadsån för små- och medelstora djur (vilthylla i befintlig bro), upprustning av fyra befintliga koportar, stängselåtgärder i Risinge samt viltuthopp längs sträckan.

Översiktskarta Växjö-Hovmantorp med planerade åtgärder. Grön prick anger läget för planskild faunapassage för stora djur, blå prick anger läget för planskild faunapassage för små och medelstora djur och gula prickar anger läget för befintliga koportar som ska rustas upp. Lila streckad linje anger sträckan där nya viltuthopp ska utredas.

1.7. Angränsande planering

Parallellt med den aktuella vägplanen pågår arbetet med en vägplan för faunaåtgärder på sträckan Lessebo – Eriksmåla.

Väster om den aktuella sträckan av väg 25 planeras för en ombyggnad av Österleden och trafikplats Fagrabäck i Växjö. På sikt planeras även för en ombyggnad av sträckan Hovmantorp – Lessebo, i samband med vilken faunaåtgärder kommer att bli aktuella.

(10)

Samrådsunderlag Sida 10 av 38

2. Avgränsningar

2.1. Utrednings- och influensområde

Utredningsområdet för vägplanen sträcker sig längs väg 25 från Gustavsberg i väster (ca 3 km öster om Växjö) till Hovmantorp i öster, en sträcka på cirka 19 km. Utredningsområdet avgränsas till en 50 m bred korridor på vardera sidan av vägen. Vid platserna för den planerade faunabron samt den planerade passagen i Kårestadsån är utredningsområdet utökat till en radie på 200 m.

Översiktskarta Växjö-Hovmantorp.

Influensområdet är större än projektets utredningsområde. I influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan, t.ex. genom att viltets rörelsemönster påverkas. Exempel på miljöaspekter som kan ha ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är landskap, kulturmiljö och naturmiljö. Influensområdets storlek är olika beroende på vilken miljöaspekt som avses.

De miljöaspekter som tas upp har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I det här projektet har det bedömts att påverkan på landskap, natur- och kulturmiljö, hushållning med naturresurser, hälsa och säkerhet samt påverkan på markanvändning är relevant att studera.

2.2. Tid

Planerad byggstart är år 2023 med färdigställande år 2023. Horisontår/prognosår för bedömning av miljöeffekter är år 2043.

(11)

Samrådsunderlag Sida 11 av 38

3. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

3.1. Markanvändning

3.1.1. Befolkning och bebyggelse

Strax söder om utredningsområdets mellersta del ligger Furuby som är en tätort i Växjö kommun.

Tätorten har ca 400 invånare och består främst av villabebyggelse. I utredningsområdets östra del ligger Hovmantorp som är en tätort i Lessebo kommun. Tätorten har ca 3 100 invånare. I tätortens västra del, vilken gränsar till utredningsområdet finns främst villabebyggelse.

Befintlig bebyggelse längs väg 25.

Vid Risinge och Västorp finns viss sammanhållen bebyggelse. I övrigt finns viss spridd bebyggelse längs väg 25 inom utredningsområdet. Bostadsfastigheterna ansluts till väg 25 antingen via direktutfarter eller via enskilda vägar.

(12)

Samrådsunderlag Sida 12 av 38

3.1.2. Regionala och kommunala planer

Översiktsplaner

I Växjö kommuns översiktsplan ”Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad” pekas områdena både norr och söder om väg 25 från Högstorp till Lönnåsen (ca 5 km öster om Fagrabäcksrondellen) ut som områden för stadsutveckling och verksamheter. I övrigt berör inte översiktsplanen någon del av utredningsområdet och det finns inga konflikter mellan det aktuella projektet och i översiktsplanen planerade utbyggnadsområden.

Lessebo kommuns översiktsplan ”Översiktsplan för Lessebo kommun” pekar ut väg 25 som en

betydelsefull transportled. I övrigt berör inte översiktsplanen någon del av utredningsområdet och det finns inga konflikter mellan det aktuella projektet och i översiktsplanen planerade

utbyggnadsområden.

Detaljplaner

Projektet berör inga detaljplaner i Växjö eller Lessebo kommun.

3.1.3. Riksintressen

Väg 25 utgör riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken.

3.2. Landskap

Omgivningarna utmed utredningsområdet utgörs främst av skog (främst barrskog) med inslag av bebyggelse samt jordbruksmark med åker och betesmarker. Jordbruksmark förekommer främst vid Risinge, Furuby och Västorp.

Befintlig markanvändning längs aktuell sträcka av väg 25.

(13)

Samrådsunderlag Sida 13 av 38

3.3. Kulturmiljö

3.3.1. Riksintresse

Inga riksintresseområden för kulturmiljö enligt 3 kap 6 § berörs av projektet.

3.3.1. Kulturhistoriska lämningar

Den aktuella sträckan är rik på fornlämningar, här finns både fasta fornlämningar och lämningar som klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning och möjlig fornlämning. I tabellen nedan redovisas de fasta fornlämningarna samt de kulturhistoriska lämningar som kan komma att beröras.

Kända kulturhistoriska lämningar längs aktuell sträcka av väg 25.

Tabell: Kända fornlämningar längs den aktuella sträckan av väg 25.

ID

Lamnings-

nummer RAA nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning

1 L1954:5036 Hemmesjö 82:2 Röse Fornlämning

2 L1954:4568 Hemmesjö 82:1 Stensättning Fornlämning 3 L1954:4583 Hemmesjö 59:1 Grav markerad av sten/block Fornlämning

4 L1952:5115 Hemmesjö 1038 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning 5 L1952:4392 Hemmesjö 711 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 6 L1954:4901 Hemmesjö 52:2 Stensättning Fornlämning

7 L1952:2470 Hemmesjö 1017 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning

8 L1952:997 Furuby 508 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning

(14)

Samrådsunderlag Sida 14 av 38

9 L1955:7379 Furuby 24:1 Stensättning Fornlämning

12 L1952:648 Furuby 667 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 10 L1952:1891 Furuby 759 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 11 L1952:1891 Furuby 759 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning A L1954:4997 Hemmesjö 159:1 Fossil åker Fornlämning

B L1954:5176 Hemmesjö 75:1 Fossil åker Fornlämning C L1954:4996 Hemmesjö 141:1 Fossil åker Fornlämning

D L1952:5114 Hemmesjö 1037 Boplats Fornlämning

E L1954:4947 Hemmesjö 125:1 Fossil åker Fornlämning F L1954:5587 Hemmesjö 142:1 Fossil åker Fornlämning G L1952:4284 Hemmesjö 479 Lägenhetsbebyggelse Möjlig fornlämning H L1952:4315 Hemmesjö 315 Fossil åker Fornlämning I L1952:4435 Hemmesjö 342

Område med

skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning J L1952:4393 Hemmesjö 712

Område med

skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning K L1952:3168 Hemmesjö 613 Fossil åker Fornlämning

L L1955:8172 Furuby 102:1 Fossil åker Fornlämning M L1955:7695 Furuby 103:1 Fossil åker Fornlämning N L1952:3541 Hemmesjö 1007 Fossil åker Fornlämning O L1954:4868 Hemmesjö 91:1 Område med fossil åkermark Fornlämning

P L1955:7963 Furuby 79:1 Fossil åker Fornlämning

Q L1955:8174 Furuby 70:1 Fossil åker Fornlämning

R L1955:8360 Furuby 50:1 Fossil åker Fornlämning

S L1955:7982 Furuby 60:2 Bytomt/gårdstomt Fornlämning T L1955:7889 Furuby 60:3 Bytomt/gårdstomt Möjlig fornlämning U L1955:8500 Furuby 60:4 Bytomt/gårdstomt Möjlig fornlämning V L1955:7467 Furuby 113:1 Fossil åker Fornlämning W L1955:7449 Furuby 113:2 Fossil åker Fornlämning

X L1955:7755 Furuby 73:1 Fossil åker Fornlämning

3.4. Naturmiljö

3.4.1. Riksintressen

Inga riksintresseområden för naturmiljö enligt 3 kap 6 § MB berörs av projektet.

I den östra delen av området berörs ett riksintresseområde enligt 4 kap 6 § miljöbalken (skyddade vattendrag). Riksintresset utgörs av Mörrumsån. Enligt bestämmelser får inte vattenkraft samt vattenreglering eller vattenledning för kraftändamål utföras i Mörrumsån med tillhörande käll- och biflöden.

(15)

Samrådsunderlag Sida 15 av 38

3.4.2. Skyddad natur

3.4.2.1. Dokumenterade bevarandevärda områden

Inga natura 2000-områden eller naturreservat finns längs med den aktuella sträckan. Inga av Skogsstyrelsen identifierade nyckelbiotoper berörs.

Längs med den aktuella sträckan finns två områden som av Skogsstyrelsen har identifierats som områden med naturvärden, se nedanstående figur. Det ena området utgörs av en sumpskog som ligger cirka 300 m söder om Lindbo, i anslutning till väg 25 och den kraftledning som korsar vägen i en nordostlig sträckning. Området består av en blandsumpskog på cirka 5 ha. Det andra området med naturvärden, Fåglamossen, är beläget strax väster om Hovmantorp, norr om väg 25. Området utgörs av en barrsumpskog på cirka 13,7 ha.

Ett område (Fält ID: 7ED-CIZ) som är upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen kan beröras.

Området är beläget öster om Furuby och har markklass ”Bete”.

Ett flertal områden där Skogsstyrelsen har pekat ut sumpskog kan beröras. De utpekade områdena består av kärrskog, mosseskog, myrskog, strandskog och övrig fuktskog

Dokumenterade naturvärden längs aktuell sträcka av väg 25.

(16)

Samrådsunderlag Sida 16 av 38 3.4.2.2. Naturinventering

En naturvärdesinventering har utförts i anslutning till nya planerade faunapassager. På dessa platser har 7 naturvärdesobjekt identifierats, varav 6 stycken har klassificerats med högt naturvärde (ID:

NO01, NO02, NO03, NL01, NL02) och ett objekt har klassificerats med ett påtagligt naturvärde (ID:NL03).

Vid Risingebäck finns ett flerskiktat lövskogsområde med varierande arter av lövträd som sälg, asp, björk, klibbal samt al. Det förekommer även död ved med gott om lavar. Marken är fuktig och domineras av tät gräsväxt med inslag av kärrviol och knapptång. (ID: NO01, NO02)

Vattendragets botten består av sand och grus. Det finns gott om vattenväxter, bland annat missne.

Vattendraget är lugnt men strömmande och vattnet är klart men humusrikt. Vattendraget bedöms vara lämpligt för fisk, förutsatt att vandringshinder saknas upp- och nedströms. Vattendraget passerar en gallerförsedd trumma under väg 25 (NL01, NL02)

Identifierade naturvärden i anslutning till Risingebäck. Röda ringar avgränsar de inventerade områdena.

På platsen där Kårestadsån passerar utredningsområdet, norr om Furuby, har området en hög grad av naturlighet och opåverkade stränder. Närområdet med svämskog indikerar naturliga

flödesfluktuationer. Bottensubstratet består av lera med inslag av sten och block. Kårestadsån korsas på platsen av väg 25 samt en kvarvarande vägbro, som ej längre är i bruk, ca 20 m nedströms väg 25.

Växtligheten i strandzonen omfattar främst viden (bindvide, gråvide, sälg) och pors samt björk och asp. I strandlinjen finns kärrgröe, lundgröe, ängsruta, blåtåtel, bunkestarr. I vattnet växer svalört, ältranunkel och gul näckros. Växtlighetens täckningsgrad i vattnet uppskattas till ca 10 %. Inga undervattensväxter observerades. Död ved förekommer endast sporadiskt. Kring vattendraget är insektslivet rikt med bl.a. mindre sjötrollslända, röd flickslända, blå

jungfruslända samt många olika fjärilar, flugor och steklar. På land finns djurstigar utmed västra sidan, söder om väg 25.

(17)

Samrådsunderlag Sida 17 av 38

Identifierade naturvärden i anslutning till Kårestadsån.

3.4.3. Biotopskyddade objekt

Inga biotopskydd utpekade av skogsstyrelsen finns längs med den aktuella sträckan. Inga av Skogsstyrelsen identifierade nyckelbiotoper berörs.

Längs med sträckan finns ett antal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Det generella biotopskyddet innebär att stenmurar, åkerholmar, åkerholmar, odlingsrösen, källor, våtmarker, diken och mindre vattendrag är skyddade om de ligger i jordbruksmark. Dessutom är pilevallar och alléer skyddade, även på annan mark.

I samband med projektering kommer inventering av vilka biotopskydd som berörs utföras.

3.4.4. Strandskydd

Strandskydd gäller generellt 100 m från strandkant, både på land och ut i vattenområdet. Inom utredningsområdet finns inget utvidgat strandskydd.

3.4.5. Artskydd

Rödlistan är en sammanställning av arters status/utdöenderisk inom Sverige. Arternas status bedöms utifrån skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Utifrån denna

bedömning placeras arterna i följande riskkategorier:

• LC – livskraftig

• NT – nära hotad

• VU – sårbar

• EN – starkt hotad

• CR – akut hotad

• RE – regionalt utdöd

(18)

Samrådsunderlag Sida 18 av 38 Enligt Artportalen finns det inom projektets utredningsområde ett antal inrapporterade rödlistade arter; Utter (NT), Stor bockrot (EN), Grönsångare (NT), Ärtsångarel (NT), Spillkråka (NT), Rödvingetrast (NT) och Tallbit (VU).

Utöver rödlistan har även den fridlysta arten mård påträffats i området

3.5. Rekreation och friluftsliv

3.5.1. Riksintressen

Inga riksintresseområden för Friluftsliv enligt 3 kap 6 § MB eller 4 kap 1-2o § MB berörs av projektet.

3.5.2. Rekreation och friluftsliv

Vandringsleden Sigfridsleden korsar väg 25 i plan strax väster om Hemmesjösjön mellan Växjö och Risinge. Därtill korsar cykelleden Kronobergstrampen väg 25 vid Västorp. Utöver Sigfridsleden och cykelleden Kronobergstrampen förekommer rörligt friluftsliv längs med sträckan främst i form av spridda promenadstråk.

Sigfridsleden och Kronobergtrampens sträckning i anslutning till väg 25.

(19)

Samrådsunderlag Sida 19 av 38

3.6. Hushållning med naturresurser

Inom projektets utredningsområde finns rikligt med skog- och jordbruksmark.

I sydöst ligger delar av projektets utredningsområde inom Hovmantorps vattenskyddsområde.

Hovmantorp vattenskyddsområde omgärdar sjön Rottnen, vilken utgör dricksvattentäkt.

Tre våtmarksinventerade områden finns i anslutning till utredningsområdet; (1) Kårestadsån vid utflödet i Årydssjön 1,1 km NNV Furuby kyrka, (2) Fåglamossen, (3) Byasjön 2,5 km NNV Furuby kyrka.

Våtmarker och vattenskyddsområden i och i anslutning till utredningsområdet.

(20)

Samrådsunderlag Sida 20 av 38 Två markavvattningsföretag överlappar utredningsområdet, i höjd med Risinge finns ett

dikningsföretag och öster om Furuby finns ett torrläggningsföretag.

Befintliga markavvattningsföretag längs väg 25.

Hela sträckan omfattas av förbud mot markavvattning enligt 4 § Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet mm. Anledningen till förbudet är att skydda de värdefulla våtmarker som ännu finns kvar. Länsstyrelsen har dock möjlighet att i enskilda fall ge dispens från förbudet när det finns särskilda skäl (11 kap MB § 14). En dispens kan endast sökas om förbudets syfte inte motverkas.

(21)

Samrådsunderlag Sida 21 av 38

3.7. Hälsa och säkerhet

3.7.1. Trafikolyckor

Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA (som främst redovisar olyckor med personskador) har det rapporterats 52 trafikolyckor med personskador på den aktuella sträckan av väg 25 under 10- årsperioden 2010–2019. Av dessa var 2 stycken viltolyckor med älg. Totalt 7 olyckor resulterade i att trafikanter blev dödade eller svårt skadade, ingen av dessa var viltolyckor.

Utöver olyckorna som rapporterats till STRADA har det inträffat flera viltolyckor med rådjur, älg och vildsvin. Enligt Nationella viltolycksrådets statistik har viltolyckor under åren 2014–2018 skett utmed stora delar av sträckan. Förekomsten av viltolyckor är dock något högre närmast Växjö, vid Risinge, vid väg 852:s anslutning samt vid Västorp. Vid samtliga dessa platser finns det öppningar för anslutande vägar i det befintliga viltstängslet, vilket gör att vilt kan ta sig upp på väg 25.

Figuren nedan visar en sammanställning av samtliga klövviltolyckor som rapporterats in till Nationella viltolycksrådet under perioden 2014–2018.

Kartan visar klövviltsolyckor under perioden 2014–2018.

Statistiken visar att rådjur är det storvilt som det sker flest påkörningsolyckor med. Viltolyckor med rådjur förekommer utmed hela sträckan, men är likt viltolyckorna i stort främst koncentrerade till sträckan närmast Växjö, till Risinge, vid väg 852:s anslutning samt till Västorp. För älg och vildsvin har bara ett fåtal påkörningar registrerats under perioden.

Figurerna nedan visar en sammanställning av de till Nationella viltolycksrådet inrapporterade viltolyckorna för olika viltarter under perioden 2014–2018.

(22)

Samrådsunderlag Sida 22 av 38

Älgolyckor längs sträckan 2014–2018.

Rådjursolyckor längs sträckan 2014–2018.

(23)

Samrådsunderlag Sida 23 av 38

Vildsvinsolyckor längs sträckan 2014–2018.

3.7.2. Farligt gods

Hela sträckan är utpekad som primärled för farligt gods.

(24)

Samrådsunderlag Sida 24 av 38

3.8. Förorenade områden

Markundersökningar kommer att genomföras vid läget för den nya faunabron. Syftet med undersökningarna är studera om det finns föroreningar i marken samt skapa ett underlag för att kunna formulera ändamålsenliga och praktiskt fungerande krav med avseende på eventuella föroreningar samt masshantering inom entreprenaden. Inom det kommande schaktområdet ska eventuella identifierade föroreningar avgränsas och om det finns risk för spridning av förorening till följd av åtgärderna ska detta identifieras.

Länsstyrelsen har pekat ut potentiellt förorenade områden längst sträckan. En ej riskklassad punkt överlappar utredningsområdet. I anslutning till utredningsområdets nordvästra delar finns utpekade områden som bedöms ha liten till måttlig risk.

3.9. Klimat

Vid anläggandet av den nya vilthyllan i Kårestadsån och upprustningen av koportarna behöver hänsyn tas till eventuella framtida stigande vattennivåer. I övrigt bedöms inte projektet påverkas av

klimatförändringar, eftersom de planerade åtgärderna inte påverkar den befintliga avvattningen.

(25)

Samrådsunderlag Sida 25 av 38

3.10. Miljökvalitetsnormerna

Inom ramen för projektet berörs endast miljökvalitetsnormerna för vatten och vattenförekomst.

Utredningsområdet ligger inom Mörrumsåns vattensystem samt Ronnebyåns avrinningsområde.

Mörrumsåns vattensystem sträcker sig från Vetlanda kommun i norr ut till Östersjön i Blekinge län.

Ronnebyåns avrinningsområde sträcker sig från Lessebo kommun, norr om utredningsområdet, till Ronneby i söder där det mynnar i Östersjön.

Inom utredningsområdet finns tre vattendrag, en grundvattentäkt samt en sjö som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, se nedanstående figur och tabell.

Åar och sjöar som omfattas av miljökvalitetsnormerna för vatten längs med sträckan.

(26)

Samrådsunderlag Sida 26 av 38

Tabell. Vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormerna för vatten som kan komma att beröras i projektet.

Objekt ID Beskrivning Ekologisk

status

kvalitetskrav

Kemisk status kvalitetskrav

1 Risingebäck (Årydsjön – Åredasjön)

SE630620- 145035

Ett 4 km långt vattendrag som rinner genom steniga, torviga och fina jordarter.

God ekologisk status 2027.

Undantag - tidsfrister:

Kontinuitet 2027

God kemisk ytvattenstatus, undantag - mindre stränga krav:

Kvicksilver och kvicksilverföreningar, Bromerad difenyleter 2 Aggaå

(Årydsjön – Linnebjörkesjön)

SE631145- 145469

Ett 24 km långt vattendrag som mestadels rinner genom torviga och steniga marker.

God ekologisk status 2027.

Undantag - tidsfrister:

Kontinuitet 2027

God kemisk ytvattenstatus, undantag - mindre stränga krav:

Kvicksilver och kvicksilverföreningar, Bromerad difenyleter 3 Lillasjöån SE629883-

145536

Vattendraget är 12 km lång och rinner mestadels genom morän och torviga marker.

God ekologisk status

God kemisk ytvattenstatus, undantag - mindre stränga krav:

Kvicksilver och kvicksilverföreningar, Bromerad difenyleter 4 Växjöåsen,

Hemset, Grundvatten

SE630179- 144965

Grundvattentäkten har

urbergsförekomst och lagras i sprickakvifer.

God ekologisk status

5 Årydssjön SE630037- 144977

Risingebäck och Aggaå mynnar ut i Årydssjön.

God ekologisk status

God kemisk ytvattenstatus, undantag - mindre stränga krav:

Kvicksilver och kvicksilverföreningar, Bromerad difenyleter

(27)

Samrådsunderlag Sida 27 av 38

3.11. Byggnadstekniska förutsättningar

3.11.1. Geologi och geoteknik

Jorden längs den aktuella delen av väg 25 utgörs av moränmark som ställvis överlagras av torv. Väster om Furuby vid Kårestadsån, där en vilthylla planeras, förekommer torv enligt jordartskartan. Vid Risingebäck där en planskild passage för stora däggdjur planeras, förekommer det torv i anslutning till vattendraget. Öster om vattendraget har marken dock fastmarkskaraktär.

Bergytan påträffas generellt över sträckan mellan 0–10 m under markytan. Mellan Växjö och fram till några kilometer sydöst om Furuby varierar jorddjupet i huvudsak mellan ca 3–10 m. Lokalt

förekommer dock jorddjup på omkring 20 m. Därefter förekommer berget generellt på upp till 5 m djup fram till Hovmantorp.

Jordartskartan för sträckan Växjö – Hovmantorp. Planerat läge för ny faunabro markerad med streckad svart ring och planerat läge för ny vilthylla markerad med svart ring.

3.11.2. Ledningar

Öster om Högstorp, norr om Västorp och vid Västorp finns det luftledningar som korsar väg 25.

Längsgående med väg 25 finns bitvis el-, opto- och teleledningar. Vid anläggande av nya viltåtgärder bör detta inte ske närmare än 2 m från markförlagd ledning.

(28)

Samrådsunderlag Sida 28 av 38

4. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper

4.1. Projektets lokalisering och utformning

Projektet avgränsas geografiskt till väg 25:s sträckning mellan Växjö och Hovmantorp.

Översiktskarta Växjö-Hovmantorp med planerade åtgärder. Grön prick anger läget för planskild faunapassage för stora djur, blå prick anger läget för planskild faunapassage för små och medelstora djur och gula prickar anger läget för befintliga koportar som ska rustas upp. Lila streckad linje anger sträckan där nya viltuthopp ska utredas.

Inom projektet planeras för fyra huvudsakliga åtgärder; en planskild faunapassage för stora djur, fem planskilda faunapassager för små- och medelstora djur, viltuthopp samt en ombyggnation av befintligt viltstängsel och pendlarparkering vid Risinge. De planerade faunapassagerna syftar till att förbättra djurens möjligheter att korsa väg 25 och därigenom minska vägens barriäreffekt. Byggnationen av viltuthopp och ombyggnationerna vid Risingekorset syftar till att minska risken för viltolyckor genom att minska risken att djur rör sig över eller i direkt anslutning till väg 25. De föreslagna åtgärdernas utformning kommer att studeras mer detaljerat i den fortsatta planeringen.

Planskild faunapassage för stora djur mellan Risinge och Furuby

Mellan Risinge och Furuby planeras för anläggande av en faunabro, vilken ska möjliggöra för viltet att korsa väg 25 planskilt. Den aktuella lokaliseringen har valts eftersom väg 25 går i en relativt djup skärning på den aktuella platsen, vilket skapar goda förutsättningar för att bygga en faunabro.

Placeringen gör också att bron förväntas bidra till att minska förekomsten av viltolyckor vid Risinge och väg 852:s anslutning till väg 25. Faunabron föreslås byggas minst 15 m bred och med en växtbädd på 500 mm över hela brobredden. Vegetationen på bron utformas med naturligt underlag och buskar, dock ska inga träd förekomma på bron. För att viltet inte ska störas av trafiken föreslås faunabron utrustas med faunaskärmar på sidorna, vilka skyddar mot ljud och ljus.

I projektet har möjligheterna att bygga den planskilda faunapassagen som en faunaport under väg 25 i anslutning till Risingebäck även studerats. Alternativet har dock valts bort eftersom det bland annat ger sämre förutsättningar för avvattning, innebär större risker för projektets genomförande, kräver en

(29)

Samrådsunderlag Sida 29 av 38 mer omfattande masshantering samt ger större påverkan på trafiken under byggtiden. Vidare bedöms portalternativet innebära sämre förutsättningar för viltet att nyttja passagen, större påverkan på kända naturvärden samt en något större påverkan på landskapsbilden i området. Sammantaget gör detta att broalternativet har valts, eftersom det bedömts vara bättre eller likvärdigt med portalternativet i alla studerade aspekter.

Befintlig skärning längs väg 25 där ny faunabro planeras.

Planskilda faunapassager för små- och medelstora djur.

Det finns i nuläget ett antal mindre planskilda passager av väg 25 som inte är anpassade för vilt. För att förbättra små- och medelstora djurs möjligheter att korsa väg 25 planeras dessa passager att rustas upp och viltanpassas.

I anslutning till Kårestadsån planeras för anläggande av en vilthylla på befintlig brokonstruktion.

Hyllan planeras att utformas så att små- och medelstora djur kan använda den för att ta sig under väg 25 i anslutning till ån.

T.V. Befintlig bro över Kårestadsån. T.H. Exempel på vilthylla med ingjutna markeringsstenar. (Trafikverket).

Längs den aktuella sträckan av väg 25 finns fyra befintliga koportar. För att förbättra viltets möjligheter att använda koportarna för att korsa väg 25 planskilt planeras åtgärder vid dessa, exempelvis röjning och justering av anslutande slänter.

(30)

Samrådsunderlag Sida 30 av 38 Befintliga koportar vid Västorp och Lönåsen som planeras att rustas upp.

Viltuthopp

I anslutning till befintliga öppningar i stängslet samt stängselslut, föreslås viltuthopp anläggas för vilt som råkat hamna på fel sida om viltstängslet. Viltuthoppen utformas med en nivåskillnad i bankslänt.

Optimal placering av viltuthoppen är 100 - 200 m från öppningen i viltstängslet.

Övrigt

Utöver de tre ovanstående åtgärderna planeras även för en ombyggnad av det befintliga viltstängslet och den befintliga pendlarparkeringen vid korsningen i Risinge. Åtgärderna kommer bidra till att vägrummet vid korsningen blir mindre, vilket gör att färre djur kommer ta sig in i och befinna sig i området mellan viltstängslet och väg 25. Därigenom bedöms risken för viltolyckor vid Risinge minska.

Infarten till befintlig pendlarparkering vid Risinge som föreslås byggas om.

(31)

Samrådsunderlag Sida 31 av 38

4.2. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

4.2.1. Markanvändning

Befolkning och bebyggelse

De planerade åtgärderna påverkar inte de boendes rörelsemönster i området, vilket gör att inga effekter bedöms uppstå.

Regionala och kommunala planer

Projektet strider inte mot några regionala eller kommunala planer, vilket gör att inga effekter bedöms uppstå.

4.2.2. Landskapsbild

Den planskilda faunabron bedöms medföra påverkan på det befintliga landskapet. Förutsättningarna för att bygga en bro i det aktuella läget är dock god ur landskapssynpunkt eftersom väg 25 går i skärning och bron därigenom har bra stöd i terrängen. För att ytterligare reducera påverkan kommer bron gestaltas på ett sätt så att den smälter in i landskapet och dess dominans i landskapet begränsas.

Åtgärder som exempelvis växtlighet, återanvändande av befintligt material, naturlig vegetation och utformning av bron kan användas för att skapa ett positivt tillskott till vägrummet. Ytterligare studier av gestaltningen kommer att genomföras i samband med projektering, för att undvika att några betydande negativa konsekvenser uppstår på landskapsbilden.

4.2.3. Kulturmiljö

Inom utredningsområdet finns ett flertal identifierade kulturhistoriska värden. Av de totalt 35 objekt som överlappar utredningsområdet är 18 stycken fastställda fornlämningar. I anslutning till de planerade faunapassagerna för små- och medelstora djur finns ett antal objekt som riskerar att bli påverkade under byggnationen. Vid den västra koporten finns en fossil åker, Hemmesjö 159:1 (ID A).

Vid den planerade vilthyllan i Kårestadsån passerar Fureby 759, en färdväg som är utpekad som en övrig kulturhistorisk lämning. Vid den östligaste koporten finns två fossila åkrar; Furuby 113:1 (ID V) samt Furuby 113:2 (ID W)

Under den fortsatta projekteringen och utformningen av anläggningen så kommer

kulturmiljöaspekten vidare att bevakas. Påträffas fornlämningar i samband med framtida markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 § Kulturmiljölagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen

underrättas.

4.2.4. Naturmiljö

Idag finns inte några viltanpassade planskilda passager som fauna och flora kan använda för att korsa vägen. Den planerade faunabron kommer att minska väg 25:s barriäreffekt och öka permeabilitet för de större däggdjurens rörelsemönster i området. Därtill kommer den planerade faunabron att bidra till en bättre möjlighet för andra arter att sprida sig i landskapet. Bland annat gynnas områdets insektsliv av anläggandet av en växtbevuxen faunapassage över väg 25.

En ökad möjlighet till spridning i kombination med en minskad trafikmortalitet bland större däggdjur kan bidra till att utveckla den biologiska mångfalden.

Upprustningen av koportarna samt byggnationen av vilthyllan vid Kårestadsån kan medföra intrång i ett antal biotopskyddade objekt och naturvärden. Då intrången förväntas vara av begränsad karaktär

(32)

Samrådsunderlag Sida 32 av 38 bedöms de negativa konsekvenserna som små. I kommande planering bör påverkan på växtlokalerna begränsas så långt som möjligt.

4.2.5. Rekreation och friluftsliv

De planerade åtgärderna begränsar inte människors möjligheter att röra sig i landskapet. Den planerade faunabron skapar en ny planskild passage över väg 25. Passagen är dock inte tänkt att användas för rekreation och friluftsliv, då det kan påverka djurens benägenhet att använda passagen negativt. Detta gör att projektet inte bedöms påverka friluftslivet i området.

4.2.6. Hushållning med naturresurser

Inom ramen för projektet bedöms faunabron medföra det största intrånget i omgivande mark.

Intrånget begränsas genom att faunabron placeras där vägen går i skärning och bron har bra stöd i terrängen. Ramper och slänter behöver dock anläggas för att uppnå erforderlig höjd över väg 25. Den mark som kommer att tas i anspråk består till största delen av skog. Omfattningen av intrånget avses begränsas i möjligaste mån.

I övrigt bedöms projektet medför mycket små intrång.

4.2.7. Hälsa och säkerhet

På den aktuella sträckan av väg 25 har det trots det befintliga viltstängslet inträffat ett antal viltolyckor, främst vid öppningar i stängslet. Genom de faunaåtgärder som föreslås inom projektet bedöms antalet viltolyckor minska. Föreslagna viltåtgärder bedöms därför medföra små positiva effekter på trafiksäkerheten längs med sträckan.

4.2.8. Förorenad mark

Inga markarbeten planeras att utföras i de områden som är utpekat som potentiellt förorenade, se karta under kapitel 3.8. Vid den planerade faunabron och vid befintlig pendlarparkering i Risinge kommer det genomföras markundersökningar. Om det under byggskedet påträffas förorenade områden eller massor ska det anmälas och hanteras i enlighet med 9 och 10 kapitlet miljöbalken.

4.2.9. Påverkan under byggtiden

Trafik under byggtiden

Byggnationen av den planerade faunabron kommer innebära en betydande påverkan för trafiken på väg 25. Hur omfattande påverkan blir beror till stor del på valet av bro. Väljs en samverkansbro kan påverkan på trafiken begränsas under en stor del av arbetet, även om en totalavstängning krävs under en kortare period. En totalavstängning av väg 25 innebär att omledning behöver ske på det

kringliggande allmänna vägnätet.

Vid valet av en annan brotyp behöver troligen en tillfällig förbifart byggas vid broläget. En tillfällig förbifart skulle innebära en påverkan på trafiken under en längre tid samt en påverkan på det kringliggande landskapet. Alternativet med en tillfällig förbifart gör dock att en totalavstängning av väg 25 kan undvikas och att en god arbetsmiljö är enklare att uppnå.

Byggnationen av hyllan vid Kårestadsån, nya viltuthopp samt anpassningen av befintliga koportar och viltstängsel kommer huvudsakligen att ske i vägområdets ytterkant, vilket gör att mycket av arbetet kan utföras med begränsad påverkan på den genomgående trafiken på väg 25. Ombyggnationen av den befintliga pendlarparkeringen vid Risinge gör att denna kommer att behöva stängas av under en period, vilket tillfälligt försvårar möjligheterna för samåkning.

(33)

Samrådsunderlag Sida 33 av 38 Miljö

Utöver den miljöpåverkan som beskrivs ovan kan temporär påverkan uppstå under byggtiden.

Under byggtid kan buller och damning komma att störa djurlivet under korta tidsperioder, men konsekvenserna bedöms bli små eftersom närmiljön kring väg 25 redan i nuläget är störningsutsatt.

Även människor boende kan komma att störas av buller under byggskedet. Antalet personer som bor längs med den aktuella sträckan av väg 25 är dock få, vilket gör att antalet boende som blir störda under byggtiden bedöms vara mycket begränsat.

Delar av vägplaneområde ligger inom Hovmantorps vattenskyddsområde. För att säkerställa

vattenskyddsområdet är det viktigt att endast särskilt för ändamålet iordningställda ytor används för underhåll och tvätt av arbetsfordon. Rutiner och god beredskap ska finnas för att snabbt åtgärda eventuella läckage av bränsle eller smörjmedel från arbetsmaskiner. Miljövänliga oljor bör användas i maskiner. Det bedöms också viktigt att säkerställa att uppställning av maskiner inte sker i närheten av vattenskyddsområdet, och att särskilda uppställningsytor med droppskydd finns tillgängliga. Om föreslagna åtgärder genomförs bedöms påverkan på vattenskyddsområdet under byggskedet som begränsad.

Under byggskedet kommer mark att behöva tas i anspråk med så kallad tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden i anslutning till vägområdet kommer att behövas för olika ändamål under byggtiden, exempelvis för mellanlagring av massor. Omsorgsfull planering av var etableringsytor och

uppställning/tvätt av anläggningsmaskiner ska placeras, hur drivmedel ska hanteras etc. ska utföras.

Mellanlagring av eventuella förorenade vägdikesmassor som ska återanvändas inom projektet ska ske så att påverkan inte sker på yt- och grundvatten.

4.2.10. Miljökvalitetsnormer

Inga effekter bedöms uppstå för miljökvalitetsnormerna.

4.2.11. Miljömål

Miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”, berör biologisk mångfald. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. Det är av stor vikt att genflöden mellan populationer består, vilket kräver att landskapet är sammanhållet. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Det aktuella projektet bedöms medverka till att miljömålet uppfylls genom att det kan bidra till att utveckla den biologiska mångfalden. Den planskilda faunabron bedöms kunna utgöra en spridningskorridor i området för flora och fauna och bidra till genflöden mellan olika populationer. Vilthyllan och upprustningen av koportarna bidrar till att öka vägens permeabilitet för små- och medelstort djur.

Målet ”Levande skogar” trycker på att skogens biologiska mångfald ska vara bevarad och att arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.

Vidare lyfter målet vikten av att värden för friluftslivet värnas och bibehållas. Projektet bedöms medverka till att miljömålet uppfylls då de planerade passagerna kommer att kunna bidra till en spridning av flora och fauna mellan olika populationer. Andelen skog som kommer att tas i anspråk för projektet bedöms som liten och begränsad, och motverkar inte miljömålet.

Miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” syftar till att bevara värdena i dagens odlingslandskap. Projektet varken motverkar eller medverkar till att miljömålet uppfylls då andelen odlingsmark som tas i anspråk är mycket begränsad

(34)

Samrådsunderlag Sida 34 av 38

4.3. Miljöbalken

Miljöbalken ska tillämpas så att:

• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

• den biologiska mångfalden bevaras

• en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas

• återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås

4.3.1. Allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet,

försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprincipen,

lokaliseringsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.

Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning eller

miljökonsekvensbeskrivning, upprättas. Projekteringen och miljöarbetet utförs av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. För att minimera påverkan kommer projektets eventuella miljöpåverkan bedömas kontinuerligt under planläggningsprocessens gång. Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer under byggtiden, bland annat vid hantering av miljöfarliga ämnen. Försiktighet iakttas vid hantering av drivmedel och kemikalier. I första hand ska miljövänliga produkter och arbetsmetoder användas.

Vid behov kommer åtgärder att föreslås för att minimera de negativa konsekvenserna. De

huvudsakliga konsekvenserna kommer att identifieras i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser.

Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada eller olägenhet för människors hälsa som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Detta kommer att beaktats vid kommande upphandling och arbeten.

(35)

Samrådsunderlag Sida 35 av 38

5. Åtgärder

Nedan listas hittills identifierade åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter:

• Vid den planerade faunabron föreslås den befintliga markens översta skikt med

markvegetation och jordmån att återanvändas i den mån det är möjligt, för att därigenom bevara befintliga arters livsförutsättningar. Faunabrons slänter och ramper planeras därtill utformas på ett sätt så att intrånget i den kringliggande miljön begränsas.

• I möjligaste mån ska intrång i kända fornlämningar undvikas vid den fortsatta projekteringen.

• Under byggtiden bör vattenskyddsområdet beaktas och åtgärder bör vidtas för att undvika att eventuella oljespill och läckage påverkar vattenskyddsområdet negativt.

6. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Trafikverket gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta med utgångspunkt i att de negativa effekterna av projektet på miljön blir små samtidigt som projektet bedöms medföra positiva effekter för trafiksäkerheten och faunan längs sträckan.

(36)

Samrådsunderlag Sida 36 av 38

7. Fortsatt arbete

7.1. Planläggning

Detta dokument utgör underlag för länsstyrelsens beslut om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ger förutsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.

För åtgärder som inte antas medföra betydande miljöpåverkan tas en miljöbeskrivning fram.

Miljöbeskrivningen integreras i vägplanens planbeskrivning.

För åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet upprätta en

miljökonsekvensbeskrivning som sedan ska godkännas av länsstyrelsen. Dessutom ska Trafikverket samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen. Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

Samråd som genomförts i samband med detta underlags upprättande finns beskrivna i projektets samrådsredogörelse.

7.2. Viktiga frågeställningar

• Hur faunapassagerna ska utformas för att många djur ska välja att använda dem.

• Hur trafiken under byggtiden ska hanteras behöver utredas.

• Val av utformning för faunabron behöver studeras för att minimera påverkan på landskapet och trafiken under byggtiden.

7.3. Dispenser och tillstånd

Projektet kan eventuellt komma att beröra objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Sker påverkan på biotopskyddet inom område som genom vägplanen kommer att få permanent vägrätt gäller inte biotopskyddet, vilket gör att ingen dispensansökan krävs. Dessa frågor hanteras istället av länsstyrelsen inom ramen för myndighetens särskilda bevakningsansvar vid handläggning av väg- och järnvägsplaner.

Vid framtagandet av vägplanen kan dock andra dispenser och tillstånd, som eventuellt kan bli nödvändiga att söka för fortsatt arbete, komma att identifieras. Nedan listas hittills identifierade dispenser och tillstånd:

• Om fornlämningar berörs behövs tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) 2 kapitlet sökas.

• Om behov av arbete i vatten uppstår vid anläggande av ny vilthylla vid Kårestadsån kan en anmälan om vattenverksamhet behöva göras.

(37)

Samrådsunderlag Sida 37 av 38

8. Källor

• Trafikverket, Åtgärdsvalsstudie – Faunapassager väg 25 delen Växjö – länsgränsen, 2016-03- 17.

• Myranatur, Fördjupad åtgärdsvalsstudie för faunapassager väg 25 Växjö-Hovmantorp- länsgränsen.

• Lessebo kommuns hemsida, detaljplaner och översiktsplan. www.lessebo.se

• Växjö kommuns hemsida, detaljplaner och översiktsplan. www.vaxjo.se

• Länsstyrelsens webbgis, Länsfakta Kronobergs län

• Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

• Riksantikvarieämbetet, www.raa.se

• STRADA, www.transportstyrelsen.se/STRADA

• Trafikverket, www.trafikverket.se (trafikmätningar)

• Trafikverket, Temablad natur – Faunapassager för utter och medelstora däggdjur.

• Trafikverket, Fördjupad lokaliseringsutredning – Faunapassage och viltsäkringsåtgärder väg E22 Norra Binga – Brömsebro, 2018-06-29.

• VISS, Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.se

(38)

Samrådsunderlag Sida 38 av 38

Trafikverket, Kungsgatan 8, 352 33 Växjö.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650

www.trafikverket.se

(39)

2020-09-02

BILAGA 1 -

NATURVÄRDESINVENTERING

VÄG 25 MELLAN VÄXJÖ OCH HOVMANTORP SAMT LESSEBO OCH

ERIKSMÅLA, VÄXJÖ OCH LESSEBO KOMMUN, KRONOBERGS LÄN

(40)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

2 | 10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder

NATURVÄRDESINVENTERING

Väg 25 mellan Växjö och Hovmantorp samt Lessebo och Eriksmåla, Växjö och Lessebo kommun,

Kronobergs län

KUND

Trafikverket Röda vägen 1 781 89 Borlänge Tel: 0771–921 921

KONSULT

WSP Environmental Sverige

WSP Sverige AB 251 07 Helsingborg Besök: Bredgatan 7 Tel: +46 10 7225000 wsp.com

KONTAKTPERSONER

Friderike Liljengren 010-123 54 61

friderike.liljengren@trafikverket.se

Mathias Öster 010-722 54 24

mathias.oster@wsp.com

UPPDRAGSNAMN Väg 25 Faunaåtgärder UPPDRAGSNUMMER 10302569

FÖRFATTARE

Malin Stensson och Sandra Broström

DATUM 2020-09-02 ÄNDRINGSDATUM

Granskad av Mathias Öster

(41)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder | 3

DOKUMENTINFORMATION

Naturvärdesinventering av väg 25 mellan Växjö och Hovmantorp samt Lessebo och Eriksmåla, Växjö och Lessebo kommun, Kronobergs län

Följande personer har medverkat:

Malin Stensson – Förstudie, inventering, bedömningar och rapportering Erik Fridolf – Inventering och bedömningar

Sandra Broström – Inventering, bedömningar och rapportering Mathias Öster – Kvalitetsgranskning

Omslagsbild: bild av vägsträckan mellan Lessebo och Eriksmåla Samtliga foton i rapporten är tagna av Malin Stensson, Erik Fridolf och Sandra Broström, WSP om inte annat anges.

(42)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

4 | 10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder

INNEHÅLL

1 INLEDNING 5

1.1 METODIK OCH OMFATTNING 5

1.2 OMRÅDESBESKRIVNING 6

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 8

2.1 SKYDDADE OMRÅDEN 8

2.2 VÄRDEFULLA VATTENMILJÖER 8

2.3 REGISTRERADE NATURVÄRDEN 9

2.4 REGIONALA NATURVÅRDSPLANER 10

2.5 TIDIGARE FYND AV NATURVÅRDSARTER 11 2.6 TIDIGARE FYND AV INVASIVA ARTER 13 2.7 TIDIGARE INRAPPORTERADE VÄRDEFULLA TRÄD 13

3 RESULTAT 14

3.1 NATURVÄRDESOBJEKT 14

3.2 VATTENDRAG 14

3.3 BIOTOPKARTERING KÅRESTADSÅN 15

3.4 VÄRDEFULLA TRÄD 17

3.5 FYND AV NATURVÅRDSARTER 17

3.6 INVASIVA ARTER 18

3.7 GENERELLT BIOTOPSKYDD 18

4 BEDÖMNINGAR 20

5 REFERENSER 21

Bilagor

1. Metodik NVI

2. Kartor tillhörande förstudie 3. Kartor tillhörande fältinventering 4. Naturvärdesobjekt

5. Vattendrag 6. Värdefulla träd

(43)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder | 5

1 INLEDNING

WSP Sverige AB har på uppdrag av Trafikverket utfört en

naturvärdesinventering av väg 25 Växjö-Kalmar, delarna Växjö-Hovmantorp och Lessebo-Eriksmåla i Växjö och Lessebo kommun i Kronobergs län. En fältinventering genomfördes den 6 och 7 juli 2020 av Malin Stensson och Erik Fridolf samt den 25 juni 2020 av Sandra Broström. Rapporten har granskats av Mathias Öster.

Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och bedöma vilka naturvärden dessa områden har. Identifierade områden och sammanställning av befintlig

information redovisas i rapporten. I rapporten ingår även en sammanställning av förekomsterna av invasiva arter längs den aktuella vägsträckan.

Syftet med undersökningen är att belysa naturvärdena i området samt att utreda om registrerade naturvärden i området kan utgöra hinder mot exploatering. I detta fall syftar rapporten mer specifikt till att utreda förutsättningar för anläggande av faunapassager och viltstängsel längs befintlig väg 25. Denna rapport innehåller bedömningar och

rekommendationer ur naturhänseende. Det är viktigt att poängtera att naturvärdesbedömningen inte är några ställningstaganden av

utredningsområdets lämplighet för en exploatering.

1.1 METODIK OCH OMFATTNING

Inventeringen har utgått från metoden beskriven i SIS standard (SIS 199000:2014a och b) med följande tillägg:

• 4.5.2. Naturvärdesklass 4

• 4.5.3. Generellt biotopskydd

• 4.5.5. Detaljerad redovisning av artförekomst (inkl. invasiva arter) Metodiken som använts beskrivs mer ingående i Bilaga 1.

Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattade:

• Inventering av befintlig information rörande riksintressen, Natura 2000-områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, invasiva arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m.

Denna information har bland annat hämtats in från Länsstyrelsen i Kronobergs län, ArtDatabanken och Skogsstyrelsen.

• En naturvärdesinventering i fält på detaljnivå Fält medel (genomförd den 6 och 7 juli samt 25 juni 2020). Inventeringen inkluderade systematisk naturvärdesbedömning samt klassificering av områden med avseende på naturvärden som identifierats vid fältbesöket. I

(44)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

6 | 10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder

uppdraget kartlades även påträffade naturvårdarter och grova, eller på annat sätt särskilt skyddsvärda, träd inom området.

1.2 OMRÅDESBESKRIVNING

Utredningsområdet omfattar hela följande:

• Väg 25 Växjö Kalmar, delen Lessebo-Eriksmåla, ca 12,4 km, 20 m på vardera sida om befintlig vägsträcka

• Väg 25 Växjö Kalmar, delen Växjö-Hovmantorp, 100 m buffert kring två möjliga placeringar för en planerad faunapassage

• Väg 25 Växjö Kalmar, delen Växjö-Hovmantorp, biotopkartering av Kårestadsån inom ett område 25x50 m norr om och 50x50 m söder om väg 25.

De inventerade delarna visas av Figur 1 och Figur 2.

(45)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder | 7 Figur 1. Utredningsområden längs vägsträckan Växjö-Hovmantorp. Kring planerade

faunapassager inventerades en 100 m buffert. Kring Kårestadsån inventerades ett område om 25x50 m norr om och 50x50 m söder om väg 25.

Figur 2. Utredningsområdet längs vägsträckan Lessebo-Eriksmåla. 20 m på vardera sida om befintlig vägsträcka inventerades.

(46)

UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE

Väg 25 Faunaåtgärder Malin Stensson och Sandra Broström

UPPDRAGSNUMMER DATUM

10302569 2020-09-02

8 | 10302569 • Väg 25 Faunaåtgärder

2 FÖRUTSÄTTNINGAR

I kapitlet nedan redovisas kända förekommande naturvärden samt naturvårdsarter och invasiva arter. Förstudien omfattar alla kända förekomster inom 100 m från vägplanen längs båda sträckorna. Mer detaljerade kartor tillhörande detta kapitel visas i Bilaga 2.

2.1 SKYDDADE OMRÅDEN

Vattenskyddsområde

Den aktuella sträckan av väg 25 passerar genom två vattenskyddsområden, i höjd med Hovmantorp (ID 2004839), beslutsdatum 1997) samt precis öster om Lessebo (ID 2004838, beslutsdatum 1989).

Riksintresse

Ett mindre område av riksintresse för naturvården passeras i höjd med Tomeshult (NRO-08-115). Området är sammanlagt 70 ha stort och består av ett representativt och välbevarat småskaligt odlingslandskap med träd- och buskbärande slåtteräng och naturbetesmark i form av hagar. Förutsättningar för bevarande beskrivs som fortsatt jordbruk med åkerbruk,

naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement samt restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. I området

förekommer bland annat välbevarade stenmurar, odlings- och röjningsrösen, trägärdesgårdar och alléer. Området ingår även i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (62-02) och i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (H6204, 62-23).

Skogligt biotopskyddsområde

Ett av Skogsstyrelsens biotopskyddsområden bestående av strand- eller svämlövskog (SK 491-2003) passeras i Lessebo kommun. Området är ca 2,7 ha stort och överlappar med både utpekade sumpskogar och våtmarker.

Strandskydd

Minst sex vattendrag och två sjöar omfattas av strandskydd som berör aktuell vägsträcka. Längs sträckan Växjö-Hovmantorp gäller detta Hemmesjön, Aggaån, Risingebäcken och Lillasjöån. Längs sträckan Lessebo-Eriksmåla omfattar detta Bjurbäcken, Linneforsån, Läen samt en bäck från Läen. Ingen information om utökat strandskydd har funnits för dessa sjöar och vattendrag, och strandskyddet kan därför antas omfattas 100 meter kring respektive vattenförekomst.

2.2 VÄRDEFULLA VATTENMILJÖER

Havs- och Vattenmyndigheten har gjort en sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag. Mörrumsåns vattensystem ingår i detta nätverk av värdefulla vatten, vilket utredningsområdet passerar i höjd med Furuby.

References

Outline

Related documents

Faunastängslet kommer medföra att vägrummet breddas, på vissa delsträckor med upp till cirka 4 m. Då faunastängslet till stora delar går i skogsmark bedöms dock inte stängslet

Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser att Trafikverket behöver utreda hur viltet rör sig längs den aktuella sträckan för att därigenom kunna avgöra var de planerade faunapassagerna har

Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av

Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt för allmänheten och enskilda som kan bli särskilt berörda hos Växjö kommun och hos Lessebo kommun samt på Trafikverkets hemsida under

Faunastängslet kommer medföra att vägrummet breddas, på vissa delsträckor med upp till cirka 4 m. Då faunastängslet till stora delar går i skogsmark bedöms dock inte stängslet

Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum.

I det aktuella skedet har inget samrådsmöte hållits med allmänheten, utan materialet har funnits tillgängligt hos Växjö kommun och hos Lessebo kommun samt på Trafikverkets